Lärarförbundet
Bli medlem

Fritidspedagogik är framtidspedagogik!

Att vara lärare i fritidshem är fantastiskt. Du möter eleven i deras vardag och utifrån elevens intresse och behov skapar du förutsättningar för att eleven ska lära sig att leva ett gott människoliv, utvecklas och få möjlighet att lyckas i skolan.

Rapport efter rapport, från skolverket, från skolinspektionen, från lärarförbundet visar att fritidshemmet är i kris. Lärarbristen slår som hårdast på fritidshemmet och flera elever möter ingen utbildad lärare i fritidshem under hela sin fritidshems tid. Det är fler elever som går på fritidshemmet än i gymnasieskolan. Ändå verkar engagemanget för en förändring vara svag hos våra politiska företrädare och huvudmän. Tänk om det vore 600 gymnasieskolor som saknade behöriga lärare istället för att det är fritidshemmens sanning. I mitt nationella uppdrag som ledamot i lärarförbundets förbundsstyrelse brottas jag med att hitta vägar för att synliggöra, skapa förutsättningar och kunskap kring fritidshemmet och dess undervisning. Jag möter lärare i fritidshem som kämpar för att få möjlighet att utföra det uppdrag de har utbildat sig till och det uppdraget läroplanen uttrycker. Som tur är finns det fritidshem där läraruppdrag tas på allvar, ses som betydelsefullt och får möjlighet att utvecklas. Jag arbetar själv på en sådan arbetsplats. Här hämtar jag kraft, lust och glädje men det har inte alltid varit så. För bara ett år sedan hade jag ingen behörig kollega, ingen pedagogisk ledare och såg en framtid där jag kanske skulle vara tvungen att byta skola för att orka arbeta vidare. Tur att jag inte gjorde det för vi fick en helt ny ledningsorganisation på skolan. Istället för två skolledare blev det fyra där en rektor fick ansvar för förskoleklassen, fritidshemmet och årskurs 1. Precis som vi i lärarförbundet säger i vår politik, fritidspedagogik är en framtidspedagogik förstod hon var fritidshemmet kan vara om rätt förutsättningar finns. Genom att strategiskt arbeta tillsammans med oss lärare i fritidshem har vi lyckat bygga en organisation där elevens lärande och utveckling tas om hand under hela dagen. Vi är på god väg att skapa:

  • Ändamålsenliga lokaler, inga bänkar utan olika sittplatser som möjliggör lekens kraft.
  • Vi har tid för planering, 8 timmar, kontinuerlig kompetensutveckling, strategiska mötesplatser och en pedagogisk utveckling som leds av rektor.
  • Strukturer för systematiskt kvalitetsarbetet mellan alla olika yrkesgrupper på skolan

Nästa läsår kommer vi att få:

  • Fler utbildade lärare i fritidshem
  • Likvärdigare utbildning för alla elever på skolan
  • Fler fritidshemsavdelningar med färre elever/grupp

Kanske tänker du att det där låter helt omöjligt. Vi är så långt från den verkligheten men jag är övertygad om att om vi alla tar ett lite steg så tillsammans blir det stora kliv. Lärarförbundet har lyckts uppmärksamma SKL på att de behöver agera för att situationen på fritidshemmen ska bli bättre. Vi har lyckats få ett syfte, mål och innehåll i läroplanen som direkt är riktat till fritidshemmet. Vi har lyckats få en legitimation med behörighetskrav för undervisning i fritidshem. Vi arbetar för att satsning på forskning blir självklar, bättre löneutveckling och för att alla nationella satsningar ska omfatta fritidshemmet. Det visar på att när vi samlar oss och tillsammans organiserar oss går det flytta berg. Just nu har vi en diskussion i skolan där den mätbara kunskapen är i fokus. Men jag är helt övertygad att de mellanmänskliga värden kommer att få allt större betydelse i utbildningsdiskussionen. Då är fritidshemmets och dess undervisning en självklar arena för bildning till demokratiska medborgare och en självklar arena för att alla elever ska få samma förutsättning att lyckas med sin utbildning. Så alla kollegor i hela landet tappa inte tron på fritidshemmets framtid vi tillsammans gör fritidspedagogik till en framtidspedagogik.

Fritidspedagogik är framtidspedagogik!

