Lärarförbundet
Bli medlem

Hur är det att vara ny lärare i fritidshem under pandemin?

Hur är det att börja arbeta som ny lärare i fritidshem under en pandemi? Vi ställde frågan till de nyutbildade lärarna Emilia, Max och Mist. Emilia arbetar på en F-6 skola i Växjö. Max och Mist arbetar på en F-6 i Malmö. Ta del av deras upplevelse.


Hur är det att vara ny lärare i fritidshem under pandemin?

Max&Mist

Det har varit omständligt jämfört med tidigare när man vikarierat. Nu ska man hålla avstånd och skicka hem barn vid minsta symtom. Det kan bli flertal samtal till föräldrar under en dag för elever med symtom.

Man har inga gemensamma aktiviteter tillsammans med andra avdelningar.

Den ständiga irritationen kring trängseln i matsalen vid mellis.

Det har också varit pirrigt och utmanande. Att var ny och komma ut och yrkesutöva sin profession är i sig något väldigt svårt men kombinationen med en pandemi känns att det finns saker man kunde göra bättre. Man besitter inte de kunskaper som man skulle vilja ha i denna verklighet att kunna följa styrdokumenten och rekommendationerna från FHM.

En del av fritidshemmet bygger på elevernas intresse och man känner att man ”misslyckas” när eleverna kommer med förslag om kan vi inte åka till bokskogen eller kan vi inte åka skridsko. Det kan vi inte dagsläget och då är något i styrdokumentet som fallera pga. pandemin. Utifrån undervisning i tex bild eller fritidshemmet kan vi inte besöka ställen som konsthallen eller något museum för inspiration som man kan bygga vidare på i verksamheten.

Emilia

Det har inte blivit någon kontinuitet på fritidshemmet eftersom det har varit någon personal borta nästa hela tiden.

Det har varit svårt att upprätthålla rutiner och det har blivit stökigt i barngruppen eftersom ordinarie personal har varit sjuka.

Det har varit svårt att planera aktiviteter eftersom många i personalgruppen har varit borta.

Det har inte varit lätt att stanna hemma när man bara haft lite symtom , det går emot min arbetsmoral och jag vet att det blir mycket tuffare för mina kollegor. Samtidigt är det jätteviktigt att man stannar hemma man vill ju inte smitta någon.

På fritidshemmet har det inte varit några restriktioner angående antal jämfört med antalet man får träffa hemma. Vi har ca 100 barn inskrivna men så många har det inte varit under pandemin.

Vilka förväntningar hade ni när ni började?

Max

”Jag var rädd”, Inte så mycket utifrån pandemin utan utifrån att man inte kan leva upp till sina egna förväntningar på yrkesrollen och pandemin gjorde det inte lättare.

Mist

Exalterad att få komma ut i verksamhet och med en viss förväntan att saker och ting inte skulle vara som innan pandemin. Kan ändå tycka att det har blivit väldigt bra, vi har ett väldigt bra arbetslag som stöttar och kompletterar varandra och försöker göra det bästa av situationen för våra elever

Emilia

Jag ville utveckla fritidshemmets verksamhet och skapa struktur. Jag såg bara möjligheter

Men fokus har varit att klara av dagarna och det har varit svårt att få till någon form av struktur pga av att folk har varit borta. Fokus har legat på vem som ska jobba för vem.

Vad hade ni gjort annorlunda om det inte hade varit pandemin?


Max&Mist


Mer föräldrakontakt. Har i nuläget inte träffat en majoritet av våra elevers föräldrar utan endast memorerat de utifrån röst. Blir inte lika lätt att bygga upp den där goda relationen med vårdnadshavare som kan behövas i vissa fall. Kan sakna att få den här bryggan mellan hem och fritidshem för att kunna arbeta med eleverna.

Det hade varit lättare om man hade haft fysiska kontakter med föräldrarna innan pandemin att bygga vidare på. Kanske i nya mötesform tex digitalt

Emilia
Vi hade haft föräldramöte , föräldrakontakten har blivit mycket lidande eftersom vi inte fått träffa dem. Vi har inte kunna göra några studiebesök och vi har haft restriktioner kring bakning och mellanmål.
Hur blev det?

Max&Mist

Till viss del har det har varit svårt, att inte i alla fall veta hur man ska hantera eller agera när det kommer till t.ex. kontakt med vårdnadshavare. Likaså känns jobbigare att behöva ta vissa samtal över telefonen istället för att enkelt kunna ha ett samtal face to face. Kan känna att mycket blir väldigt hattigt och halvdant över telefon, typ att ett snabbt byte av ord vid uppringning för att skicka ut eleverna.

