Lärarförbundet
Bli medlem

Gränslös kunskap och lust att lära - Skolverket visar vägen

Idag är jag på skolverkets konferens gränslös kunskap och lust att lärande – skolverket visar vägen. Konferensen handlar om det förtydligade uppdraget för fritidshemmet samt den reviderade skrivningen i läroplanens avsnitt 2.5, om övergång och samverkan.

Konferenserna innehåller även föreläsningar som utgår ifrån den nya läroplansdelen kopplat till forskning och verksamhetsnära exempel. Detta blogginlägg är min rapport från den konferensen.

Skolverkets undervisningsråd Ingela Aksell inleder. ”343900 elever går i gymnasieskola och hela 478 000 elever finns inskrivna i fritidshem. Det är alltså en halv miljon elever som du har möjlighet att påverka” hon berättar att skolverkets fick i uppdrag att förtydliga fritidshemmets uppdrag i läroplanen. Man såg att kunskapen om uppdraget skilde sig mycket från olika verksamheter. Det handlar alltså inte om något nytt uppdrag utan ett förtydligande av innehållet. Arbetsprocessen löpte under hela 2014 fram till 2016 och tillslut börjar det nya kapitlet att gälla 1 juli 2016.

Fritidshemmets kapitel har inte kunskapskrav och man bedömer verksamhetens möjlighet att nå läroplanens intentioner inte den enskilda eleven. Eleven i fritidshemmet ska möta innehållet, kunskapsområderna övertid. Det är inte meningen att kunskapområderna ska bli en avprickningslista utan ska användas i samband med syftetstexten i kapitel 4 och kapitel 1 och 2.

Hon berättar även att hon får frågor om varför förskoleklassen och fritidshemmet kapitel ser så lika ut. Stora delar är väldigt lika men det finns även skillnader i skrivningarna som gör att uppdraget är olika. I fritidshemmet ska eleverna erbjudas meningsfull fritid och rekreation den skrivningen finns inte med i förskoleklassens skrivning. En annan del som skiljer är att i förskoleklassen står det förbereda för fortsatt utbildning medan i fritidshemmet står det komplettera utbildningen i förskoleklassen och skolan. Dessa olika skrivningar kräver att vi funderar på vad det betyder. Hur organiserar jag min undervisning på fritidshemmet så att dessa skillnader lyfts fram.

I fritidshemmets kapitel står det att undervisningen ska ta hänsyn till personliga behov mellan aktivitet och vila. Den texten finns inte med i förskoleklassens. I förskoleklassens skrivning står det kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för olika syften. I fritidshemmets skrivning står det kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften. En skillnad är även att i förskoleklassens skrivningar skrivs matematiken fram på ett tydligare sätt än i fritidshemmets skrivning.

När man tog fram texten till kapitel 4 så var ett dilemma hur man skulle få fram leken i skrivningarna. Tillslut landade man i en syftes text som tydliggör lekens betydelse i fritidshemmets verksamhet .

Ingela pratade även om de nya skrivningarna kring Övergång och samverkan. Forskning har visat att en elev kan möta samma innehåll tre gånger. Progressionen är viktigt och vi behöver ha en dialog mellan verksamheterna men även en dialog mellan fritidshemsavdelningarna så att eleven hela tiden utmanas i utbildningen.

Skolverket har fått i uppdrag att titta över utbildningsmaterial för personal i fritidshem. Hur det kommer att se ut vet man inte riktigt än. Just nu granskar man även de nya allmännaråden för fritidshem. Hela läroplanen för förskoleklassen, fritidshem och grundskolan har precis kommit ut i en reviderad upplaga där digitaliseringen är inskrivet. Ingela berättar även att det finns nytt material från skola arbetsliv där det verkligen kan finnas utrymme för fritidshemmet att ta sig an områden.

Helene Elevstrand, lektor på Linköpings universitet inriktning fritidshem, fortsätter konferensen med att prata om elevens delaktighet. Delaktighet framlyfts ofta som något som det automatiskt skulle finnas mycket av i fritidshem. Men hon vill påstå att så behöver det inte alls vara. Delaktighet är ett komplext uppdrag och man behöver problematisera kring. Du behöver ställa dig frågor om etik, arbetssätt, barnperspektiv/vuxenperspektiv, individ/ kollektiv etc. Det finns olika dimensioner på delaktighet som hon lyfter fram, social delaktighet ( att få vara med)och politiks delaktighet (göra sin röst hörd) och dessa begrepp har hon problematiserat kanske mycket kring i sin Forskning. Videon nedan är två år gammal men belyser hennes forskning.


