Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Almega försöker blanda bort korten

Pengar till skolan kan komma från både stat och kommun. Förstår man inte det är det lätt att det blir fel när man tolkar statistiken.

Pengar till skolan kan komma från både stat och kommun. Förstår man inte det är det lätt att det blir fel när man tolkar statistiken.

När koncernskolorna får nästan 5 000 kronor per elev i riktade statsbidrag är det givet att statistikposten huvudmannens kostnader ger en mer rättvisande jämförelse av skolpengen än posten hemkommunens kostnader, oavsett vad Almega försöker förespegla när de försöker blanda bort korten.

I mitt förra inlägg konstaterade jag att Almega var ute och cyklade när de hävdade att ”grundskoleelever i friskolor /får/ 20 000 kronor mindre i skolpeng än de i kommunala skolor”. Skälet till att den helt felaktiga siffran är att Almega gick på hemkommunens kostnader och inte huvudmannens.

Problemet med Almegas siffra är att eftersom den förstnämnda innefattar statsbidrag till de egna skolorna och inte till elever till fristående skolor så saknas rätt många tusentals kronor i statsbidrag.

Nu skriver Almega ett svar (oartigt nog utan att länka dock) där de lyfter fram att huvudmannens kostnader även innehåller mindre sidointäkter som ”hyresintäkter och sidoverksamheter som kafeterior och kiosker”. Det kan inte beskrivas annat än som ett försök att blanda bort korten.

Ökade statsbidrag förklaring

Självfallet finns det sådana mindre intäkter, men de bör samtidigt ha varit i ungefär samma storleksordning 2014 som 2019, så de kan knappast förklara den ökning av skillnaden mellan hemkommunens kostnader för elever hos andra huvudmän och de senares ökade kostnader för den egna verksamheten med cirka 7 000 kronor. Det kan bara förklaras av ökade statsbidrag, varför det är ohederligt att:

  1. kalla hemkommunens kostnader för skolpeng, som Almega gör
  2. använda skillnaden i hemkommunens kostnader för att hävda att förslagen i Likvärdighetsutredningen inte är rimliga , vilket Almega också gör

Den som orkar gå till statsbudgetarna kan notera att från budgeten för 2014 till budgeten för 2019 har de riktade statsbidragen till skolsektorn stigit från 2,7 miljarder till 14 miljarder. Det handlar om införandet av förstelärartjänster, lärarlönelyftet, lågstadielyftet och likvärdighetsbidraget plus några mindre satsningar. Allt detta går inte till grundskolan, men det mesta gör det. Skulle hela resursen gå dit skulle det per grundskoleelev handla om i runda tal 13 000 kronor per elev. Det är alltså mycket pengar.

Almega avslutar sitt inlägg med att skriva: ”Almega kommer därför inleda ytterligare utredning av hur man mest rättvisande bör räkna på skillnaderna i skolpeng.” Gott så, men jag hjälper er gärna på traven.

Den första hjälpen är att jag frågade Skolverket hur statsbidragen redovisas och det är på posten övrigt, som för fristående huvudmän uppgår till 11 300 kronor, övriga delar summerar till 95 800, vilket matchar kommunernas kostnader för elever hos fristående huvudmän (97 000 kronor per elev) förutom lite mer än 1 000 kronor. Så statsbidragen ligger vid sidan om.

Statsbidragens storlek

Här nedan följer två tabeller som visar utfallet av de största införda statsbidragen för några av de enskilda huvudmän som har störst respektive minst skolutmaning, samt för några av de större koncernerna. Den första tabellen visar hur mycket varje huvudman får från de tre olika statsbidragen och den andra summan samt hur mycket det är per elev.

För de huvudmän som har gymnasieskolor (Campus Manilla, IES, Kunskapsskolan & Viktor Rydberg) har jag när det gäller förstelärar- och lärarlönelyftspengarna försökt justera storleken för detta, men det kan blivit lite fel (plus/minus en tjänst kanske), men för nivån spelar det ingen roll. Elevtalet är hämtat från 2018, eftersom det är det som ligger till grund för storleken på bidragen.