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Underbart! Vet dock inte hur vi ska bemöta argumenten att vi behövs i klass (med endast 1 lärare!) Då jag anser att detta drar ner vår möjlighet till tillräcklig planering för fritidshemmens versamhet

  • Skapad 2019-08-16 18:30

Vad kan ett avtal betyda för mig?

När vi lämnade in ett yrkande innan jul förra året, var det med en vilja av att nu måste något hända. Det måste ske förbättringar för varje lärare. Det måste ske annars kommer hoppet om en skola där alla lärare får möjlighet att lyckas med sin undervisning gå förlorat.

Vad hände?

Jo vi mötte ett SKL som ville diskutera turordningsregler. Ett hårt lobbyarbete med samtal på olika nivåer för att skapa tryck på avtalsrörelsen där lärarbrist, arbetsbelastning och lön skulle vara huvudfokus sattes igång.

Vi gjorde tillsammans en namninsamling som visade att vi lärare menar allvar. Innan sommaren bedömde vi att vi inte hittade vägar fram gemensamt med SKL som skulle leda till en överenskommelse. Medlare sattes in och de började med sitt arbete. Medlarna kom med en framställan i veckan och då fick vi till uppgift att förkasta den eller anta den i sin helhet. Avtalsdelegation med rekommendation av förbundsstyrelsen antog avtalet och nu har vi ett #skolavtal18.

Vad innebär det då för mig som lärare i fritidshem?

Om jag fick min önskelista uppfylld så skulle avtalet reglera elevgruppernas storlek. Avtalet skulle reglera planering och utvecklingstid. Avtalet skulle skapa utbildningsmöjligheter så att jag skulle få kollegor som med rätt utbildning. Avtalet skulle ge mig förutsättningar att lokalerna var anpassade till den verksamhet jag ska bedriva. Avtalet skulle ge mig en ledare som hade tid för verksamhetsutveckling.

Denna önskelista bottnar sig i en frustration över en lång tids nedmontering av fritidshemmen i landet. Jag säger inte att det har skett överallt men i stora delar av landet har fritidshemmet urholkats på sin kvalité och potential.

Vad kan då ett treårigt avtal förändra?

Det finns skrivningar i avtalet som innebär att samtal måste ske på varje arbetsplats för att praktiska metoder ska skapas. Dessa praktiska metoder ska åskådliggöra arbetsinnehåll och balans i den enskilde medarbetarens uppdrag. På min egen arbetsplats kanske sådana praktiska metoder skulle vara begränsningar av elevgruppens storlek eftersom vi upplever att de är för stora.

Varje arbetsplats måste formulera mål för minskning av sjuktal och förbättring av medarbetarnas arbetsmiljö (skol-OSA). Som stöd i detta arbete tillhandahåller de centrala parterna verktyg att använda i det lokala arbetet. Det ska alltså ske ett arbete både på central nivå och lokal nivå så att det gör skillnad för varje lärare.

Likaså slår avtalet fast att ett arbete behöver ske för att åstadkomma en önskvärd lönestruktur. Idag på grund av lärarbristen är det marknadskrafter som styr och konsekvenser blir att nyutexaminerade lärare får en högre lön än en lärare som har arbetat 10-15 år. Karriärlärarreform och lärarlönelyft har också haft betydelse för rådande lönestruktur.

Enda möjligheten för att få upp sin lön för den enskilde läraren kan vara att byta kommun. Så vill vi inte ha det utan din erfarenhet, kompetens, särskilt ansvar och erfarenhet som leder till förbättrade resultat ska premieras. Men visst kommer förändring innebära arbete. Jag är beredd att göra det arbetet för alternativet att inte göra något förändrar inget.

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Hej,
med andra ord betyder detta inga förbättringar för alla era medlemmar som arbetar på landets fritidshem.
Orsaken till att så få fritidspedagoger/lärare i fritidshem arbetar kvar är oförmågan att stödja vår yrkesgrupp. Att lägga ansvaret på varje enskild arbetsplats är ett svek.....igen!

  • Skapad 2018-09-24 19:45

Yes, ytterligare ett steg i rätt kurs!

Idag har riksdagen äntligen tagit beslut i en fråga som engagerat lärare i fritidshem under en mycket lång tid. En fråga som Lärarförbundet träget arbetat med i mer än åtta år och en fråga som engagerat oss i professionen över hela landet.

