Lärarförbundet

En kvinnas plats är... i hennes fackförening, för ekonomisk rättvisa och egenmakt

När det internationella samfundet idag firar internationella kvinnodagen, understryker den globala lärarfederationen Education International och dess systerorganisationer i ett uttalande att fackföreningar är viktiga aktörer för att främja kvinnor ekonomiska egenmakt.

"När vi firar internationella kvinnodagen ännu en gång förenas vi med alla andra och understryker att kvinnors och flickors rätt till utbildning och ekonomisk egenmakt måste uppfyllas snarast, inte bara på grund av effektivitetsvinster, produktivitet eller positiv avkastning på investeringar, utan eftersom kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter ", betonade Education Internationals (EI) generalsekreterare Fred van Leeuwen i årets tal vid EI:s firande av kvinnodagen. Uttalandet betonar att "lärarfackföreningar är viktiga aktörer i att främja dessa rättigheter ".

När flickor och kvinnor kan få tillgång till och fullt ut delta ta del av en kvalitativ, rättvis och inkluderande undervisning, ökar deras möjligheter väsentligt att försörja sig utan att vara begränsad till dåligt betalda, tillfälliga arbeten i utkanten av arbetsmarknaden

Uttalandet bekräftar att "mänskliga rättigheter är odelbara; om inte alla de mänskliga rättigheterna för flickor och kvinnor kraftigt främjas och försvaras, kan aldrig deras rätt till utbildning uppnås fullt ut, och vice versa. När flickor och kvinnor kan få tillgång till och fullt ut delta ta del av en kvalitativ, rättvis och inkluderande undervisning, ökar deras möjligheter väsentligt att försörja sig utan att vara begränsad till dåligt betalda, tillfälliga arbeten i utkanten av arbetsmarknaden".

Uttalandet konstaterar vidare att mer än 20 år efter antagandet av det mest långtgående internationellt överenskomna instrumentet om kvinnors rättigheter hittills - 1995 års Platform for Action - från Pekings, så har det globala engagemanget för att uppnå jämställdhet aldrig varit större. För första gången någonsin har regeringar satt en tidsfrist för att avsluta ojämlikhet mellan könen, bland annat inom utbildning.

Färre jobb och lägre löner för kvinnor

År 2016 var bara hälften av kvinnor och flickor över 15 år i anställning, jämfört med tre fjärdedelar av män; kvinnor fortsätter att göra så mycket som tre gånger mer obetalt arbete än män; och 700 miljoner färre kvinnor än män i arbetsför ålder var i anställning. Detta är verkligheten ett decennium in på det tjugoförsta århundradet trots det faktum att i många länder är det fler kvinnor än män som har komplett eftergymnasial utbildning.

En viktig roll för fackföreningarna

Med mer än 1,3 miljarder kvinnor anställda inom den globala ekonomin och mer än 70 miljoner kvinnor organiserade i fackföreningar, är det uppenbart att deras ekonomiska egenmakt också är beroende av deras rätt till utbildning, liksom övriga rättigheter med koppling till arbete,

Fackföreningar inom utbildningssektorn har en unik position för att belysa sambanden mellan rätten till utbildning för kvinnor och flickor, och säkerställa att utbildningen leder till verkliga framsteg i deras ekonomiska egenmakt.

Lyssna på EI:s Podkast inför internationella Kvinnodagen

Lärarförbundet - en del av något större

Branimir Strukelj, en av de vice ordförandena i ETUCE, bar Lärarförbundets knapp ”Allt börjar med en bra lärare” på kongressen.

Branimir Strukelj, en av de vice ordförandena i ETUCE, bar Lärarförbundets knapp ”Allt börjar med en bra lärare” på kongressen.

​I början av december deltog jag, Line Isaksson, på ETUCE Conference Empowering Education Trade Unions: The Key to Promoting Quality Education. Konferensen ägde rum i Belgrad.

Att vara Lärarförbundare det är att vara del av något större. Det har jag fått erfara flera gånger under mitt uppdrag som ledamot i förbundsstyrelsen. Jag åkte hem med nya erfarenheter men även lärdomar som kan bidra till lösningar för de utmaningar vi står inför.

