Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Gymnasieskolan i fokus

Språkintroduktion - hett ämne just nu!

Rebecca Zimmermann, gymnasielärare på språkintroduktion i svenska som andraspråk, svenska och religion.

Rebecca Zimmermann, gymnasielärare på språkintroduktion i svenska som andraspråk, svenska och religion.

Regeringen vill satsa 150 miljoner. En lagändring kommer påverka nyanländas utbildning och även pressen på deras lärare. Nyanländas utbildning berördes i gymnasieutredningen och var fokus i Skolinspektionens rapport om språkintroduktion. Vad önskar jag att man satsar 150 miljoner på?

ÄNDRADE REGLER för uppehållstillstånd för nyanlända som går i gymnasiet (SfU19)

”Nyanlända ungdomar som går i gymnasiet och som sköter sina studier ska få möjlighet att få förlängt uppehållstillstånd. Det innebär att de kan slutföra sin gymnasieutbildning även om deras tidigare tillstånd har upphört. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.” (Riksdagen).

Läs SKL:s tydliga sammanställning av de nya reglerna om uppehållstillstånd för studier. Elever på språkintroduktion omfattas också av den nya lagen.

"Med studier på gymnasial nivå menas:

  • utbildning i gymnasieskola och gymnasiesärskola
  • utbildning på gymnasial nivå vid kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux)
  • allmän kurs motsvarande gymnasieskola vid folkhögskola.

Det tionde året i grundskolan omfattas inte. Studier på introduktionsprogram omfattas även om utbildningen innehåller grundskoleämnen, då introduktionsprogram ingår i gymnasieskolan."


Lärarförbundet ställer fyra krav kring utbildningen för nyanlända. Läs mer i artikeln från Lärarförbundet Flytta inte gränskontrollen in i klassrummen:

1. Regler om uppehållstillstånd för unga får inte flytta gränskontrollen in i klassrummen. Som lärare ska jag aldrig riskera att min rapportering om ogiltig frånvaro eller ett underkänt betyg leder till ett avvisningsbeslut.

2. Lyssna på oss lärare och andra professioner som dagligen arbetar med ensamkommande barn och unga när ni utvecklar och beslutar om nya regelverk.

3. Satsa på stärkt elevhälsa och även fler studie- och yrkesvägledare för de nyanlända eleverna. De ska både få hjälp och stöd i sin livssituation och i fortsatta studie- och yrkesval.

4. Se till att nyanlända elever inte faller mellan de rättsliga stolarna, varken i vårt land eller i processerna med andra länder. Säkerställ att det finns både nationell och lokal samverkan mellan myndigheter. Rätt stöd måste säkras och följas upp i alla led.

***************************************************************************************************

REGERINGEN VILL satsa 150 miljoner till språkintroduktion.

"Språkintroduktionen är det största av gymnasieskolans fem introduktionsprogram där elever går som inte är behöriga till något nationellt gymnasieprogram. Skolverkets senaste undersökningar visar att majoriteten av eleverna som går på språkintroduktion inte tar sig vidare. Endast en tredjedel av de som börjar på språkintroduktion går vidare till ett nationellt program. Och knappt en av tio tar sig igenom ett nationellt program."

Hur pengarna ska fördelas är ännu oklart säger Anna Ekström gymnasie- och kunskapslyftsministern (S) i en artikel från DN.