Huvudman

Likvärdighetspeng

Lärarlönelyft

Förstelärare

INTEGRATIONSFÖRENING F INVANDRARE OCH FLYKTINGAR

713 871

150 000

170 000

AL-NOOR AL-ISLAMIA

1 476 351

200 000

340 000

IQRA Utbildning AB

1 155 700

250 000

340 000

ALLA NATIONERS FRIA SKOLA

1 909 656

300 000

510 000

MIBA Skolor

271 631

50 000

85 000

Båktorp

53 445

50 000

85 000

UNGART

123 514

50 000

85 000

Utbildningsservice i Västerås

309 255

50 000

85 000

Vittra

17 821 545

13 100 000

7 225 000

IES

42 534 352

47 450 000

24 650 000

Pysslingen

20 810 383

23 550 000

12 580 000

Kunskapsskolan

18 929 612

22 050 000

11 560 000

Campus Manilla Utbildning

433 556

1 010 000

510 000

VIKTOR RYDBERGS SKOLA

804 230

2 500 000

1 275 000

FÖRENINGEN FÖR CARLSSONS

493 377

1 300 000

680 000

Ösbyskolan AB

69 046

200 000

85 000

KULLAVIKS MONTESORISKOLA

153 672

500 000

255 000

Huvudman

Likv.index

Summa

Elevantal

Kr per elev

INTEGRATIONSFÖRENING

379

1 033 871

77

13 427

AL-NOOR AL-ISLAMIA

349

2 016 351

112

18 003

IQRA Utbildning AB

336

1 745 700

121

14 427

ALLA NATIONERS FRIA SKOLA

327

2 719 656

142

19 153

MIBA Skolor

326

406 631

28

14 523

Båktorp

324

188 445

7

26 921

UNGART

324

258 514

12

21 543

Utbildningsservice i Västerås

307

444 255

47

9 452

Vittra

88

38 146 545

6 740

5 660

IES

66

114 634 352

24 773

4 627

Pysslingen

58

56 940 383

12 241

4 652

Kunskapsskolan

58

52 539 612

11 311

4 645

Campus Manilla Utbildning

29

1 953 556

524

3 728

VIKTOR RYDBERGS SKOLA

28

4 579 230

1 260

3 634

FÖRENINGEN FÖR CARLSSONS

24

2 473 377

670

3 692

Ösbyskolan AB

23

354 046

97

3 650

KULLAVIKS MONTESORISKOLA

20

908 672

254

3 577

Om vi ser till den andra tabellens nedre del kan vi notera att de huvudmän som har det verkligen bäst förspänt vad gäller elevernas förutsättningar, med ett likvärdighetsindex under 30, får lite drygt 3 500 kronor per elev i dessa tre statsbidrag. Går vi till nästa grupp med koncernskolorna, är förutsättningarna fortfarande goda med likvärdighetsindex mellan 58 och 88, så får de någonstans mellan drygt 4 500 och drygt 5 500 kronor per elev.

Om vi slutligen tittar på de huvudmän som har allra störst utmaning (likvärdighetsindex över 300, vilket är mer än de 274 som Ljusnarsbergs kommun som ligger högst av kommunerna har) får de från 9 500 kronor per elev och uppåt. (Att det varierar så mycket per elev här beror på två saker: några små huvudmän har haft tur vid fördelning av förstelärarpengar och ett par av huvudmännen har skolor i områden som får dubbel förstelärarpeng (men det är glädjande att bidraget numera fungerar som det var tänkt, i början var det lite si och så med det).)

Skillnaden beror på statsbidragen

Genom storleken på bidragen för de enskilda huvudmännen blir det tydligt att diskrepansen mellan hemkommunens och huvudmannens kostnader för elever i fristående skolor i huvudsak beror på statsbidragen och inget annat (för övrigt kan ju även kommunala skolor ha intäkter från hyror och kafeterior), framför allt bör ökningen av de riktade statsbidragen kunna förklara hela ökningen de senaste åren.

Så Almega, nu har ni till och med siffror på hur mycket några huvudmän har fått i statsbidrag i de största bidragen. Är det inte bättre att ni medger att det hade varit mer korrekt av er att använda uppgiften om huvudmannens kostnader istället för hemkommunens eller vilja granska mera?

Frågor & Svar