Jag pratar så klart om legitimationskravet för lärare i fritidshem. (https://www.regeringen.se/49550b/contentassets/4788dac6f7a04...)

Sedan legitimationsreformen infördes 2011 har lärare i fritidshem varit undantagna kravet på legitimation och behörighet, något som haft en negativ inverkan på såväl yrkets status som arbetssituationen för lärare i fritidshem. Idag har äntligen riksdagen röstat för att det undantaget tas bort. En viktig insats som vi tror och hoppas kommer att tydliggöra ansvaret för undervisningen i fritidshemmet, samt förbättra likvärdigheten mellan olika fritidshem. Nu kommer huvudmännen behöva säkerställa att det finns behöriga lärare i fritidshem i varje elevgrupp på varje fritidshem. Så ser det verkligen inte ut idag i alla delar av landet. Skolverkets statistik (https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-e...) visar att 589 fritidshem med totalt 34 306 inskrivna elever helt saknar personal med pedagogisk högskoleexamen. 34 306 elever! Det säger sig självt att det är en ohållbar situation.

Legitimationskravet kommer också att kunna höja statusen för lärare i fritidshem, och borde på sikt leda till bättre villkor, högre lön och mer tid för planering, reflektion och utveckling, vilket verkligen behövs för alla lärare i fritidshem.

Samtidigt som undantaget tas bort har också de sista delarna av behörighetsförordningen rättats till, alltså de delar som har gjort att vissa grupper med en äldre utbildning som fritidspedagog eller lärarexamen med inriktning mot fritidshem inte har kunnat få legitimation eftersom Skolverket krävt att man har tillräckliga ämnesstudier i ett skolämne också (https://www.lararforbundet.se/bloggar/lararforbundets-utreda...). Vi är mycket glada för att det grundläggande felet äntligen, efter år av påtryckningar från Lärarförbundet och från verksamma lärare i fritidshem och fritidspedagoger, rättas till. Det är oerhört viktigt, såväl för att lärare i fritidshem ska behandlas på samma sätt som övriga lärare och förskollärare, som för att yrkets attraktivitet och status ska höjas. Det är dessutom en förutsättning för att god kvalitet och likvärdighet i fritidshemmen säkerställs.

Samtidigt vill jag påtala att insatserna måste åtföljas av förslag som råder bot på den enorma bristen på lärare i fritidshem som råder. Där har riksdag och regering ett ansvar. Lärare i fritidshem är den lärarkategori där lärarbristen i relation till lärargruppens storlek är som allra störst - enbart 39 procent av årsarbetarna har en pedagogisk högskoleexamen, vilket är den lägsta andelen som uppmätts sedan Skolverket påbörjade mätningen 1995. Om utvecklingen fortsätter så här kommer fritidshemmen om tio år att sakna en tredjedel av de lärare som behövs, och då utgår man ifrån att andelen med pedagogisk högskoleexamen ligger kvar på samma låga nivå som idag. Om man istället räknar med att behörighetsgraden skulle behöva vara uppemot 70 procent kommer nästan 60 procent av de lärare som behövs att saknas om tio år. Bedrövliga siffror som jag än inte sett några skarpa förslag om att lösa.

Men för idag kan vi åtminstone glädjas åt en delseger för hela landets fritidshem, och framförallt en stor seger för alla elever som nu kommer att bli berättigade legitimerade lärare i fritidshem!

Påväg till Stockholm för samtal om fritidshem...

Fritidshem påväg

Fritidshem påväg

Idag är jag på väg till Stockholm för att diskutera fritidshemmets framtid. Förhoppningsvis kan vi hitta ett sätt att samarbeta för att skapa bättre förutsättningar på landets fritidshem.

FritidshemDet är ett ständigt pågående arbete för att påverka politiker och arbetsgivare för att förstå vikten och värdet av en kvalitativ undervisning i landets fritidshem. De återkommande rapporterna från ketSkolverket och Skolinspektionenverkar inte mana till agerande från de som är ansvariga. Situationer på vissa fritidshem i landet är så undermålig att verksamheten ägnar sig åt barnpassning i stället för undervisning.

