Lärarförbundet

Vi framtidssäkrar Sverige

... när vi talar om läraryrkets utveckling och villkor, då talar vi inte bara i egen sak. Vårt arbete lägger grunden för hela landets välstånd, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

... när vi talar om läraryrkets utveckling och villkor, då talar vi inte bara i egen sak. Vårt arbete lägger grunden för hela landets välstånd, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Lärarnas arbete är avgörande för hela landets fortsatta välstånd. Med rätt förutsättningar för jobbet möjliggörs mer innovation och tillväxt.

Svensk ekonomi går som tåget just nu. Näringslivet skriker efter utbildad arbetskraft. Samtidigt visar statistiken en ökande arbetslöshet för första gången på länge. Det finns med andra ord ett stort glapp mellan den kompetens som arbetsgivare efterfrågar och den utbildning som arbetslösa har, eller saknar. Sverige skulle kunna ännu bättre. Med rätt utbildad arbetskraft.

Jobb och framtidstro

Hur gör vi då? Vi vet att en gymnasie­examen är körkortet in på svensk arbetsmarknad i dag. Utan ett gymnasiebetyg är det svårt för en ung människa att få fast anställning. Den tid då du kunde välja att gå till bruket eller långvården i stället för att läsa vidare efter nian är förbi. Utan en gymnasieexamen blir du beroende av korta påhugg, sms-anställningar och löper stor risk att hamna i arbetslöshet. Det är självklart tufft för dem som inte kan planera familjeliv, köpa bostad eller på olika sätt hamnar i återvändsgränder, därför att de inte kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Men det blir också dyrt för samhället när en av tre elever på gymnasieskolan inte har klarat av en examen efter tre års studier.

Jag vill att Sverige ska vara ett land där det finns utbildning av hög kvalitet som leder till jobb och framtidstro. Morgondagens sjuksköterskor, byggnadsarbetare och poliser sitter i skolbänken, springer på förskolegården och bygger samarbetsförmåga på fritids i dag. Vi vet att deras resor mot en examen och jobb börjar med en bra lärare. Med oss.

Inget trendbrott i sikte

Men just nu saknar vi lärare mer än 60 000 utbildade kolleger och det finns inget trendbrott i sikte. Besluten som får köerna att ringla långa till lärarutbildningen och som stoppar avhoppen från lärarjobben, återstår att fatta.

Vad är det då som krävs för att fler ska vilja bli och förbli lärare? Frågar vi de lärare som valt att lämna yrket för andra branscher, säger de med enad röst: högre lön, bättre arbetsvillkor och mer inflytande över yrkesutövandet. Då är vi många som både kan tänka oss fortsätta utvecklas som lärare och komma tillbaka. Vi behöver inte leta svaren på hur läraryrket kan bli ett attraktivt högstatusyrke, vi behöver få lösningarna på plats.

För när vi talar om läraryrkets utveckling och villkor, då talar vi inte bara i egen sak. Vårt arbete lägger grunden för hela landets välstånd. När vi har rätt förutsättningar, tillräcklig tid för våra elever och får ta del av och driva den senaste forskningen, då möjliggör vi innovation, tillväxt och export under kommande decennier. Att investera i skolan är att framtidssäkra Sverige.

Ge oss rätt förutsättningar

Jag vet att de allra flesta av oss lärare känner stolthet över vårt yrke och en glädje över att få göra skillnad, möta barn och elever varje dag. Samtidigt är läraryrket fyllt av stress och frustration över att vi alltför ofta saknar den nödvändiga tid som behövs för att planera och följa upp bra undervisning.

Vi är beredda att göra vårt jobb, där vi finns på landets förskolor och skolor, för att lägga grunden till att Sverige fortsätter vara en kunskapsnation, en plats för innovation och med en stark ekonomi. Ge oss lärare rätt förutsättningar, så löser sig resten. Tillsammans framtidssäkrar vi Sverige.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 7/17

OECD ger tummen upp till Skolkommissionen – kom igen nu Sverige!

”Sverige har alla möjligheter att åter bli ett världsledande land på utbildningsområdet. När man läser Skolkommissionens rapport förefaller Sverige ha påbörjat det utmanande arbetet med att omsätta detta i praktiken.”

