Lärarförbundet
Bli medlem

En gymnasieutbildning i rätt riktning!

Alla elever har rätt till att utvecklas och få de grundläggande kunskaper de behöver inför sitt framtida arbetsliv. Yrkesläraren Eva Jansson, som även deltar i Lärarförbundets referensorgan för gymnasieskolan, välkomnar att gymnasieutredningen förslår högskolebehörighet på alla program.

Lärarförbundet har i dagarna lämnat in sitt remissvar angående gymnasieutredningen ”En gymnasieskola för alla”.

Som lärare på ett yrkesprogram välkomnar jag många av förslagen. Äntligen ett förslag om att återinföra högskolebehörighet på ALLA program. När den obligatoriska grundläggande högskolebehörigheten på yrkesprogrammen togs bort i samband med GY11 skedde en markant förändring i sökbilden på gymnasiet. Ett stort antal ungdomar väljer idag de högskoleförberedande programmen framför yrkesprogrammen som fått ett alltmer sjunkande elevantal.

Jag tror att ungdomarnas val av gymnasieprogram signalerar att en grundläggande högskolebehörighet är viktigt för många av dem. Deras kommande arbetsliv ställer krav på breda och goda grundkunskaper oavsett val av framtida yrke.

”Det är ett viktigt förslag som i praktiken innebär att skolan är med och öppnar dörrar, istället för att stänga dem.” säger Johanna Jaara Åstrand i sin krönika

En annan orsak till yrkesprogrammens sjunkande elevantal är skillnaden i behörighetskraven till programmen. Idag krävs inte lika många godkända betyg för att komma in på yrkesprogram som på högskoleförberedande program, vilket troligen lett till en lägre status för yrkesprogram. Att studera vid ett yrkesprogram är inte ”enklare” utan det ställer krav på lika goda förkunskaper från grundskolan som för högskoleförberedande program. Så förslaget från gymnasieutredningen att ha samma behörighetskrav på alla gymnasieprogram är också välkommet. Båda dessa förslag kommer skapa en mer likvärdig gymnasieskola.

Ytterligare ett välkommet förslag från utredningen är att man vill återinföra ett estetiskt ämne på alla program. Vid införandet av GY11 togs detta ämne bort, och nu är förslaget att återinföra ämnet. Det estetiska lärandet är viktigt för att eleverna ska få möjlighet att uttrycka sig på olika sätt. Jag tror det är viktigt att det vid ett införande tydligt framgår vilka olika estetiska ämnen eleven kan delta i, så varje elev ges möjlighet att utveckla sin kreativitet och sitt skapande individuellt.

Min förhoppning är att dessa förslag blir verklighet vilket jag tror kommer ge oss en mer likvärdig gymnasieskola för alla elever.

Förtydliga lärarens arbetsuppgifter!

Ett sätt att förtydliga en lärares olika arbetsuppgifter skulle kunna vara att tydligare beskriva alla arbetsuppgifter i tjänsten.

Arbetssituationen för en gymnasielärare är idag komplex. Arbetsbördan har ökat och då är det framförallt de administrativa arbetsuppgifterna som ökat.

Ett sätt att tydliggöra lärarens arbetsbörda/arbetsuppgifter skulle kunna vara att skriftligt beskriva arbetsuppgifterna och uppskatta hur mycket tid varje uppgift tar.

I den kommun jag arbetar i har vi inom gymnasieskolan en överenskommelse om arbetstid mellan båda lärarfacken och arbetsgivaren. I skrivelsen finns riktlinjer för hur mycket tid varje arbetsuppgift tar. Vi har en räknetabell som anger hur mycket tid läraren får för planering- och efterarbetstid beroende på gruppstorlek. I riktlinjerna finns även rekommenderad tid för kompetensutveckling, mentorskap, programmöten t ex apt, gymnasiearbete, apl-besök, om läraren arbetar med t ex ett internationellt projekt osv.

Inför varje läsår får läraren sin tjänst skriftligt beskriven med alla arbetsuppgifter specificerade inom ramen för 1360 h.

Riktlinjerna uppdateras årligen då det kan tillkomma nya uppgifter, eller att en befintlig uppgift har förändrats.

Det blir tydligt för både rektor och lärare vad som ryms inom den reglerade arbetstiden. Naturligtvis kan det bli korrigeringar under läsåret beroende på t ex förändrat antal elever i någon grupp.

