Lärarförbundet
Bli medlem

Hur är det att vara ny lärare i fritidshem under pandemin?

Hur är det att börja arbeta som ny lärare i fritidshem under en pandemi? Vi ställde frågan till de nyutbildade lärarna Emilia, Max och Mist. Emilia arbetar på en F-6 skola i Växjö. Max och Mist arbetar på en F-6 i Malmö. Ta del av deras upplevelse.


Hur är det att vara ny lärare i fritidshem under pandemin?

Max&Mist

Det har varit omständligt jämfört med tidigare när man vikarierat. Nu ska man hålla avstånd och skicka hem barn vid minsta symtom. Det kan bli flertal samtal till föräldrar under en dag för elever med symtom.

Man har inga gemensamma aktiviteter tillsammans med andra avdelningar.

Den ständiga irritationen kring trängseln i matsalen vid mellis.

Det har också varit pirrigt och utmanande. Att var ny och komma ut och yrkesutöva sin profession är i sig något väldigt svårt men kombinationen med en pandemi känns att det finns saker man kunde göra bättre. Man besitter inte de kunskaper som man skulle vilja ha i denna verklighet att kunna följa styrdokumenten och rekommendationerna från FHM.

En del av fritidshemmet bygger på elevernas intresse och man känner att man ”misslyckas” när eleverna kommer med förslag om kan vi inte åka till bokskogen eller kan vi inte åka skridsko. Det kan vi inte dagsläget och då är något i styrdokumentet som fallera pga. pandemin. Utifrån undervisning i tex bild eller fritidshemmet kan vi inte besöka ställen som konsthallen eller något museum för inspiration som man kan bygga vidare på i verksamheten.

Emilia

Det har inte blivit någon kontinuitet på fritidshemmet eftersom det har varit någon personal borta nästa hela tiden.

Det har varit svårt att upprätthålla rutiner och det har blivit stökigt i barngruppen eftersom ordinarie personal har varit sjuka.

Det har varit svårt att planera aktiviteter eftersom många i personalgruppen har varit borta.

Det har inte varit lätt att stanna hemma när man bara haft lite symtom , det går emot min arbetsmoral och jag vet att det blir mycket tuffare för mina kollegor. Samtidigt är det jätteviktigt att man stannar hemma man vill ju inte smitta någon.

På fritidshemmet har det inte varit några restriktioner angående antal jämfört med antalet man får träffa hemma. Vi har ca 100 barn inskrivna men så många har det inte varit under pandemin.

Vilka förväntningar hade ni när ni började?

Max

”Jag var rädd”, Inte så mycket utifrån pandemin utan utifrån att man inte kan leva upp till sina egna förväntningar på yrkesrollen och pandemin gjorde det inte lättare.

Mist

Exalterad att få komma ut i verksamhet och med en viss förväntan att saker och ting inte skulle vara som innan pandemin. Kan ändå tycka att det har blivit väldigt bra, vi har ett väldigt bra arbetslag som stöttar och kompletterar varandra och försöker göra det bästa av situationen för våra elever

Emilia

Jag ville utveckla fritidshemmets verksamhet och skapa struktur. Jag såg bara möjligheter

Men fokus har varit att klara av dagarna och det har varit svårt att få till någon form av struktur pga av att folk har varit borta. Fokus har legat på vem som ska jobba för vem.

Vad hade ni gjort annorlunda om det inte hade varit pandemin?


Max&Mist


Mer föräldrakontakt. Har i nuläget inte träffat en majoritet av våra elevers föräldrar utan endast memorerat de utifrån röst. Blir inte lika lätt att bygga upp den där goda relationen med vårdnadshavare som kan behövas i vissa fall. Kan sakna att få den här bryggan mellan hem och fritidshem för att kunna arbeta med eleverna.

Det hade varit lättare om man hade haft fysiska kontakter med föräldrarna innan pandemin att bygga vidare på. Kanske i nya mötesform tex digitalt

Emilia
Vi hade haft föräldramöte , föräldrakontakten har blivit mycket lidande eftersom vi inte fått träffa dem. Vi har inte kunna göra några studiebesök och vi har haft restriktioner kring bakning och mellanmål.
Hur blev det?