Så skriver Andreas Schleicher, direktör för OECD:s utbildningsdirektorat och särskild rådgivare till OECD:s generalsekreterare i utbildningsfrågor, på DN Debatt. Schleicher ansvarar även för Pisa-undersökningarna som görs av OECD.

En av världens mest inflytelserika skolexperter hyllar Skolkommissionens förslag. Nu måste Sveriges skolpolitiker kliva fram – inte abdikera – i en samtid med stora samhällspolitiska och socioekonomiska utmaningar. Det förväntar vi oss i en verklighet med en allvarlig lärarbrist och där var tredje elev inte tar sin gymnasieexamen. Vi kan inte ha så stor variation i kvalitet både för lärare och elever som vi har idag. En ojämlik skola skapar kunskapsklyftor, som påverkar demokratin och hela samhället negativt. Den bristande likvärdigheten är något som borde göra alla politiker sömnlösa.

Nu finns en chans som kanske inte kommer åter på många, många år. En chans att samlas kring ett väl genomtänkt helhetsförslag för hur vi kan höja kunskapsresultaten, öka likvärdigheten och förbättra kvaliteten på undervisningen. En chans att genomföra ett förslag som tagits fram av profession, forskare, elever och samhällsrepresentanter under ett flerårigt kommissionsarbete. Låt oss inte slarva bort den unika chansen.

Lyssna på skolexpertisen i Sverige och inom OECD och låt skolans bästa gå före partitaktiska överväganden.


Nej, Jan Björklund. Få ansökningar till försöken är inte en sammansvärjning mellan utbildningsministern och Lärarförbundet!

I en intervju med Dagens Nyheter idag anklagar Jan Björklund Gustav Fridolin och Lärarförbundet för att hindra försöken med betyg i årskurs fyra. Det är tydligen vårt fel att endast en ansökning inkommit hittills.

Jag finner det högst anmärkningsvärt att sådana slutsatser dras och att den svenska modellen så tydligt ifrågasätts. Det låga intresset speglar nog snarare remissvaren och vetenskapliga slutsatser. Det kanske helt enkelt är så att skolhuvudmän, skolledare, lärare och föräldrar inte är så sugna på fler betygsexperiment? Det kanske är så att de efterfrågar andra och mer effektiva beslut från politiken för att få utveckla skolan och höja kunskapsresultaten? Lösningar som lärare vill få på plats är tiden för att planera, följa upp och utveckla undervisningen efter elevernas behov, rätten att sätta in stöd tidigt och tillgång till specialistkompetenser.

Vår arbetsmarknad bygger på den svenska modellen där fackföreningar och arbetsgivare frivilligt och med ömsesidigt ansvar kommer överens om villkor och spelregler som gynnar både arbetstagare och arbetsgivare. Det har bl a lett till att Sverige har en fredlig arbetsmarknad och en blomstrande ekonomi. I den svenska modellen representerar fackföreningarna sina medlemmar på arbetsplatsen. Inflytande hos arbetsgivaren sker av valda representanter. Så är även lärarinflytandet i försöken med betyg i årskurs 4 utformat.

Alternativet till att facken företräder medarbetarna känns inte så fräscht. Arbetsgivarorkestererade inflytandeprocesser eller statliga fackförbund hör inte hemma i den svenska modellen.

Ibland är det surt när inte alla andra håller med en. Jag förstår att Jan Björklund är besviken över att inte tusentals skolor står i kö för att testa tidigare betyg. Men kanske är det så enkelt denna gång att vi är fler som tycker att detta förslag ger fler problem än vad det löser.

​Vår förskola är världsunik

Idag firas förskolans dag på förskolor runt om i landet. Det firas för att vi har en förskola som på många sätt är världsunik och väl värd att både värna och utveckla. Förskolläraren lägger varje dag viktiga pusselbitar till barnens livslånga lärande. Det är i förskolan som barnen tar de första steg

Forskning visar att insatser som görs under förskoleåren ger bäst resultat av alla utbildningsinsatser.

Att vara förskollärare är ett utmanande och kvalificerat yrke som ger otroligt mycket tillbaka. Det är förskolan som lägger grunden till barnens fortsatta skolgång och det är förskollärarna som står för det pedagogiska uppdraget. Det vet vi men det är hög tid att fler inser det.

