Lärarförbundet
Bli medlem

Idag är vår dag

Idag är en stor dag för Fritidshemmen runt om i landet. Fritidshemmets viktiga roll för elevers utveckling och lärande trycks upp på färglada banderoller och visas för föräldrar, politiker och andra som tycks behöva upplysas om budskapet. Ett budskap som egentligen bör vara självklart.

Nog är vi många som vill se en förändring. Se att förändringarnas vindar börjar blåsa i medvind. Det är så mycket som behöver ske för att förutsättningarna ska förändras och att det uppdrag det nya läroplanskapitlet för fritidshem beskriver ska kunna uppfyllas på ett kvalitativt sätt. Varje gång politiker och andra ger sig in i den skolpolitiska debatten behöver vi som kollektiv tyvärr fortfarande finnas där och påtala att utan helhetssyn och långsiktighet kommer vi inte framåt i utvecklingen av svensk skola.

Jag vill tro på en förändring och att dessa förändringarnas vindar börjar blåsa men för det behöver alla som leder och styr skola och fritidshem lägga örat mot skolgårdens asfalt och lyssna in vad som håller på att ske på landets fritidshem. Marken skakar och vi är många som är oroliga att marken under våra fötter rämnar. Det kommer drabba både elever och pedagoger. Vi ser redan nu att pedagoger lämnar yrket. Men det kan inte eleverna. Det är nog nu. Alla ni som leder skola och fritidshem behöver nu höra upp.

Fritidshemmen är en verksamhet med ungefär 120000 fler elever än Gymnasiet och är reglerat enligt skollagen (kap14) som en verksamhet som ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Elevernas lek är centralt för elevernas utveckling och lärande. Att eleverna har goda förutsättningar för lek är för fritidshemmen en självklarhet men svårt att upprätta på ett bra sätt om där inte finns utbildade pedagoger med adekvat utbildning, pedagogisk utvecklingstid, anpassade lokaler och lämpliga gruppstorlekar. Forskning visar med all önskvärd tydlighet att utveckling och lek hör ihop. Lek ska tas på allvar!

Lärandet som sker på fritidshemmet utgår ifrån elevernas behov och intressen. Därför krävs det att Lärare i Fritidshem och Fritidspedagoger har möjlighet att fånga upp detta och bygga en kvalitativ verksamhet på det. Innehållet i fritidshemmets verksamhet genomsyras alltid av skollag, och läroplanens mål. Mål som tex handlar om demokrati, normer och värden, ansvar och medbestämmande. Ovan nämnda är bara en bråkdel av anledningar för att påvisa betydelse av goda förutsättningar på fritidshemmen.

Ni som leder och styr skola och fritidshem, det bör inte råda någon tvekan längre om att fritidshemmens verksamhet är viktig för elevernas utveckling och lärande. Nu behöver vi istället gemensamt fundera på: Vad behövs för att fritidshemmens verksamhet ska kunna ge de bästa förutsättningarna för elevernas utveckling och lärande? För det behöver alla skolpolitiska beslut präglas av dialog med professionen samt av långsiktighet och helhetssyn på barns utveckling och lärande.

Idag är det Fritidshemmens dag. En dag full av glädje och fest för eleverna på fritidshemmen. Låt denna dagen för er som leder och styr skola och fritidshem vara en dag för eftertanke. Vi tillsammans har styrkan att förändra.

Till alla Lärare i Fritidshem/Fritidspedagoger där ute: Jag är stolt över vårt gemensamma arbete med att forma morgondagens vuxna. Idag är vår dag!

Läroplanstext för Fritidshem - Implementering inte enbart för oss

Fritidspedagogik

Fritidspedagogik

Den första juli träder den nya läroplanstexten för fritidshem i kraft. Implementeringen kommer att vara av stor betydelse och det är viktigt att även skolledare och politiker har koll på fritidspedagogers och lärare i fritidshems uppdrag.

Den första juli är det dags för det som många lärare i fritidshem och fritidspedagoger har sett fram emot. Den nya läroplanstexten träder i kraft vilken har som syfte att förtydliga lärare i fritidshem och fritidspedagogers uppdrag.

Förslaget har legat ute en längre tid nu men nu är det hög tid att även den uppdaterade versionen tittar ut och presenterar sig för den nyfikna massan. Även kommentarsmaterialet kommer vara intressant som en beskrivning hur texten ska tillämpas i praktiken.

Min förhoppning är att läroplanstexten för fritidshem kommer att landa mjukt ute i verksamheterna. Att kunna hålla uppdraget i handen utan att behöva famla i luften efter den känner jag är en befrielse och en bekräftelse för mig i mitt yrkesutövande. När vi nu har texten i vår hand behöver vi använda den väl och även påvisa för framförallt skolledare men även politiker att ”det är det här vårat uppdrag innebär. Hur ska vi tillsammans se till att mitt uppdrag som Lärare i Fritidshem/ Fritidspedagog är genomförbart?”