Max&Mist

Till viss del har det har varit svårt, att inte i alla fall veta hur man ska hantera eller agera när det kommer till t.ex. kontakt med vårdnadshavare. Likaså känns jobbigare att behöva ta vissa samtal över telefonen istället för att enkelt kunna ha ett samtal face to face. Kan känna att mycket blir väldigt hattigt och halvdant över telefon, typ att ett snabbt byte av ord vid uppringning för att skicka ut eleverna.

Att förhålla sig till restriktionerna och riktlinjerna utifrån pandemin har tagit mycket av tiden som man hellre skull vilja lägga på att utveckla verksamheten. Att organisera verksamheten och aktiverna har blivit jobbigare och tar mer tid utifrån att man ska förhålla sig till restriktionerna och riktlinjerna.

Överlag har det mesta fungerat bra. Eftersom man inte blanda avdelningarna har effekten blivit att man har fått bättre samarbete i arbetslaget och bättre relation till eleverna. Det har blivit arbetslag som komplettera varandra.

Emilia

Morgonmöten, som innan handlade om flera saker, har nu bara handlat om sjukfrånvaro och har skett digitalt Alla arbetslagsmöten är digitala förutom fritidsmötena. Där har vi träffats fysiskt.


Utifrån uppdraget som lärare i fritidshem:

Vilka begräsningar har ni upplevt?


Max&Mist

Blir väldiga begränsningar i att bara röra sig i närområde men även inte kunna ta del av andra aktiviteter och kultur som normalt finns i stan. Vissa av målen inom styrdokumenten har vi insett blir svårt att nå upp till och troligtvis kan inte utföra under vårt första år. Detta handlar om då att ta sig runt i närområdet och delta i föreningsliv i närheten.

Emilia

Mellanmålet och lunch har coronasäkrats och bakningen har haft restriktioner. Föräldrakontakten har försvårats eftersom vi inte har fått träffa dem. Studiebesök och olika traditionsfiranden har fått ställas in eller blivit digitala,

Många möten med ledningen har blivit inställda pga av sjukdom.

Vilka svårigheter har ni upplevt?
Max&Mist
Jag kan tycka det är lite svårt det här med att hålla avstånd från barnen. Barnen kommer gärna och vill gå med en ute, vill leka lekar, spela eller bara få en kram. Det blir en sådan omställning för mig som gärna är med i lekar och aktiverar mig med barnen om det är en motivationsfaktor för barnen.

Det har varit lite isolering, inte göra utflykter, samarbeta med föreningslivet mm.

Att förklara för barnen varför man inte kan göra vissa saker. Barnen förstår men det känns begränsande för verksamheten och man kan inte alltid ta vara på deras initiativ.

Det är svårt att hålla avstånd till eleverna framför allt utifrån ett relationsskapande perspektiv. Barn som behöver närhet, behöver vuxen kontakt. mm


Emilia

Att upprätthålla strukturerna och rutinerna. När det är många borta är det svårt att hålla på sådant. Även svårt att planera in temaområden och fullfölja det när personal blir sjuka. Svårt att arbeta med utvecklingsområden eftersom mycket har pausats.

Att göra studiebesök har inte varit möjligt. Det som har varit positivt är att man har kunnat motivera för att vara ute i naturen mycket mer och att vara ute mer i allmänhet på fritidshemmet.

LGR11:

”Närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter och platser för kultur, fritid och rekreation”.

Detta har varit en svårighet att uppnå. Samarbeten mellan olika föreningar t ex har blivit inställda.

Att behålla föräldrakontakten har varit svårt.


Vilka åtgärder har arbetsgivaren infört utifrån pandemin?

Under skoldagen?

Max&Mist

Vi fick tillgång till båda matsalarna vilket har gjort att varje årskurs kan äta för sig själv och inte blandas med andra årskurser.

Vi har digitala möten. Planeringstid går att få ta hemifrån.

De specifika anpassningar som vi har genomfört på vår skola är följande:

· Endast nödvändiga externa besökare har fått tillträde till skolan (t.ex. VFU-studenter och ett urval hantverkare)

· håller avstånd i matsalskön

· har minskat trängseln i samband med skolluncherna genom att vi har tillgång till två matsalar

· ha digitalmöten

· har erbjudit möjligheten att undervisa på distans för medarbetare som personligen räknas till en riskgrupp

Emilia
Lärarna på skolan har fått ha sina möten digitalt och ska vara på sina arbetsrum istället för i personalrummet. Det är tydliga restriktioner vid lunchen. Vi-studenter i 4-6 har inte fått komma. (Verksamhetsintegrerade studenter från universitetet).Handsprit i matsalen och försöka hålla avstånd i leden.