Största bristyrket

Trots att vi vet det och att förskollärare räknas som det största bristyrket i Sverige av Arbetsförmedlingen tvingas förskollärare ägna en alldeles för stor del av sin arbetstid till arbetsuppgifter som någon utan förskollärarutbildning kan ta hand om. Förskollärares kompetens slösas bort.

Menar regeringen allvar med förskolans läroplan och den översyn som ska ske för att stärka förskolans uppdrag krävs också satsningar på förskollärare, deras arbetssituation och utvecklingsmöjligheter. Förskollärarnas uppdrag måste renodlas och den höga arbetsbelastningen måste minska. De timmar som förskollärare ägnar åt vaktmästarsysslor, städ och administration är timmar som tas från kvaliteten i verksamheten, timmar som tas från barnen!

Förskolans dag Kärrs Äventyrsförskola
Firande av Förskolans dag på Kärrs Äventyrsförskola

Storleken på barngrupperna hämmar undervisningens kvalitet

Barngrupperna är idag också alldeles för stora på många förskolor. När grupperna är för stora påverkar det inte bara barnens möjligheter till lärande i en lugn miljö utan också vilka möjligheter vi lärare får att utveckla och anpassa verksamheten efter barnens olika behov. De riktmärken som Skolverket satt måste följas, idag är barngrupperna på flera förskolor långt över de 6-12 barn som Skolverket satt. För att vi ska kunna genomföra uppdraget i förskolans läroplan krävs att gruppstorlekar och förskollärartäthet är anpassade efter barnens behov.

Så att både barn och lärare kan få ut det mesta av varje dag.

Det är i förskolan vi packar barnens kunskapsryggsäckar, det är där vi säkrar Sveriges framtid som kunskapsnation. Det är inte något som vi hittat på, utan det är belagt med all möjlig forskning. De insatser som görs under förskoleåren ger bäst avkastning av alla utbildningsinsatser. Det har Nobelpristagaren i ekonomi James Heckman visat. OECD:s Pisa-studie visar dessutom att elever som gått i förskolan får högre kunskapsresultat än andra elever. Att satsa tidigt är smart utbildningspolitik helt enkelt.

Idag är det förskolans dag. Vi ska vara stolta att den svenska förskolan är ett föredöme för många andra världen över, vi vill att vi ska fortsätta vara det. Idag är därför en bra dag att både fira och uppmärksamma på vad som måste bli bättre. Så kan vi tillsammans framtidssäkra den svenska förskolan!

Vuxenutbildningen öppnar nya dörrar

Den svenska vuxenutbildningen är en fantastisk tillgång. Varje år ger den hundratusentals människor möjlighet att sätta nya mål för sitt liv och växa som individer. Men trots att vuxenutbildningen är en av våra största skolformer prioriteras den inte i den skolpolitiska debatten.

För många är vuxenutbildningen en viktig andra chans - en möjlighet att ta igen förlorad studietid och fortsätta vägen mot sitt drömyrke. SFI-undervisningen spelar en avgörande roll i att möjliggöra fortsatta studier och öppna dörrar till arbetsmarknaden.

Språket är nyckeln till integration och att kunna erbjuda riktigt bra svenskundervisning till de som kommer till Sverige är en av de viktigaste aspekterna för att vår integration ska vara framgångsrik.

Men trots att vuxenutbildningen är en av våra största skolformer prioriteras den inte och verksamhetens olika delar behandlas ofta styvmoderligt. Vår medlemsenkät visar en verksamhet där många lärare trivs och känner mening, men också där administrativa åtaganden skjuter i höjden, den höga omsättningen på elever gör det svårt att planera arbetet och bristen på behöriga lärare är akut.

Vuxenutbildningen måste bli en mer attraktiv arbetsplats.