Hon berättar även att hon hade hört att en elev idag kan ha lika många relationer på en vecka som vi tidigare hade en hel livstid. Klart att eleverna behöver stöd i detta relationsskapande.

Helene har varit med och skrivit Skolverkets material om delaktig och den tycker jag verkligen är värd att läsa och diskutera. Där finns det även ett verktyg som du kan använda i arbetet med elevers delaktighet.

Anneli Hippinen Ahlgren talar om didaktiska perspektiv på fritidshemmets verksamhet. Hon talar om både undervisningsuppdraget och bildningsuppdraget. Situationstyrt lärande, upplevelsebaserat lärande och grupporienterat lärande är ord som beskriver undervisningens karaktär. Hon talar om miljön som ett didaktiskt verktyg. Didaktik är inte konsten att lära ut utan didaktik är konsten att undervisa. En skicklig didaktiker är någon som vet vad som ligger bakom sin undervisning. Frågan som Anneli problematiserar kring ,Vad är fritidshemmets ämnesdidkaktik?, kittlar ju tanken och jag vill bara veta mer.

Magnus Sjödin, rektor i Karlstad,talar om att leda en verksamhet utifrån ett elevhälsoperspektiv. Han berättar att det är hans jobb att lyfta fram de olika särarterna bland lärare, lyfta fritidshemmets lärare. Förbättringsarbetet sker i arbetet med eleverna och han menar att elevhälsans arbeta är nyckeln. Han säger även att fritidsläraren har en betydande roll i detta arbete. Han berättar om hur han ser på sitt ledaruppdrag så att den fritidspedagogiska kompetensen kommer till sin rätta. Det finns mycket material på SPSM som du direkt kan ha nytta av i ditt utvecklingsarbetet. Strukturer och inställning är viktigt för honom för att att lyckas. Inställningen "det är viktigt för mig att det går bra för dig" är Magnus ledstjärna.

Tack och bock Skolverket för att nya tankar snurrar runt i mitt huvud.

Läxhjälp nej tack!

När jag läser Sydsvenskans artikel om att fritidspedagogerna ska ha läxhjälp i Lund undrar jag om politikerna har läst läroplanstexten om vilket innehåll fritidshemmet ska ha.

Fritidshemmet ska komplettera skolan genom ett situationsstyrt och upplevelsebaserad lärande. Eleverna ska få möjlighet att skapa goda kamratrelationer, uppleva meningsfulla och utvecklande aktiviteter samt vara en plats för rekreation och vila. Självklart kan elever få göra sin läxa på fritids men det ska vara initierat av eleven själv och inte ett ansvar som fritidsläraren ska ha. Sydsvenskan skriver fram fritidspedagogen som lösningen på läxhjälpsorganisationen, helt galet tycker jag. De få lärare i fritidshem som finns på fritidshemmen måste ta ansvar för att läroplanens intention införlivas. Om vi nu ska ha läxor i skolan så tycker jag att det är bra med läxhjälp men att fritidsläraren ska ansvara för det är inte rätt tycker jag.

Pedagogisk utvecklingstid

Fritidshem över hela Sverige kämpar för att synliggöra vikten och värdet av sitt uppdrag. Vi värnar om elevens lust till lek och vi är en del av elevens utbildning för att bli en god samhällsmedborgare.

Många fritidslärare har inte förutsättningar att planera och utveckla en undervisning på fritidshemmet i intention med läroplanen. I den samhällsutvecklingen vi är i borde fritidshemmets undervisning tas på större allvar. Att kunna kommunicera, reflektera, vara kreativ, ta ansvar och kunna samarbeta är förmågor som krävs för att lyckas. Fritidshemmets verksamhet utvecklar alla dessa förmågor. Vi borde förstå lekens betydelse för människans utveckling och värna om fritidshemmets unika arena för lek. Att utbilda demokratiska samhällsmedborgare är ett av våra viktigaste uppdrag, fritidshemmets undervisning sätter demokratiska spelregler i ett sammanhang och i ett vardagsnära perspektiv.

