Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Fritidspedagogikbloggen

"Fritidshemmens uppdrag måste tas på allvar!"

​Skolverket släppte under torsdagen ett nytt pressmeddelande med statistik om rådande situation på landets fritidshem. Barngrupperna minskar något bland annat men det är otillräckligt. Mycket annat blir sämre och satsningar får inte alltid genomslag.

Skolverket släppte idag ett nytt PM med statistik om rådande situation på landets fritidshem. Det är alltid intressant att kunna följa utvecklingen med konkreta siffror. Men det är också svårt att undvika minnas att det för sjutton år sedan släpptes ett annat PM från Skolverket som då lät meddela att “fritidshemmens resurser beskurits långt bortom den gräns där god kvalitet kan garanteras”. För det borde ju egentligen vara omöjligt, men sedan dess har utvecklingen på alla plan stadigt försämrats, tro det eller ej. Det är inget mindre än skamligt att Skolverkets statistik visar på fortsatta försämringar.

Hur kan en barnverksamhets resurser få beskäras bortom en gräns där god kvalitet kan garanteras - och sedan utarmas än mer (i sjutton år) när skolor får medel och tydliga riktlinjer att bedriva fritidshem? Vad händer där?

En ledtråd till svaret på den frågan är kanske uppgiften om att de med högskoleutbildning ägnar mer tid än tidigare åt andra uppdrag än fritidshemmet. Givetvis fortsätter utbildningsnivån då att sjunka. Vill ansvariga på allvar vända denna utveckling och lyckas rekrytera adekvat utbildad personal (och något annat alternativ finns i anständighetens namn inte) måste fritidshemmens uppdrag börja räknas. Det är inte heller bara en procentuell utspädningseffekt som sker när det anställs outbildade, även i absoluta tal minskar antalet högskoleutbildade. Bland vilka även förskollärare och olika andra kategorier av lärare räknas in.

Så värst konstig är utvecklingens negativa riktning egentligen inte. Om förutsättningarna ständigt försämras, lärare blir allt mer ensamma och pressade som utbildade samtidigt som fokus sedan riktas mot andra uppdrag blir chansen att göra något meningsfullt lika med noll. De utsikterna lockar ingens engagemang på akademisk nivå. När kraven höjs i ena änden men förutsättningarna undermineras i den andra blir det ingen lyckad ekvation. Men med allt detta känt borde det inte vara så svårt att komma till en lösning. Eller hur? Kraven höjs, så förutsättningarna måste bli mycket bättre.

När 84% av alla 6-9 åringar går på fritidshem och andelen äldre barn ökar skapar det ett fantastiskt pedagogiskt tillfälle som inte får slarvas bort. Då riskerar alla positiva möjligheter vändas till kraftiga belastningar. Att lämna fritidshemmens kapacitet outnyttjad är ett makalöst resursslöseri.

En viss ljusning kan skönjas i de senaste siffrorna, barngrupperna minskar något bland annat. Det är också positivt att det görs fler ansatser att trycka på för förbättringar, men det är ännu så länge otillräckligt och får inte alltid genomslag. Av den information att döma som vi i referensorganet nås av från olika delar av landet är det en lång väg kvar att gå på allt för många ställen. Resurser beskärs fortfarande från fritidshemmen.

Att situationen kanske är bättre om sjutton år hjälper inte barnen i verksamheten idag.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här