Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Internationella lärarbloggen

Fortsatt stöd till elever, lärare och fackligt aktiva inom skolan i Afghanistan

Trots att talibanerna har tagit över makten i Afghanistan fortsätter ideella organisationer som Svenska Afghanistankommittén (SAK) sitt arbete i landet med full kraft. Man anpassar sig när det är nödvändigt, men arbetar med oförändrad styrka. ”Det är vårt ansvar och skyldighet”.

Lärarförbundet och Svenska Afghanistankommittén (SAK) har ett mångårigt samarbete om organisering av lärare i Afghanistan. En facklig organisation i landet, NTEC, har med tiden byggts upp med stöd av SAK och blivit medlem i världslärarfacket Education International. Det finns bland Lärarförbundets medlemmar många lärare som har Afghanska elever i sina klassrum och engagerar sig för deras situation i Sverige. Lokalavdelningar har också engagerat sig för lärare i Afghanistan. Utifrån den senaste tidens utveckling oroar vi oss för en tillbakagång av vunna rättigheter och vad vi kan göra för att engagera oss. Därför har vi ställt några frågor till en före detta lärarförbundskollega, Henrik Herber som idag är chef för enheten för biståndssamordning i SAK.

Vad händer nu i Afghanistan utifrån ditt perspektiv?

SAK fortsätter sitt arbete i landet med full kraft och anpassar sig om och när det är nödvändigt. Vi Flickor på skolgård Afghanistan uppmanar även resten av världen att inte svika lokalbefolkningen i Afghanistan. Talibanerna har publikt sagt (efter maktövertagandet) att både flickor och pojkar ska få gå i skolan men om de kommer leva upp till det i praktiken återstår att se. Våra skolor är fortfarande öppna. Vi kommer att göra allt som står i vår makt för att flickor ska ha samma rätt till utbildning som pojkar. SAK har under många år haft tiotusentals flickor i skolan i områden som styrts av talibanerna. Det ger hopp om att det kommer att gå framöver också. Miljoner flickor har gått i skolan sedan talibanerna sist satt vid makten – många av dem är nu själva mammor som vill att deras döttrar ska få utbildning. Lokalsamhällen kommer att trycka på för att flickor ska få gå i skolan.

Talibanerna har länge haft en stark närvaro i delar av landet, särskilt på landsbygden där SAK har sin verksamhet. Organisationen är opartisk, vilket gjort det möjligt att verka under olika regimer. Arbetet bedrivs alltid i nära samarbete med lokalbefolkningen. SAK har kunnat driva skolor och sjukhus under talibankontroll, även om lokala talibaner ibland motsatt sig aktiviteter eller ställt krav som SAK inte kunnat acceptera. Om talibanerna till exempel satt stopp för flickors skolgång har SAK varit tydliga och sagt att ”vi kan inte undervisa endast pojkar, så då stänger vi alla våra skolor i området”. Detta tillsammans med påtryckningar från lokalsamhället brukar göra att talibanerna accepterar SAK:s arbete, även när det gäller flickors utbildning. Så har det åtminstone varit hittills.

Det som är mest problematiskt för SAK är när det blir aktiva strider i ett område. Då händer det att SAK av säkerhetsskäl får stänga ner verksamheten för att värna om elever, patienter och personal. Men så fort läget stabiliseras öppnar de igen. Oavsett vilken part i striden som har makten.

SAK som jobbat mycket med utbildning, vilka möjligheter ser ni att inte tappa det som uppnåtts, framför allt gällande flickors utbildning?

Svenska Afghanistankommittén (SAK) har arbetat på plats i Afghanistan i 40 år. Organisationen finns till för de mest utsatta grupperna i samhället med särskild inriktning på kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och människor på flykt inom landet. Mer än 100 000 barn går i SAKs skolor varav 59 % är flickor.

Flickor i skola Afghanistan

Vi gör vårt yttersta för att hålla vår verksamhet öppen. Lokalbefolkningen vill ha vår verksamhet och försvarar den, något de redan gjort under flera år där talibanerna har stark närvaro.  De uppvaktar de lokala talibanledarna och säger ”Vi vill att våra pojkar och flickor ska gå i skolan och att kvinnor ska ha tillgång till hälsovård.”

