Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Gymnasieskolan i fokus

Språkintroduktion - ett väntrum?

Rebecca Zimmermann, gymnasielärare på språkintroduktion i svenska som andraspråk, svenska och religion.

Rebecca Zimmermann, gymnasielärare på språkintroduktion i svenska som andraspråk, svenska och religion.

Utbildningen på SPRINT ska genomsyras av höga förväntningar och relevant stöttning. Glappet mellan språkintroduktion och till annan utbildning måste minskas. Språkintroduktionsprogrammet har beskrivits som ett väntrum och det finns ett flertal brister i det fjärde största gymnasieprogrammet.

Språk i alla ämnen

”Språkintroduktion är till för ungdomar som nyss har anlänt till Sverige. Utbildningen har fokus på svenska språket för att eleven ska kunna gå vidare till något annat program i gymnasieskolan, eller annan utbildning” (Skolverket). Men. Det betyder inte att det ska vara tyngdpunkt på ämnet svenska som andraspråk. Skolinspektionens granskning (2017) visar bland annat att man inte tar tillvara på elevernas tidigare kunskaper och att eleverna erbjuds få ämnen. Utbildningen bör alltså fokusera på fler ämnen tidigare i elevernas språkutveckling och språk i alla ämnen.

Minska glappet i övergången mellan Språkintroduktion och nationella gymnasieprogram eller andra introduktionsprogram

Jenny Nilsson Folke är socialantropolog och beskriver att förberedande skolformer upplevs som ett väntrum. I avhandlingen "Lived transitions: experiences of learning and inclusion among newly arrived students" (2017) skriver Nilsson Folke att undervisningen i de ordinarie klasserna präglas av hög utmaning och lite stöd, medan snarast det omvända gäller i förberedelseklasserna”. Utbildningen på Språkintroduktion bör alltså vara mindre omhuldande medan andra introduktionsprogram eller nationella gymnasieprogram bör införa en större dos av stöttningsmodeller och språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.

Transspråkande och flerspråkighet som resurs

Nilsson Folke sätter också fingret på vikten av flerspråkigheten i undervisningen. Hon hänvisar till Cummins 1996 när hon skriver att skolspråket tar fem år eller mer att lära sig. Det visar också "nödvändigheten av att både utnyttja elevens modersmål och bedriva en språkmedveten ämnesundervisning.” Det är viktigt att det finns en effektiv organisation av studiehandledning på modersmål och modersmålsundervisning samt att undervisande lärare har kompetens om flerspråkiga hjälpmedel och hur man använder flerspråkighet som resurs i klassrummet.

Höga förväntningar och kognitivt utmanande uppgifter

Undervisningen på Språkintroduktion ska inte vara en lättare variant utan följer skolverkets kursplaner. Cummins fyrfältare går ut på att eleven ska befinna sig i en proximal utvecklingszon. Om det är en kognitivt utmanande uppgift klarar inte eleven det på egen hand, men om man tillför stöttning hamnar eleven i utvecklingszon istället för frustrationszonen. Att skriva en insändare eller delta i en muntlig debatt är kognitivt utmanande. En språkinriktad undervisning räds inte de utmanade uppgifterna eftersom man jobbar med olika stöttningsmodeller som till exempel cirkelmodellen. En "fylla-i" övning, är inte en kognitivt utmanande uppgift och därför kan eleven lätt hamna i uttråkningzoonen.

Det är viktigt att eleven får läsa fler ämnen inom ramen för språkintroduktion, på annat introduktionsprogram eller kurser på nationella gymnasieprogram, tidigare i sin språkutveckling. För detta krävs kompetens om:

Exempel på ämnesintegrering och språkinriktad undervisning

I min SVA-undervisning är det spännande att samarbeta med andra ämneslärare. Jag vill visa ett samarbete med läraren i Idrott och Hälsa. Resultatet blev SVA-drott. Jag har även samarbetat med historielärare och geografilärare med mera.

Cirkelmodellen steg 1: Bygga upp kunskapsområdet


Cirkelmodellen steg 2: Studera modelltexter

Cirkelmodellen steg 3: Skriva tillsammans

14801216_493395837715489_800896537_n.jpg

Cirkelmodellen steg 4: Skriva egen text

Bildresultat för skriva

Aktiviteter innan, under och efter läsning

Det kan vara bra att som ämneslärare att ge eleverna information om ordens funktion i texten för att de snabbare ska komma in i texterna. Detta är en utmärkt aktivitet innan läsning. Jag färgkodar texterna efter denna indelning:

  • Gul = aktörer i texten
  • Blå = passiviseringar
  • Turkos = verb
  • Röd = ämnesspecifika ord
  • Lila = nominaliseringar/substantivfraser
  • Grå = adverbial

Detta är en text från ett läromedel i religion.


Förutom ämnesintegrering, önskar jag att ämneslärare får kompetens och förutsättningar att bedriva språkinriktad undervisning inom ramen för sin egen undervisning. Målet är att eleverna ska nå en målspråksnivå i svenska språket. De ska tillägna sig ett skolspråk och få rätt utrustning till vidare studier. Språkintroduktion har tyngdpunkt i det svenska språket, med det sagt inte ämnet svenska som andraspråk. Bas och uppbyggnad utvecklas parallellt, likasom språk och kunskaper. Det är en nödvändighet att eleverna får läsa flera ämnen tidigare i sin språkutveckling med studiehandledare på modersmål och lärare som har kompetens om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och flerspråkighet som resurs.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här