Det verkar finns en förväntan att lärarförbundet centralt ska förändra situationen lokalt ute på skolorna, och visst finns det en hel del som beslutas på högsta nivå som påverkar politikerna ute i kommunerna och som därmed påverkar just din skola. Lärarförbundet centralt har ansvar för att hålla debatten levande, genomföra opinionsinsatser för att påverka nationella politiker på fritidshemsområdet. det görs tillexempel genom att delta i möten, skriva remissvar och rapporter, och "sälja in" nyheter till media. Det sker också genom avtalsförhandlingar, där Lärarförbundet bevakar dina villkor. Det ligger med andra ord ett stort och långsiktigt arbete bakom att vissa frågor lyfts i debatten. Under våren 2017 genomförde Lärarförbundet en enkätundersökning som låg till grund för en rapport om fritidshemmen i Sverige. Rapporten fick stort genomslag i massmedia. En del personer implicerade att frågan lyfts av Lärarförbundet som en konsekvens av den nystartade gruppen ”Fritidshemmets riksorganisation”. Det stämmer naturligtvis inte.

Men! Det finns massor som vi kan göra lokalt. Lokalavdelningen kan plocka upp den kämparlust som finns hos en mängd lärare i fritidshem runt om i Sveriges kommuner, bjuda in till samtal och börja ett förändringsarbetet som gör skillnad i vardagen. Lärarförbundet centralt har arbetat fram stöd för samtal kring pedagogiks utvecklingstid, det finns statistik att tillgå och en politisk plattform att luta sig emot. Jag vet att det går att göra skillnad både på den egna arbetsplatsen, lokalt i kommunen och nationellt men det kräver ett ihållande arbete. Skämt och sido är det fackliga arbetet som föräldraskapet, ett evigt tjatande.

Idag är jag på väg till Stockholm. Imåndags undervisade jag elever i bild och på fritidshemmet, i går ledde jag kommunens kompetensutveckling genom att kollegialt utveckla undervisningen i fritidspedagogik, i morgon ska jag åka med den lokala styrelsen på styrelseutbildning. Då kommer vi att bland annat diskutera AID kod, planering och utvecklingstid för lärare i fritidshem. Med det vill jag säga att alla kan inte göra som jag men alla kan göra något. Om vi alla tar ett steg för en bättre situation på fritidshemmet såkommer vi göra skillnad det vet jag, TILLSAMMANS


Det är fritidshemmets fel att resultaten i skolan är så dåliga!

Med all säkerhet så tänker du nu ”ojojoj hur tänker hon nu, har hon blivit helt galen……” Klart att jag vill provocera lite och det är ju aldrig så enskilt att det är en faktor som bär allt ansvar men jag ska ändå försöka att beskriva min tanke.

Just nu sitter jag påväg hem från en nordisk konferens för lärarförbunden i Norden. Vi har lyssnat på professorer som har talat om skolutveckling, läroplansutveckling och framtidens skola. Vi har diskuterat och haft erfarenhetsutbyte mellan de olika länderna. I min tankar finns fritidspedagogiken och vilken viktig funktion den kan ha för elevers lärande och utveckling. Någon sa att fritidspedagogiken är framtidens pedagogik. Ja kanske är det så. På konferensen talar professor Sten Ludvigsen om djuplärande som en förutsättning för framtidens lärande. Djuplärande handlar om att lära i samspel med andra i relation till olika resurser så som texter och bilder etc. Genom socialt samspel, kognitiv och språklig förmåga tar vi oss an fakta och lär oss nya saker. På 60-talet var synen att lärande var mer av mekanisk art. Vi som lärare/vuxna fyllde på barnet med kunskap. Idag är synen på lärande annorlunda.

På fritidshemmet lär eleven sig genom ett situationstyrt lärande, upplevelsebaserat lärande och genom ett grupporienterat lärande. Eleven ska utveckla förmågor som: pröva utveckla idéer, lösa problem och omsätta den i handling, skapa och upprätta goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera med språkliga uttrycksformer för skilda syften. Hela det fritidspedagogiska förhållningssättet är på så sätt en väldigt bra grund för att utbilda framtidens medborgare och stärka elevens ämneskunskapsutveckling.

Om vi hade väl fungerande fritidshem i landet, som når upp till lagen och läroplanens intention så skulle våra resultat i skolan vara bättre.

Då kommer vi till det där med att det är fritidshemmets fel. Det jag menar är att om vi hade väl fungerande fritidshem i landet, som når upp till lagen och läroplanens intention så skulle våra resultat i skolan vara bättre. Låg utbildningsnivå, med få lärare i fritidshem på landets skolor, stora elevgrupper och låg kunskap om lärandet i fritidshem gör att vi inte har utnyttjat potentialen i fritidshemmets undervisning.