Lärare i fritidshem och fritidspedagoger ansvarar för undervisningen i fritidshemmet. Alla som arbetar där har ett uppdrag, men det är du som fritidslärare som har ansvaret, och det förutsätter att du har pedagogisk utvecklingstid. Lärarförbundet har i samarbete med Växjö lokalavdelning och referensorganet fritidspedagogik tagit fram en folder som kan hjälpa dig att synliggöra varför du behöver pedagogisk utvecklingstid för att fullgöra ditt uppdrag. Du kan använda foldern som ett samtalsunderlag vid en diskussion med din arbetsgrupp, din chef eller huvudman.

I min kommun har vi en överenskommelse om att ansvar för fritidspedagogisk undervisning kräver 8 timmar planering och utvecklingstid (PUT) i veckan. Har du ansvar för ämnesundervisning så behöver du ytterligare 1 timme planering och utvecklingstid/per lektion.

Ta hjälp av foldern, dina kollegor, din lokalavdelning och se till att du också får förutsättningar som krävs för den fritidspedagogiska undervisningen.

Tillsammans är vi starka!

Integrationsfritids

Runnerydskolans vision

Runnerydskolans vision

Nässjö kommun, där jag är lärare, är en utav de kommuner i landet som tagit emot många nyanlända elever. Det innebär att vi har en undervisningssituation som kräver lite extra. Det är roligt, utvecklande, spännande men också svårt, utmanande och krävande.

Hösten 2013 fick vi en ny rektor på min skola, Runnerydsskolan och det innebar att nya tankar började utvecklas. Det fanns då en internationell klass med två grupper av nyanlända elever. Efterhand uppstod det mycket konflikter mellan eleverna och samtal med föräldrar fördes för att försöka lösa konflikterna. De nyanlända eleverna var till stor del isolerade från andra elever på skolan. Många elever hade tuffa erfarenheter med sig och det var stor frustration bland elevgruppen. För att bryta isoleringen började lärare och ledning samtala om hur situationen skulle kunna förändras. Samtidigt kom en ny lag som innebar att en elev max skulle var i förberedelse klass på heltid i 2 månader. Eleverna började skolas ut under de praktisk estetiska ämnen samt FRIS(fritidspedagogik i skolan) tiden. Det anställdes språkstödjare som talade elevernas modersmål och kunde följa eleverna samt förklara hur det svenska skolsystemet fungerar. För att eleverna under lek och gemenskap skulle få möjlighet att lära sig det svenska språket startades integrationsfritids upp på alla fritidsavdelningar på skolan. Språkstödjarna tillsammans med läraren i fritidshem blev en viktig resurs för eleverna i deras lärande om det sociala samspelet. Nu har vi haft integrationsfritids under tre år.

Eleverna erbjuds att vara på fritids 2-3 eftermiddagar i veckan under skolveckorna. På loven erbjuds de att var 2-3 dagar beroende på vilka aktiviteter vi erbjuder. När det kommer en elev till skolan som är nyanländ till sverige placeras den i förberedelseklassen. Det finns tydliga rutiner för kartläggning i 2 steg, socialt och ämneskunskaper. När detta är klart gör elevhälsoteamet en klassplacering. Eleven blir då också erbjuden integrationsfritids på en avdelning. Placeringen är avgiftsbefriad. Vi har ingen särskild avdelning som är integrationsfritids utan det är själva placeringen som benämns så. Eleven som ska ha integrationsfritids är på den "vanliga" avdelningen och ingår i de vanliga fritidsaktiviteterna med stöd av språkstödjare och fritidslärare. Vi hade en stor uppstartsdag i kommunen för alla lärare som undervisar elever från 1 år till 19 år. Nihad Bunar föreläste om nyanländ och lärande. Hans råd till verksamheten var, se till att alla elever får möjlighet att vara på fritids. Det vi har upptäckt är att eleverna har lättare att ta till sig ämnesundervisningen när de har koll på det sociala samspelet. Fritidshemmet ger dessa elever möjlighet att pröva sig själv i förhållande till andra under friare former. Fritids är en viktig arena för eleverna att skapa sig kunskaper om svenska skolsystemet, demokratiska förhållningssätt och förstå hur det är att leva som människa i ett svenskt samhälle. Integrationseleverna har gjort att vi lärare måste börja fundera över det demokratiska medborgarskapet och hur vi lär ut det. Det har inneburit att alla våra elever på fritidshemmet har blivit mer medvetna om demokratiska spelregler och många samtal har förts om hur vi ska vara mot varandra.