Till hösten börjar arbetet med implementeringen av det nya läroplanstillägget och det har getts indikationer om att skolverket är på hugget för att implementera läroplanstexten på bästa sätt. Det som saknas i skrivande stund är statliga medel för genomförande av implementeringen. Detta är en oerhört viktig fråga för Lärarförbundet. Läroplanstexten behöver inte endast implementeras för lärare i fritidshem/fritidspedagoger utan självklart behöver det också ske för rektorerna. De behöver ha stenkoll på vårat uppdrag och även ifall det finns en mängd positiva exempel på rektorer som har det så överskuggas de av de dåliga exempel på verksamheter där fritidspedagogiken inte alls ges den plats som den förtjänar. Det behöver bli ändring på det och läroplanstexten skiner ljus på den förhoppning ja har om att ändring kommer att ske.

Nu är det snart sommar och det blir tydligt att både elever och lärare har det för ögonen mer nu än annars. När vi kommer tillbaka möts vi av ett intressant kapitel i den relativt unga Fritidspedagogiska historien. Jag ser med spänning fram emot vad som komma ska.

Relationsskapande med leken som verktyg

Tänk er att komma till ett helt nytt land och börja en helt ny skola. Tänk er att lära känna pedagoger och nya kompisar, utan att kunna språket de talar. Då krävs det andra sätt att kommunicera. Leken är ett av fritidspedagogernas främsta verktyg för att skapa goda relationer med med barnen.

Sommarledigheten hade precis tagit slut, och det var med förvånansvärt lätta steg som jag gjorde entré tillbaks till det arbete som jag lämnat för ungefär fyra veckor sedan. Charmen med att arbeta på en internationell skola var att vi ständigt ställdes inför utmaningen att ta emot elever med annat modersmål än svenska. Det var ca två veckor innan skolan skulle börja och vi pedagoger förberedde oss på alla sätt inför att ta emot alla nya elever till vårat fritidshem.

Just den här dagen skulle en 5-årig flicka från Ryssland börja på vårt fritidshem. Vi pedagoger var beredda inför detta mötet och väntade ute på skolgården när flickan och hennes mamma kom gående på skolgården. Som med de flesta barn som kommer till en ny skola för första gången sände hon ut en viss osäkerhet och använde sin mammas kropp som mur vid vårt första möte. Vi pratade engelska, vilket flickan inte hade lärt sig än och mamman översatte det vi sa till ryska för att flickan skulle förstå vad vi sa. Jag visar dem runt och försöker samtidigt kommunicera med flickan. Men det var svårt. Vi hade ju inget gemensamt språk som förenade oss. Det krävdes andra sätt.

Några dagar senare var vi tillsammans ute på gården. Utan att ha ett talat språk att kommunicera på behövde jag som pedagog finna nya vägar att skapa en relation. Vi pedagoger tänker på hur vi talar till barn och bygger vår relation utifrån det. Här fanns inte den möjligheten.

Jag kastar en rockring till henne och hon tar emot den med ett stort leende. Hon härmar mig och kastar den med samma hastighet tillbaka mot mig. Jag låtsas som att den är svår att fånga och hon skrattar hjärtligt och innerligt åt vår nyfunna lek. Till slut försöker jag att lämpa över denna lek till ett annat barn och jag tror att anledningen är för att ge henne möjligheten att finna en ny lekkamrat. Jag är inte säker. De båda barnen kastar mot varandra men hon tröttnar snabbt, tittar på mig och springer med ledsen blick därifrån och gömmer sig bakom en stor stenkulle. Hon är inte ledsen på det andra barnet. Kanske inte ens ledsen egentligen. Hon är besviken. Besviken på mig.

I den stunden blir jag åter påmind om vikten av trygghet och tillit till oss vuxna. Att en relation inte enbart skapas av uttalade ord, utan också i handling. Hur vi beter oss, vad vi förmedlar i kroppsspråk är minst lika viktigt. Vad vi förmedlar i våra handlingar påverkar också sättet barn ser på oss pedagoger. Vad innebär det att var en god förebild, en trygg vuxen?

Vi fritidspedagoger har en unik möjlighet att använda oss av leken som verktyg i relationsskapande med barn. Jag kan inte låta bli att tänka på hur betydelsefulla vi är för de elever som kommer till oss och som saknar ett talat språk. De behöver tryggheten och pedagoger som vet hur viktig leken är för att skapa just det.

Såhär med facit i hand skulle jag, som pedagog, sett till att bygga upp en god relation med flickan först. I relationsskapandet skapar vi tryggheten som behövs för barns utveckling och lärande. Det får inte glömmas bort. Speciellt inte nu med så många barn från andra länder som möter den svenska skolan för första gången. Genom leken skapar vi goda relationer och den trygghet som alla barn har rätt att få känna. Det är något som ofta glöms bort i den skolpolitiska debatten. Och just den där dagen glömde även jag.

Det blev uppförsbacke därifrån men hon förstod att min intention aldrig var att skada det vi hade byggt upp tillsammans. Hon gav mig en tankeställare som jag alltid kommer att ta med mig. Vikten av att skapa trygghet och att det är en grund för barns utveckling och lärande. Det har alla barn rätt till.