Gemensam lärarröst i Europa

Under kongressen togs ett program som förpliktar alla medlemsländer till agerande utifrån programmets innehåll. Varje land opinionsbildar på sin hemmaplan utifrån programmets innehåll. Det innebär att när politiker träffas i europeiska sammanhang finns det lärarorganisationer i alla delar av Europa som påverkat politiker i samma riktning. På så sätt blir din lärarröst genom Lärarförbundet bärare av en gemensam lärarröst i Europa.

Under kongressen lyfte Lärarförbundet fram vikten av modersmålsundervisningen och vikten av att vi snabbt får in nyanlända lärare på arbetsmarknaden och till våra verksamheter.

Naturligtvis var migration en stor fråga under konferensen. Alla länder berörs av flyktingströmmarna som är en följd av konflikter i världen. Det utbyttes erfarenheter och vi är överens om att utbildning är nyckeln för ett samhälle i utveckling där lärarens roll är avgörande. Vi var även överens som att migranter ska ses som en resurs i samhället. Under kongressen lyfte Lärarförbundet fram vikten av modersmålsundervisningen och vikten av att vi snabbt får in nyanlända lärare på arbetsmarknaden och till våra verksamheter. Utbildning är nyckeln och alla både barn och vuxna ska snabbt komma i utbildning i det nya landet. I september enades FN om nya hållbarhets och utvecklingsmål. Det fjärde målet handlar om rätten till utbildning. Lärarförbundet har länge varit del i arbetet att tillsammans med EI se till att ett av målen handlar om rätten till utbildning.

Fortsatt engagemang för Turkiet

Situationen för Turkiets lärare var uppe på agendan. Vi fick lyssna till ett gripande tal och talaren var glad att ETUCE hade visat stor solidaritet till lärarna i Turkiet och uppmanande till fortsatt engagemang.

Under konferensen deltog jag på en workshop som handlade om jämställdhet och likabehandling. Här fick jag erfara att flera länder är längre fram i sitt arbete kring jämställdhet än vad vi är. Fortfarande är det så enligt Usnews att är du flicka har du bäst förutsättningar att lyckas om du växer upp i Sverige. Men kanske är det så att denna fråga har kommit lite i skymundan och att det nu är tid att lyfta den igen. Tyskland berättade om sitt arbete för att locka unga till yrket och möjliggöra för unga lärare att engagera sig fackligt. Idag har våra spelregler i samhället blivit självklara för många utav oss. Vi glömmer vår historia om varför fackförbunden bildades och det är svårt att synliggöra fackets betydelse i vårt samhällsbygge.

Demokrati i skolan, yngre barns lärande, högre utbildning var andra ämnen som berördes.

En utav vice presidenterna, Branimir Strukelj, hade Lärarförbundets knapp ”Allt börjar med en bra lärare” och betydelse av allas rätt till utbildning var det genomgående temat under hela kongressen.

#viärlärare

En marknadsförare på vift på europeisk lärarkongress

Vissa dagar är man extra stolt över att jobba med fackliga frågor. En sådan dag är när man som tjänsteman arbetandes med kommunikationsfrågor får åka med på europakongress och höra hur lärarfack dagligen bidrar till att göra världen till en bättre plats för lärare och elever.

Det är en solig och kall måndag i december och jag befinner mig långt ifrån min vardag på Lärarförbundet i Stockholm, mer specifikt så är jag på europeiska lärarorganisationen ETUCE:s kongress i Belgrad. Under tre dagar kommer 320 delegater från 131 lärarfack från 48 europeiska länder att arbeta fram hur lärarfacken ska rusta sig på bästa sätt för att möta en framtid präglad av stora ekonomiska och samhälleliga förändringar. Runt omkring mig hör jag delegater från Europas alla hörn prata grekiska, ryska, finska, norska, engelska och tyska och jag unnar mig att tjyvlyssna lite extra på spanjorerna och njuta av den raspiga och smattriga spanskan de talar med varandra.

