Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Fritidspedagogikbloggen

Utbildningsnivån sjunker

Kvalificerad personal kräver förutsättningar för att utföra ett kvalificerat uppdrag för att stanna kvar.

Utbildningsnivån bland personalen på fritidshem sjunker enligt ny statistik från skolverket. När hög utbildningsnivå anses vara den enskilt viktigaste faktorn för att nå hög kvalitet i verksamheten kan det knappast sägas vara en gynnsam utveckling och är något att titta närmare på. Det finns många perspektiv att reflektera kring detta och saker som inte framgår med enbart siffror. Statistik kan vara klurigt, inte minst sådan som gäller fritidshem.

Skolverkets siffror tar upp pedagogisk högskoleexamen men det innebär inte nödvändigtvis fritidspedagogisk högskoleexamen, vilket till exempel kan ha betydelse för undervisningsansvar och fokus. I somlig statistik kan lärare i fritidshem bakas samman i samma kolumn som förskollärare. Ibland uppstår oklarheter kring benämningar, som till exempel fritidspedagog. Förändrade mått för personaltäthet kan försvåra jämförelser över tid då en del kommuner magiskt lyckats halvera sina barngruppsstorlekar över ett år - utan någon större rektryteringsinsats. På golvet märks ingen direkt skillnad, men det ser bra ut på papper. Statistik kan vara klurigt.

Försämringen i utbildningsnivå redovisas i detta fall i procent, från 51% 2014 till 47% 2015. En förklaring som ges till den procentuella nedgången är att antalet utbildade har “spätts ut” eftersom personaltätheten verkar ökat något. Hur kompetensen är fördelad inom personaltillskottet syns inte, men många lärare i fritidshem är ensamma att vara utbildade och ansvariga för undervisningen på sina arbetsplatser och drar ett tungt lass.

En annan delförklaring kanske kan sökas från statistik som sammanfogat lärare i fritidshem med förskollärare och visar att oroande många flyr dessa yrken. Skäl till den flykten kanske kan härledas till överrepresentationen bland sjukskrivningstal. Även det enligt statistik som kombinerar yrkeskategorierna men visar att uppdraget sliter hårt på personalen.

För oavsett kategori så kräver kvalificerad, utbildad personal förutsättningar för att utföra ett kvalificerat uppdrag för att orka i längden hur engagerad man än är. Arbetet måste upplevas som en motiverande, stimulerande och meningsfull utmaning med rimlig belastning. Men när Skolverket redan 2000 kom till slutsatsen att fritidshemmens resurser har beskurits långt bortom den gräns där god kvalitet kan garanteras och läget sedan dess blivit värre, blir det uppenbart att dessa förutsättningar saknas. I snart minst 20 år har problemberget tillåtits växa utan åtgärd i skolans blinda fläck. Så lockas inte utbildad personal.

Det är bra och väl värt tårta när dåliga trender bryts, men om situationen ska vändas måste det till en fortsatt stark vilja till förändring och förmåga att se verkligheten bakom statistiken. Statistik kan vara klurigt.

47% säger som sagt inget om fritidspedagogisk kompetens, motivation, hur mycket intresse eller tid som avsätts för planering, fördjupning och utveckling av verksamheten. Bara att personerna bakom siffran har någon form av högskoleutbildning och på något sätt är associerade till fritidshem. Andelen lärare i fritidshem är lägre än 47%. Överutnyttjandet av fritidshemspersonalens flexibilitet inom organisationen är välkänt. Jag fick ganska nyligen höra om ett fritidshem där personalen inte givits någon egentlig planeringstid eftersom “det ju inte tar så lång tid att ställa fram pysselmaterial”. Säger något om var nivån kan befinna sig sina håll.

Många av de utbildade som lämnat fritidshemmet tycks tagit klivet över till ämneslärare fullt ut, kanske för att då räknas man. Det må också vara tufft, men åtminstone råder ingen tvekan om att man till exempel ingår i särskilda lönesatsningar. Det ges utrymme att fördjupa sig i sitt akademiska intresse för att utveckla en pedagogisk verksamhet. Inte bara hålla ställningarna och överleva dagen.

Utbildningsnivån och kvaliteten måste höjas i fritidshemmen, men på rätt och adekvat sätt. Inte bara sifferstatistiskt. Kompetensen behöver få goda marginaler att fokusera på sitt huvuduppdrag och förutsättningar att lyckas med det. Då kan det kanske bli fråga om en långvarig och verklighetsförankrad förbättring av den kluriga statistiken. Så lockas den utbildade personalen. Så höjs kvaliteten.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här