Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Begäran om arbetsmiljöåtgärder - ett skolboksexempel!

Arbetsmiljöarbete behöver inte vara krångligt och abstrakt. Det kan vara hyperkonkret och rakt på. Ta del av ett skolboksexempel där Jens Ranta imponeras av hur skickligt huvudskyddsombud, skyddsombud, ombud och ombudsmän har hanterat en arbetsmiljö som, minst sagt, lämnat en del i övrigt att önska.

Att begära arbetsmiljöåtgärder - regelverket i korthet

En stor del av arbetsgivarens långtgående arbetsmiljöansvar tas om hand genom samverkan med de anställda och där skyddsombud och huvudskyddsombud har en mycket viktig roll, vilket gäller även de fackliga organisationerna, som i olika frågor kan kalla till förhandling för sina respektive medlemmar. Det är här otroligt viktigt att se de möjligheter man har även som medarbetare att lyfta frågor direkt till sin chef när man upptäcker risker i arbetsmiljön. Om chefen inte agerar vänder du dig till ditt skyddsombud. Skyddsombudet kan sedan begära olika typer av åtgärder som lutar mot relevanta regelverk. Arbetsgivaren ska ges skälig tid på sig för att ge respons och börja vidta lämpliga åtgärder. Gör arbetsgivaren inte det inom rimlig tid vänder sig skyddsombudet till Arbetsmiljöverket enligt 6 kapitlet 6 a § Arbetsmiljölagen för att begära åtgärder. Efter det utför Arbetsmiljöverket ofta en inspektion och utifrån resultatet av den kan myndigheten förelägga en arbetsgivare att, ibland vid så kallat vite, vidta vissa åtgärder eller till och med besluta om förbud. Det inträffar förstås också att man inte beslutar om föreläggande eller förbud.

Skolboksexemplet

Efter att det hade framgått under en tid att arbetsbelastningen var ohälsosamt hög och skyddsombuden hade vänt sig till arbetsgivaren om att det var dags att göra något åt det nödgades de till sist att vända sig till Arbetsmiljöverket. Varför är jag så imponerad? Jo, för att man har fokuserat på själva kärnan i arbetsmiljöarbetet, nämligen det systematiska arbetsmiljöarbetet och tydligt utgått från relevanta föreskrifter inom AFS 2001:1 (Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM), AFS 2015:4 (Organisatoriskt och social arbetsmiljö – OSA), samt Arbetsmiljölagen.

Man har helt enkelt fokuserat på att arbetsgivaren:

  • På ett adekvat vis ska undersöka arbetsmiljön och tar fram rutiner för detta
  • Ska undersöka arbetsmiljön i synnerhet mot specificerade föreskrifter från OSA (9-10 §§)
  • Ska ta i beaktande hur verksamheten organiseras
  • Riskbedömer hur det ser ut med ohälsa, sjukdom, m.m., utifrån undersökningarna
  • Tar fram konkreta handlingsplaner för åtgärderna och att de tidsätts
  • Tydliggör arbetsledningsorganisationen, främst med syfte att medarbetarna ska veta vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till
  • Inte hade genomfört några som helst insatser som planerats efter begäran om åtgärder framförts
  • Inte gett någon återkoppling om hur arbetsbelastningen ska åtgärdas trots att den till och med hade ökat

Några saker som är lite extra intressanta:

  • Huvudmannen har haft utvecklingsledare som lagt fortbildningsinsatser på lärarna och som prioriterades vilket tog bort tid från undervisningsanknutna arbetsuppgifter, m.m.
  • Utvecklingsledarna påverkade även lärarnas arbetssituation negativt utifrån att de inverkade på hur lärarna ska bedriva undervisningen.
  • Arbetsplatsträffarna användes i huvudsak till annat än till arbetsmiljöfrågor.
  • Rektorn hade vid ett tidigare tillfälle returnerat sina arbetsmiljöuppgifter, men återtagit dem efter dialog med förvaltningen.
  • Arbetsgivaren hänvisade till att checklistor hanterade kraven i arbetet för arbetstagarna.
  • Arbetsgivaren anförde att personalsammansättningen bygger på vedertagna metoder gällande nyckeltal och socioekonomiska index.

