Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Fritidspedagogikbloggen

Gränslös kunskap och lust att lära - Skolverket visar vägen

Idag är jag på skolverkets konferens gränslös kunskap och lust att lärande – skolverket visar vägen. Konferensen handlar om det förtydligade uppdraget för fritidshemmet samt den reviderade skrivningen i läroplanens avsnitt 2.5, om övergång och samverkan.

Konferenserna innehåller även föreläsningar som utgår ifrån den nya läroplansdelen kopplat till forskning och verksamhetsnära exempel. Detta blogginlägg är min rapport från den konferensen.

Skolverkets undervisningsråd Ingela Aksell inleder. ”343900 elever går i gymnasieskola och hela 478 000 elever finns inskrivna i fritidshem. Det är alltså en halv miljon elever som du har möjlighet att påverka” hon berättar att skolverkets fick i uppdrag att förtydliga fritidshemmets uppdrag i läroplanen. Man såg att kunskapen om uppdraget skilde sig mycket från olika verksamheter. Det handlar alltså inte om något nytt uppdrag utan ett förtydligande av innehållet. Arbetsprocessen löpte under hela 2014 fram till 2016 och tillslut börjar det nya kapitlet att gälla 1 juli 2016.

Fritidshemmets kapitel har inte kunskapskrav och man bedömer verksamhetens möjlighet att nå läroplanens intentioner inte den enskilda eleven. Eleven i fritidshemmet ska möta innehållet, kunskapsområderna övertid. Det är inte meningen att kunskapområderna ska bli en avprickningslista utan ska användas i samband med syftetstexten i kapitel 4 och kapitel 1 och 2.

Hon berättar även att hon får frågor om varför förskoleklassen och fritidshemmet kapitel ser så lika ut. Stora delar är väldigt lika men det finns även skillnader i skrivningarna som gör att uppdraget är olika. I fritidshemmet ska eleverna erbjudas meningsfull fritid och rekreation den skrivningen finns inte med i förskoleklassens skrivning. En annan del som skiljer är att i förskoleklassen står det förbereda för fortsatt utbildning medan i fritidshemmet står det komplettera utbildningen i förskoleklassen och skolan. Dessa olika skrivningar kräver att vi funderar på vad det betyder. Hur organiserar jag min undervisning på fritidshemmet så att dessa skillnader lyfts fram.

I fritidshemmets kapitel står det att undervisningen ska ta hänsyn till personliga behov mellan aktivitet och vila. Den texten finns inte med i förskoleklassens. I förskoleklassens skrivning står det kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang och för olika syften. I fritidshemmets skrivning står det kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften. En skillnad är även att i förskoleklassens skrivningar skrivs matematiken fram på ett tydligare sätt än i fritidshemmets skrivning.

När man tog fram texten till kapitel 4 så var ett dilemma hur man skulle få fram leken i skrivningarna. Tillslut landade man i en syftes text som tydliggör lekens betydelse i fritidshemmets verksamhet .

Ingela pratade även om de nya skrivningarna kring Övergång och samverkan. Forskning har visat att en elev kan möta samma innehåll tre gånger. Progressionen är viktigt och vi behöver ha en dialog mellan verksamheterna men även en dialog mellan fritidshemsavdelningarna så att eleven hela tiden utmanas i utbildningen.

Skolverket har fått i uppdrag att titta över utbildningsmaterial för personal i fritidshem. Hur det kommer att se ut vet man inte riktigt än. Just nu granskar man även de nya allmännaråden för fritidshem. Hela läroplanen för förskoleklassen, fritidshem och grundskolan har precis kommit ut i en reviderad upplaga där digitaliseringen är inskrivet. Ingela berättar även att det finns nytt material från skola arbetsliv där det verkligen kan finnas utrymme för fritidshemmet att ta sig an områden.

Helene Elevstrand, lektor på Linköpings universitet inriktning fritidshem, fortsätter konferensen med att prata om elevens delaktighet. Delaktighet framlyfts ofta som något som det automatiskt skulle finnas mycket av i fritidshem. Men hon vill påstå att så behöver det inte alls vara. Delaktighet är ett komplext uppdrag och man behöver problematisera kring. Du behöver ställa dig frågor om etik, arbetssätt, barnperspektiv/vuxenperspektiv, individ/ kollektiv etc. Det finns olika dimensioner på delaktighet som hon lyfter fram, social delaktighet ( att få vara med)och politiks delaktighet (göra sin röst hörd) och dessa begrepp har hon problematiserat kanske mycket kring i sin Forskning. Videon nedan är två år gammal men belyser hennes forskning.


Hon berättar även att hon hade hört att en elev idag kan ha lika många relationer på en vecka som vi tidigare hade en hel livstid. Klart att eleverna behöver stöd i detta relationsskapande.

Helene har varit med och skrivit Skolverkets material om delaktig och den tycker jag verkligen är värd att läsa och diskutera. Där finns det även ett verktyg som du kan använda i arbetet med elevers delaktighet.

Anneli Hippinen Ahlgren talar om didaktiska perspektiv på fritidshemmets verksamhet. Hon talar om både undervisningsuppdraget och bildningsuppdraget. Situationstyrt lärande, upplevelsebaserat lärande och grupporienterat lärande är ord som beskriver undervisningens karaktär. Hon talar om miljön som ett didaktiskt verktyg. Didaktik är inte konsten att lära ut utan didaktik är konsten att undervisa. En skicklig didaktiker är någon som vet vad som ligger bakom sin undervisning. Frågan som Anneli problematiserar kring ,Vad är fritidshemmets ämnesdidkaktik?, kittlar ju tanken och jag vill bara veta mer.

Magnus Sjödin, rektor i Karlstad,talar om att leda en verksamhet utifrån ett elevhälsoperspektiv. Han berättar att det är hans jobb att lyfta fram de olika särarterna bland lärare, lyfta fritidshemmets lärare. Förbättringsarbetet sker i arbetet med eleverna och han menar att elevhälsans arbeta är nyckeln. Han säger även att fritidsläraren har en betydande roll i detta arbete. Han berättar om hur han ser på sitt ledaruppdrag så att den fritidspedagogiska kompetensen kommer till sin rätta. Det finns mycket material på SPSM som du direkt kan ha nytta av i ditt utvecklingsarbetet. Strukturer och inställning är viktigt för honom för att att lyckas. Inställningen "det är viktigt för mig att det går bra för dig" är Magnus ledstjärna.

Tack och bock Skolverket för att nya tankar snurrar runt i mitt huvud.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här