Om jag som ämneslärare ska kunna organisera en undervisning som möjliggör läroplanens kunskapskrav måste jag har en fungerande lärmiljö. Då menar jag att eleverna måste kunna samtala med varandra utan att skratta åt varandra, det ska vara ett klimat där eleverna ska våga säga sin åsikt, lyssna på varandra och hålla sig till ämnet. Eleverna behöver vara goda kamrater och fungera socialt tillsammans. Genom en kvalitativ fritidspedagogiskt lärande skapas bland annat dessa förutsättningar för lärande.

Dessutom ur ett situationsstyrt, upplevelsebaserat lärande stimuleras ämneskunskaper i ett vardagsnära perspektiv. Vi har utmaningar i Sveriges skola och en kvalitativ undervisning i fritidshemmets ska var en lösning på en del av dessa utmaningar. Det borde alla ansvariga skolutvecklare förstå.

Fritidshemmet gör elevens skoldag komplett!

Gränslös kunskap och lust att lära - Skolverket visar vägen

Idag är jag på skolverkets konferens gränslös kunskap och lust att lärande – skolverket visar vägen. Konferensen handlar om det förtydligade uppdraget för fritidshemmet samt den reviderade skrivningen i läroplanens avsnitt 2.5, om övergång och samverkan.

Konferenserna innehåller även föreläsningar som utgår ifrån den nya läroplansdelen kopplat till forskning och verksamhetsnära exempel. Detta blogginlägg är min rapport från den konferensen.

Skolverkets undervisningsråd Ingela Aksell inleder. ”343900 elever går i gymnasieskola och hela 478 000 elever finns inskrivna i fritidshem. Det är alltså en halv miljon elever som du har möjlighet att påverka” hon berättar att skolverkets fick i uppdrag att förtydliga fritidshemmets uppdrag i läroplanen. Man såg att kunskapen om uppdraget skilde sig mycket från olika verksamheter. Det handlar alltså inte om något nytt uppdrag utan ett förtydligande av innehållet. Arbetsprocessen löpte under hela 2014 fram till 2016 och tillslut börjar det nya kapitlet att gälla 1 juli 2016.

Fritidshemmets kapitel har inte kunskapskrav och man bedömer verksamhetens möjlighet att nå läroplanens intentioner inte den enskilda eleven. Eleven i fritidshemmet ska möta innehållet, kunskapsområderna övertid. Det är inte meningen att kunskapområderna ska bli en avprickningslista utan ska användas i samband med syftetstexten i kapitel 4 och kapitel 1 och 2.

Hon berättar även att hon får frågor om varför förskoleklassen och fritidshemmet kapitel ser så lika ut. Stora delar är väldigt lika men det finns även skillnader i skrivningarna som gör att uppdraget är olika. I fritidshemmet ska eleverna erbjudas meningsfull fritid och rekreation den skrivningen finns inte med i förskoleklassens skrivning. En annan del som skiljer är att i förskoleklassen står det förbereda för fortsatt utbildning medan i fritidshemmet står det komplettera utbildningen i förskoleklassen och skolan. Dessa olika skrivningar kräver att vi funderar på vad det betyder. Hur organiserar jag min undervisning på fritidshemmet så att dessa skillnader lyfts fram.

I fritidshemmets kapitel står det att undervisningen ska ta hänsyn till personliga behov mellan aktivitet och vila. Den texten finns inte med i förskoleklassens. I förskoleklassens skrivning står det kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för olika syften. I fritidshemmets skrivning står det kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften. En skillnad är även att i förskoleklassens skrivningar skrivs matematiken fram på ett tydligare sätt än i fritidshemmets skrivning.

När man tog fram texten till kapitel 4 så var ett dilemma hur man skulle få fram leken i skrivningarna. Tillslut landade man i en syftes text som tydliggör lekens betydelse i fritidshemmets verksamhet .

Ingela pratade även om de nya skrivningarna kring Övergång och samverkan. Forskning har visat att en elev kan möta samma innehåll tre gånger. Progressionen är viktigt och vi behöver ha en dialog mellan verksamheterna men även en dialog mellan fritidshemsavdelningarna så att eleven hela tiden utmanas i utbildningen.