Här är ett axplock av de förändringar vi vill se:

  1. Minska arbetsbelastningen. 3 av 4 lärare upplever att arbetsbelastningen har ökat de senaste tre åren och varannan lärare tycker att arbetsbelastningen har ökat ganska eller väldigt mycket. Renodla läraruppdraget och lyft bort administrativa sysslor från lärarnas bord!
  2. Gör vuxenutbildningen mer likvärdig över hela landet, med begränsningar för hur ofta nya elever kan tas in och en större tydlighet i samordningen med andra myndigheter. Det skapar en lugnare och mer strukturerad undervisningssituation för eleverna och underlättar lärarnas pedagogiska ansvar.
  3. Se till att de behöriga lärarna inom komvux och SFI blir fler. Tillsätt fler utbildningsplatser på lärarutbildningarna för vuxenutbildning, låt fler lärarutbildningar innehålla vuxenpedagogik och gör det lättare för utbildade lärare att behörighetskomplettera sina studier för att kunna arbeta med vuxna elever.
  4. Satsa på de lärare som finns. Lärarna inom vuxenutbildningen bör självklart få del av de statliga satsningar på löner och karriärtjänster som kommit många andra lärargrupper till del.
Det är aldrig för sent att lära sig nya saker och ta nya steg i livet. Menar vi allvar med bildningsuppdraget och med att ge människor en andra chans måste rimliga förutsättningar säkras. Så kommer fler få chansen – och lyckas.

Vi måste få tydliga riktlinjer för gruppstorlekar

I går var det Fritidshemmens dag och jag passade på att besöka en skola för att ta del av festligheterna.

Igår besökte jag Årstaskolan och fick ta del av deras firande av Fritidshemmens dag. Det var en sprudlande eftermiddag i en minst sagt osäker väderlek. Lagom till att aktiviteterna startade tittade dock solen fram och lyste över barn och lärare som testade sina samarbetsförmågor, pricksäkerhet, snabbhet, kreativitet, problemlösning och lekfullhet. Som vanligt imponeras jag av fritidshemmens viktiga verksamhet och det situationsanpassade samspel som utvecklas mellan eleverna. I fritidshemmens verksamhet får unga en chans att utveckla de egenskaper som är svårare att mäta men som näringslivet skriker efter: social kompetens, kreativitet, företagsamhet och initiativförmåga.

Storlek på barngrupper utmaning

Det är inte brist på kunskap om vilken betydelse fritidspedagogiken och fritidshemmen har för elevernas utveckling, hur den både kompletterar och kompenserar elevernas olika förutsättningar och behov. Det är därför helt ofattbart att samtidigt som det pedagogiska uppdraget har förstärkts och kunskapen om fritidspedagogikens betydelse ökat så har förutsättningarna att få göra ett bra jobb försämrats radikalt på alltför många ställen.

Den största utmaningen är storleken på barngrupperna och bristen på behöriga lärare i fritidspedagogik. I Stockholms län går det i genomsnitt 88 barn per lärare i fritidshem- 88 barn(!), att jämföra med det redan höga riksgenomsnittet på 52 barn. En ökning från i genomsnitt 40 barn på bara de senaste tre åren. Det är en utveckling som borde göra att varje politiker och beslutsfattare ligger sömnlösa. Vi måste få tydliga riktlinjer för gruppstorlekar, insatser för ökad lärartäthet och bättre förutsättningar för befintliga lärare att planera för och utveckla fritidshemsverksamheten. Arbetet måste prioriteras och vi vill därför att regeringen skyndsamt inför ett riktmärke för elevgruppernas storlek och intensifierar arbetet för att göra läraryrket attraktivt och uppdraget rimligt på fritidshemmen.

Värna uppdraget

Genom att värna och uppvärdera det uppdrag som lärare i fritidshem har och säkra att det finns tid till planering och utveckling av elevernas hela dag blir fritidshemmen den plats för utveckling av sociala förmågor, integration, identitet och lärande den är tänkt att vara- där Sveriges framtida förmågor får växa. För att vi ska säkra fler lärare på fritidshem imorgon måste förutsättningarna bli bättre idag.

Tack alla er lärare, föräldrar och barn som hjälptes åt att uppmärksamma fritidshemmens viktiga uppdrag igår på Fritidshemmens dag. Väderprognoserna må vara osäkra men vi kommer inte ge oss förrän prognoserna för fritidshemmens förutsättningar blir stadigt ljusare.

Igår firade vi, idag fortsätter vi vårt viktiga arbete för att göra skoldagen komplett överallt.

När tiden inte räcker till

Lärarförbundets nya rapport över lärare och skolledares arbetsmiljö visar en brutal verklighet. 40 procent av lärare hinner inte med stora delar av sitt jobb. Det är dags för arbetsgivare att kliva ut ur väntrummet och ta situationen på allvar. Den är inte olöslig, men den är akut.