Arbetsmiljöverkets föreläggande

Arbetsmiljöverket fattade beslut om föreläggande till arbetsgivaren att vid vite vidta ett antal åtgärder som i stort sett till punkt och pricka följde skyddsombudens begäran om åtgärder. Enda undantaget var beträffande en uppdelning mellan statliga respektive kommunala arbetsuppgifter (se i bilagan Arbetsmiljöverkets föreläggande). Arbetsgivaren överklagade inte föreläggandet inom den tidsfrist de hade att förhålla sig till. Det kan vara värt att notera att arbetsgivaren har till en bit efter årsskiftet på sig för att vidta alla de åtgärder som förelagts dem.

Vad bör vi ta med oss utifrån detta?

Till att börja med börjar engagemanget hos oss som enskilda medarbetare. Vi måste också ”chippa in” för att få det här att fungera. Det är extremt lätt att leta syndabockar på olika håll. Det löser inte ett skvatt. Engagemanget börjar med att vi lyfter risker till vår chef och att vi pratar med våra kolleger om det och vad vi kan göra var och en och tillsammans. Och, förstås, i förekommande fall lyfta det vidare till skyddsombud och fack. Engagemanget handlar även om att bidra till att det utses fackliga ombud och skyddsombud (extremt roliga, lärorika och ansvarsfulla uppdrag). Och att backa upp dem!

Utifrån ett fackligt perspektiv kan man i förekommande fall påkalla förhandlingar för medlemmarnas räkning. Inte minst har man en väldigt viktig funktion när det gäller att resonera (och förhandla) kring tjänstefördelning och lyfta upp på bordet legitima/illegitima arbetsuppgifter.

Som arbetsgivare handlar det egentligen främst om ett par saker: att visa att man verkligen bryr sig om medarbetarna och att arbetsmiljöarbetet görs till en naturlig del av verksamheten och inte förpassas till sista punkten på arbetsplatsträffens dagordning, för att inte tala om hur det ser ut i ledningsgrupper eller dylikt. Att arbeta med arbetsmiljö och arbetsbelastning är att arbeta med motivation, relevanta mål, uppföljning, återkoppling och att på så sätt både behålla och rekrytera medarbetare. Det bästa av allt? Verksamheten blir bättre och man behöver lägga mindre pengar på sådant som istället borde kunna läggas på sådant som exempelvis avgiftsfria pedagogiska måltider, löner och ökad lärartäthet samt att Sveriges viktigaste chefer - rektorerna - får i snitt maximalt tjugo medarbetare att ansvara för.

Naturligtvis kan man inte enbart hänvisa till checklistor, även om de kan utgöra ett konkret stöd. Det som faktiskt måste till är att kraven på lärare, förskollärare, lärare i fritidshem och rektorer minskar. Att deras inflytande ökar. Att hänvisa till att man följer nyckeltal är så NPM-mässigt att vi vid det här laget borde inse att det är dags att lägga av med slikt. Vi behöver också fråga oss vad, från det aktuella fallet, ”utvecklingsledare”, m.fl., är till för? Utifrån vilken behovsanalys? Nej, utgå från vad professionen bedömer att de behöver istället för att låta hitte-på-tjänster tala om för lärarna hur de ska sköta sin undervisning. Vad kan rensas bort? Vad måste göras? Vad ska prioriteras och vad ska bortprioriteras? Vad kan utföras av andra? Hur ser det ut med sådant som vaktmästare, elevhälsa, speciallärare? Vad har rektorn för förutsättningar? Lärarförbundet driver på för att #renodlaläraruppdraget – läs mer och stötta kampanjen.

Sätt arbetsmiljön högst på agendan. Den är en kärnförutsättning. Höj för all del lönerna också, inte minst för erfarna lärare, men för allt i världen, gör det inte ofinansierat, för då får det tveklöst konsekvenser på arbetsmiljön. Använd all kunskap som finns från fackliga parter och skyddsombud. Och lyssna på professionen!

Tack för att ni finns, alla engagerade medlemmar, ombud, skyddsombud och huvudskyddsombud. Utan er har vi ingen ”svensk modell”. Det är en ynnest att ha fått ta del av det utsökta arbete som Anneli, Christina, Margareta, Annica, med stöd av ombudsmannen Torbjörn lagt ner. Samtliga från Lärarförbundet. Jag bugar mig djupt i vördnad för ert engagerade och kunniga arbete i den här viktiga frågan.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här