OM ELEVERNA på språkintroduktion skulle skriva en önskelista till regeringen med förslag på vad de ska göra med sina 150 miljoner gissar jag att de skulle skriva några saker ur följande lista:

  • Simundervisning
  • Läsa flera ämnen tidigare
  • Utökad undervisningstid
  • Få individuell studievägledning med tydliga mål och veta sina möjligheter
  • Mer plattformar att träffa infödda svenskar på
  • Något att göra på loven och helgerna
  • Kunna börja ett nationellt gymnasieprogram
  • God mat i matsalen, gärna från olika delar av världen
  • ”En till en”- datorer
  • En engagerad mentor
  • Behöriga och duktiga lärare
  • Flerspråkigt läromedel
  • Gynnsamt organiserad studiehandledning
  • Få stöd i asylprocess, psykisk ohälsa, sömnproblem med mera
JAG DÄREMOT skulle vilja förmedla tankarna nedan till de som ska spendera pengarna. Politiken måste prata med professionen. Det är viktigt, vilket Lärarförbundet uppmärksammat i sin petition Gymnasielöftet där punkt 3 handlar om att politiska reformer måste genomföras i dialog med professionen.

Utöka undervisningstiden i ämnena på språkintroduktion. Det är inte rimligt för lärare att hinna jobba språkutvecklande och hinna tangera alla mål och kunskapskrav på ett tillfredsställande sätt på den knappa tid som finns i kurserna på språkintroduktion. Riktlinjerna för hur många timmar en kurs ska vara på språkintroduktion finns inte, vilket gör att likvärdigheten på utbildningen också riskeras. Dessutom skriver man i gymnasieutredningens betänkande SOU 216:77 om garanterad undervisningstid 23 timmar i veckan för nyanlända, vilket kan gå hand i hand med utökad undervisningstid i ämnena. Nationellt centrum för andraspråk skriver kärnfylla yttranden och kommentarer om utbildning som rör nyanlända, vilket också gäller NC:s kommentarer kring gymnasieutredningens betänkande.

Kompetensutveckla på bred front om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i alla ämnen på samtliga gymnasieprogram. Bryggan över från ett språkintroduktionsprogram till ett annat introduktionsprogram eller ett nationellt gymnasieprogram är en utmaning. Satsa på att göra nyanländas lärande till hela skolans angelägenhet. Genrepedagogik, formativ bedömning och inkluderande arbetssätt går hand i hand, vilket dessutom gynnar alla elever oavsett förstaspråk och betygsambition. I gymnasieutredningen är det dessutom fokus på en skola för alla. Läs gärna SKL:s rapport "Olika är normen - att skapa inkluderande lärmiljöer i skolan" och Skolverkets sida om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Stärk studie- och yrkesvägledningen. Det finns andra vägar att gå för nyanlända efter språkintroduktion som vuxenutbildningar eller folkhögskola. SYV-arbetet bör bedrivas systematiskt och som en integrerad del av undervisning och mentorsarbete. Okunskap om framtidsmöjligheter för elever leder ibland till ökad ohälsa. Om du kommer som nyanländ när du är 16 år kan du starta på språkintroduktion. Året du fyller 19 ska du söka in till gymnasiet. Många elever kommer i mitten av läsåret eller när man är 17 (skolan får ingen ekonomisk ersättning för asylsökande elever över 18 år och de har då inte rätt att börja på språkintroduktion, förrän ungdomen får någon form av uppehållstillstånd). Vilket innebär att du i bästa fall har 4 år på dig för att klara 8 till 12 betyg för att kunna söka in på ett nationellt gymnasieprogram, men många har mer bråttom än så. En del elever är yngre än 16 år när de anländer till Sverige och börjar då först på en grundskola innan de kommer till språkintroduktion. Om ankomståldern är lägre så ökar förutsättningarna för att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram, dels för att de har längre tid på sig och dels för att ankomstålder är en faktor i själva andraspråksinlärningen. Fonologin till exempel är lättare att lära sig om man är under 15 år när man ska lära sig ett andraspråk. Andraspråksforskningen säger att det tar 5-8 år att lära sig att tala på en målspråksnivå, samtidigt säger de att det beror på faktorer som ankomstålder, tidigare skolgång, hälsa och motivation. Slutsatsen är att nationella gymnasieprogram inte är ett självklart mål för alla elever som går på språkintroduktion. Att utöka SYV-tjänster borde vara en självklar del av de 150 miljonerna.