Idrottslektionerna har varit utomhus så gott det har gått

Vilka åtgärder har arbetsgivaren infört för fritidstiden utifrån pandemin?

Max&Mist

Kan inte känna att det har gjort allt för mycket åtgärden för Fritidshemmet under pandemin. Vi får i princip samma restriktioner som under skoltiden. Samt då att vi inte kan gå på aktiviteter utanför skolan mer än parken i närområdet. Dock jämfört med skolan så kan vi inte ha båda matsalarna och sprida ut oss på samma sätt som vi kan under lunchtid i skolan. Vilket har varit ett irritationsmoment för många av oss.

Emilia

Bakning, mellanmål, hämtning och lämning har cornaanpassats. Fritids har inga arbetsrum så vi har fått samlas i personalrummet. Vi är 2 fritidslärare på ca 100 inskrivna, men som sagt har vi pga corona inte haft så många barn, och vi har fått planera hemifrån ibland

Bemanning/vikarier?

Max&Mist

Vi har ett rätt bra system med vikarier oftast så tas det in kända vikarier för både oss och barnen t.ex. VFU-studenter. Ibland händer det att vi får låna personal från andra avdelningar om det är kris. Det har varit lite körigt vissa veckor, men vi har fått det att funka. Personal i fritidshemmet täcker inte frånvaro under skoldagen.

Emilia
Det har inte varit många vikarier utifrån pga smittorisken. Elevstödet har fått ta de flesta vikariaten

Vilka förutsättningar har ni för ert uppdrag på fritidshemmet?
Max&Mist
Vi har rätt bra med tid inför fritidshemmet men ibland kan det kännas alldeles för kort också. Vi har minst en form av möte digitalt under våra fredagar som är planeringsdagen, vilket gör att oftast går en timme då till möte. När planeringstiden försvinner skulle den behövas tas igen vid något annat tillfälle.

Annars materialmässigt så har vi det rätt bra. Vår avdelning har en hel del material från början men vi har haft möjlighet att kunna vidga och beställa in det eleverna frågar efter – t.ex. nytt lego till Legomaster.


Emilia
Jag har ca 4,5h/vecka men mycket annat en ren planering görs

på denna tid.

Vilka förutsättningar har ni för ert uppdrag i ämne/skoldagen?
Max&Mist
Vi kan planera hemifrån för våra ämnen. Har rätt bra med planeringstid för mitt ämne, bild. Likaså att jag för möjlighet till att kunna planera inför andra aktiviteter jag håller i som äventyrspedagogik och IKT med programmering.
Emilia
Ca 5h/vecka planering . Jag undervisar 600 minuter i idrott/vecka. Undervisningen är fördelad på 9 klasser

Studenters tankar kring sitt kommande läraryrke

Att få jobba nyskapande och förväntningar på en tillräcklig planeringstid. Det är några av de tankar jag får ta del av när jag träffar framtida fritidslärare. Lyckliga ni som får dem till kollegor till hösten! skriver Bodil Jullesson i Fritidspedagogikbloggen.

Jobba nyskapande svarar en student direkt. Hitta nya sätt att lära barnen, men också att få pröva det som man lärt sig och göra det på sitt eget sätt. Att få se hur eleverna lyckas och glädjas med dem är viktigt för studenterna.

Det kollegiala lärandet lyfts också fram, att få ta del av andra lärares erfarenhet och kunskap och att bidra med sin egen kunskap är också viktigt och spännande.

Hur tas jag emot?

Något som studenterna oroar sig för är hur de blivande kollegorna kommer att ta emot dem. En student funderar, med min utbildning blir jag ett hot eller blir jag en tillgång? En annan student undrar, hur ska man veta att man väljer rätt fritidshem, så att man får arbeta med utveckling och det systematiska kvalitetsarbetet?

De vill slippa slåss för att göra sina röster hörda angående uppdraget och få den planeringstid som krävs.

Det skiljer sig mycket från fritidshem till fritidshem, det har de fått erfara på sina vfu-perioder. Studenterna lyfter vikten av att hamna på en skola där rektorn prioriterar fritidshemmet. De vill slippa slåss för att göra sina röster hörda angående uppdraget och få den planeringstid som krävs.

