Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Arbetet i skolan pågår oavsett vem som tar vem i riksdagen

Foto: Melker Dahlstrand

Foto: Melker Dahlstrand

​Valet är över men vem som kommer ta vem i riksdagen är fortfarande skrivit i stjärnorna. Men oavsett hur det blir så pågår flera skolpolitiska utredningar som kan spela stor roll framöver. Lärarförbundets samhällspolitiska chef Malin Tufvesson belyser här de viktigaste.

I riksdagen och i många kommuner är det parlamentariska läget oklart. Var det slutar får framtiden utvisa men oavsett så måste de politiska partierna samarbeta i skolfrågorna. Skolan är i stort behov av att det skapas en stabil skolpolitik – enbart då kan skolan styras långsiktigt och med stabilitet.

Inom skolans område pågår ett antal statliga utredningar och det finns några frågor som ligger och väntar på att bli omhändertagna av en utbildningsminister. Jag tänkte lyfta några av de viktigaste.


Kursplaner och betyg

Skolverket arbetar med en kursplanerevidering för grundskolan och kommer att titta på kunskapskrav, uttrycken för kunskaperna och det centrala innehållet. Det är en revidering som är viktig för att lärares uppdrag ska kunna begränsas. Arbetet ska ske i samverkan med forskare och professionen och i oktober ska en enkät som ger möjlighet till att ge input lanseras. Ta chansen och kom med åsikter! Mer information finns hos Skolverket.

Det pågår också en betygsutredning som ska titta på hur ämnesbetyg ska kunna införas i gymnasieskolan samt om och hur kompensatoriska inslag kan införas i betygssystemet. Det här är en utredning som kommer kunna föreslå en hel del förändringar som kommer påverka alla betygssättande lärare. Utredningen arbetar aktivt med att hämta in lärarsynpunkter och gör det via en facebooksida. Du hittar den här: https://www.facebook.com/betygsutredningen2018/ Utredningen pågår till november 2019.


Skolval, styrning och finansiering

I somras tillsattes en utredning som kan få stor påverkan på skolsystemet. Utredningen ska föreslå åtgärder som kan minska skolsegregationen och utreda frågan om hur elevers önskemål om skolplacering ska fungera framöver. Utredningen ska också föreslå åtgärder som kan förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Det här är en viktig utredning som kan leda till åtgärder som gör att likvärdighet i skolan ökar. Men det kommer också kräva att politiker från alla politiska partier vågar ta hand om utredningens förslag och göra förändringar som kanske inte är de enkla lösningarna.

Gymnasieskolans styrning ska se över. Utredaren ska föreslå en modell för hur gymnasieskolan kan planeras och dimensioneras regionalt och hur finansieringen ska utvecklas. Utredningen ska pågå fram till februari 2020. Det här är en utredning som kan komma med förslag som kräver en del förändringar och som förhoppningsvis gör att resursfördelningen förändras. Skolpengen behöver viktas inte bara efter program utan även efter elevernas förkunskaper. Samma program på olika skolor kan behöva olika resurser beroende på vilka förkunskaper eleverna har med sig.


Fritidshem och modersmål

Precis före valet tillsattes en utredning om fritidshem. Utredningen ska titta på likvärdighet och fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Det här en viktig utredning då det verkligen krävs åtgärder för att komma tillrätta med de växande elevgrupperna och den sjunkande lärartätheten på fritidshemmen.

Det pågår även en utredning om modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Utredningen ska kartlägga tillgången till och deltagandet i modersmålsundervisning och studiehandledning i modersmål i grundskolan, vilket är viktigt för att alla elever ska få det stöd som de behöver. Utredningen ska också analysera hur modersmålsstudier och studiehandledning på modersmål förbättrar elevens resultat i skolan. Det här en utredning som pågår året ut och som är en viktig pusselbit för den framtida utvecklingen av modersmål i skolan. Parallellt med denna utredning måste det börjas dra i en mängd olika frågor kopplat till modersmålslärarna som nyckelspelare i ett flerspråkigt Sverige. Lisa Heino bloggade om det på utredarbloggen för ett tag sedan.


Professionsprogram

På utbildningsdepartementet ligger förslag från Nationella samlingsutredningen och väntar. I den utredningen finns förslag om hur ett professionsprogram för lärare och skolledare skulle kunna införas. De förslagen är viktiga för att säkerställa att lärare få möjlighet till kompetensutveckling och utveckling under hela yrkeslivet. I utredningens förslag finns också förslag om att skollagen ska förtydligas gällande att huvudmannen ska se till att skolledare har goda förutsättningar för sitt pedagogiska ledarskap. Det är ett förtydligande av lagen som är viktigt att få på plats.


Men vem tar vem?

Det är tydligt att oavsett vem som kommer ta vem i riksdagen så pågår ett aktivt arbete i utredningar som kan leda till förändringar som kan öka likvärdigheten, resurserna och läraruppdragets innehåll på olika sätt. Och den kloka politikern ser till att dessa utredningar verkligen får arbeta igenom sina frågor. För förhoppningsvis kan de leda till att den svenska skolan får bättre förutsättningar. Men oavsett vem som tar vem så pågår det ett makalöst arbete i landets skolor varje dag, varje timme och varje minut. Och det arbetet får det inte på något sätt ruckas på oavsett vem som tar vem. För det är där samhällets framtid byggs på riktigt.


PS. Vill du fördjupa dig mer i valresultatet så har 80 forskare analyserat valet ur flera olika aspekter och samlat det under paraplyet Snabbtänkt. Du hittar deras arbete här.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här