Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Fritidspedagogikbloggen

Studenters tankar kring sitt kommande läraryrke

Att få jobba nyskapande och förväntningar på en tillräcklig planeringstid. Det är några av de tankar jag får ta del av när jag träffar framtida fritidslärare. Lyckliga ni som får dem till kollegor till hösten! skriver Bodil Jullesson i Fritidspedagogikbloggen.

Jobba nyskapande svarar en student direkt. Hitta nya sätt att lära barnen, men också att få pröva det som man lärt sig och göra det på sitt eget sätt. Att få se hur eleverna lyckas och glädjas med dem är viktigt för studenterna.

Det kollegiala lärandet lyfts också fram, att få ta del av andra lärares erfarenhet och kunskap och att bidra med sin egen kunskap är också viktigt och spännande.

Hur tas jag emot?

Något som studenterna oroar sig för är hur de blivande kollegorna kommer att ta emot dem. En student funderar, med min utbildning blir jag ett hot eller blir jag en tillgång? En annan student undrar, hur ska man veta att man väljer rätt fritidshem, så att man får arbeta med utveckling och det systematiska kvalitetsarbetet?

De vill slippa slåss för att göra sina röster hörda angående uppdraget och få den planeringstid som krävs.

Det skiljer sig mycket från fritidshem till fritidshem, det har de fått erfara på sina vfu-perioder. Studenterna lyfter vikten av att hamna på en skola där rektorn prioriterar fritidshemmet. De vill slippa slåss för att göra sina röster hörda angående uppdraget och få den planeringstid som krävs.

Det skiljer mycket i hur studenterna tänker sig sin kommande anställning angående fördelningen fritidshem - ämne. Någon vill jobba max 25% på fritidshemmet medan någon annan kan tänka sig 100%, ämneskunskaperna kan man använda som metod, säger en student.

Studenterna menar att det är viktigt att få rätt planeringstid både för fritidshemmet och ämnet. I dag varierar det väldigt mycket från skola till skola. En student uttrycker:

"På ett fritidshem kan personalen få 7 timmars planering för fritidshemmet och samma planering som klasslärarna för ämnet. På ett annat fritidshem har personalen 2 timmars planeringstid för fritidshemmet och planeringstiden för ämnet får skötas på eftermiddagstid i barngruppen på fritidshemmet. Är det en likvärdig skola vi talar om? Uppdraget är det samma."

Vill studera vidare

När studenterna är färdiga vill de landa lite i sitt kommande yrke, men ganska snart vill de flesta plugga vidare. Två av studenterna vet redan nu att de ska läsa in en magister och flera av de andra studenterna vill plugga till ytterligare ett ämne.

De har svårt att förstå varför de bara får utöka behörigheten i lärarlegitimationen med ett praktiskt/estetiskt ämne. Med denna lärarbrist, hur hänger det ihop? undrar någon.

Att läsa till ett extra ämne behöver inte per automatik innebära att studenterna vill undervisa i det ämnet. Nej, den kunskapen tänker de kan mycket väl användas i samverkan eller i det kompletterande uppdraget på fritidshemmet. Då kan de arbeta med ämnena ur ett fritidspedagogiskt perspektiv.

Tydliga karriärvägar

Studenterna ser tydliga karriärvägar i yrket. Att utbilda sig till vfu-lärare och få ta emot studenter är ett exempel.

Att få ha en utbildad vfu-lärare med tid för uppdraget är direkt avgörande för hur man som student upplever sin praktiktid, säger en av studenterna.

Det finns studenter som har funderat på att hoppa av utbildningen på grund av en undermålig praktik. Det tycker studenterna är mycket bekymmersamt med tanke på den stora fritidslärarbrist som finns i dag.

Det finns studenter som har funderat på att hoppa av utbildningen på grund av en undermålig praktik.

En annan karriärväg är att bli rektor eller förstelärare. Att bli förstelärare är inte helt okomplicerat eftersom sådana tjänster inte finns överallt. Staten har gått in med medel för förstelärartjänsterna, men eftersom fritidslärarna inte har omfattats av reformen har kommunerna själva fått stå för kostnaderna för alla förstelärare i fritidshem. Detta vet studenterna.

Vill de bli förstelärare måste de först ta reda på om kommunen de fått sin anställning i har försteläraranställningar för fritidslärare. Har kommunen inte det får de tacka nej till anställningen. En student är väldig upprörd över detta och undrar: Varför ställs alltid fritids utanför alla statliga reformer?

5 viktigaste frågorna för Lärarförbundet

Tiden för samtalet är snart slut och jag frågar vad studenterna tycker är de viktigaste frågorna som Lärarförbundet ska arbeta med 2018.

Detta är studenternas svar:

  • Arbeta för att rektorernas kunskap om uppdraget ökar
  • Avtal som säkerställer tid för planering och utveckling
  • Ökad fritidslärartäthet på fritidshemmen
  • Höjda löner för lärare i fritidshem
  • Bygga broar mellan yrkesverksamma och politiker

Budskap till politikerna

Till politikerna säger studenterna:

  • Se till att det blir den likvärdiga skola och fritidshem som beskrivs i våra styrdokument. Ta politiska beslut så att vi får möjlighet att utföra vårt uppdrag.
  • Fungerande fritidshem gör att statusen höjs för vår lärarkategori och då vill fler bli fritidslärare.
  • Välkomna att besöka fritidshem så ni får en förståelse och kunskap om verksamheten och uppdraget.

Tänk vilka kloka studenter, lyckliga ni som får dem till kollegor till hösten!

Om skribenten: Bodil Jullesson är tjänstledig från jobbet som lärare i fritidshem och arbetar just nu som lärarutbildare på Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning fritidshem.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här