Det som är bra är att det är tydligt angivet vilka arbetsuppgifter som ryms inom ramtiden.

Det skriftliga tjänsteunderlaget ser väldigt olika ut beroende på vilken kommun läraren arbetar i. Vanligt är att det enbart framgår vilka kurser och undervisningsgrupper läraren ska ha. En tydligt och utförligt beskriven tjänst med alla arbetsuppgifter skulle kunna bidra till att synliggöra lärarens arbetsuppgifter.

Det skulle kunna bidra till att rensa bort uppgifter som inte ryms inom ramtiden.

Läs hela överenskommelsen i bilagan här intill.

Eva Jansson Yrkeslärare Uddevalla gymnasieskola

Gymnasieutredning på gång!

Just nu pågår en gymnasieutredning där man utifrån olika perspektiv undersöker varför inte alla ungdomar genomför en fullständig gymnasieutbildning på 3 år.

Just nu pågår en gymnasieutredning där man utifrån olika perspektiv undersöker varför inte alla ungdomar genomför en fullständig gymnasieutbildning på 3 år.

Eva Jansson bloggar om den pågående gymnasieutredningen. Hon tycker att man ska behålla lärlingsformen som alternativ till den skolförlagda utbildningen på gymnasiet och ge eleven möjlighet att välja det spår som passar dem bäst.

Sedan Gy11 infördes har elevantalet sjunkit på yrkesprogrammen i Sverige. Istället har elevantalet ökat på de högskoleförberedande programmen. Det har inte enbart varit sjunkande elevkullar som bidragit till att antalet elever på yrkesprogrammen minskat. Vid införandet av Gy11 genomfördes flera förändringar som kan ha påverkat elevernas programval till gymnasiet.

Just nu pågår en gymnasieutredning där man utifrån olika perspektiv undersöker varför inte alla ungdomar genomför en fullständig gymnasieutbildning på 3 år. Det man undersöker är olika förslag på åtgärder för att stärka gymnasieutbildningen och få alla ungdomar att klara av den.

Åtgärder som diskuteras är frågan om gymnasiet bör vara obligatorisk, idag är den i princip det. Men att enbart göra gymnasieutbildningen obligatoriskt leder troligtvis inte till att fler elever klarar utbildningen, utan andra åtgärder behövs.

En annan åtgärd som diskuteras i utredningen är frågan om att återinföra högskolebehörigheten på samtliga program.

På alla gymnasieprogram idag har eleven möjlighet att få högskolebehörighet genom att välja till dessa kurser. Det har dock inte framgått tillräckligt tydligt vid införandet av Gy11 att även yrkesprogrammen kan ge högskolebehörighet. Detta och att yrkesprogrammen inte har samma behörighetskrav som de studieförberedande programmen ger fel signaler och kan ha bidragit till minskningen av elever på yrkesprogram.

En del lärare på de högskoleförberedande programmen säger att de fått sänka kunskapskraven då många elever inte klarar kurserna annars. Dessa elever kan vara de som tidigare valde ett yrkesprogram.

Det arbetsliv ungdomar i Sverige idag kommer ut till efter studenten, ställer krav på mer än goda yrkeskunskaper. Många ungdomar skulle vara betjänta av att få högskolebehörighet. Deras kommande yrkesliv kommer vara föränderligt och många kommer byta yrke kanske både en och flera gånger under sitt kommande arbetsliv.

Idag finns även möjlighet för eleven att genomföra sin gymnasieutbildning på ett yrkesprogram i lärlingsform. Lärlingsformen passar en del elever medan den skolförlagda utbildningen passar andra elever.

För att få en lärlingsutbildning med god kvalité är det viktigt att fler handledare på arbetsplatser genomgår en handledarutbildning och att yrkeslärare får den arbetstid och de resurser som krävs för besök, uppföljning, dokumentation etc.

Behåll lärlingsformen som alternativ till den skolförlagda, och ge elever som väljer ett yrkesprogram möjlighet att välja det spår som passar dem bäst.

Låt alla program på gymnasiet vara likvärdiga och högskoleförberedande och ge istället eleven möjligheten att välja bort kurser utifrån elevens individuella behov.

Eva Jansson, arbetar som Yrkeslärare på Uddevalla gymnasieskola.

Kommentarer:

Johan
Johan Wikström

Testar kommentarsfunktionen.

  • Skapad 2016-01-29 11:37
Johan

Om Johan Wikström

Webbredaktör på Lärarförbundet