Skolverket har fått i uppdrag att titta över utbildningsmaterial för personal i fritidshem. Hur det kommer att se ut vet man inte riktigt än. Just nu granskar man även de nya allmännaråden för fritidshem. Hela läroplanen för förskoleklassen, fritidshem och grundskolan har precis kommit ut i en reviderad upplaga där digitaliseringen är inskrivet. Ingela berättar även att det finns nytt material från skola arbetsliv där det verkligen kan finnas utrymme för fritidshemmet att ta sig an områden.

Helene Elevstrand, lektor på Linköpings universitet inriktning fritidshem, fortsätter konferensen med att prata om elevens delaktighet. Delaktighet framlyfts ofta som något som det automatiskt skulle finnas mycket av i fritidshem. Men hon vill påstå att så behöver det inte alls vara. Delaktighet är ett komplext uppdrag och man behöver problematisera kring. Du behöver ställa dig frågor om etik, arbetssätt, barnperspektiv/vuxenperspektiv, individ/ kollektiv etc. Det finns olika dimensioner på delaktighet som hon lyfter fram, social delaktighet ( att få vara med)och politiks delaktighet (göra sin röst hörd) och dessa begrepp har hon problematiserat kanske mycket kring i sin Forskning. Videon nedan är två år gammal men belyser hennes forskning.


Hon berättar även att hon hade hört att en elev idag kan ha lika många relationer på en vecka som vi tidigare hade en hel livstid. Klart att eleverna behöver stöd i detta relationsskapande.

Helene har varit med och skrivit Skolverkets material om delaktig och den tycker jag verkligen är värd att läsa och diskutera. Där finns det även ett verktyg som du kan använda i arbetet med elevers delaktighet.

Anneli Hippinen Ahlgren talar om didaktiska perspektiv på fritidshemmets verksamhet. Hon talar om både undervisningsuppdraget och bildningsuppdraget. Situationstyrt lärande, upplevelsebaserat lärande och grupporienterat lärande är ord som beskriver undervisningens karaktär. Hon talar om miljön som ett didaktiskt verktyg. Didaktik är inte konsten att lära ut utan didaktik är konsten att undervisa. En skicklig didaktiker är någon som vet vad som ligger bakom sin undervisning. Frågan som Anneli problematiserar kring ,Vad är fritidshemmets ämnesdidkaktik?, kittlar ju tanken och jag vill bara veta mer.

Magnus Sjödin, rektor i Karlstad,talar om att leda en verksamhet utifrån ett elevhälsoperspektiv. Han berättar att det är hans jobb att lyfta fram de olika särarterna bland lärare, lyfta fritidshemmets lärare. Förbättringsarbetet sker i arbetet med eleverna och han menar att elevhälsans arbeta är nyckeln. Han säger även att fritidsläraren har en betydande roll i detta arbete. Han berättar om hur han ser på sitt ledaruppdrag så att den fritidspedagogiska kompetensen kommer till sin rätta. Det finns mycket material på SPSM som du direkt kan ha nytta av i ditt utvecklingsarbetet. Strukturer och inställning är viktigt för honom för att att lyckas. Inställningen "det är viktigt för mig att det går bra för dig" är Magnus ledstjärna.

Tack och bock Skolverket för att nya tankar snurrar runt i mitt huvud.

Läxhjälp nej tack!

När jag läser Sydsvenskans artikel om att fritidspedagogerna ska ha läxhjälp i Lund undrar jag om politikerna har läst läroplanstexten om vilket innehåll fritidshemmet ska ha.

Fritidshemmet ska komplettera skolan genom ett situationsstyrt och upplevelsebaserad lärande. Eleverna ska få möjlighet att skapa goda kamratrelationer, uppleva meningsfulla och utvecklande aktiviteter samt vara en plats för rekreation och vila. Självklart kan elever få göra sin läxa på fritids men det ska vara initierat av eleven själv och inte ett ansvar som fritidsläraren ska ha. Sydsvenskan skriver fram fritidspedagogen som lösningen på läxhjälpsorganisationen, helt galet tycker jag. De få lärare i fritidshem som finns på fritidshemmen måste ta ansvar för att läroplanens intention införlivas. Om vi nu ska ha läxor i skolan så tycker jag att det är bra med läxhjälp men att fritidsläraren ska ansvara för det är inte rätt tycker jag.