Att förhålla sig till restriktionerna och riktlinjerna utifrån pandemin har tagit mycket av tiden som man hellre skull vilja lägga på att utveckla verksamheten. Att organisera verksamheten och aktiverna har blivit jobbigare och tar mer tid utifrån att man ska förhålla sig till restriktionerna och riktlinjerna.

Överlag har det mesta fungerat bra. Eftersom man inte blanda avdelningarna har effekten blivit att man har fått bättre samarbete i arbetslaget och bättre relation till eleverna. Det har blivit arbetslag som komplettera varandra.

Emilia

Morgonmöten, som innan handlade om flera saker, har nu bara handlat om sjukfrånvaro och har skett digitalt Alla arbetslagsmöten är digitala förutom fritidsmötena. Där har vi träffats fysiskt.


Utifrån uppdraget som lärare i fritidshem:

Vilka begräsningar har ni upplevt?


Max&Mist

Blir väldiga begränsningar i att bara röra sig i närområde men även inte kunna ta del av andra aktiviteter och kultur som normalt finns i stan. Vissa av målen inom styrdokumenten har vi insett blir svårt att nå upp till och troligtvis kan inte utföra under vårt första år. Detta handlar om då att ta sig runt i närområdet och delta i föreningsliv i närheten.

Emilia

Mellanmålet och lunch har coronasäkrats och bakningen har haft restriktioner. Föräldrakontakten har försvårats eftersom vi inte har fått träffa dem. Studiebesök och olika traditionsfiranden har fått ställas in eller blivit digitala,

Många möten med ledningen har blivit inställda pga av sjukdom.

Vilka svårigheter har ni upplevt?
Max&Mist
Jag kan tycka det är lite svårt det här med att hålla avstånd från barnen. Barnen kommer gärna och vill gå med en ute, vill leka lekar, spela eller bara få en kram. Det blir en sådan omställning för mig som gärna är med i lekar och aktiverar mig med barnen om det är en motivationsfaktor för barnen.

Det har varit lite isolering, inte göra utflykter, samarbeta med föreningslivet mm.

Att förklara för barnen varför man inte kan göra vissa saker. Barnen förstår men det känns begränsande för verksamheten och man kan inte alltid ta vara på deras initiativ.

Det är svårt att hålla avstånd till eleverna framför allt utifrån ett relationsskapande perspektiv. Barn som behöver närhet, behöver vuxen kontakt. mm


Emilia

Att upprätthålla strukturerna och rutinerna. När det är många borta är det svårt att hålla på sådant. Även svårt att planera in temaområden och fullfölja det när personal blir sjuka. Svårt att arbeta med utvecklingsområden eftersom mycket har pausats.

Att göra studiebesök har inte varit möjligt. Det som har varit positivt är att man har kunnat motivera för att vara ute i naturen mycket mer och att vara ute mer i allmänhet på fritidshemmet.

LGR11:

”Närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter och platser för kultur, fritid och rekreation”.

Detta har varit en svårighet att uppnå. Samarbeten mellan olika föreningar t ex har blivit inställda.

Att behålla föräldrakontakten har varit svårt.


Vilka åtgärder har arbetsgivaren infört utifrån pandemin?

Under skoldagen?

Max&Mist

Vi fick tillgång till båda matsalarna vilket har gjort att varje årskurs kan äta för sig själv och inte blandas med andra årskurser.

Vi har digitala möten. Planeringstid går att få ta hemifrån.

De specifika anpassningar som vi har genomfört på vår skola är följande:

· Endast nödvändiga externa besökare har fått tillträde till skolan (t.ex. VFU-studenter och ett urval hantverkare)

· håller avstånd i matsalskön

· har minskat trängseln i samband med skolluncherna genom att vi har tillgång till två matsalar

· ha digitalmöten

· har erbjudit möjligheten att undervisa på distans för medarbetare som personligen räknas till en riskgrupp

Emilia
Lärarna på skolan har fått ha sina möten digitalt och ska vara på sina arbetsrum istället för i personalrummet. Det är tydliga restriktioner vid lunchen. Vi-studenter i 4-6 har inte fått komma. (Verksamhetsintegrerade studenter från universitetet).Handsprit i matsalen och försöka hålla avstånd i leden.

Idrottslektionerna har varit utomhus så gott det har gått

Vilka åtgärder har arbetsgivaren infört för fritidstiden utifrån pandemin?

