Lärarförbundet
Bli medlem

Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem

Stärkt kvalitet i fritidshem

Stärkt kvalitet i fritidshem

Så blev äntligen utredningen kring Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg klar. Betänkandet redovisades i juli och i slutet av oktober lämnade bla. Lärarförbundet in sitt remissvar på utredningen.

Många av förslagen stämmer väl överens med de krav på förändringar som Lärarförbundet driver och drivit länge.


De viktigaste förslagen är:

  • Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram riktmärken för gruppstorlekar i fritidshemmet.

Lärarförbundet anser:

• Gruppstorlekarna i fritidshemmet bör vara i linje med skolklassernas storlek.

• Utredningen borde ha föreslagit tillskott av resurser till fritidshemmen.

• Alla huvudmän måste upprätta en plan för hur riktmärkenas nivåer ska nås.

  • Skollagen ska förtydligas med att huvudmannen ska se till att fritidshemmet har ändamålsenliga lokaler. Skolverket ska ta fram riktlinjer för utformning och funktionalitet av fritidshemmens lokaler.

Lärarförbundet anser:

• Skolverket måste ha med representanter för professionen i arbetet med att ta fram riktlinjer.

• Riktlinjerna måste anpassas efter den pedagogiska utvecklingen och bör även omfatta utomhusmiljöer.

  • Skolverket ska ges i uppdrag att förtydliga läroplansdel 4 för att tydliggöra lärarens ansvar respektive arbetslagets gemensamma ansvar.

Lärarförbundet anser:

• Förtydliga vad endast lärare i fritidshem kan ansvara för, och inskärpa att det måste finnas legitimerade lärare i fritidshem i varje elevgrupp på fritidshemmet för att läroplanen ska kunna följas.

• Kontinuerliga satsningar på implementeringen av läroplanen för fritidshemmet.

  • Statsbidragen för karriärsteg, lärarlönelyftet, lärarassistenter, personal-förstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik, samt specialpedagogik för lärande ska omfatta fritidshemmet.

Lärarförbundet anser:

• Fritidshemmet ska ingå i alla nationella satsningar. Både en resursfråga & symbolfråga.

• Det behövs tillskott av ytterligare resurser.

  • Flera förslag om kompetensutveckling för rektorer och skolchefer om fritidshemmet.

Lärarförbundet anser:

• Det behövs kompetensutveckling om fritidshem för att stärka skolledares pedagogiska ledarskap.

  • Bristen på behöriga lärare i fritidshem

Lärarförbundet anser:

• Fler platser, alternativa vägar och fler lärosäten.

• Fler disputerade lärare i fritidshem, lärarutbildare.

• Grundlärarutbildningen mot fritidshem ska vara på avancerad nivå. Master- eller magisterprogram.

• Satsa på forskning inom fritidspedagogik. Inrätta nationell forskarskola för fritidspedagogik.

Grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem behöver ses över. Forskning om fritidshemmet bör inkluderas i högre utsträckning inom ramen för befintliga och kommande satsningar på forskning inom utbildningsvetenskap.

Flera stora och viktiga frågor för Lärarförbundet och alla fritidslärare där ute i vårt avlånga land. Spännande att se vad som händer nu?

Thomas Magnusson och Hanna Almcrantz






Förutsättningarna för fritidshemmen i spåren av covid19

Fritidshem

Fritidshem

​“Vem skyddar oss? En fråga som ni säkert läst tidigare i dessa oroliga tider från olika yrkesgrupper. Visst har både jag och vi på min arbetsplats också ställt oss den frågan !"

Så inledde Hanna sin reflektion på Lärarförbundets hemsida i början av juni kring hur hon upplevde att läget var för fritidshemslärare i och med coronapandemin. Frågan kvarstår ännu. Vem skyddar oss som arbetar på fritidshemmen?

Oron finns ännu där varje dag hos både oss, kollegor och hos våra elever. En oro som var lättare att hantera i våras och början av sommaren, då ljusare tider var här. Nu är vi i ett mörkt och kallt november och oron är ännu här. Men man har nu lärt sig att hantera oron.

Frånvaron bland kollegor och elev har fortsatt att pendla på våra fritidshem. Vissa dagar är de flesta på plats och undervisningen pågår “nästan” som vanligt. Nästa dag kan halva personalstyrkan vara borta. Detta har givetvis ställt större krav på de som varit på plats än normalt. Vi som arbetar på fritidshemmet har fått avvara kollegor från vår gemensamma arbetslagstid, fått ändra arbetstid med kort varsel, fått avstå egen planeringstid för att tillfälligt täcka upp under lektionstid för sjuka kollegor och byta fritidsavdelning under eftermiddagen. Vissa dagar har fritidshemmet haft en god kvalitet och vissa dagar har det enbart varit omsorg.

Vi är en yrkesgrupp som är vana vid och duktiga på att anpassa oss och vara flexibla i vår planering. Från ena dagen till den andra fick vi ställa om och planera för en verksamhet som till största del ska ske utomhus. Vår vana av flexibilitet kan man ju se som en stor styrka. Men det kan också ställas orimliga förväntningar på anpassning oavsett förutsättningarna. När ska fritidshemmets lärare slippa anpassa sig och istället få fokusera på sin viktiga undervisning, hinna planera och utveckla den fritidspedagogiska verksamheten?

Förra veckans inlägg från Lärarförbundet i sociala medier handlade om oss lärare i fritidshem och hur vi måste få prioritera vårt huvuduppdrag under coronapandemin.

  • Arbetsgivaren måste se till att det finns tillräckligt med personal så att inte alla extra arbetsuppgifter som pandemin medför landar i lärarna i fritidshems knän.
  • Möten ska vara digitala och egen planeringstid ska kunna ske hemifrån.
  • Huvudmannen bör se över schemaläggningen och riskbedöma den tillsammans med skyddsombudet. Planera så att möten och egen planeringstid kan genomföras på distans.