Det skiljer mycket i hur studenterna tänker sig sin kommande anställning angående fördelningen fritidshem - ämne. Någon vill jobba max 25% på fritidshemmet medan någon annan kan tänka sig 100%, ämneskunskaperna kan man använda som metod, säger en student.

Studenterna menar att det är viktigt att få rätt planeringstid både för fritidshemmet och ämnet. I dag varierar det väldigt mycket från skola till skola. En student uttrycker:

"På ett fritidshem kan personalen få 7 timmars planering för fritidshemmet och samma planering som klasslärarna för ämnet. På ett annat fritidshem har personalen 2 timmars planeringstid för fritidshemmet och planeringstiden för ämnet får skötas på eftermiddagstid i barngruppen på fritidshemmet. Är det en likvärdig skola vi talar om? Uppdraget är det samma."

Vill studera vidare

När studenterna är färdiga vill de landa lite i sitt kommande yrke, men ganska snart vill de flesta plugga vidare. Två av studenterna vet redan nu att de ska läsa in en magister och flera av de andra studenterna vill plugga till ytterligare ett ämne.

De har svårt att förstå varför de bara får utöka behörigheten i lärarlegitimationen med ett praktiskt/estetiskt ämne. Med denna lärarbrist, hur hänger det ihop? undrar någon.

Att läsa till ett extra ämne behöver inte per automatik innebära att studenterna vill undervisa i det ämnet. Nej, den kunskapen tänker de kan mycket väl användas i samverkan eller i det kompletterande uppdraget på fritidshemmet. Då kan de arbeta med ämnena ur ett fritidspedagogiskt perspektiv.

Tydliga karriärvägar

Studenterna ser tydliga karriärvägar i yrket. Att utbilda sig till vfu-lärare och få ta emot studenter är ett exempel.

Att få ha en utbildad vfu-lärare med tid för uppdraget är direkt avgörande för hur man som student upplever sin praktiktid, säger en av studenterna.

Det finns studenter som har funderat på att hoppa av utbildningen på grund av en undermålig praktik. Det tycker studenterna är mycket bekymmersamt med tanke på den stora fritidslärarbrist som finns i dag.

Det finns studenter som har funderat på att hoppa av utbildningen på grund av en undermålig praktik.

En annan karriärväg är att bli rektor eller förstelärare. Att bli förstelärare är inte helt okomplicerat eftersom sådana tjänster inte finns överallt. Staten har gått in med medel för förstelärartjänsterna, men eftersom fritidslärarna inte har omfattats av reformen har kommunerna själva fått stå för kostnaderna för alla förstelärare i fritidshem. Detta vet studenterna.

Vill de bli förstelärare måste de först ta reda på om kommunen de fått sin anställning i har försteläraranställningar för fritidslärare. Har kommunen inte det får de tacka nej till anställningen. En student är väldig upprörd över detta och undrar: Varför ställs alltid fritids utanför alla statliga reformer?

5 viktigaste frågorna för Lärarförbundet

Tiden för samtalet är snart slut och jag frågar vad studenterna tycker är de viktigaste frågorna som Lärarförbundet ska arbeta med 2018.

Detta är studenternas svar:

  • Arbeta för att rektorernas kunskap om uppdraget ökar
  • Avtal som säkerställer tid för planering och utveckling
  • Ökad fritidslärartäthet på fritidshemmen
  • Höjda löner för lärare i fritidshem
  • Bygga broar mellan yrkesverksamma och politiker

Budskap till politikerna

Till politikerna säger studenterna:

  • Se till att det blir den likvärdiga skola och fritidshem som beskrivs i våra styrdokument. Ta politiska beslut så att vi får möjlighet att utföra vårt uppdrag.
  • Fungerande fritidshem gör att statusen höjs för vår lärarkategori och då vill fler bli fritidslärare.
  • Välkomna att besöka fritidshem så ni får en förståelse och kunskap om verksamheten och uppdraget.

Tänk vilka kloka studenter, lyckliga ni som får dem till kollegor till hösten!

Om skribenten: Bodil Jullesson är tjänstledig från jobbet som lärare i fritidshem och arbetar just nu som lärarutbildare på Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning fritidshem.