Max&Mist

Kan inte känna att det har gjort allt för mycket åtgärden för Fritidshemmet under pandemin. Vi får i princip samma restriktioner som under skoltiden. Samt då att vi inte kan gå på aktiviteter utanför skolan mer än parken i närområdet. Dock jämfört med skolan så kan vi inte ha båda matsalarna och sprida ut oss på samma sätt som vi kan under lunchtid i skolan. Vilket har varit ett irritationsmoment för många av oss.

Emilia

Bakning, mellanmål, hämtning och lämning har cornaanpassats. Fritids har inga arbetsrum så vi har fått samlas i personalrummet. Vi är 2 fritidslärare på ca 100 inskrivna, men som sagt har vi pga corona inte haft så många barn, och vi har fått planera hemifrån ibland

Bemanning/vikarier?

Max&Mist

Vi har ett rätt bra system med vikarier oftast så tas det in kända vikarier för både oss och barnen t.ex. VFU-studenter. Ibland händer det att vi får låna personal från andra avdelningar om det är kris. Det har varit lite körigt vissa veckor, men vi har fått det att funka. Personal i fritidshemmet täcker inte frånvaro under skoldagen.

Emilia
Det har inte varit många vikarier utifrån pga smittorisken. Elevstödet har fått ta de flesta vikariaten

Vilka förutsättningar har ni för ert uppdrag på fritidshemmet?
Max&Mist
Vi har rätt bra med tid inför fritidshemmet men ibland kan det kännas alldeles för kort också. Vi har minst en form av möte digitalt under våra fredagar som är planeringsdagen, vilket gör att oftast går en timme då till möte. När planeringstiden försvinner skulle den behövas tas igen vid något annat tillfälle.

Annars materialmässigt så har vi det rätt bra. Vår avdelning har en hel del material från början men vi har haft möjlighet att kunna vidga och beställa in det eleverna frågar efter – t.ex. nytt lego till Legomaster.


Emilia
Jag har ca 4,5h/vecka men mycket annat en ren planering görs

på denna tid.

Vilka förutsättningar har ni för ert uppdrag i ämne/skoldagen?
Max&Mist
Vi kan planera hemifrån för våra ämnen. Har rätt bra med planeringstid för mitt ämne, bild. Likaså att jag för möjlighet till att kunna planera inför andra aktiviteter jag håller i som äventyrspedagogik och IKT med programmering.
Emilia
Ca 5h/vecka planering . Jag undervisar 600 minuter i idrott/vecka. Undervisningen är fördelad på 9 klasser

Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem

Stärkt kvalitet i fritidshem

Stärkt kvalitet i fritidshem

Så blev äntligen utredningen kring Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg klar. Betänkandet redovisades i juli och i slutet av oktober lämnade bla. Lärarförbundet in sitt remissvar på utredningen.

Många av förslagen stämmer väl överens med de krav på förändringar som Lärarförbundet driver och drivit länge.


De viktigaste förslagen är:

  • Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram riktmärken för gruppstorlekar i fritidshemmet.

Lärarförbundet anser:

• Gruppstorlekarna i fritidshemmet bör vara i linje med skolklassernas storlek.

• Utredningen borde ha föreslagit tillskott av resurser till fritidshemmen.

• Alla huvudmän måste upprätta en plan för hur riktmärkenas nivåer ska nås.

  • Skollagen ska förtydligas med att huvudmannen ska se till att fritidshemmet har ändamålsenliga lokaler. Skolverket ska ta fram riktlinjer för utformning och funktionalitet av fritidshemmens lokaler.

Lärarförbundet anser:

• Skolverket måste ha med representanter för professionen i arbetet med att ta fram riktlinjer.

• Riktlinjerna måste anpassas efter den pedagogiska utvecklingen och bör även omfatta utomhusmiljöer.

  • Skolverket ska ges i uppdrag att förtydliga läroplansdel 4 för att tydliggöra lärarens ansvar respektive arbetslagets gemensamma ansvar.

Lärarförbundet anser:

• Förtydliga vad endast lärare i fritidshem kan ansvara för, och inskärpa att det måste finnas legitimerade lärare i fritidshem i varje elevgrupp på fritidshemmet för att läroplanen ska kunna följas.

• Kontinuerliga satsningar på implementeringen av läroplanen för fritidshemmet.

  • Statsbidragen för karriärsteg, lärarlönelyftet, lärarassistenter, personal-förstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik, samt specialpedagogik för lärande ska omfatta fritidshemmet.

Lärarförbundet anser:

• Fritidshemmet ska ingå i alla nationella satsningar. Både en resursfråga & symbolfråga.

• Det behövs tillskott av ytterligare resurser.