”Tiden räcker inte till” är namnet på den rapport som Lärarförbundet släpper idag. Namnet är en brutal beskrivning av verkligheten. Rapporten visar nämligen att 40 procent av lärarna inte hinner med stora delar av sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. Bland skolledarna är situationen ännu mer pressad, för nästan varannan skolledare tar arbetstiden slut långt innan arbetsuppgifterna. Det kan jämföras med övriga högskoleutbildade, där 15 procent anger att tiden inte räcker till. En lärare jag träffade i början av året sammanfattade det bra när hon sa ”jag har redan nu för mycket att göra och då blir jag orolig, för hur blir det sedan när lärarbristen blir ännu större?”.

Det förväntas nämligen att lärare ska springa snabbare och snabbare för att hinna med sina arbetsuppgifter, trots att arbetstiden är densamma. Resultatet blir att fritiden äts upp av jobb och att många lärare och skolledare blir sjuka på kuppen. Ändå arbetar bara hälften av alla arbetsplatser systematiskt med att förebygga stress, enligt Arbetsmiljöverkets egna undersökningar. Det positiva med detta är dock att det finns stor potential att förbättra situationen och 8 procent av lärarna upplever att de har en rimlig arbetssituation. Nu måste majoriteten av lärararbetsgivarna ta det på större allvar och på riktigt börja arbeta med lärares och skolledares arbetsmiljö. Det är inget olösligt problem, men akut, nu handlar det bara om att prioritera det.

Att det blir mer att göra, är ett resultat av att politiker har lagt mer och mer arbetsuppgifter på lärares och ledares bord samtidigt som inget annat tagits bort. Det är också ett resultat av den växande lärarbristen och bristen på stöd till de elever som har behov av det. När det saknas speciallärare och specialpedagoger och färre lärare ska dela på samma arbetsbörda, blir det mer att göra för de som är kvar. Här och nu, måste det till lösningar som direkt avlastar lärare och skolledare. Därför måste man anställa mer personal i skolan, så som administrativa lärarassistenter, it-stöd, socialpedagoger och personal i elevhälsan.

Det är dags att låta lärare och skolledare fokusera på kärnuppdraget: elevernas lärande och det pedagogiska ledarskapet.

För att lösa situationen på längre sikt behövs dessutom stora satsningar för ett mer attraktivt läraryrke, så att fler väljer att bli och fortsätta vara lärare. Checklistan för arbetsgivarna och politikerna är klar, nu måste den börja bockas av. Kliv ut ur väntrummet- det duger inte att bara se på när 40 procent av lärarna har på tok för mycket att göra och bara 8 procent har en rimlig arbetsbelastning. Det är dags att låta lärare och skolledare fokusera på kärnuppdraget: elevernas lärande och det pedagogiska ledarskapet. Så förbättras både kvalitén i undervisningen och sjukskrivningstalen.

Johanna Jaara Åstrand

Ett gymnasielöfte för lärare och elever

Idag krävs ofta en gymnasieexamen för få ett arbete. Därför kan vi aldrig nöja oss förrän alla unga får det stöd de behöver för att klara gymnasiet. Nu efterfrågar Lärarförbundet ett gymnasielöfte - ett löfte om att satsa på lärarna så att fler elever får sjunga om studentens lyckliga dag.

Vi har nioårig skolplikt i Sverige, men i praktiken krävs idag en gymnasieexamen för att komma in på arbetsmarknaden. Medan den generella arbetslösheten bland unga minskar i Sverige, ökar den bland de som saknar examen från gymnasiet.

En komplett gymnasieutbildning är mer än bara ett intyg på ett papper, det är den grund som ger unga möjligheten att vara aktiva samhällsmedborgare, gå vidare till fortsatta studier och ta makten över sitt yrkesliv.

Därför vill vi tillsammans med Sveriges gymnasielärare att politikerna avger ett gymnasielöfte. Vi vet att en gymnasieexamen är körkortet in på arbetsmarknaden. Vi vet också att om man satsar på lärarna så kommer fler elever lyckas ta det körkortet. Därför uppmanar jag Sveriges politiker att skriva under Gymnasielöftet, ett löfte om att satsa på lärarna och på så sätt ge alla elever möjligheten att stolta stå på skolgården med en studentmössa på huvudet.