Temat för kongressen är ”Empowering Education Trade Unions to Promote Quality Education” med ett digert schema för de kommande tre dagarna. Det ska pratas om såväl förskola som högskola, om jämställdhet och jämlikhet, om högerextremism och radikalisering. Och så den stora frågan om skolans och lärarnas roll i att möta utmaningarna som den humanitära kris vi ser i samband med kriget i Syrien medfört.

Det är en massa praktikaliteter som ska äga rum under tiden jag är här med delegationen från Lärarförbundet. Viktiga inriktningsbeslut som kommer att fattas och en ny ledning ska väljas. Men för mig är den stora upplevelsen att känna hur viktig den fackliga rörelsen är. Herregud, vilken samhällskraft facket är!

Det är att glömma bort det större perspektivet.

Det som slår mig efter bara en halv dag i Serbien är hur lätt det är att glömma bort det större perspektivet.

I min vardag som marknadsförare på Lärarförbundets kommunikationsavdelning jobbar jag med att fram strategier om hur vi som förbund ska arbeta för att fler lärare ska välja att gå med i vårt förbund. Tillsammans med mina närmaste kollegor lyfter jag allt som oftast inflytande på arbetsplatsen, inkomstförsäkring och utvecklande kurser som viktiga skäl till medlemskap. Mer sällan pratar jag om facket som en tung och viktig samhällsaktör och hur man som medlem är med och skapar den makten. Men sittandes här på en workshop i Belgrad omgiven av kollegor från Polen, Storbritannien, Nederländerna, Rumänien, Norge och Portugal inser jag att nog är hög tid att ändra på det. Jag hoppas bara att jag inte glömmer av den här insikten när vardagen hemma i Stockholm pockar på.

Global kampanj kräver att ledaren för lärarfacket i Iran släpps

Esmail Abdi

Esmail Abdi

Lärarförbundet och Education Internationals (EI) medlemmar protesterar mot det 6-åriga fängelsestraff som Esmail Abdi, ledare för Teherans Lärarförbund, dömts till den 7 oktober av Högsta Domstolen i Teheran. Irans lärare fortsätter att undervisa trots att de berövas sina grundläggande rättigheter.

Esmail Abdi, ledare för Teherans Lärarförbund fängslades på lösa grunder redan 2015 för att förhindra hans deltagande i Education Internationals 7:e Världskongress i Kanada. Efter Esmail Abdis hungerstrejk och en massiv solidaritetskampanj både i Iran och världen över, släpptes han i maj 2016.

Anklagad och dömd för mobilisering

Nu är han anklagad och dömd för "mobilisering och anstiftan mot den nationella säkerheten" vilket är både grundlöst och i strid mot rätten till yttrande- och föreningsfriheten. Fackföreningar har även rätt att uttrycka åsikter om ett lands utbildningspolitik.

Den senaste domen kommer vid en tidpunkt då regimens nyliberala politik skapat en kris i landets utbildningspolitik genom långtgående privatiseringar som gjort utbildning till en handelsvara. Många studenter, särskilt flickor från fattiga familjer på landsbygden, är i praktiken utestängda från utbildning och rapporter visar att mer än 3,5 miljoner elever inte kan gå i skolan.

Irans lärare fortsätter att undervisa trots att de berövas sina grundläggande rättigheter. Lärarnas löner ligger ofta under fattigdomsgränsen. Iranska lärares rikstäckande protester och strejker under de senaste åren, understryker deras bestämda krav på systemförändring.

Lärare tystas och emigrerar

Varje år väljer så många som 150.000 högutbildade iranier att emigrera. Många gör det på grund av hög arbetslöshet, men politiskt förtryck och brist på religionsfrihet är andra avgörande faktorer för emigrationen.

Myndigheterna försöker tysta lärares och andras missnöje genom förtryck och fängslande av medlemmar och aktivister.

Lärarförbundets ordförande, Johanna Jaara Åstrand har skrivit protestbrev till Irans högsta ledning med anledning av Abdis fängslande.

