Lärarförbundet
Under juni månad hade vi tyvärr vissa tekniska problem med våra fakturor. Har du frågor? Läs mer här. →
Bli medlem

Fritidshemmet är ingen institution för barnpassning - det är en del i elevens utbildning!

Nu äntligen kommer utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg med sin rapport.

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att uppdra åt en särskild utredare att lämna förslag som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshem och pedagogisk omsorg. Som särskild utredare förordnades Linda Eskilsson, kommunalråd i Uppsala (mp). Sekreterare i utredningen har varit juristen Alexandra Lundvik och kanslirådet Jenny Jägsander från Utbildningsdepartementet.

Utredarna har tagit god tid på sig för att verkligen ta reda på och lyfta fram fritidshemmets utmaningar. När utredarna har träffat Sveriges fritidshem och dess forskning är det samstämmighet i vilka behov fritidshemmets undervisning har för att nå sin fulla potential.

De viktigaste förslagen i utredningen

  • Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram riktmärken för gruppstorlekar i fritidshemmet.
  • Statsbidragen för karriärsteg, lärarlönelyftet, lärarassistenter, personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik, samt specialpedagogik för lärande ska innefatta fritidshemmet.
  • Skollagen ska förtydligas med att huvudmannen ska se till att fritidshemmet har ändamålsenliga lokaler. Skolverket ska ta fram riktlinjer för utformning och funktionalitet av fritidshemmens lokaler.
  • Förslag om kompetensutveckling för rektorer: uppdrag till Skolverket att ta fram kompletterande webbkurser om fritidshemmet med målgrupp rektorer, utforma en FFR-kurs (fortbildning för rektorer på högskolenivå) särskilt inriktad mot fritidshem, samt att redovisa hur Rektorsprogrammet kan möta behovet av att rektor ska vara insatt i regleringar och förutsättningar rörande fritidshem.
  • Pedagogisk omsorg föreslås få en rad skärpningar av kraven på verksamhetens kvalitet och likvärdighet, bl.a. skärpta krav på personalens utbildning eller erfarenhet, kompetensutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och registerutdrag, samt ett förtydligande om att verksamheten ska förbereda barnen för fortsatt lärande i förskoleklass och grundskola. Man föreslår även en gradvis avveckling av pedagogisk omsorg som alternativ till förskolan genom att införa ett etableringsstopp. Kvalitetskraven och etableringsstoppen kan antingen införas båda samtidigt, eller endast kraven om kvalitet.

Vi i Lärarförbundet är speciellt glada för att utredningen lyfter fram behovet av riktmärke för elevgruppernas storlek. Dagens elevgrupper med ett genomsnitt på 38 elever är på tok för stora för att undervisning på fritidshem ska ske enligt läroplanens intention. Många lärare i fritidshem befinner sig i en situation där man som ensam ansvarig försöker se till att alla elever befinner sig i någon form av sysselsättning. Där konflikthantering handlar om att släcka bränder istället för att bygga demokratiska medborgare.

På mitt fritidshem, där jag undervisar har jag en utbildad kollega och en grupp med 25 elever inskrivna. Vi har möjlighet att följa elevens eget initiativ, lyssna in elevernas behov och bygga en undervisning där eleverna är varandras resurser. Genom situationstyrt och upplevelsebaserat lärande utforskar vi omvärlden tillsammans. Bara en sådan liten sak som att när två elever vill gå till gympasalen för att spela 21 kan jag följa med och delta i elevernas basketspel. Jag kan följa med utan att känna oro för att lämna min kollega själv med en alldeles för stor elevgrupp. När vi spelar samtalar vi under tiden kring ålder, vem man kan gifta sig med, vem som kan spela basket, fritidsintressen och vad framtiden har att erbjuda. Eleven får möjlighet att diskutera och reflektera kring vårt samhälle och hur det är att vara en medborgare i det. Samtidigt tränar eleven sin förmåga att räkna, kommunicera, ta initiativ och omsätta det i handling. Eleven får möjlighet att röra sig i allsidiga miljöer samtidigt som deras språk utvecklas. När vi utvärderade årets arbete i årskurs fyras arbetslag var alla ämneslärare överens om att fritidshemmets undervisning spelat roll för elevers måluppfyllelse. Dessa mjuka världen går inte att mäta genom ett nationellt prov, det handlar om förmågor och mellanmänskliga relationer som möjliggör ökad måluppfyllelse. Fritidshemmet är ingen institution för barnpassning det är en del i elevens utbildning. Det borde vara självklart för varje politiker att förstå vikten av och utnyttja fritidshemmets kapacitet till att bygga demokratiska ansvarsfulla medborgare.