Äntligen får fritidshemmet synas!

Fritidspedagogen har ända sen 1966 kämpat för att få synas och visa sitt rättmätiga värde. Nu med den nya läroplanstexten syns fritids klarare. En enträgen facklig rörelse har tillslut gett resultat och dimman börjar lätta.

Fritidspedagog utomhus lärare i fritidshemVi har inte alltid varit en enad profession. Vi har gnidits mot varandra och ur friktionen har utveckling vuxit fram. Men vi som profession är bäst på konfliktlösning och vi tillsammans vet att grupper som är starka kan förändra världen. Nu har vi en text i läroplanen som förtydligar vårt syfte och mål med undervisningen på fritidshemmet. Det är tid att utnyttja fritidshemmets potential och möjliggöra för varje elev att lyckas.

"Den bruna boken"
Jag blir rörd när jag bläddrar i böckerna som jag fick av Ewy Dahlin när jag tog på mig uppdraget som ledamot i förbundsstyrelsen. I den bruna boken(program för innehåll i fritidsverksamheten, -82) som Sveriges Fritidspedagogers Förening gav ut står det. " När SFF bildades 1966 engagerande sig förbundet omedelbart i utbildningsfrågorna. Tidigt hävdade SFF att fritidspedagogutbildningen var en lärarutbildning och inte en vårdutbildning". 1977 i och med högskolereformen genomfördes förverkligades deras krav. Vidare i den bruna boken skriver man om metodik, de vuxna som fostrare och identitetsobjekt, normer och regler, konfliktlösning. Boken beskriver fritidshemmets innehåll av arbete, lek, hem och samlevnad, kulturpolitik/samhällsorientering, natur och miljö, föräldrarsamverkan, barn i behov av särskilt stöd. Mina egna tankar går till den läroplanstext vi har idag innehållet är i stort sett detsamma. Det gör att att jag känner tillförsikt med den nya läroplanstexten.

Förslag till kursplan
Cecilia Larsson, tidigare ledamot i Lärarförbundets styrelse och facklig kämpe för fritidspedagogiken i decennier, har länge förstått att om politiker, andra lärare, tjänstemän ska förstå vad fritidspedagogik innebär för lärande måste uppdraget skrivas fram tydligare och bli mer synligt. Hon var den drivande kraften att ta fram ett förslag till kursplan och jag är övertygad om att hade vi inte formulerat oss då hade vi inte haft en läroplanstext nu.

Framtiden
Nu är det upp till oss att ta till oss texten och tolka den med fritidspedagogiska ögon. Vi ska bära yrkesstoltheten högt och skapa likvärdiga fritidshem över hela Sverige. Bara för att vi nu äntligen har en läroplanstext är inte utmaningarna slut. Framför oss har vi ett arbete bland annat för:

  • Fler lärare i fritidshem
  • mindre elevgrupper på fritidshem
  • en lärarlegitimation där fritidspedagogiken gör dig till en legitimerad lärare
  • en utbildning på avancerad
  • fler forskare och mer forskning på lärandet i fritidshem

Så du där ute fortsätt kämpa för vi tar steg framåt. Tillsammans är vi starka!

Min berättelse om varför jag blev lärare

"Att få följa unga människor i deras utveckling, var med och påverka deras möjlighet till ett rikt liv samt själv hela tiden befinna sig i ett sammanhang där jag får möjlighet att utvecklas är oerhört inspirerande."

"Att få följa unga människor i deras utveckling, var med och påverka deras möjlighet till ett rikt liv samt själv hela tiden befinna sig i ett sammanhang där jag får möjlighet att utvecklas är oerhört inspirerande."

"Att vara lärare är det finaste, inspirerande, lustfyllda och bästa jobbet för mig." skriver Line Isaksson om varför hon blev lärare i fritidshem. Varför blev du lärare? Dela med dig av din berättelse eller vardagsbetraktelser i sociala medier med #viärlärare.

Att vara lärare är det finaste, inspirerande, lustfyllda och bästa jobbet för mig. Att få följa unga människor i deras utveckling, var med och påverka deras möjlighet till ett rikt liv samt själv hela tiden befinna sig i ett sammanhang där jag får möjlighet att utvecklas är oerhört inspirerande.