Anslut dig till den internationella protesten mot förtrycket i Iran och Esmail Abdis fängslande genom att skriva under ett protestupprop via LabourStart !


ASEAN Women's Network arbetar för jämställda löner och förutsättningar

Vår sista dag i Manila hade vi förmånen att nätverka med ASEAN Women’s Network in the Philippines som omfattar lärarorganisationer i de sydostasiatiska länderna. Vi fick inblick i deras kamp för jämlika villkor och löner, ett arbete som Lärarförbundet stött sedan 2008. Känslan av mötet sitter kvar!

ASEAN Women’s Network in the Philippines är ett regionalt nätverk där de fyra filippinska lärarorganisationer, SMP-NATOW, TOPPS, ACT och FFW ingår. Lärarförbundet har sedan 2008 gett stöd till detta jämställdhetsnätverk på Filippinerna.

Arbetet har utvecklats under de senaste åren och blivit mer strategiskt i syfte att utveckla medvetenheten om jämställdhet inom de berörda organisationerna och inom utbildningssektorn. Det har även gett ett utökat samarbete och större tillit mellan de delvis konkurrerande lärarorganisationerna. Det finns idag många kvinnor som innehar ledande poster inom de filippinska lärarorganisationerna, även om det finns många andra jämställdhetsutmaningar.

Varje organisation berättade om sitt arbete bland annat en undersökning kring könsrelaterat våld, könsfördomar, läromedel och manifestationer. Organisationerna arbetar för nationella jämställda likvärdiga löner och förutsättningar. Organisationen är också en mötesplats för kvinnliga lärare att påverka jämställdhets-, genusmedvetenhet och diskriminering. Det är frågor de driver och påverkar politiskt via olika aktiviteter. De har bl. a påverkat och fått till stånd ändring i lagstiftningen för barnledighet från 60 dagar alt 72 dagar (vid kejsarsnitt) till 100 dagar oavsett födsel.

Vi fick även träffa parlamentsledamoten France Castro som är en av få kvinnliga ledare och arbetar för ett mer jämställt nationellt samhälle. Vi hade intressanta gruppdiskussioner där vi uppenbarligen har stora skillnader i lagstiftning och jämställdhet. De arbetar för att få tillstånd lagstiftning kring diskriminering, kränkning och ett mer jämlikt samhälle, vi har lagstiftning men vår utmaning är att den efterföljs.

För dem lät det som en ”dröm” med planer på varje skolenhet kring diskriminerings- grunderna och lagstiftning samt betald föräldraledighet och barnbidrag. Jag lämnade dessa otroligt drivna människor som så aktivt arbetar och brinner för mänskliga rättigheter med en märklig känsla som gick rakt in i hjärtat. En grupp stolta människor som trots bristande förutsättningar inte ger upp. Känslan går inte riktigt att sätta ord på i några enkla meningar. Det ligger kvar som en torktumlare och snurrar….

Hur kan vi bidra till ett bättre likvärdigt liv för alla människor på vår planet?

Ann-Charlott Gavelin Rydman, Nationell Ordförande, Lärarförbundet Skolledare

Skolan som fredens territorium

Ruby Toro röstar för freden

Ruby Toro röstar för freden

På facklig utbildning med FECODE i Colombia där lärarkårens värdighet och rättigheter betonas, i en situation där lärare är offer för konflikten och flera sitter i fängelse. Efter folk- omröstningen för fredsavtalet är förhoppningen att Nobels fredspris kan stärka fredens chanser.

På torsdagen efter besök på Sveriges ambassad åkte vi till staden Paipa i provinsen Boyacá. Efter en vindlande färd i buss på några timmar kom vi fram. Då var det kväll och läggdags, för nästa dag skulle vi delta i den fackliga skolan. Ungefär 60 lärare och fackliga kom för att få utbildning.

FECODE har bestämt att någon från den nationella styrelsen alltid ska delta för att kunna bidra och svara på medlemmarnas frågor. Kursledarna är alltid en kvinna och en man. Nu när Colombia stod inför en folkomröstning om fredsavtalet mellan regeringen och FARC-gerillan och FECODE kampanjade aktivt för ett JA till freden, ägnades första delen åt talare som beskrev varför den här freden behövs.