Stärk skolhälsovård och kuratorer: Eleverna kommer in med hög grad av psykisk ohälsa. Ett starkt rustat elevhälsoteam är en viktig förutsättning för nyanländas lärande och lärarnas arbetsmiljö.

Prioritera karriärstjänster inom språkintroduktion. Det finns många idéer/projekt som kan förverkligas.

Låt eleverna successivt läsa flera ämnen tidigare eller påbörja en yrkesutbildning (IMYRK) parallellt med utvecklingen i andraspråket. Många elevers behörighet till ett nationellt program faller ofta på den komplexa läsförståelsen som finns i kraven för svenska som andraspråk år 9. Att tolka nyanser och dra slutsatser i skönlitteratur bland idiomatiska uttryck kräver en hel del från en andraspråkstalare. Visste du att kursplanen i svenska som andraspråk skiljer sig marginellt från kursplanen i svenska? Det är samma nationella prov i svenska och svenska som andraspråk. Kursplanen i svenska som andraspråk är densamma om du anlände till Sverige när du var 7 år eller 16 år. Däremot har eleverna god läsförståelse när det gäller att läsa sakprosa och läromedelstexter med hjälp av olika stöttningsmodeller i teoretiska ämnen som till exempel historia och fysik eller varför inte ett karaktärsämne på ett nationellt gymnasieprogram. Att tillägna sig kurslitteraturen i fordonsämnena på gymnasieskolans fordonsprogram när de har intresset och kanske förkunskaper, kan de klara alldeles utmärkt fastän kanske betyget i svenska som andraspråk år 9 ännu saknas.

Det måste få vara individuella studieplaner som genomsyras av höga förväntningar på eleverna och som bygger på elevernas styrkor och tidigare erfarenheter. Det kan vara svårt att organisatoriskt få till kartläggningen som krävs, och dessutom snabbt sen hinner kanske omfördela resurser och planeringen av verksamheten. Långsiktiga studieplaner där eleven successivt får läsa fler ämnen är att föredra. Även om eleverna har bråttom så är det bästa att skapa studieplaner som är rimliga för eleverna att uppnå. Lärare som undervisar kurser med andraspråkstalare ska inte sänka den kognitiva nivån utan istället stötta språkligt. Elevernas undervisning ska utveckla bas och utbyggnad parallellt. Det är vanligt att elevernas olika ämnen följer en trappa i takt med elevernas nivå i språket. Antingen om de följer europeiska referensramen för språk eller Skolverkets kursplan i svenska som andraspråk. Utöver svenska, engelska, modersmål och matematik kanske man inledningsvis läser något PREST-ämne (bild, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap eller slöjd). Därefter beroende på elevernas förkunskaper går man vidare med något SO- ämne eller NO-ämne. I PREST-ämnena ska man inte glömma att innehållet till stor del är teori där det krävs samma förmågor som i SO- och NO-ämnena. Eleverna ska kunna resonera utvecklat, visa på samband och dra slutsatser, förklara och jämföra med mera.

Eleverna har olika mål med sina studier. Språkintroduktion ska förbereda dem för vidare studier, vilket kräver kompetens och insikt om nyanländas lärande av lärare, elevhälsoteam, skolledare och huvudman. Men det kräver framför allt en organisation och samarbete mellan de olika nivåerna för att lyckas åstadkomma en kvalitetssäkrad utbildning för nyanlända i gymnasieskolan med rimliga villkor och förutsättningar för de yrkeskategorier som ska utföra arbetet.

Alla kommuner kommer inte att beröras av de 150 miljonerna som regeringen vill satsa. Oavsett satsning eller inte kan skolpolitiken runt om i Sverige göra lokala satsningar på nyanländas lärande och berörd personals arbetsvillkor och förutsättningar. Vilken kvalité är kommunerna redo att betala för likvärdighet, inkludering, hållbara förutsättningar och högre måluppfyllelse för nyanlända? Prata med professionen först!