Gymnasielöftet handlar framför allt om fyra saker:

1.Säkerställ tid för läraruppdraget

8 av 10 gymnasielärare uppger att deras arbetsbelastning är för hög. Det är dags att administrativa uppgifter rensas bort och värdefull lärartid frigörs.

2. Garantera relevant, behovsstyrd och kontinuerlig kompetensutveckling

I ett internationellt perspektiv har svenska lärare små möjligheter till kompetensutveckling. Lärares möjligheter och villkor för att delta i relevant kompetensutveckling måste förbättras.

3. Visa förtroende och tillit till lärarna

Politiska reformer måste genomföras i dialog med professionen.

4. Gör läraryrket attraktivt

Läraruppdraget är ett komplext uppdrag som kräver lång utbildning. En civilingenjör som har lika lång utbildning som en gymnasielärare tjänar i snitt 10 000 kronor mer varje månad. Läraryrket måste uppvärderas.

När lärare får bra förutsättningar kommer fler elever att lyckas ta studenten. Då kommer också fler unga att få möjlighet att skaffa sig ett jobb och känna delaktighet som samhällsmedborgare.

Därför har jag skrivit under gymnasielöftet, gör det du med!



Välbehövligt helhetsgrepp

För att åstadkomma hållbar förändring måste vi ta ett helhetsgrepp som sätter lärande och lärarna i fokus för skolans utveckling, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

För att åstadkomma hållbar förändring måste vi ta ett helhetsgrepp som sätter lärande och lärarna i fokus för skolans utveckling, skriver Johanna Jaara Åstrand i sin ledare i Lärarnas tidning.

Efter Skolkommissionens förslag finns nu en unik chans att ena goda krafter för att förbättra skolan.

Skolkommissionen har presenterat sitt slutbetänkande. Betänkandet har under två år tagits fram av lärarprofessionen, forskare, politiker och andra samhällsaktörer. Uppdraget har varit att hitta lösningar för att höja kunskapsresultaten, öka likvärdigheten och förbättra undervisningens kvalitet i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola.

Skolkommissionens förslag till professionsprogram

Vi lärare och skolledare har länge lidit av att långsiktiga problem åtgärdas av enstaka lyft och ibland motstridiga insatser, eller att en tillfällig satsning ska åtgärda det som länge varit underfinansierat. För att åstadkomma hållbar förändring måste vi ta ett helhetsgrepp som sätter lärande och lärarna i fokus för skolans utveckling. Jag är stolt över att vi i Skolkommissionen har lyckats med det.

Styrkan med förslaget är just helhetsgreppet, men det är samtidigt den största utmaningen. Jag är särskilt stolt över det förslag till professionsprogram som Skolkommissionen har lagt fram. Vi vill ge alla lärare och skolledare möjlighet att utveckla, och utvecklas i, sin yrkesroll under hela lärarlivet. Att kunna göra det på lika villkor ska vara en rättighet, oavsett vilken skola du arbetar på. Detta är något som Lärarförbundet länge arbetat för.

Parti­taktiker och mediestrateger fick styra mottagandet

Så hur mottogs då Skolkommissionens väl genomtänkta förslag? Ett halvt dygn innan den 450 sidor långa utredningen presenterades sågade flera partiledare och ledande politiker förslaget. De gjorde det baserat på en obekräftad läcka — utan att själva ha läst en enda sida. Parti­taktiker och mediestrateger fick styra mottagandet och valde att lyfta ut den lilla delen om lotten som rättvisare antagningsprincip än kötid, som ett sätt att förlöjliga regeringens uppdrag till Skolkommissionen.

Måste det vara så här? Är skolan dömd till att för evigt stå i den politiska konfliktens mitt? Nej, jag vägrar att tro det.

Under alla mina år som företrädare för Lärarförbundet har jag aldrig träffat en utbildningspolitiker som inte vill det bästa för skolan. Visst måste skolan ge elever kunskap! Visst måste förskolan och skolan få möjlighet att kompensera olika förutsättningar så att alla barn och elever ges samma chans att lyckas med sina studier! Visst ska undervisningens kvalitet vara hög i alla landets skolor och kommuner!