Inspirerande tal om lärarnas rättigheter

Först ut var förre ordföranden och även före detta senatorn Gloria Ramirez. Hon har också suttit i den kommission som vakat över kvinnors plats i fredsavtalet. Vilken talare! Fast jag inte behärskar spanska kändes hennes tal i hjärtat. (Vi hade ju tolk, förstås.) Hon underströk hur otroligt viktigt det är att vara med i facket för att värna värdigheten och våra rättigheter i lärarkåren. Hon fortsatte med att Colombia står inför ett historiskt skede och nu måste folket rösta ja. Vi lärare måste ställa oss på förnuftets sida!

Det 52 år långa kriget har varit avhumaniserande, krigslagarna har inte följts av någon part och brotten mot mänskliga rättigheter har varit fruktansvärda. Kostnaderna för kriget har varit och är enorma!

"Facket har inte sålt sig"

I fredsavtalet finns det stycken om upprättandet av en sanningskommission. Offren måste få gottgörelse och det arbetet måste följas noga i syfte att de brott mot de mänskliga rättigheterna som begåtts, aldrig ska upprepas.

Gloria fortsatte:

-Ni kanske tänker-jaha, ni i facket har sålt er till president Santos?! Men, nej det har vi inte. Fortfarande sitter lärare i fängelse av politiska skäl. De är också offer för konflikten och de borde omfattas av fredsavtalet och få gottgörelse. FECODE måste arbeta vidare med sin idé om "Skolan som fredens territorium" och vad det skulle innebära för hela Colombia och lärarna.

Efter detta brandtal talar ytterligare en f.d. ordförande, Whitney Chavez Sanchez. Han talar om att vi inte kan glömma historien,1074 lärare blev mördade under perioden 1985-2005. Av dem var många byskollärare som verkade i konfliktområdena och andra var lärare med ett starkt fackligt engagemang.

Landsbygdsutvecklingen hänger på jordbruket

Colombia hör till de länder i världen som har den mest ojämlika fördelningen av resurser. En liten rik minoritet äger den mesta marken. Den ojämlika fördelningen av mark är också en av krigets orsaker. Därför finns ett långt kapitel i fredsavtalet om att omfördela mark i Colombia. Då jordbruket och markägandet är i centrum för kriget och fredsavtalet i Colombia fick kursdeltagarna även lyssna på en agronom som förklarade sammanhangen. Hela landsbygdsutvecklingen hänger på jordbruket. Agronomen var tuff, kunnig och provocerande. Hon talade om kvinnans starka ställning i det tidiga jordbrukssamhället och hur denna försvagats i takt med kärnfamiljen och familjejordbrukens framväxt.

Nu förändras synen på familjen i Colombia bland annat genom beslutet att tillåta samkönade äktenskap. Fredsavtalet förväntas också förändra den ojämlika fördelningen av jord och stärka kvinnors äganderätt till mark. Agronomen använde tillfället för att uppmana FECODE som är ett kvinnodominerat fackförbund att protestera mot förslaget om höjd skatt på mensskydd. Hon log lite snett och sa att detta bryr nog inte ni män er om så mycket men det är en viktig fråga för oss kvinnor. En manlig lärare blev upprörd och tyckte att det var inte bara en kvinnofråga utan en fråga för honom också som familjeförsörjare och far till döttrar. En kvinna reste sig upp och sade att hon i sin tur var glad att denna fackliga utbildning tog upp så alldagliga saker som priset på mensskydd-”för vi pratar aldrig om sådant”.

I FECODE:s kampanjande för JA till freden ingick det att vi fick lyssna på krigets offer. De var inte bara offer utan också initiativtagare till olika fredsarbeten. Deras berättelser var så starka och fruktansvärda att vi kippade efter andan.