Att koppla behörighetsförordningen till personalens kompetens på fritidshemmet

Att göra arbetsplatsbesök är ett av många roliga och intressanta uppdrag som man har när man arbetar fackligt. Att träffa fritidslärare på sina arbetsplatser och få se hur de har skapat lärmiljöer inne och ute. Att få ta del av innehållet i den pedagogiska verksamheten är mycket inspirerande. Samtalen som följer kring fackliga frågor brukar vara mycket intressanta men det kan också vara väldigt frustrerande dilemman som tas upp.

När jag åker på arbetsplatsbesök kan det se ut på två sätt. Jag tar själv kontakt med arbetsplatsen för att få komma och presentera mig och berätta vad jag gör. Jag kan också bli kontaktad av en medlem som vill att jag ska komma på besök för att det har hänt något som oroar personalen och som har påverkan på verksamheten.

Ett sådant besök var jag på förra veckan, anledningen var en händelse som oroade personalen.

Oron handlade om bemanningen och en eventuell organisationsförändring inför kommande höst. Året som gått hade fritidsläraren haft fyra outbildade kollegor, ingen hade fått tillsvidareanställning men de var anställda hela läsåret och rektor ansåg att de kunde fortsätta arbeta ett år till. De outbildade kollegorna var lärarkollegas son, en ungdom som hoppat av gymnasiet, en nystartsjobbare samt vaktmästaren på skolan vars deltidstjänst fylldes upp till heltid på fritidshemmet.

Jag åkte ut till arbetsplatsen och träffade fritidsläraren och kollegorna i förskoleklassen. Förskollärarna tillhörde en annan fritidshemsavdelning men vill vara med och stötta sin kollega. Alla var djupt bekymrade och berättade att de inte stod ut med att arbeta under dessa förhållanden ett år till. Personaltillsättningen med de outbildade kollegorna hade skapat stora arbetsmiljöproblem och nu ville de få till en ändring. Efter att ha vänt och vridit på problemet en stund började vi diskutera hur man skulle kunna säkra kompetensen på fritidshemmet. Får vem som helst arbeta där och vem bestämmer det i så fall?

Vi landade i att vi skulle koppla fritidsläraren och hens kollegor till behörighetsförordningen för att se vad det gav för resultat

Här är resultatet

Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare

2kap. Behörighetsgrundande utbildning Fritidshemmet

19§ Behörig att undervisa i fritidshemmet är den som har avlagt

1. Grundlärarexamen enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) med inriktning mot arbete i fritidshem,

  • Ingen av lärarkollegas son, ungdomen som hoppat av gymnasiet, nystartsjobbaren och vaktmästaren har denna kompetens.

2. En äldre examen än som avses i 1 och som är avsedd för arbete i fritidshem och minst en skolform i skolväsendet, eller

  • Ingen av lärarkollegas son, ungdomen som hoppat av gymnasiet, nystartsjobbaren och vaktmästaren har denna kompetens. Fritidsläraren har denna kompetens.

3. En examen som ger behörighet att bedriva undervisning enligt denna förordning, om han eller hon genom att ha kompletterat sin utbildning har fått kunskaper och förmågor som motsvarar kraven för en examen som avses i 1.

  • Ingen av lärarkollegas son, ungdomen som hoppat av gymnasiet, nystartsjobbaren och vaktmästaren tjänster har denna kompetens

I 35 § finns bestämmelser om att en fritidspedagog eller motsvarande som har avlagt en examen som är avsedd enbart för arbete i fritidshem är behörig att som lärare eller förskollärare undervisa i skolväsendet, om han eller hon har kompletterat sin utbildning.

  • Ingen av lärarkollegas son, ungdomen som hoppat av gymnasiet, nystartsjobbaren och vaktmästaren tjänster har denna kompetens

20 § Utöver legitimerade lärare eller förskollärare som avses i

19 § första stycket kan det för undervisningen i fritidshemmet finnas fritidspedagoger eller motsvarande. Därutöver får det finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas.

  • Ingen av lärarkollegas son, ungdomen som hoppat av gymnasiet, nystartsjobbaren och vaktmästaren tjänster har denna kompetens

Lärarkollegas son, ungdomen som hoppat av gymnasiet, nystartsjobbaren och vaktmästaren tjänster gick inte att koppla till behörighetsförordningen

Slutsatsen vi drog var att förutom fritidsläraren var det ingen av personalen på avdelningen som var behörig att arbeta på fritidshemmet.

Detta har nu framförts till rektor.

Fortsättning följer…

Frågor & Svar