Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Lärarförbundets utredarblogg

Aktivt skolval i sig inte lösningen på skolsegregationen

Doktoranden Dany Kessel presenterar rapporten.

Doktoranden Dany Kessel presenterar rapporten.

Är aktivt eller obligatoriskt skolval en lösning på den segregation som uppstår på grund av rätten att välja skola, eller är det ett stickspår? Den frågan blir allt mer aktuell, eftersom Skolkommissionen i sitt delbetänkande är inne på aktivt skolval, samtidigt som flera politiska partier är för.

Frågan om aktivt skolval har funnits på agendan i ett par år nu, men ännu har ingen sett vilka effekter det ger. Bland de mer förhoppningsfulla finns Friskolornas riksförbund, som i en artikel i Dagens samhälle menar ”att obligatoriska skolval skulle leda till mer blandade klasser i många kommuner”. Även de fyra allianspartierna har ställt sig bakom förslaget och det återfinns också i en gemensam motion från de fyra partierna.

Bland de mer skeptiska finns vi i Lärarförbundet. Till exempel har vi i en debattartikel, inom vårt samarbete tillsammans med LO och LR Ge alla elever samma chans, skrivit följande:

”Något som är värt att överväga är ett aktivt skolval (att alla elever måste välja sin skola). Det skulle kunna bidra till en större spridning av elever med olika socioekonomisk bakgrund, men skulle sannolikt bli en tandlös reform om inte urvalsreglerna också reformeras, eftersom de mest populära skolorna har långa köer.” Som en del i ett paket, där också förändrade urvalsregler ingår skulle vi alltså kunna tänka oss ett aktivt skolval. Förutsättningen för det är naturligtvis att det skulle påverka segregationen i skolan.

Påverkar ett aktivt skolval segregationen?

Men hur ser det då ut? Påverkar ett aktivt skolval segregationen i skolan eller inte? Den frågan har två doktorander, Dany Kessel och Elisabet Olme, vid Stockholms universitet tittat närmare på. De två har fått visst ekonomiskt stöd från projektet Ge alla elever samma chans och därför anordnade vi ett seminarium där Dany Kessel presenterade deras rapport om aktivt skolval (som bifogas till blogginlägget).

Rapporten är baserad på de två kommunerna Linköping och Botkyrka, från vilka de fått ut inte bara uppgift om vilken skolplacering eleverna har fått, utan även hur deras olika ansökningar sett ut. Att de har inte bara skolplaceringen utan även själva sökdata gör att de kan dra helt andra slutsatser om hur och på vilka grunder elever söker sig till olika skolor.

Av de två kommunerna har Botkyrka mer eller mindre infört aktivt skolval, medan Linköping anvisar skola och anger att man kan välja något annat. I Linköping är det ungefär var femte elev som väljer en skola, antingen den som anvisas eller en annan.

Mellan grupperna skiljer det sig lite grann, bland de med svensk bakgrund görs val lika ofta av de med högutbildade och de med lågutbildade föräldrar. För gruppen lågutbildade med utländsk bakgrund är det åtta procentenheter färre som gör ett val, medan det i gruppen högutbildade med utländsk bakgrund är det sex procentenheter fler som gör ett val än bland de med svensk bakgrund.

Analys av aktivt skolval

Mer intressant är dock analysen av Botkyrka kommuns mer eller mindre aktiva skolval för alla som börjar förskoleklass.

Det första resultatet som är värt att lyfta fram är att Dany och Elisabet inte finner att resultaten på nationella prov har någon betydelse för vilken skola man väljer. Detta är något som går emot tidigare forskning, där resultaten har ansetts vara en förklarande faktor. Anledningen till att de får fram att resultaten inte spelar roll beror sannolikt på att de har en bättre uppsättning data över elevsammansättning på olika skolor än tidigare forskning. När de gör specialkörningar utan dessa data får de, i linje med tidigare forskning, fram att resultaten spelar roll. Deras undersökning visar istället att det som tidigare har uppfattas som resultat, snarare handlar om elevsammansättningen på skolan.

De viktiga faktorerna enligt deras analys är istället närhet till skolan och om man har syskon på den. Men viktigt är även skolans totala socioekonomi och därtill föredras skolor där den egna socioekonomiska gruppen är väl representerad.

Skolor där den egna socioekonomiska gruppen är välrepresenterad föredras

Ändå intressantare blir det när de jämför hur olika gruppers valbeteende ser ut. För till exempel högutbildade med svensk bakgrund är skolans socioekonomiska sammansättning väldigt viktig i valet av skola. För dem med utländsk bakgrund är det till och med så att de rankar skola lägre utifrån den egenskapen.

Det här gör att de bägge doktoranderna drar slutsatsen att ett aktivt skolval, inom dagens system inte skulle minska segregationen. Och den viktiga anledningen till det är att familjer med utländsk bakgrund och lågutbildning ”undviker skolor med socioekonomiskt starka elever”.

Rapporten visar rätt entydigt att aktivt skolval utan man samtidigt gör något åt urvalsreglerna inte kommer att förändra någonting. Om man däremot förändrar urvalsreglerna kanske aktivt skolval kan vara en del i lösningen av segregationsproblemet.

Några artiklar om rapporten

För den som vill läsa mer har det kommit ett antal artiklar i olika tidningar om rapporten. Här nedan finns länkar till dessa:

Lärarnas tidning

Skolvärlden

Dagens Arena

Uppdatering 28 oktober

Sedan inlägget skrevs har det kommit ett antal ytterligare inlägg:

Elisabet och Dany har skrivit en debattartikel i Dagens samhälle

Radioprogrammet Skolministeriet om Skolvalet och skolsegregationen

Thomas Hagnefur (LO) bloggar



Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här