En unik möjlighet att samla alla goda krafter

I och med Skolkommissionens betänkande finns nu ett brett genomtänkt förslag, förankrat i både forskning och profession, för politikerna att enas kring. Just nu finns en unik möjlighet att samla alla goda krafter kring en gemensam framtidsplan — krafter som eftersträvar kunskap, likvärdighet och kvalitet. Som kan stå emot snabba politiska kast och valrörelsens inneboende önskan om intresseväckande konflikt.

Sveriges politiker har visat att de kan enas om strategiskt viktiga frågor som är känsliga för ryckiga beslut. Dit hör energipolitik, pensioner och försvaret. Jag kan inte tänka mig en mer strategiskt viktig fråga att hitta framtidslösningar för och enas kring än skolan. Nu är det dags att låta partistrategerna kliva tillbaka och i stället låta kloka och eftertänksamma utbildningspolitiker kliva fram. Det är tillsammans genom tillit vi måste bygga och säkra ett starkt system och en hållbar utveckling för svensk skola.

Johanna Jaara Åstrand
Lärarförbundets ordförande

Följ och kontakta mig på Twitter @JohannaJAstrand

Johanna Jaara Åstrands ledare

Lärarnas tidning kommer ut varannan vecka under terminstid. I varje nummer finns en ledare skriven av Johanna Jaara Åstrand.

Läs ledaren i Lärarnas tidning 6/17

Efterfrågade satsningar på förskolan

Regeringen har beslutat att se över förskolans läroplan. Det är en efterlängtad satsning! Idag presenterade Gustav Fridolin beslutet på en presskonferens, där jag deltog för att kommentera beslutet.

Idag presenterade regeringen ett beslut om att se över läroplanen för förskolan. Syftet är bland annat att förtydliga och förenkla förskollärarnas ansvar. Man vill också stärka undervisningsbegreppet. Detta är något Lärarförbundet länge har arbetat för och jag är glad att regeringen nu har lyssnat!

Stommen i dagens läroplan har 20 år på nacken. Mycket hinner förändras på 20 år, både i samhället och i skolans värld. Det har gjort att behovet av en översyn vuxit fram. Terminologin i dagens läroplan stämmer inte alltid överens med den nuvarande skollagstiftningen. Det finns dessutom behov av bättre samordning mellan förskola och andra delar av skolväsendet. Frågor gällande exempelvis särskilt stöd och specialpedagogisk kompetens behöver också skarpare skrivningar.

Forskning bekräftar gång på gång förskolans viktiga uppdrag.

Att satsa på förskolan och förskollärarna är att investera i framtiden. Forskning bekräftar gång på gång förskolans viktiga uppdrag. Nobelpristagaren i ekonomi James Heckman har visat att de insatser som görs under förskoleåren ger bäst avkastning av alla utbildningsinsatser. Det bekräftas även av OECD som har visat att bra förskoleverksamhet avspeglas i de PISA-resultat som eleverna får nio år efter att de lämnat förskolan. Att svensk förskola ses som ett föredöme internationellt är därför något vi ska vara väldigt stolta över och värna.

Därför är det viktigt att prioritera förskolan i olika utbildningssatsningar. Förskolan behöver mer än en reviderad läroplan. Det finns många som vill arbeta med barns utveckling, ändå är förskollärare ett av de största bristyrkena i Sverige. I morse kom Skolverket med statistik som visade att 28 procent av de som arbetar i förskolan, helt saknar utbildning för arbete med barn. Den höga arbetsbelastningen och stressen som många förskollärare vittnar om måste också tas på allvar. Kraven på dokumentation och administration måste minska. Yrket som förskollärare måste uppvärderas. Det görs genom satsningar på högre löner, bättre arbetsmiljö och genom att ge lärarna mer makt över sitt yrkesutövande. Det är genom att ge förskollärare rätt förutsättningar som förskolan även i framtiden kommer att ses som ett föredöme internationellt.

Sveriges erkända förskolepedagogik har utvecklats inifrån av professionen under många decennier. Det är denna pedagogik som ligger till grund för förskolans läroplan. Lärarförbundet utgår från att den översyn av läroplanen som nu ska ske kommer präglas av en öppen och konstruktiv process, där professionens expertis tas tillvara. Vi ser fram emot att återigen delta mycket aktivt i arbetet.