*************************************************************************************************

Nationellt centrum kommentarer om Skolinspektionens granskning av Språkintroduktion 2016 har många bra saker att ha koll på. Hela rapporten från Skolinspektionen kan du läsa här.

*************************************************************************************************

Villkoren för mig som lärare på språkintroduktion

Kunskap

  • Kunskap om asylprocessen
  • Interkulturellt förhållningssätt (vårdnadshavarmöten, öppet hus m.m).
  • Tolkförmedlingar
  • Samordning med studiehandledare

Särskilda uppdrag

  • Administration, till exempel kartläggning och dossiernummer
  • Kontakt med gode män, boenden, socialtjänst, överförmyndarnämnden och integrationsenheten
  • Kontakt med studiehandledare

Pedagogik och likvärdighet

  • Bedömning - inga centralt framtagna prov
  • Nivåindelning (grundskolan vs. europeiska referensramen för språk)

Resurser

  • EHT
  • SYV
  • Behöriga ämneslärare
  • Tillgång till studiehandledare i alla språk
  • Modersmålsundervisning
  • Administration
  • Skolläkare och vaccinationer
  • Simundervisning
  • Flerspråkigt läromedel och digitala verktyg

Utmaningar

  • Elever är stressade inför året de fyller 21 då ekonomiskt stöd försvinner
  • Huvudman, rektorer och politikers kunskap och insikt om nyanländas behov
  • Hög grad av psykisk ohälsa
  • Elever upplever en frustration över att det går långsamt och vill ha en tydligare plan som de kan följa, det finns många hinder och återvändsgränder
  • Göra nyanlända till hela skolans angelägenhet - språk i alla ämnen
  • Kontakten till vårdnadshavare för anhöriginkomna
  • Trygghet, trivsel och likabehandling
  • Attityden och språkintroduktionens status
  • Liten grad av integration och inkludering på skolan
  • Elevernas kunskaper och erfarenheter tas inte tillvara på till sin fulla potential
  • Svårt att organisatoriskt samläsa kurser på nationella program
  • Ingen möjlighet till praktikplatser
  • Kollektiva snarare än individuella studieplaner - schemat styr
  • För lite resurser till simundervisning
  • Kompetensutveckling av specialpedagogik i kombination med andraspråksinlärning
  • Effektivisera hur man använder resurser för studiehandledning
********************************************************************************************
Gymnasielöftet är även aktuellt för att säkerställa utbildningen för nyanlända och dess lärares villkor. Glöm inte att gå in på länken och skriva under petitionen!

1. Säkerställ tid för läraruppdraget: 8 av 10 gymnasielärare uppger att deras arbetsbelastning är för hög. Det är dags att administrativa uppgifter rensas bort och värdefull lärartid frigörs.

2. Garantera relevant och behovsstyrd kontinuerlig kompetensutveckling: I ett internationellt perspektiv har svenska lärare små möjligheter till kompetensutveckling. Lärares möjligheter och villkor för att delta i relevant kompetensutveckling måste förbättras.

3. Visa förtroende och tillit till lärarna: Politiska reformer måste genomföras i dialog med professionen.

4. Gör läraryrket attraktivt: Läraruppdraget är ett komplext uppdrag och kräver lång utbildning. En civilingenjör som har lika lång utbildning som gymnasieläraren tjänar 10 000 kronor mer varje månad. Läraryrket måste uppvärderas.

***************************************************************************************************

Nyanlända elevers skolframgång

"Hösten 2017 startar denna utbildning, som är en vidareutveckling av kursen" Nyanländas lärande-mottagande, inkludering och skolframgång" samt kursen "Undervisa nyanlända elever". Den erbjuder kompetensutveckling för arbetsgrupper, som arbetar med nyanlända elever och som tillhör samma huvudman eller skolenhet."



Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här