Pedagogisk utvecklingstid

Fritidshem över hela Sverige kämpar för att synliggöra vikten och värdet av sitt uppdrag. Vi värnar om elevens lust till lek och vi är en del av elevens utbildning för att bli en god samhällsmedborgare.

Många fritidslärare har inte förutsättningar att planera och utveckla en undervisning på fritidshemmet i intention med läroplanen. I den samhällsutvecklingen vi är i borde fritidshemmets undervisning tas på större allvar. Att kunna kommunicera, reflektera, vara kreativ, ta ansvar och kunna samarbeta är förmågor som krävs för att lyckas. Fritidshemmets verksamhet utvecklar alla dessa förmågor. Vi borde förstå lekens betydelse för människans utveckling och värna om fritidshemmets unika arena för lek. Att utbilda demokratiska samhällsmedborgare är ett av våra viktigaste uppdrag, fritidshemmets undervisning sätter demokratiska spelregler i ett sammanhang och i ett vardagsnära perspektiv.

Lärare i fritidshem och fritidspedagoger ansvarar för undervisningen i fritidshemmet. Alla som arbetar där har ett uppdrag, men det är du som fritidslärare som har ansvaret, och det förutsätter att du har pedagogisk utvecklingstid. Lärarförbundet har i samarbete med Växjö lokalavdelning och referensorganet fritidspedagogik tagit fram en folder som kan hjälpa dig att synliggöra varför du behöver pedagogisk utvecklingstid för att fullgöra ditt uppdrag. Du kan använda foldern som ett samtalsunderlag vid en diskussion med din arbetsgrupp, din chef eller huvudman.

I min kommun har vi en överenskommelse om att ansvar för fritidspedagogisk undervisning kräver 8 timmar planering och utvecklingstid (PUT) i veckan. Har du ansvar för ämnesundervisning så behöver du ytterligare 1 timme planering och utvecklingstid/per lektion.

Ta hjälp av foldern, dina kollegor, din lokalavdelning och se till att du också får förutsättningar som krävs för den fritidspedagogiska undervisningen.

Tillsammans är vi starka!

Integrationsfritids

Runnerydskolans vision

Runnerydskolans vision

Nässjö kommun, där jag är lärare, är en utav de kommuner i landet som tagit emot många nyanlända elever. Det innebär att vi har en undervisningssituation som kräver lite extra. Det är roligt, utvecklande, spännande men också svårt, utmanande och krävande.

Hösten 2013 fick vi en ny rektor på min skola, Runnerydsskolan och det innebar att nya tankar började utvecklas. Det fanns då en internationell klass med två grupper av nyanlända elever. Efterhand uppstod det mycket konflikter mellan eleverna och samtal med föräldrar fördes för att försöka lösa konflikterna. De nyanlända eleverna var till stor del isolerade från andra elever på skolan. Många elever hade tuffa erfarenheter med sig och det var stor frustration bland elevgruppen. För att bryta isoleringen började lärare och ledning samtala om hur situationen skulle kunna förändras. Samtidigt kom en ny lag som innebar att en elev max skulle var i förberedelse klass på heltid i 2 månader. Eleverna började skolas ut under de praktisk estetiska ämnen samt FRIS(fritidspedagogik i skolan) tiden. Det anställdes språkstödjare som talade elevernas modersmål och kunde följa eleverna samt förklara hur det svenska skolsystemet fungerar. För att eleverna under lek och gemenskap skulle få möjlighet att lära sig det svenska språket startades integrationsfritids upp på alla fritidsavdelningar på skolan. Språkstödjarna tillsammans med läraren i fritidshem blev en viktig resurs för eleverna i deras lärande om det sociala samspelet. Nu har vi haft integrationsfritids under tre år.

