Lärarförbundet
Bli medlem

Coronakrisen är också en utbildningskris

Sista veckan i april varje år deltar Lärarförbundet i Global Action Week, som lyfter frågan om allas rätt till utbildning av god kvalitet, och lärares betydelse. I år känns det som om veckan pågått i månader, då vi följt hur coronaviruset påverkar kollegor runt om i världen.

Coronaviruset har lett till en global pandemi som förändrat livsbetingelserna för alla människor och för skolan. Aldrig har väl informationen om global påverkan och globalt agerande varit större.

Visst handlar det mest om hotet mot hälsan, livet och världsekonomin, men som Education International och UNESCO skriver har coronakrisen också blivit en utbildningskris. Skolan som samhällsbärande kraft i nuet och för framtiden har också lyfts upp i Sverige och världen.

Det har blivit tydligt att vi svenskar är del av en enda mänsklighet som kämpar för att bromsa och stoppa pandemin.

Det har också blivit tydlig att lärarna i Sverige är en del av en enda global lärarprofession som tillsammans med alla andra som arbetar i skolan på olika sätt fortsätter undervisa barn, unga och vuxna, samtidigt som man gör sin del i att minska smittspridningen.

Den 19 april var, enligt UNESCO, antalet elever vars skolgång påverkas av skolstängningar närmare 1, 6 miljarder. Det är 91,3% av alla inskrivna i förskolan, grundskolan, gymnasiet och högskolan i de 191 länder som stängt sina skolor helt eller delvis.

På UNESCOs hemsida finns en kartbild där man kan klicka på varje land och se vad som händer just där.

UNESCO karta
Bild: UNESCO

Samtidigt informerar Education International att ca 63 miljoner lärare och andra som arbetar i skolan påverkas av coronapandemin.

Jag har fastnat just vid det där ordet påverkas. Förutsättningarna att vara elev och lärare har påverkats av pandemin på många olika sätt.

Skolstängningarna och skiftet till digitala lösningar, distans- och fjärrundervisning påverkar skolan på ett dramatiskt sätt. Vad är möjligt att genomföra, vad är rimligt och vad blir kvar att ta igen vid ett senare tillfälle och när börjar detta senare tillfälle?

Livet och arbetet påverkas av frågor och oro. Oro för hälsan, för familjen, ekonomin och framtiden. Många psykologer intervjuas i media i dessa dagar om allt från hur man kan hantera att alla i familjen är hemma och jobbar och pluggar, ensamhet och isolering, till att vara den vuxna i rummet i förhållande till barnens oro.

Lärare förväntas vara den vuxna i klassrummet, på fritidshemmet, i förskolan och online bland oroliga elever och vårdnadshavare som påverkas av både korrekt nyhetsrapportering och desinformation och alla förändringar i vardagslivet.

Lärare ska stödja elever och barn i nya sätt att lära sig, nya förhållningssätt i skolmatsalen och i leken och samtidigt hantera sin egen oro.

Lärare med munskydd delar ut mat

Bild: Education International, Latin America, FUNTEP, Uruguay.

Sveriges och Världens lärare gör heroiska insatser just nu oavsett om de är på plats på skolor, förskolor, fritidshem och universitet eller undervisar på distans.

De som jobbar i skolan är nog liksom de som jobbar i vården inte främst ute efter applåder, men däremot ett erkännande som motsvarar deras arbetsinsats.

Lärarprofessionen kräver att bli lyssnad på och de behov som uttrycks i Sverige och andra länder liknar varandra även om tyngdpunkten varierar:

  • En trygg arbetsmiljö där det går att minimera smittspridning.
  • En bra lön och en trygg försörjning även när man inte kan arbete.
  • Tid för elevers frågor och lärande, men också för det så viktiga samarbetet med kollegor för att planera och utveckla undervisningen.
  • Fortbildning i distansundervisning och fungerande digitala lösningar som just nu kompletterar och ibland måste ersätta det så viktiga mötet mellan lärare och elever.
  • Rimliga förväntningar på distansundervisning och fjärrundervisning. Respekt för den komplexitet som alltid finns i lärarjobbet som nu blivit ännu mer komplex.

Det fackliga arbetet påverkas också. Förtroendevalda och anställda på fackliga lärarorganisationer försöker hitta alternativa lösningar när förbundskanslier är stängda, fysiska möten, skolbesök och facklig utbildning inte kan fungera på traditionellt sätt.

Telefonerna går varma när arbetsplatsombud håller kontakt med sina kollegor, fackliga möten hålls på skolgårdar och online, förhandlingar hålls via videokonferens, facklig utbildning blir digital, kampanjer drivs på sociala medier och i lokalradio.

Medlemmar samlas i chatforum och mejlar sina förslag.


Demonstrationståg med plakat

När alla påverkas i en kris som denna släpper lärarfacken inte sin vision och sitt uppdrag – att påverka!

Lärarförbundet och våra systerorganisationer i världen fortsätter att påverka genom den sociala dialogen med arbetsgivare och politiker, genom opinionsbildning i traditionella och sociala media där vi tillsammans lyfter medlemmars frågor, oro och behov.

Dels bidrar den lärarfackliga rörelsen till lösningar på de nya och akuta problem som coronapandemin medfört men vi driver också de strukturella och konstanta kraven som bidrar till utbildning av kvalitet för alla och lärares förutsättningar att driva den utbildningen som Global Action Week alltid lyfter upp.

På affischer och flyers i årets GAW är rubriken: ”Vi måste bli fler för att göra mer!” Just nu får den lärarfackliga rörelsen i världen och Lärarförbundet i Sverige många nya medlemmar.

