Lärarförbundet
Lärarförbundet Kontakt har helgstängt över påsken, från torsdag 9 april kl. 12.00 (medlemsservice stängt från onsdag 8 april kl 17) och öppnar åter tisdag 14 april kl. 8.00. →
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Fritidspedagogikbloggen

Arbetsbelastning på fritidshemmen - viktig fråga för Lärarförbundet

Fritidshemmet är ingen sällangångsverksamhet för dem som råkar vara närvarande under lov. Det ska kunna ställas samma höga krav på kvalitet som för andra verksamheter under skolans tak under årets alla dagar. För alla. Då måste förutsättningarna finnas.

Den 7 mars samlades Lärarförbundets alla referensorgan för ett gemensamt möte med fokus på nya regler för att begränsa problem med arbetsbelastningen. Referensorganen ska ta tillvara kunskapen inom sin yrkesgrupp för att hjälpa förbundsstyrelsen med vilket fokus Lärarförbundet ska ha. Arbetsbelastningen är ett högaktuellt ämne, inte minst för oss som arbetar på fritidshem.

En punkt i föredraget som inledde sammankomsten var det oroande faktumet att fritidspedagoger och förskollärare är den akademiskt utbildade yrkeskategori som sjukskrivs i störst utsträckning. En snabb förfrågan på sociala medier bekräftade bilden av vad som tynger verksamheten mest enligt dem som faktiskt befinner sig i den.

Det absolut största problemområdet är inte oväntat barngruppsstorleken. Det är ingen överraskning, inte minst som en rapport från Lärarförbundet 2013 visade att hela 70% av tillfrågade fritidspedagoger nämnde detta som den största svårigheten. Några andra brister som tas upp av lärare i fritidshem är lärartäthet, lokalanpassning, uteblivet stöd under fritidshemstid för elever som har det under skoltid samt planeringstid. Inte minst en tydlig arbetsbeskrivning.

Loven är den bästa tiden, brukar det heta, för då lever fritidshemmen upp. Då, när barnantalet är lågt, finns det möjlighet att göra allt det man aldrig hinner annars. Ha en kvalitativ verksamhet. Se barnen. Det är ett uppenbart galet resultat som tydligt visar att de styrdokument och lagar som kringgärdar och ska kvalitetssäkra verksamheten inte efterlevs av ansvariga. Det har allt för länge gått att komma allt för lindrigt undan.

“Huvudmannen ska se till att elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att eleverna även i övrigt erbjuds en god miljö”. (Skollagen Kap 14 9§)

Fritidshemmet är ingen sällangångs verksamhet för dem som råkar vara närvarande under lov. Det ska kunna ställas samma höga krav på kvalitet som för andra verksamheter under skolans tak under årets alla dagar. För alla. Då måste förutsättningarna finnas. Det står svart på vitt i styrdokumenten.

Från politiskt håll har det under åren försiktigt antytts och uppmanats att fritidshemmets uppdrag behöver tas på större allvar. Med förhoppning om att få en reaktion från huvudmän till föga nytta. Men nu har slutligen megafonen tvingats fram i och med nya kapitel ristas in i läroplanen som vrålar att fritidshemmet är en del av skolan som inte kan lämnas därhän. Dags att vakna.

Det är en start. Men för nästa steg från högsta håll nämner lärare i fritidshem med flera att legitimationen för fritidshem måste bli verklighet för likvärdighetens skull. Karriärsmöjligheter öppnas, försteläraretjänster och förtydligande av kvalitetsindikationer. Systematiskt kvalitetsarbete. Hur kan fritidspedagogiken vävas in under hela dagen, som en metodik som kompletterar, inte kopierar? Hur en plan för jämbördig samverkan mellan yrkeskategorier kan se ut.

Fokusfrågor påväg

Där kanske ett närmare samarbete med högskolor och universitet som kan knyta praktiskt arbete och utbildning närmare forskning ses över. Stora frågor som kräver uppmuntran i rätt riktning. Därför lyftes också frågan om hur fritidshemmen i det närmaste kunde uteslutas från regeringens lönesatsning.

Kanske behöver man se över hur anställningsavtalen för fritidspedagoger med äldre examen, men som fått legitimation, formulerats och uppdateras om det hela hänger på administrativa definitionsfrågor.

Andra röster efterfrågade skarpare aktioner från Lärarförbundet. Förhoppningsvis kan referensgruppsstrukturen vara ett sätt att få örat nära verksamheten. Flera av ovanstående förslag på fokusområden samlades in under dagen och många andra lade vi till för vidare befodran. Exempelvis att fritidshem måste vara en obligatorisk del av skolledarutbildningar. Att administrativa och ovidkommande uppgifter som faller utanför uppdraget kan åläggas andra. Det finns många illegitima uppgifter som just nu bakas in i lärares vardag. Saker att tänka på kring schemaläggning fick en egen liten minigenomgång. Tid till förberedelse, efterarbete och förflyttning saknas allt för ofta. Det är ett pågående påverkansarbete från Lärarförbundet som vi alla i vår tur kan bidra till att fokusera med våra erfarenheter. Hålla diskussionen vid liv.

Trots allt, efter flera års engagemang tycker jag mig nog ana en förändring i luften. Det känns som om saker kan hända, om än långsamt, men det rör på sig. Mer än det gjort tidigare. Så länge inte kärnan av fritidspedagogiken försakas i utvecklingsprocessen. Särarten. Yrkesidentiteten.

Referensorganet för fritidspedagogik kommer ha återkommande diskussioner kring detta framöver, lyssnar in och förmedlar vidare.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här