Eleverna erbjuds att vara på fritids 2-3 eftermiddagar i veckan under skolveckorna. På loven erbjuds de att var 2-3 dagar beroende på vilka aktiviteter vi erbjuder. När det kommer en elev till skolan som är nyanländ till sverige placeras den i förberedelseklassen. Det finns tydliga rutiner för kartläggning i 2 steg, socialt och ämneskunskaper. När detta är klart gör elevhälsoteamet en klassplacering. Eleven blir då också erbjuden integrationsfritids på en avdelning. Placeringen är avgiftsbefriad. Vi har ingen särskild avdelning som är integrationsfritids utan det är själva placeringen som benämns så. Eleven som ska ha integrationsfritids är på den "vanliga" avdelningen och ingår i de vanliga fritidsaktiviteterna med stöd av språkstödjare och fritidslärare. Vi hade en stor uppstartsdag i kommunen för alla lärare som undervisar elever från 1 år till 19 år. Nihad Bunar föreläste om nyanländ och lärande. Hans råd till verksamheten var, se till att alla elever får möjlighet att vara på fritids. Det vi har upptäckt är att eleverna har lättare att ta till sig ämnesundervisningen när de har koll på det sociala samspelet. Fritidshemmet ger dessa elever möjlighet att pröva sig själv i förhållande till andra under friare former. Fritids är en viktig arena för eleverna att skapa sig kunskaper om svenska skolsystemet, demokratiska förhållningssätt och förstå hur det är att leva som människa i ett svenskt samhälle. Integrationseleverna har gjort att vi lärare måste börja fundera över det demokratiska medborgarskapet och hur vi lär ut det. Det har inneburit att alla våra elever på fritidshemmet har blivit mer medvetna om demokratiska spelregler och många samtal har förts om hur vi ska vara mot varandra.

Äntligen får fritidshemmet synas!

Fritidspedagogen har ända sen 1966 kämpat för att få synas och visa sitt rättmätiga värde. Nu med den nya läroplanstexten syns fritids klarare. En enträgen facklig rörelse har tillslut gett resultat och dimman börjar lätta.

Fritidspedagog utomhus lärare i fritidshemVi har inte alltid varit en enad profession. Vi har gnidits mot varandra och ur friktionen har utveckling vuxit fram. Men vi som profession är bäst på konfliktlösning och vi tillsammans vet att grupper som är starka kan förändra världen. Nu har vi en text i läroplanen som förtydligar vårt syfte och mål med undervisningen på fritidshemmet. Det är tid att utnyttja fritidshemmets potential och möjliggöra för varje elev att lyckas.

"Den bruna boken"
Jag blir rörd när jag bläddrar i böckerna som jag fick av Ewy Dahlin när jag tog på mig uppdraget som ledamot i förbundsstyrelsen. I den bruna boken(program för innehåll i fritidsverksamheten, -82) som Sveriges Fritidspedagogers Förening gav ut står det. " När SFF bildades 1966 engagerande sig förbundet omedelbart i utbildningsfrågorna. Tidigt hävdade SFF att fritidspedagogutbildningen var en lärarutbildning och inte en vårdutbildning". 1977 i och med högskolereformen genomfördes förverkligades deras krav. Vidare i den bruna boken skriver man om metodik, de vuxna som fostrare och identitetsobjekt, normer och regler, konfliktlösning. Boken beskriver fritidshemmets innehåll av arbete, lek, hem och samlevnad, kulturpolitik/samhällsorientering, natur och miljö, föräldrarsamverkan, barn i behov av särskilt stöd. Mina egna tankar går till den läroplanstext vi har idag innehållet är i stort sett detsamma. Det gör att att jag känner tillförsikt med den nya läroplanstexten.

Förslag till kursplan
Cecilia Larsson, tidigare ledamot i Lärarförbundets styrelse och facklig kämpe för fritidspedagogiken i decennier, har länge förstått att om politiker, andra lärare, tjänstemän ska förstå vad fritidspedagogik innebär för lärande måste uppdraget skrivas fram tydligare och bli mer synligt. Hon var den drivande kraften att ta fram ett förslag till kursplan och jag är övertygad om att hade vi inte formulerat oss då hade vi inte haft en läroplanstext nu.

Framtiden
Nu är det upp till oss att ta till oss texten och tolka den med fritidspedagogiska ögon. Vi ska bära yrkesstoltheten högt och skapa likvärdiga fritidshem över hela Sverige. Bara för att vi nu äntligen har en läroplanstext är inte utmaningarna slut. Framför oss har vi ett arbete bland annat för:

  • Fler lärare i fritidshem
  • mindre elevgrupper på fritidshem
  • en lärarlegitimation där fritidspedagogiken gör dig till en legitimerad lärare
  • en utbildning på avancerad
  • fler forskare och mer forskning på lärandet i fritidshem

Så du där ute fortsätt kämpa för vi tar steg framåt. Tillsammans är vi starka!