Lärarförbundet
Under juni månad hade vi tyvärr vissa tekniska problem med våra fakturor. Har du frågor? Läs mer här. →
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Arbetsmiljön för lärare i de nordiska länderna – skiljer den sig åt?

I de nordiska länderna har vi flera gemensamma arbetsmiljöutmaningar: arbetsbelastningen och sjuktalen p g a stressrelaterade sjukdomar är höga och det förebyggande arbetsmiljöarbetet går alldeles för långsamt.

I de nordiska länderna har vi flera gemensamma arbetsmiljöutmaningar: arbetsbelastningen och sjuktalen p g a stressrelaterade sjukdomar är höga och det förebyggande arbetsmiljöarbetet går alldeles för långsamt. Ett annat gemensamt problem är inomhusluften och på flera ställen finns det fuktskador som ställer till det. I Finland uppger så många som 40 % att de har hälsoproblem p g a inomhusluften.

Isländska Lärarförbundet (KI) vittnar om samma saker: hög arbetsbelastning, svårt att få arbetsgivare att se problematiken med att inte arbeta preventivt med arbetsmiljöfrågorna, lärare som slutar p g a arbetsbelastningen på de kommunala skolorna, att sjuktalen p g a stressrelaterad sjukdom har stigit med 37 %. Ett hållbart arbetsliv är deras största utmaning.

I Grönland är det de nyutexaminerade och de äldre som drabbas av stressrelaterade sjukdomar. De nyutexaminerade som helt plötsligt befinner sig i ett klassrum med 28 elever utan handledning av en äldre kollega och ska lösa alla problem på egen hand.

Frågan om introduktion i yrket har varit på högkant även hos oss i Sverige då vi alltför ofta ser brister i förutsättningarna för den nyutexaminerade under introduktionsperioden. Det saknas ofta tid för mentorssamtal – man förväntas kunna allt på egen hand direkt. För den som har turen att få en mentor så är inte alltid förutsättningarna på plats, dvs tid för uppdraget saknas.

Både Norge, Danmark och Grönland vittnar om att hot och våld ökar och förvånande nog främst bland de yngre barnen. Länderna vittnar också om låg lön och hög arbetsbelastning för förskollärarna och att många lärare slutar p g a den dåliga arbetsmiljön.

I Danmark diskuteras det mycket om den höga arbetsbelastningen som lärare har. Både i avtalsrörelsen och i ett gemensamt projekt med arbetsgivarna inom kommunal sektor, kallat SPARK (Samarbete om Psykisk Arbetsmiljö i Kommunerna), fokuseras det på friskfaktorer som ska förbättra lärares arbetsmiljö. De har team som åker runt i de kommuner som vill ha hjälp med att få till en friskare arbetsplats. Deras lösning påminner om den avsiktsförklaring som finns i Sverige inom kommun- och landstingssektorn där ett team ska kunna rycka ut och utbilda för friskare arbetsplatser i de kommuner som så begär.

Danmarks Lärarförening (DLF) bedriver ett mycket intressant projekt om lärares arbetsliv där de visar på vad lärare anser vara friskfaktorer. De pratar om samma saker som vi gör här i Sverige: vikten av gott ledarskap, tillit till professionen, arbetsro, kollegialt samarbete, tid för planering, undervisning och kompetensutveckling.


Finska OAJ (Undervisningssektorns Fackorganisation) med 120 000 medlemmar beskriver en arbetsmiljö som föga stämmer överens med våra beundrande blickar som så ofta vänder sig till Finland i PISA-sammanhang. Deras tredje arbetslivsbarometer, en enkät som skickas ut i november varje år, vittnar om att den reformtakt som nu börjar ta fart i Finland lyser igenom i lärares arbetsmiljö. Av 5000 svaranden så vittnar 43 % av de tillfrågade att de upplever ofta eller väldigt ofta stress, varannan hade upplevt sig mobbade (22 % vid upprepade tillfällen) och då oftast av föräldrar, chefer och kollegor.

Det som är väldigt intressant är också att man har uppmärksammat en minskad framgång för finska elever när det gäller PISA-resultaten och därmed förstärks sambanden mellan lärares arbetsmiljö och elevers resultat, något som Sveriges Elevkårer och Lärarförbundet har uppmärksammat i tidigare rapporter.

Finland har också problem med förskollärares låga löner och höga arbetsbelastning, jämställdhetsarbete som tar för lång tid (även om #metoorörelsen har gett arbetet en behövlig skjuts), samt att svenska arbetsgivare åker till Finland för att rekrytera lärare!

Norge vittnar, även de, om ökad arbetsbelastning, många förskollärare som slutar p g a låga löner och den dåliga arbetsmiljön.

Norge har dessutom ändrat sitt pensionssystem så att arbetslivet ska vara längre. Därför arbetar Utdanningsförbundet (Lärarförbundets motsvarighet i Norge) hårt för att arbetsmiljöstrategin ska följa den utvecklingen.

Några av de åtgärder som vidtas för ett längre arbetsliv finns i det norska kommunala avtalet: reducerad undervisningstid första yrkesåret med 6 %, sedan full undervisningstid (det innebär inte reducerad arbetstid), från 57 år med 6 % och från 60 år med 12,5 %.

I Norge, liksom i Sverige (Avsiktsförklaringen) och Danmark har parterna inom kommunal sektor ett samarbete. I Norge kallas det för ”Best sammen för flere yrkesaktiva år” där man har ett team med representanter från både fackförbund och arbetsgivare som kan åka ut och utbilda för att få ett friskare arbetsliv.

De rapporter som vi tar del av från våra nordiska grannar bekräftar, i mångt och mycket, den bild som de senaste åren har växt fram inom skolvärlden i Sverige. Slutsatsen blir att genom att dra lärdom av varandra kan vi undvika fallgropar och istället finna nya vägar mot en bättre arbetsmiljö och möjliggöra ett hållbart arbetsliv. För målet, och inte enbart en vision, måste ju vara att ingen ska behöva drabbas av psykisk ohälsa p g a sitt arbete!

Cyrene Waern, arbetsmiljöexpert.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här