Efter snart 18 år som verksam lärare i fritidshem känner jag fortfarande lust och glädje varje dag i undervisningen med eleverna. Min inre nyfikenhet och lusten att intragrera med andra människor har gjort att jag alltid haft en positiv inställning till skola och utbildning. Under gymnasietiden var jag kontaktperson åt en funktionshindrad tjej. Vi var ute på många äventyr och tillsammans. Hon lärde mig att se människans starka sidor och jag gjorde det möjligt för henne att möta världen som den ungdom hon var. De åren med Linda har gett mig förmågan att ta tillvara på små framsteg, se helheter, förstå vikten av motivation och förstå att relationsbygge är en förutsättning för utveckling.

Efter gymnasietiden arbetade jag på träningsskolan i några år tills jag en dag bestämde mig för att nu vill jag utvecklas vidare. Då var min tanke att bli lärare på särskolan. Jag sökte lärarprogrammet i Jönköping, då fritidspedagog nu lärare i fritidshem. Helt fantastiskt bred utbildning. Min första praktik innebar möte med en fritidspedagog som sedan blev en utav de starkaste förebilderna för mig i utveckling av min yrkesidentitet. Utbildningen gav mig teoretiska kunskaper kring lärandeteorier och ämneskunskaper, men Lena blev min förebild hur man praktiskt utför ett bra fritidspedagogiskt arbete. Jag lämnad högskolan med huvudet fullt av pedagogiska dilemman men mötte en skola fullt med görande. Det fanns inga strukturer för utveckling eller pedagogisk diskussion utan yrkeslivet handlade om planering och genomförande av undervisning. I mitt sökande efter diskussionslystna lärare kom jag i kontakt med det lokala lärarförbundet. Äntligen hittade jag ett forum för yrkesutveckling, förutsättningslösa diskussioner och möjlighet att påverka mitt lärarliv till det bättre.

Idag har jag precis lämnat över ordförandeskapet i lokalavdelningen, sitter i förbundsstyrelsen, är utvecklingslärare i kommunen, arbetat fram ny läroplanstext för fritidshem samt undervisar två dagar i veckan. Att vara lärare innebär att göra skillnad för framtiden och jag är stolt över att var en del av den utvecklingen.

Skugga mitt lärarliv på fritidshemmet

Thomas Strand, riksdagsledamot för socialdemokraterna, skuggade mig i mitt lärarliv på fritidshemmet.

Jag ville ge Thomas bilder av det upplevelsebaserade, situationsstyrda, lustfyllda lärandet som sker på fritids. Jag ville få honom att förstå lekens betydelse för människans utveckling. Jag ville få honom att känna potentialen i det fritidspedagogiska lärandet för framtidens samhällsmedborgare. Denna eftermiddagen, förutom egen initierad lek, erbjöd vi skapande verkstad och drama. Jag och Thomas var i den skapande verkstaden. Vissa elever vill göra färdigt sin känslolåda, några ville skapa en morsdagslåda och ett par andra elever skulle göra kulisser till den animerade film de höll på att producera. Thomas stod till en början lite avvaktande vid sidan av men allt eftersom blev han mer och mer engagerad och tillslut var han delaktig i arbetet med kulisserna. Att se hans ansikte från att vara lite slutet till att lysa upp av engagemanget och lust får mig direkt att förklara för honom att det är precis detta Fritidspedagogik handlar om. Vi puffar, syr ihop (Marianne Dahl, fritidspedagogers handlingsrepertoar) elever så att de befinner sig i ett sammanhang och känner sig delaktiga. Vidare berättade jag om plus plus gubbarna som skulle användas i filmen. Att plus plus är ett utmärkt material där man tränar matematisk förmåga. Kulissbygget tränar kreativitet, bildspråk och förmågan att samarbeta. Filminspelningen tränar digitalförmåga, bildspråk, språkutveckling, konfliktlösning och berättande.

Under Thomas besök diskuterade vi mitt uppdrag som utvecklingslärare/förstelärare i fritidshem och på vilket sätt mitt uppdrag påverkar utvecklingen och möjliggör för kollegialt lärande. Uppdraget handlar om att var ett stöd till rektorn och arbetslaget i det systematiska kvalitetsarbetet. I lärandesamtal med tydliga strukturer får arbetslaget, den enskilde läraren i fritidshem syn på värdet av det systematiska kvalitetsarbetet och på så sätt skapar det mening.