Talibanerna har i sina olika presskonferenser sagt att kvinnor kommer få arbeta och vara aktiva "inom ramen för sharia" – men det är för tidigt att säga exakt vad det kommer att innebära. Oron och rädslan är genuin för kvinnor och flickors rättigheter. Konservativa normer i det afghanska samhället reser hinder för flickors undervisning generellt, oavsett vilket styre som gäller. Traditionella normer som utesluter flickor från undervisning eller bara tillåter flickor att gå i skolan fram till puberteten under förutsättning att de undervisas av kvinnliga lärare. En generell reservation är att situationen inte stabiliserats så att det går att dra några generella slutsatser, det kan se olika ut på olika håll i landet och kan komma att förändras.

Vi hör att inte en spänn ska gå till talibaner, vilket är en helt rimlig hållning. Dilemmat är att fortsätta stödja lokalbefolkningen utan att ge legitimitet eller stöd till en talibanregim. Utan finansiering till till exempelvis hälso- och utbildning finns en risk att dessa sektorer kollapsar med en ännu större humanitär kris som följd. SAK och andra organisationer kan inte täcka upp och hålla igång ett utbildningssystem med 7 miljoner elever, varav 40 % flickor och 170 000 lärare (30 % av dessa är kvinnliga lärare). Så länge det finns hinder att överföra pengar till Afghanistan kommer det gå ut över tillgång till bland annat mediciner och försörjning eftersom kontanter blir färre och priser eskalerarLäs gärna mer om vilka dilemman som uppstår i den här debattartikeln vår generalsekreterare nyligen skrev på Aftonbladet Debatt.

Kan du säga något om situationen för lärare generellt?

Vi har sett en utveckling på 20 år med allt fler elever i skolan, elever som i sin tur växer upp och själva blir lärare vilket är en positiv utveckling. Det betyder att det för första gången finns en generation afghaner där ett flertal är läs- och skrivkunniga. Den tidigare regeringen uppmärksammade dock den utbredda korruptionen inom bland annat utbildningssektorn, en hämsko för utveckling och möjlighet att få kvalificerade lärare på vissa ställen.

SAK ger stöd till lärarorganisationen NTEC (National Teachers Elected Council) och dess provins- och distriktsorganisation för att förbättra situationen för landets lärare. Under 2020 har NTEC bland annat sökt påverka Utbildningsministeriet att ge extra bidrag ("hardship allowance") i synnerhet till kvinnliga lärare som arbetar på landsbygd i svårtillgängliga områden, eller hitta andra incitament att få ut kvalificerade lärare till byarna. Därutöver har man förhandlat om att inte utöka arbetstiden för lärare, ge NTECs medlemmar subventionerad vård och söka samverkan med universitet för vidareutbildning av lärare.

Lärarförbundet har haft en workshop för NTEC:s ledarskap, vad är möjligheterna för facklig organisering under talibanerna?

De senaste uppgifterna från NTEC gör gällande att man som organisation inte uppfattar sig som en primär måltavla för repressalier från talibanerna medan enskilda ledare upplever en hotfull situation. I vissa provinser har säkerhetsläget förbättrats efter att striderna upphört, men det råder ett vakuum kring den politiska situationen och hur framtiden kommer se ut.

En omedelbar utmaning är att NTEC kämpar med sin finansiering, under COVID-epidemin har det varit svårare än vanligt att samla ihop medlemsavgifterna.

För den som vill veta mer och fördjupa sig har vi förstått att SAK har ett studiecirkelmaterial. Kan vi organisera studiecirklar tillsammans på lokal nivå?

Vem som helst kan ta del av SAKs studiecirkel, som finns tillgänglig på vår hemsida: https://sak.se/engagera-dig/anordna-en-aktivitet/starta-en-studiecirkel

Andra tips:

SAKs lokalföreningar ute i landet kan hjälpa till för att komma igång med en studiecirkel. De är också ofta ute och håller föreläsningar för skolklasser -det finns också en del bilder som kan användas som utställning - kontakta oss för att se vad som går att ordna!

Klassuppsättning A-nytt går att beställa via Utbudet. Om tidningen tagit slut på Utbudet kan ni kontakta info@sak.se för att beställa tidningar till skolan.

Robert Gustafson, Lärarförbundet
Foto: Kajsa Waaghals

Frågor & Svar