Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Internationella lärarbloggen

​Tredje gången gillt: löftet om utbildning för alla

Antonia Wulff berättar om FNs globala utvecklingsmål och om målet Utbildning för alla.

Antonia Wulff berättar om FNs globala utvecklingsmål och om målet Utbildning för alla.

Antonia Wulff, koordinator på Education International (EI) har länge arbetat med de 17 globala utvecklingsmål som FN nu har tagit fram. Här berättar hon mer om vägen fram till de nya målen, varför de är så viktiga och om det fjärde målet: utbildning för alla.

I september 2015 klubbades FN:s nya agenda för hållbar utveckling igenom, och världens länder enades – än en gång – om att garantera alla människor ett värdigt liv. Den nya agendan lovar kvalitetsutbildning, jämställdhet, anständiga arbetsvillkor och tillgång till vatten för alla. Samtidigt skall fattigdom, hunger och barnarbete utrotas, skogar och oceaner skyddas och klimatförändringen stoppas, bland annat.

De nya målen är en universell agenda

Millenniemålen var långt de rika ländernas agenda för att utrota fattigdomen, utarbetad av experter i New York. De nya målen har förhandlats fram av alla världens länder och är en universell agenda – samma mål skall alltså nås i alla världens länder. Fattigdomsfokuset har ersatts av en bredare agenda för hållbar – social, ekologisk och ekonomisk – utveckling. Dessutom finns det en stark jämlikhetsprincip: inget mål skall anses vara nått förrän det är nått också för de mest marginaliserade grupperna i samhället.

Politiskt modiga mål

Det hela låter för bra för att vara sant och den nya agendan har också kritiserats för att vara omöjlig att förverkliga. De nya målen, 17 till antalet, med 169 så kallade delmål, är många. En stor del av dem är otydliga och tekniskt svaga. Men de är också politiskt modiga. För målen är många eftersom problemen är många och beroende av varandra: fattigdom är kopplat till ojämlikhet som är kopplat till arbetslöshet som är kopplat till jämställdhet till hälsa till utbildning till klimatförändring till skogar och hav till hunger. Och så vidare. Komplexa problem kräver komplexa lösningar.

Trots de stora framsteg som gjordes under de senaste femton åren har Millenniemålet om lågstadieutbildning för alla inte nåtts. Samtidigt innebar dess fokus på att alla barn skulle få börja lågstadiet att andra aspekter glömdes bort. Kvaliteten på utbildningen led då tusentals barn skulle in i alltför få klassrum med alltför få kvalificerade lärare, många barn började skolan men föll ut inom ett par år, och ett antal privata aktörer drog nytta av trycket på ökad tillgång till (lågstadie)utbildning.

Utbildning är ett eget mål

Education International jobbade hårt för att utbildning skulle vara ett av de nya målen – för att allas rätt till utbildning äntligen skulle förverkligas. Vi krävde att stater skulle förbinda sig till jämlik, gratis kvalitetsutbildning, och till alla barns rätt till en utbildad lärare.

Det nya utbildningsmålet är på många sätt fantastiskt – och enormt ambitiöst i jämförelse med Millenniemålet om lågstadieutbildning för alla. De tio delmålen för utbildning lovar 12 år av gratis utbildning av god kvalitet, och framsteg på alla nivåer av utbildningssystemet, från dagis och förskola, till yrkesutbildning och högskola, men också jämställdhet, trygga inlärningsmiljöer, och kvalificerade lärare.

Men trots det fantastiska utbildningsmålet och en bred konsensus om vikten av utbildning – hur man än vänder och vrider på den nya agendan så kan ingen av de andra målen nås utan utbildning – finns det inga garantier. Förhandlingarna präglades av motsättningar och oändliga försök att sänka ambitionsnivån; flera europeiska länder såg gratis gymnasieutbildning som ett allt för ambitiöst mål, England ifrågasatte löftet om utbildade lärare, amerikanerna kritiska till löftet om trygga och fredliga skolor, och alla länder vägrade förbinda sig till någon som helst finansiering av utbildning.

Samtidigt rymmer agendan ett mål om att minska på ojämlikheten både inom och mellan länder. Och en mängd andra fantastiska ambitioner som diverse skurkstater inte lyckades stryka – såsom löftena om gratis grundskola och gymnasium, utbildade lärare, jämställd utbildning och trygga, fredliga lärandemiljöer.

Upp till oss att se till att målen genomförs

Det är upp till oss vad som nu händer. Den nya agendan är en politisk överenskommelse, men både bindande åtaganden och finansiering saknas i det här skedet. Medlemsstater vill varken betala för kalaset eller hållas till svars för bristen på åtgärder på hemmaplan eller för den inverkan som deras politik har på miljö och mänskliga rättigheter utanför dess egna gränser.

Vi har jobbat hårt för att det nya utbildningsmålet skall se ut som det gör och vi kommer – precis som medlemsstaterna – att omdefiniera agendan till vår fördel, använda den i vårt påverkansarbete, och utnyttja varje möjlighet att hålla medlemsstater till svars för deras löften.

Målet om god utbildning för alla har 10 så kallade delmål:

4.1 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper.

4.2 Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan.

4.3 Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad.

4.4 Till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland r tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap.

4.5 Senast 2030 avskaffa skillnaderna mellan könen inom utbildningsområdet och säkerställa lika tillgång till utbildning och yrkesutbildning på alla nivåer för utsatta personer, inklusive personer med funktionsnedsättning, ursprungsfolk och barn som lever under utsatta förhållanden.

4.6 Senast 2030 säkerställa att alla ungdomar och en väsentlig andel av alla vuxna – både män och kvinnor – lär sig läsa, skriva och räkna.

4.7 Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling.

4.a Bygga och förbättra utbildningsmiljöer som är anpassade för barn och personer med funktionsnedsättning, samt tar hänsyn till jämställdhetsaspekter och därmed erbjuder en trygg, fredlig, inkluderande och ändamålsenlig lärandemiljö för alla.

4.b Till 2020 väsentligen öka antalet stipendier i världen som kan sökas av personer från utvecklingsländer, i synnerhet de minst utvecklade länderna, små önationer under utveckling och afrikanska länder, för studier inom högre utbildning, inklusive yrkesutbildning samt informations- och kommunikationstekniska, tekniska, ingenjörsvetenskapliga och naturvetenskapliga program, i utvecklade länder och andra utvecklingsländer.

4.c Till 2030 väsentligen öka tillgången på utbildade lärare, bland annat genom internationellt samarbete kring lärarutbildning i utvecklingsländerna, särskilt de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling.

Du kan också läsa mer om utbildningsmålet på regeringens hemsida.

Antonia Wulff,
Coordinator, Education & Employment, Education International
Följ EI på twitter

Frågor & Svar