Om fritidslärarna ska hålla och kunna vara den trygghet för eleverna som de är, så måste de få lov att prioritera sitt huvuduppdrag. Enskilda arbetsplatser har löst frågan bra, där fritidslärarna när möjlighet finns kan göra sin planeringstid på distans och man har infört att alla möten är digital. På de arbetsplatserna behöver fritidslärarna inte heller vikariera för frånvarande kollegor under dagtid utan faktisk kunna ägna sig åt sitt uppdrag som är fritidshemmet. Men hur går vi vidare för att förutsättningarna ska lösas på alla fritidshem och att alla fritidslärare får känna att de gör det där jobbet som de är bäst på? Och detta både i dag då vi har en pandemi att förhålla oss till och även då pandemin är över?

Hanna Almcrantz och Thomas Magnusson


Framtidspedagogiken är kvar i vänthallen

“I dag firar firar vi, men i morgon fortsätter vi att kämpa för Fritidshemmets verksamhet”

“I dag firar firar vi, men i morgon fortsätter vi att kämpa för Fritidshemmets verksamhet”

Fritidspedagogiken är en framtidspedagogik. Fritidshemmens lärare är unika i sin kompetens. Ingen annanstans i världen utbildas liknande lärare på universitet med den kompetensen. De förmågor som efterfrågas i världen om framtidens skola, finns och utvecklas i de svenska fritidshemmen.

Den värdegrundande läroplanen är ett föredöme för många länder. Där de vill satsa på värdegrund, estetisk verksamhet som bild, musik, drama, miljö och it. Leken, rörelse och hälsa har en given roll. En plats där man utvecklar sociala relationer. Men denna bild av vårt yrke rimmar illa med de siffror vi ser över hur det saknas behöriga lärare i våra fritidshem och de stora elevgrupperna.

Idag, 12 maj 2020, firas Fritidshemmens dag i hela Sverige av 493 137 fritidselever och 40 100 anställda på 4446 fritidshem. Omräknat till heltidstjänster finns det motsvarande 23 800 heltidsanställda i fritidshemmet varav cirka 13 100 har en tjänst som lärare. Av de som har en tjänst som lärare hösten 2019 har 5 000, vilket motsvarar 38,2 procent, en legitimation med behörighet för att undervisa i fritidshemmet.

Att dagen uppmärksammas är viktigt för både eleverna, personalen, vårdnadshavare, politiker och allmänheten. Sedan 1 juli 2019 är det krav på legitimation för att få undervisa i fritidshem. Syftet med reformen är att höja kvaliteten i verksamheten. Men ingen centralt reglerad planeringstid/utvecklingstid som krävs för att uppfylla målen i läroplanen finns ännu.

Fritidshemmen gör elevens dag komplett och Lärarförbundet vill varje år uppmärksamma fritidshemmens viktiga verksamhet genom att fira Fritidshemmens dag andra tisdagen i maj. Fritidshemmens dag har firats sedan 1987. Olika teman har funnits under många år. På vissa platser firar man stort och på vissa platser firar man smått. Årets firande kommer att bli på annat sätt än vi är vana vid pga pandemin.

Fritidshemmen är en stor del av skolan som dagligen når nästan en halv miljon elever i åldrarna 6-12 år. Läsåret 19/20 är 493 000 elever inskrivna i fritidshem runt om i landet, vilket är en ökning med 3300 elever eller 0,7 procent jämfört med föregående läsår. Många elever spenderar större del av sin vakna tid i fritidshemmets regi än de gör i skolan eller i hemmet. En så omfattande och efterfrågad verksamhet förtjänar verkligen större resurser och mer uppmärksamhet.

  • 1975 var 5 % av alla barn 7-9 år och 1 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2006 var 78,3 % av alla barn 6-9 år och 11,3 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2012 var 82,8 % av alla barn 6-9 år och 18,0 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2019 var 83,4% av alla barn 6-9 år och 20,6% i åldersgruppen 10–12-åringar var inskrivna i fritidshem.

Antalet elever fortsätter att öka på fritidshemmen. De senaste 10 åren har en ökning skett för åldersgruppen 10-12 åringar. En åldersgrupp som kräver stor pedagogisk planering. En åldersgrupp som vi som lärare i fritidshem behöver ligga steget före. Men eftersom andelen behöriga lärare i fritidshem inte ökar utan minskar så betyder det att pedagogerna måste prioritera. Ju fler elever och ju färre lärare med legitimation för fritidshem desto sämre kvalitet för den pedagogiska verksamheten.

Ska man bygga en trygg skola och fritidshem så måste tillsynen och omsorgen fungera. Det skapas i nuläget en stor frustration hos dagens lärare i fritidshem att inte hinna med sitt uppdrag. Att arbeta med fritidspedagogik innebär att man arbetar didaktiskt för att kunna utveckla verksamheten.

I och med att andelen barn i åldern 7-12 år som deltar i idrottsföreningars verksamhet minskar (RF/centrum för idrottsforskning) men ökar i fritidshemmen så ökar behoven av vuxenstöd på fritidshemmen. Så när ska vi märka att det satsas på riktigt på fritidspedagogiken? För om vi nu vill att det ska förändras så är det nu. Vi kan inte vänta på att framtiden ska komma till oss. Det enda vi kan ändra på är nuet. Och då är det nu politikerna måste satsa på Sveriges fritidshem.

  • ÖKA tätheten på legitimerade lärare i fritidshem.
  • MINSKA elevgrupperna.
  • SKAPA tid för planering, reflektion och utveckling.
  • HÖJ lönen.


Frågor & Svar