Lärarförbundet ett statement för kvinnliga ledare

Vi i Lärarförbundet presenterade oss också. Vi är 13 kvinnor och 4 män i förbundsstyrelsen. Det blev ett ”statement” i sig då FECODE:s styrelse består av enbart män. Vi fick många frågor kring detta: Vad har vi gjort så att kvinnor kunnat ta plats i fackets ledning? Har vi tips? Jag upplevde att viljan till förändring var stark.

Det grupparbetades också kring hur FECODE ska organisera sig i framtiden. Det var så spännande att lyssna till och det var hög igenkänningsfaktor på de fackliga frågorna. Jag har lärt mig så otroligt mycket och jag tror att de lärde sig en del av oss, de långväga gästerna. Vi kände oss i vilket fall uppskattade på ett varmt och hjärtligt sätt.

Vi åkte tillbaka till Bogotá och hemfärden nalkades. Så även folkomröstningsdagen den 2 oktober. FECODE:s representanter, våra vänner och kollegor var liksom vi helt förvissade om ett JA till freden i folkomröstningen. Sista dagen i Colombia, firade vi freden genom att följa med Ruby Toro till vallokalen där hon röstade.

En klump i magen


Precis innan vi åkte blev valresultatet officiellt. 50,2% för nej och 49,8% för ja. Det blev en kalldusch! Våra vänner Bertha och Ruby som lämnade oss på flygplatsen hade tårarna i ögonvrån och vi hade klumpar i magen. Det kändes hemskt att lämna dem med detta besked och denna ovissa framtid.

Väl hemma efter känslosam, lärorik och dramatisk resa tänkte jag på Colombias framtid hela tiden. Hur ska det gå? Jag tittade på filmklipp från fredsmarscher i Bogotá. Jag läste alla nyheter om Colombia. Jag oroade mig samtidigt som jag gladdes över att jag fått göra den här resan.

Fredagen 7 oktober meddelade norska Nobelkommittén att Colombias president Juan Manuel Santos tilldelas Nobels fredspris för sin outtröttliga kamp för fred. Hans politiska karriär är långt ifrån okomplicerad men jag hoppas att både hans och FARC-gerillans ställningstagande för freden stärks av fredspriset, så att de fortsätter sitt förhandlande och att Colombia får fred efter ett av de längsta inbördeskrigen i historien. Jag hoppas att lärarna, FECODE och skolan får en viktig del i fredsbyggandet. Jag hoppas av hela mitt hjärta att skolan blir fredens territorium.

Inlägget skrivet av Elisabet Mossberg, förbundsstyrelsen.

Happy World Teachers' Day!

Världslärardagen är sannerligen en dag att fira! Sedan den instiftades 1994 har den uppmärksammats på olika sätt. I Filippinerna har lärarna en hög status - det fick även den besökande delegationen från Lärarförbundet känna av.

Idag har vi i delegationen på Filippinerna firat världslärardagen tillsammans med lärare från vår partnerorganisation SMP NATOW och lärare på skolan José Rizal University. Och WOW vilket firande! Att eleverna och skolledningen verkligen uppskattar och värderar lärarna blev verkligen tydligt. Det bjöds på sång, dans och utmärkelser. På ett av de stora varuhusen fick lärare till och med 10% rabatt på sina inköp under dagen.

Till och med som lärare från Sverige värderas vi högt och har status här, eller vad säger ni om de fantastiska meddelanden som eleverna skickade med oss?

Inlägget skrivet av Sara Sundström, Förbundsstyrelseledamot


Lärarfacket ACT i Filippinerna kämpar för lärarna

Vi har mött lärare som arbetar med stolthet under tuffa förutsättningar i Manila med stora klasser, små lokaler och en otillräcklig lön. Lärarfackets styrka är politisk påverkan för bättre villkor. Det värmde i hjärtat att se alla dessa stolta elever som såg sina lärare som hjältar.

Idag träffade vi lärarfacket ACT (Alliance of Concerned Teachers) som från början var en politisk gräsrotsrörelse. Numera är ACT en allians av lokala organisationer som organiserar lärare och skolpersonal i främst offentlig sektor. Deras främsta styrka är arbetet med politisk påverkan och mobilisering både kring villkors- och yrkesfrågor. Samarbetet mellan Lärarförbundet och ACT handlar främst om att stötta ACT i sin utveckling att bli en tydligare fackförening som kan sluta kollektivavtal och förhandla för medlemmarna.