Vidare samtalade vi om integrationsfritids. För att minska kultur krockarna och för att snabbare integrera de nyanlända startade vi på vår skola integrationsfritids. Det är som ett vanligt fritidshem förutom att de nyanlända får gå där. Varje avdelning har en språkstödjare som finns till hands för att förklara, tolka och hjälpa de nyanlända att förstå det svenska samhällets kommunikation. Vid en intervjun i lärarnas tidning beskrev jag det så här: ” barn som inte förstår hur man går in i en lek förstör leken. Det gör de andra eleverna arga och barnet som förstör får inte vara med. Då får det barnet ofta svårt att delta i undervisningen i skolan eftersom det är upptaget med försöka förstå varför det inte får vara med. Det är inte bara språkförbistring som gör det svårt. Även kulturella skillnader kan ställa till det. I Sverige har vi levt i ett demokratiskt samhälle i många år. Men alla barn som kommer hur har inte det. De vet inte hur man löser en konflikt på ett demokratiskt sätt.”

Så med detta blogginlägg uppmanar jag dig att bjuda ut en politiker för att skugga dig en dag.

Vart är vi på väg.....

Line Isaksson

Line Isaksson

Du, jag och Lärarförbundet får hela tiden kämpa för att synliggöra fritidspedagogiken. I detta blogginlägg vill jag förmedla lite av de framgångar vi har haft men också vilka utmaningar vi har framför oss.

Jag heter Line Isaksson och är lärare i fritidshem på Runnerydskolan i Nässjö. Jag är förstelärare i fritidspedagogiska verksamheter i min kommun. Mitt engagemang i vårt yrkes utveckling och förutsättningar har lett till att jag nu är ledamot i lärarförbundets förbundsstyrelse. Det har varit och är ett hårt arbete att förmedla vikten och värdet med lärandet i fritidshem. Under de senaste åren har vi som yrkesgrupp lyckats i större utsträckning att förmedla kunskap om vårt yrke men vi har lång väg kvar till att bli en självklar del av varje elevs utbildning.

Kampen att kvalitetsäkra elevens rätt till god utbildning via legitimation har förenat oss och skapat en viktig diskussion inom vår egen profession. Vi har även lyckats att få en lärarlegitimation inriktning fritidshem. Problemet med denna legitimation är att du bara kan söka den om du har behörighet i ett traditionellt skolämne, alltså det är inte själva fritidspedagogiken som är legitimationsgrundande. Men Lärarförbundet ger aldrig upp. Gustav Fridolin lovade oss en yrkeslegitimation förra våren men det löftet har inte införlivats än. Just nu håller Lärarförbundet på med ett påverkansarbete mot de nationella politikerna i frågan. Jag träffade moderaternas skoltalesperson Camilla Waltersson Grönvall och här kan du se en liten film om vad hon har att säga om fritidshemmet och framtiden.

Professionens vilja att synliggöra, tydliggöra innehållet med lärandet på fritidshemmet har alltid funnits. Lärarförbundet har i alla tider publicerat texter, skrifter och nu senast ett förslag till kursplan för fritidspedagogiska verksamheter. Förra året fick skolverket i uppdrag av regeringen att arbeta fram ny text till LGR11 som skulle tydliggöra syfte, mål och innehåll i fritidshemmet. I novemeber blev skolverkets arbete klart och lämnades över till regeringen för beslut. Nu väntar vi med spänning på att ett beslut ska tas.

Den stora utmaningen, som jag ser det, är just nu att se till att alla lärare i fritidshem har möjlighet att utföra sitt uppdrag. Stora elevgrupper på fritidshemmen, få utbildade med inriktning fritidshem samt dubbla uppdrag innebär svårigheter. För att eleverna ska få en god utbildning krävs tid för planering och utveckling både för fritidshemmet men också för undervisning i ett obligatoriskt skolämne. Om du inte har tillräckligt med tid för ditt uppdrag, prata med din rektor, ta stöd i allmänna råden för fritidshem. Om du inte lyckas med din kommunikation med rektor ta då kontakt med ditt lokala Lärarförbund. Under våren förväntas ett material bli klart som du kan ha stöd av i din planering av din arbetstid.

Frågor & Svar