Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Fritidspedagogikbloggen

Framtidspedagogiken är kvar i vänthallen

“I dag firar firar vi, men i morgon fortsätter vi att kämpa för Fritidshemmets verksamhet”

“I dag firar firar vi, men i morgon fortsätter vi att kämpa för Fritidshemmets verksamhet”

Fritidspedagogiken är en framtidspedagogik. Fritidshemmens lärare är unika i sin kompetens. Ingen annanstans i världen utbildas liknande lärare på universitet med den kompetensen. De förmågor som efterfrågas i världen om framtidens skola, finns och utvecklas i de svenska fritidshemmen.

Den värdegrundande läroplanen är ett föredöme för många länder. Där de vill satsa på värdegrund, estetisk verksamhet som bild, musik, drama, miljö och it. Leken, rörelse och hälsa har en given roll. En plats där man utvecklar sociala relationer. Men denna bild av vårt yrke rimmar illa med de siffror vi ser över hur det saknas behöriga lärare i våra fritidshem och de stora elevgrupperna.

Idag, 12 maj 2020, firas Fritidshemmens dag i hela Sverige av 493 137 fritidselever och 40 100 anställda på 4446 fritidshem. Omräknat till heltidstjänster finns det motsvarande 23 800 heltidsanställda i fritidshemmet varav cirka 13 100 har en tjänst som lärare. Av de som har en tjänst som lärare hösten 2019 har 5 000, vilket motsvarar 38,2 procent, en legitimation med behörighet för att undervisa i fritidshemmet.

Att dagen uppmärksammas är viktigt för både eleverna, personalen, vårdnadshavare, politiker och allmänheten. Sedan 1 juli 2019 är det krav på legitimation för att få undervisa i fritidshem. Syftet med reformen är att höja kvaliteten i verksamheten. Men ingen centralt reglerad planeringstid/utvecklingstid som krävs för att uppfylla målen i läroplanen finns ännu.

Fritidshemmen gör elevens dag komplett och Lärarförbundet vill varje år uppmärksamma fritidshemmens viktiga verksamhet genom att fira Fritidshemmens dag andra tisdagen i maj. Fritidshemmens dag har firats sedan 1987. Olika teman har funnits under många år. På vissa platser firar man stort och på vissa platser firar man smått. Årets firande kommer att bli på annat sätt än vi är vana vid pga pandemin.

Fritidshemmen är en stor del av skolan som dagligen når nästan en halv miljon elever i åldrarna 6-12 år. Läsåret 19/20 är 493 000 elever inskrivna i fritidshem runt om i landet, vilket är en ökning med 3300 elever eller 0,7 procent jämfört med föregående läsår. Många elever spenderar större del av sin vakna tid i fritidshemmets regi än de gör i skolan eller i hemmet. En så omfattande och efterfrågad verksamhet förtjänar verkligen större resurser och mer uppmärksamhet.

  • 1975 var 5 % av alla barn 7-9 år och 1 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2006 var 78,3 % av alla barn 6-9 år och 11,3 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2012 var 82,8 % av alla barn 6-9 år och 18,0 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2019 var 83,4% av alla barn 6-9 år och 20,6% i åldersgruppen 10–12-åringar var inskrivna i fritidshem.

Antalet elever fortsätter att öka på fritidshemmen. De senaste 10 åren har en ökning skett för åldersgruppen 10-12 åringar. En åldersgrupp som kräver stor pedagogisk planering. En åldersgrupp som vi som lärare i fritidshem behöver ligga steget före. Men eftersom andelen behöriga lärare i fritidshem inte ökar utan minskar så betyder det att pedagogerna måste prioritera. Ju fler elever och ju färre lärare med legitimation för fritidshem desto sämre kvalitet för den pedagogiska verksamheten.

Ska man bygga en trygg skola och fritidshem så måste tillsynen och omsorgen fungera. Det skapas i nuläget en stor frustration hos dagens lärare i fritidshem att inte hinna med sitt uppdrag. Att arbeta med fritidspedagogik innebär att man arbetar didaktiskt för att kunna utveckla verksamheten.

I och med att andelen barn i åldern 7-12 år som deltar i idrottsföreningars verksamhet minskar (RF/centrum för idrottsforskning) men ökar i fritidshemmen så ökar behoven av vuxenstöd på fritidshemmen. Så när ska vi märka att det satsas på riktigt på fritidspedagogiken? För om vi nu vill att det ska förändras så är det nu. Vi kan inte vänta på att framtiden ska komma till oss. Det enda vi kan ändra på är nuet. Och då är det nu politikerna måste satsa på Sveriges fritidshem.

  • ÖKA tätheten på legitimerade lärare i fritidshem.
  • MINSKA elevgrupperna.
  • SKAPA tid för planering, reflektion och utveckling.
  • HÖJ lönen.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här