Gå med du också! Tillsammans kan vi bättre hantera vår oro och omvandla den till relevant agerande!

Text: Ina Eriksson, Internationell förbundssekreterare, Lärarförbundet

Vi fördömer användandet av våld mot demonstration i Mexiko

Polisen i Mexiko öppnade eld mot lärare, studenter och lokalbefolkning under en demonstration. Sex personer dog, flera skadades. Lärarförbundet, i förening med vår globala lärarfederation Education Internationals Latinamerikanska gren, fördömer våldet som ledde till sex människors död.

När lärare, studenter och lokalbefolkning demonstrerade för sina rättigheter i Oaxaca, Mexiko den 19 juni öppnade den federala polisen eld mot demonstrationståget. Sex personer dödades och över hundra är skadade.

Vi fördömer användandet av våld

Lärarförbundet förenar oss med vår globala lärarfederation Education Internationals Latinamerikanska gren i fördömandet av användandet av våld vid demonstrationen i Oaxaca.

Våld löser inga konflikter

Lärarnas organisationer skall bli lyssnade till, och konflikter ska lösas genom dialog på lokal och federal nivå. Våld och förtryck löser inga konflikter i samhället.

Lärare, studenter och samhället i stort måste fördöma denna typ av agerande och kräva rättvisa för offren. Maktmissbruk kan inte mötas med straffrihet.

Kräver att förföljelsen stoppas

I en deklaration från EI Latinamerika kräver man att den mexikanska regeringen ska stoppa förföljelsen och vidta de åtgärder som krävs för att klargöra de omständigheter som ledde till att sex personer miste livet. Man bör identifiera vilka som låg bakom attacken och ställa dem inför rätta.

Vad är Education International?

Education International representerar 400 lärarorganisationer med över trettio miljoner medlemmar i 177 länder. EI försvarar rätten till utbildning av god kvalitet för alla, rätten till föreningsfrihet och anständiga arbetsvillkor inom utbildningssektorn som grundläggande förutsättningar för demokrati, jämlikhet, social rättvisa och mänskliga rättigheter.

Jämställdhet och pedagogik i Latinamerika

Lärarförbundet har samarbetat med ett jämställdhetsnätverk i Latinamerika samt ett nätverk för den pedagogiska rörelsen. Nyligen hade nätverken en gemensam konferens i Costa Rica och om du är nyfiken på varför nätverken finns och vad de gör så titta på filmen där Ina Eriksson berättar mer.

Ina Eriksson, Internationell Sekreterare på Lärarförbundet.

Dagens hjärtefråga: stoppa kommersialiseringen av skolan

- Vår regering har tydligt uttryckt sin vilja att flytta skolorna från lokal demokratisk styrning och låta företagen driva dem istället, säger Christine Blower, generalsekreterare i NUT, National Union of Teachers, i England.

- Vår regering har tydligt uttryckt sin vilja att flytta skolorna från lokal demokratisk styrning och låta företagen driva dem istället, säger Christine Blower, generalsekreterare i NUT, National Union of Teachers, i England.

Den mest diskuterade frågan hittills här på lärarnas internationella kongress är den om skolans kommersialisering. I många länder har de globala storföretag tagit sig in i klassrummen på allvar.

Vi i Sverige är vana vid att diskussionen om friskolor handlar om ja eller nej till vinstuttag. På Lärarförbundets kongress senast landade vi i att möjligheterna till vinst aldrig får gå före elevernas möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Den svenska regeringen ska utreda frågan om begränsning av vinstuttag i friskolorna. En annan fråga som utreds i Sverige är vilka krav som ska ställas på den som vill starta skola. Vad vi inte diskuterar så mycket är frågan om huvudmannen påverkar själva undervisningen. För oss är det också självklart att facket finns på friskolorna och att lärarna där har kollektivavtal.

Här på EI-kongressen pratar alla om skolans privatisering och kommersialisering med bekymrade miner och stort allvar.

Vi svenskar får många frågor om vårt skolsystem som är ett av världens mest decentraliserade och där det är ovanligt lätt att som privat aktör starta en skola. Men så är också situationen i till exempel England, USA och i många utvecklingsländer en helt annan än den vi Svenssons upplever. Där har de kommersiella krafterna, globala storföretag, tagit sig in i klassrummen på allvar. Stora utbildningsföretag lobbar för skolreformer som ger dem möjligheter att sälja utbildning som en vara. De erbjuder politikerna lösningar på skolans problem och får mandat att styra lärare och elever med sina tester, läromedel och utvärderingsinstrument. Den senaste tiden har de också blivit inblandade i att genomföra själva PISA studien, så ni förstår säkert hur omfattande de här företagens påverkan på lärarnas dagliga arbete är.

I vissa länder har företagen tagit över stora delar av utbildningssektorn och tar ut avgifter från fattiga medborgare för barnens skolgång. En skolgång som föräldrarna redan har betalat skatt för. De betalar alltså för samma sak två gånger.

Detta är en fråga som väcker starka känslor på kongressen, både oro och kampvilja. Det är inte svårt att föreställa sig hur det skulle kännas att inte styra över sin egen undervisning. Frågan om skolans kommersialisering präglar hela kongressen och kommer också att vara i fokus den kommande fyraårsperioden. En kongressledamot från England satte ord på mångas farhågor: ”Congress, I predict that there will be trouble ahead”!

Ina Eriksson

Internationell sekreterare på Lärarförbundet