Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Blandade klasser gynnar lärandet

Skolnivåeffekter påverkar elevernas resultat. Därför är blandade skolor att föredra.

Skolnivåeffekter påverkar elevernas resultat. Därför är blandade skolor att föredra.

Socioekonomiskt svaga elever gynnas av att gå klasser där det även finns socioekonomiskt starka elever. Det visar siffror från både OECD och Skolverket. Trenden med att eleverna allt högre grad går med sina likar bör därför brytas.

Om ungefär ett år så kommer resultaten från den PISA-undersökning som gjordes i våras. Fram till dess får vi fortsätta se till resultaten från den som gjordes för över tre år sedan och som presenterades för två år sedan för att veta hur den svenska skolan står sig internationellt.

För ett tag sedan kom det en ny rapport från OECD, Equity in Education: Breaking Down Barriers to Social Mobility, som behandlar frågan om hur likvärdigheten ser ut och har utvecklats. Det intressantaste avsnittet handlar om det som kallas för ”resilient students”, alltså elever som trots svåra förutsättningar klarar sig bra, vad vi på svenska kan kalla för "maskroselever".

Motståndskraftiga elever

OECD har tre mått på vad en resilient elev är: Det är en socioekonomiskt svag elev som:

  1. presterar bland de bästa fjärdedelen elever i naturvetenskap i hela PISA, när man beaktar socioekonomisk bakgrund (internationally resilient)
  2. presterar bland den bästa fjärdedelen i naturvetenskap i sitt eget land (nationally resilient)
  3. presterar på minst nivå 3 i alla tre PISA-testen (core-skill resilient)

För de nordiska länderna (och OECD-genomsnittet) ser de tre olika resilient-måtten ut på följande sätt (procentandel som uppnår nivån):

LandInternationallyNationallyCore skill
Danmark27,212,131,1
Finland42,514,139,5
Island16,715,523,5
Norge26,213,631,6
Sverige24,210,724,8
OECD-genomsnitt29,011,325,2

Förutom Island ligger Sverige klart sämre till än de övriga nordiska länderna, men också lite sämre till än genomsnittet för alla OECD-länder. Det som en gång i tiden var svensk skolas signum – att alla elever hade en lika bra chans att lyckas – gäller inte längre. Tydligt är att det i tre av våra grannländer har alla en större chans än här.

Om vi tittar på det mått som OECD kallar för core-skill resilient, att eleven presterar på lägst nivå 3 i alla tre PISA-testen, blir detta tydligt. För Sveriges del är det 24,8 procent av den socioekonomiskt svagaste fjärdedelen som presterar så väl, vilket kan jämföras med 31,1 i Danmark, 31,6 i Norge och hela 39,9 i Finland. Finland presterar klart bättre än oss i PISA generellt, men vare sig Danmark eller Norge är långt före oss, så vi borde egentligen ligga klart närmare dem. Istället ligger vi i höjd med Island, som presterar klart sämre på PISA än vad vi gör.

Något att betänka när man skapar skolpolitik är att andelen med "maskroselever" i ett land kraftigt samvarierar med hur stor del av elevernas resultat som kan förklaras med socioekonomisk bakgrund. Ju större del av skillnaden i resultat som förklaras av den, desto lägre är andelen elever som är nationellt resilienta.

Skolornas socioekonomi påverkar

En delförklaring till det är hur mycket av resultaten som förklaras av socioekonomin på olika skolor. Eller som OECD skriver:

“On average across OECD countries, the share of nationally resilient students is 22 percentage points greater among disadvantaged students who attend an advantaged school (29%) than among disadvantaged students who attend a disadvantaged school (7%).”

Denna effekt är också mycket starkare (+22 procentenheter) än effekten av till exempel skolans disciplinära klimat (+6 procentenheter) och elevernas motivation (+7 procentenheter). Så vill man från politiskt håll påverka hur många socioekonomiskt svaga elever som klarar sig väl i skolan är det med andra ord viktigare att påverka hur elever fördelas mellan skolor, än att införa nya regler för att skapa ordning.

Det tycks alltså som om det är lättare att bryta det sociala arvet för en elev som går på en skola där den socioekonomiska sammansättningen är stark, jämfört med svag. Detta går också i linje med vad Skolverket visade i våras, där det var tydligt att en elev – framför allt om hemmiljön är socioekonomiskt svag – som gick på skolor med socioekonomiskt starka elever klarade sig bättre. Det som kallas för skolnivåeffekten har helt enkelt ökat.

I OECD i genomsnitt går 48 procent av de socioekonomiskt svaga eleverna på en skola med socioekonomiskt svaga elever. För Sverige, Norge och Finlands del gäller att det är under 43 procent, vilket är lägst inom OECD.

Kraftigt ökad mellanskolsvarians

Men här får Sverige se upp så vi inte närmar oss OECD-snittet. Ett tydligt problem som vi kan se är att Sveriges mellanskolsvarians (hur stor skillnaden är i resultat mellan olika skolor) har ökat kraftigt från 2006 till 2015.

Vissa hävdade i samband med att PISA presenterades för två års sedan att det inte var ett problem att den svenska mellanskolsvariansen hade ökat, eftersom vi fortfarande låg under OECD:s genomsnitt. Problemet är bara att mellanskolvarians påverkas kraftigt av om skolsystemet är uppdelat eller inte när PISA görs.

Om vi bara tittar på de länder som, liksom Sverige, har sammanhållna skolsystem när PISA görs, så har Sverige gått från att vara ett land som hade en lägre mellanskolsvarians än genomsnitt av de länderna 2006 till att ha en högre varians än genomsnittet 2015.

Och eftersom mycket tyder på att det finns skolnivåeffekter (att en elev presterar bättre om det går i en socioekonomiskt starkare skolmiljö) är detta en stor varningssignal. Risken är stor att den effekten kommer vara än starkare i den PISA-undersökning som gjordes i år än vad den varit tidigare.

För att bryta den trenden måste vi bryta bostadssegregationen, se över hur elever fördelas på skolor och ha ett fungerande finansieringssystem. Allt detta är frågor som politiken borde ta tag i med detsamma.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här