Elevkåren på en högstadieskola har målat texten inför Världslärardagen: My teacher My hero.

Dagen bjöd på många starka möten med lärare och elever från förskoleklass upp till universitet. Vi fick möjlighet att delta och besöka många olika klasser och alla känslor kom verkligen upp till ytan. Det värmde i hjärtat se alla dessa stolta elever som såg sina lärare som hjältar och sin skoltid som en viktig del av resan in i framtiden. Det var tuffa förutsättningar för lärarna med stora klasser och mycket små lokaler, trots detta stod de rakryggade och stolta när de genomförde undervisning med både värme och passion.

Under dagen fick möjlighet att träffa Antoni L. Tinio, som är en av de två ledamöter som sitter i the House of Representatives (parlamentet) för ACTs räkning. Som hans gäster fick vi möjlighet att se arbetet i parlamentet på nära håll och prata om hur han jobbar politiskt för att höja lärares löner. Många av Filippinernas lärare har en lön som ligger under fattigdomsgränsen.

Inlägget skrivet av Sandra Axelsson (förbundsstyrelsen)

Våra kollegor i Manila rekryterar för att bli fler och påverka mer

En delegation från Lärarförbundets styrelse besöker Manila och Filippinerna, träffar kollegor och fackliga organisationer för att lära mer om deras förhållanden och arbete med att påverka och stärka lärares villkor. - Så olika och ändå så lika!

Då har en delegation landat i Manila, Filippinerna. Vi är här för att få en större inblick i Lärarförbundets internationella arbete och engagemang.

Det finns sedan länge en stor facklig splittring i Filippinerna och det förekommer ofta anti-fackligt agerande från både stat och arbetsgivare. Processen för att bilda fackföreningar med rätt till kollektivavtalsförhandlingar är komplicerad och tidsödande, vilket försvårar effektiv organisering.

Lärarförbundet samarbetar med tre fackliga organisationer och ett jämställdhetsnätverk som vi under dessa dagar ska besöka och utbyta erfarenheter med. Först ut idag var TOPPS som organiserar på skolor i offentlig sektor. Här är fokus på att stärka organisationen genom att rekrytera fler medlemmar, för att få en större möjlighet att påverka och stärka lärares villkor.

Resan till första stoppet University of Rizal System Binangonan, Rizal som skulle ta 1,5 timme tog det dubbla. Vi kommer aldrig mer att säga något om trafikstockning och filbyten i Sverige.. Men mottagandet väl framme var mödan värd!

När vi efter båda länders nationalsånger får se deras opinonsfilm på temat "Allt går att förändra, du kan välja riktning och vart du vill nå" känns det i hjärtat och vi förstår vad olika allt är och ändå så lika! Så med deras film och med vår "Allt börjar med en bra lärare" kommer vi att fortsätt utforska, lära och läras med våra kollegor här i Manila.

Inlägget skrivet av Pia Rizell, FS

Mer som förenar än som skiljer

Delegationen från Lärarförbundet möter FECODEs styrelse och avdelning för forskning och analys. Inför fredsavtalet har de förberett sig på att lärarna aktivt ska skapa förutsättningar för fred. Lärarnas viktiga roll och fackets behov av att omdefiniera sig för att vara relevant är saker som förenar.

En viktig del i vårt besök består av de mer formella samlingarna. Först CEID och sedan FECODEs (La Federacion Colombiana de Trabajadores de la Educación) förbundsstyrelse. CEID är FECODEs avdelning för forskning och analys.

"Skolan som fredens territorium" är den kampanjen de kommer att jobba med nu ett tag framöver. Detta är ett gammalt koncept med ett begrepp som man använde sig av redan på 80-talet, dock med en annan betydelse. Då ville man freda skolan som fysisk plats, eftersom den användes av de stridande parterna. Man försökte stänga in sig. Nu vill man vända på begreppen och med skolan menar de människor som är involverade i den, där människorna, lärarna, ska vara aktiva förutsättningsskapare av freden.