  • Flera förslag om kompetensutveckling för rektorer och skolchefer om fritidshemmet.

Lärarförbundet anser:

• Det behövs kompetensutveckling om fritidshem för att stärka skolledares pedagogiska ledarskap.

  • Bristen på behöriga lärare i fritidshem

Lärarförbundet anser:

• Fler platser, alternativa vägar och fler lärosäten.

• Fler disputerade lärare i fritidshem, lärarutbildare.

• Grundlärarutbildningen mot fritidshem ska vara på avancerad nivå. Master- eller magisterprogram.

• Satsa på forskning inom fritidspedagogik. Inrätta nationell forskarskola för fritidspedagogik.

Grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem behöver ses över. Forskning om fritidshemmet bör inkluderas i högre utsträckning inom ramen för befintliga och kommande satsningar på forskning inom utbildningsvetenskap.

Flera stora och viktiga frågor för Lärarförbundet och alla fritidslärare där ute i vårt avlånga land. Spännande att se vad som händer nu?

Thomas Magnusson och Hanna Almcrantz






Förutsättningarna för fritidshemmen i spåren av covid19

Fritidshem

Fritidshem

​“Vem skyddar oss? En fråga som ni säkert läst tidigare i dessa oroliga tider från olika yrkesgrupper. Visst har både jag och vi på min arbetsplats också ställt oss den frågan !"

Så inledde Hanna sin reflektion på Lärarförbundets hemsida i början av juni kring hur hon upplevde att läget var för fritidshemslärare i och med coronapandemin. Frågan kvarstår ännu. Vem skyddar oss som arbetar på fritidshemmen?

Oron finns ännu där varje dag hos både oss, kollegor och hos våra elever. En oro som var lättare att hantera i våras och början av sommaren, då ljusare tider var här. Nu är vi i ett mörkt och kallt november och oron är ännu här. Men man har nu lärt sig att hantera oron.

Frånvaron bland kollegor och elev har fortsatt att pendla på våra fritidshem. Vissa dagar är de flesta på plats och undervisningen pågår “nästan” som vanligt. Nästa dag kan halva personalstyrkan vara borta. Detta har givetvis ställt större krav på de som varit på plats än normalt. Vi som arbetar på fritidshemmet har fått avvara kollegor från vår gemensamma arbetslagstid, fått ändra arbetstid med kort varsel, fått avstå egen planeringstid för att tillfälligt täcka upp under lektionstid för sjuka kollegor och byta fritidsavdelning under eftermiddagen. Vissa dagar har fritidshemmet haft en god kvalitet och vissa dagar har det enbart varit omsorg.

Vi är en yrkesgrupp som är vana vid och duktiga på att anpassa oss och vara flexibla i vår planering. Från ena dagen till den andra fick vi ställa om och planera för en verksamhet som till största del ska ske utomhus. Vår vana av flexibilitet kan man ju se som en stor styrka. Men det kan också ställas orimliga förväntningar på anpassning oavsett förutsättningarna. När ska fritidshemmets lärare slippa anpassa sig och istället få fokusera på sin viktiga undervisning, hinna planera och utveckla den fritidspedagogiska verksamheten?

Förra veckans inlägg från Lärarförbundet i sociala medier handlade om oss lärare i fritidshem och hur vi måste få prioritera vårt huvuduppdrag under coronapandemin.

  • Arbetsgivaren måste se till att det finns tillräckligt med personal så att inte alla extra arbetsuppgifter som pandemin medför landar i lärarna i fritidshems knän.
  • Möten ska vara digitala och egen planeringstid ska kunna ske hemifrån.
  • Huvudmannen bör se över schemaläggningen och riskbedöma den tillsammans med skyddsombudet. Planera så att möten och egen planeringstid kan genomföras på distans.

Om fritidslärarna ska hålla och kunna vara den trygghet för eleverna som de är, så måste de få lov att prioritera sitt huvuduppdrag. Enskilda arbetsplatser har löst frågan bra, där fritidslärarna när möjlighet finns kan göra sin planeringstid på distans och man har infört att alla möten är digital. På de arbetsplatserna behöver fritidslärarna inte heller vikariera för frånvarande kollegor under dagtid utan faktisk kunna ägna sig åt sitt uppdrag som är fritidshemmet. Men hur går vi vidare för att förutsättningarna ska lösas på alla fritidshem och att alla fritidslärare får känna att de gör det där jobbet som de är bäst på? Och detta både i dag då vi har en pandemi att förhålla oss till och även då pandemin är över?

Hanna Almcrantz och Thomas Magnusson


Frågor & Svar