Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Gymnasieskolan i fokus

Hur och av vem mäts resultaten i skolan?

I veckan presenterades TIMSS som visar att elever i den svenska skolan fortfarande har dåliga resultat i matematik och fysik. Det finns tendenser till trendbrott i grundskolan, men inom gymnasieskolan kan man inte se samma trendbrott.

Vad är det som gör att svenska elever presterar så dåligt i dessa undersökningar? Är eleverna så dåliga som resultaten vill påvisa? Jag tvivlar inte på att de som har gjort undersökningarna har gjort ett dåligt jobb eller har mätt fel saker. Men jag vill inte tro att våra elever inte har kunskaper. I min roll som specialpedagog möter jag många elever som är rädda för själva provsituationen. Hur det påverkar undersökningarna, kan man bara spekulera i.

Jag tror inte att det går att satsa extra på ett ämne för att öka kunskaperna i detta. Då är jag rädd att andra ämnen blir lidande. Ett sätt att öka kunskaperna hos eleverna är att minska lärares arbetsbelastning så att de har tid och möjlighet till att planera och individualisera undervisningen så att alla elever har möjlighet att tillgodogöra sig den. Den undersökning som Lärarförbundet har gjort rörande lärares arbetsbelastning visar att 8 av 10 lärare upplever sig ha för hög arbetsbelastning. Jag tror att individualiseringen av undervisningen är något som tyvärr stryks för att man som lärare ska orka med.

”Och för politikernas del är det för tidigt att koncentrera sig på glöggen och julmyset.” skriver Johanna Jaara Åstrand. Vidare kan man läsa att politikerna måste fortsätta arbeta för att både lärare och elever ska få de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolan.

Jag tror det är mycket viktigare än att glädjas eller skrämmas av de resultat alla undersökningar visar!

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här