FECODE ser sig själva som pionjärer inom den pedagogiska rörelsen som finns här i Sydamerika. De ser vikten av att föra ihop de pedagogiska frågorna med de traditionellt fackliga. Många frågor väcks: Vad blir fackets roll nu? Hur kan de agera för att vara ett bra föredöme i det fredsbevarande arbetet? Hur ska de agera för att få till stånd de nödvändiga förändringarna inom skolan och mota bort krafter som vill annat? Nyliberalismen ses som ett stort hot, med enkla lösningar, effektiviseringar och produktion av endast det mätbara mm. Detta undergräver det utbildning egentligen ska handla om, nämligen att skapa dugliga och fullvärdiga samhällsmedborgare i ett fredligt Colombia.

CEID har tidigare bidragit med underlag för att mildra effekterna av all testning. Testningen görs inte bara av eleverna, utan också av lärare där den tidigare haft en bestraffande inriktning. Nu har det istället, med FECODEs hjälp, ändrats till att vara formativt och att lärare som inte lyckas i testerna får utbildningsinsatser.

Arbetet som är närmast förestående är läroplans-översynen. FECODE har identifierat ett behov att förändra läroplanen. Om det ska uppstå ett nytt fredligt samhälle, behöver läroplanen vara i samklang med det. Elevsynen behöver förändras från en endimensionell varelse som ska proppas full med kunskap, till en mångfacetterad människa med många olika behov. De vill arbeta fram en historieskrivning som är framåtsyftande, istället för att älta gamla oförrätter. Det behövs ett kulturskifte och demokratisynen behöver genomsyra hela livet, inte bara vara en juridisk konstruktion.

Regeringen tror att det räcker med att skicka ut fredsföreläsare som gör punktinsatser, SEIDs analys är att det måste ske på flera plan och mer genomgående. Fred är en fråga som det måste jobbas med hela tiden. Vi ser parallellerna i Sverige där behovet av att jobba med demokrati-begreppet blivit viktigare p.g.a. de strömningarna som finns i samhället.

Facket behöver transformera sig självt för att vara relevant. De behöver definiera skolans roll, värderingar och värdegrund och lärarfackens egna grundetik i ett fredligt Colombia.

FECODE trycker också en tidning, där man driver både pedagogiska och fackliga frågor. Återigen slås jag av det gemensamma. På varsin sida av jordklotet, utan att veta om det, skriver Lärarförbundet i det Pedagogiska magasinet och de Educatión y Cultura, på samma tema. Lärarfrågan är gemensam i världen. Därför behöver vi stödja varandra.

Dagen efter var det dags för mötet med FECODEs styrelse. Hela styrelsen var inte på plats då de var upptagna med arbetet kring folkomröstningen om freden, in i det sista. Ordförande Luis Grubert inleder samtalet med att betona vikten av vårt samarbete och hur mycket det bidragit, särskilt för de kvinnliga lärarna. Mycket av samtalet handlar om de utmaningar som FECODE och Colombia står inför. Det är många pusselbitar som måste tas om hand för att de ska kunna falla på rätt plats och de är mycket väl medvetna om vilket viktigt arbete som de måste göra lång tid framöver.

En tur runt i lokalerna kompletterades också med FECODEs historia, som varit svår, men som man är väldigt stolt över. Det känns som att det är en viktig del i förbundet, att känna till historien och veta vilket arbete som lett fram till där man är idag. Min reflektion blir omedelbart att vi också förmodligen skulle vinna mycket på om våra ombud och medlemmar vilade tryggt i vad Lärarförbundet åstadkommit under åren, både de senaste 25 åren och även tiden innan, ända ner till 1839 i Vekerum. Historia kan ibland upplevas som tråkig, men ibland kan det vara just det kittet som förenar.

Inlägget skrivet av Sandra Wahlström, FS - innan folkomröstningen om fredsavtalet hölls.