Nu måste vi alla hjälpas åt att sprida utredningens budskap och se till att det blir verklighet av utredningens förslag. Prata med dina kollegor, kopiera upp utredningen till din chef och samtala om den. Ta kontakt med din avdelning inom Lärarförbundet och fundera över vad ni kan göra där du befinner dig! Lycka till!
Tillsammans är vi starka!

Allt börjar med bra lärare!

Framtidspedagogiken är kvar i vänthallen

“I dag firar firar vi, men i morgon fortsätter vi att kämpa för Fritidshemmets verksamhet”

“I dag firar firar vi, men i morgon fortsätter vi att kämpa för Fritidshemmets verksamhet”

Fritidspedagogiken är en framtidspedagogik. Fritidshemmens lärare är unika i sin kompetens. Ingen annanstans i världen utbildas liknande lärare på universitet med den kompetensen. De förmågor som efterfrågas i världen om framtidens skola, finns och utvecklas i de svenska fritidshemmen.

Den värdegrundande läroplanen är ett föredöme för många länder. Där de vill satsa på värdegrund, estetisk verksamhet som bild, musik, drama, miljö och it. Leken, rörelse och hälsa har en given roll. En plats där man utvecklar sociala relationer. Men denna bild av vårt yrke rimmar illa med de siffror vi ser över hur det saknas behöriga lärare i våra fritidshem och de stora elevgrupperna.

Idag, 12 maj 2020, firas Fritidshemmens dag i hela Sverige av 493 137 fritidselever och 40 100 anställda på 4446 fritidshem. Omräknat till heltidstjänster finns det motsvarande 23 800 heltidsanställda i fritidshemmet varav cirka 13 100 har en tjänst som lärare. Av de som har en tjänst som lärare hösten 2019 har 5 000, vilket motsvarar 38,2 procent, en legitimation med behörighet för att undervisa i fritidshemmet.

Att dagen uppmärksammas är viktigt för både eleverna, personalen, vårdnadshavare, politiker och allmänheten. Sedan 1 juli 2019 är det krav på legitimation för att få undervisa i fritidshem. Syftet med reformen är att höja kvaliteten i verksamheten. Men ingen centralt reglerad planeringstid/utvecklingstid som krävs för att uppfylla målen i läroplanen finns ännu.

Fritidshemmen gör elevens dag komplett och Lärarförbundet vill varje år uppmärksamma fritidshemmens viktiga verksamhet genom att fira Fritidshemmens dag andra tisdagen i maj. Fritidshemmens dag har firats sedan 1987. Olika teman har funnits under många år. På vissa platser firar man stort och på vissa platser firar man smått. Årets firande kommer att bli på annat sätt än vi är vana vid pga pandemin.

Fritidshemmen är en stor del av skolan som dagligen når nästan en halv miljon elever i åldrarna 6-12 år. Läsåret 19/20 är 493 000 elever inskrivna i fritidshem runt om i landet, vilket är en ökning med 3300 elever eller 0,7 procent jämfört med föregående läsår. Många elever spenderar större del av sin vakna tid i fritidshemmets regi än de gör i skolan eller i hemmet. En så omfattande och efterfrågad verksamhet förtjänar verkligen större resurser och mer uppmärksamhet.

  • 1975 var 5 % av alla barn 7-9 år och 1 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2006 var 78,3 % av alla barn 6-9 år och 11,3 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2012 var 82,8 % av alla barn 6-9 år och 18,0 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2019 var 83,4% av alla barn 6-9 år och 20,6% i åldersgruppen 10–12-åringar var inskrivna i fritidshem.

Antalet elever fortsätter att öka på fritidshemmen. De senaste 10 åren har en ökning skett för åldersgruppen 10-12 åringar. En åldersgrupp som kräver stor pedagogisk planering. En åldersgrupp som vi som lärare i fritidshem behöver ligga steget före. Men eftersom andelen behöriga lärare i fritidshem inte ökar utan minskar så betyder det att pedagogerna måste prioritera. Ju fler elever och ju färre lärare med legitimation för fritidshem desto sämre kvalitet för den pedagogiska verksamheten.

Ska man bygga en trygg skola och fritidshem så måste tillsynen och omsorgen fungera. Det skapas i nuläget en stor frustration hos dagens lärare i fritidshem att inte hinna med sitt uppdrag. Att arbeta med fritidspedagogik innebär att man arbetar didaktiskt för att kunna utveckla verksamheten.

I och med att andelen barn i åldern 7-12 år som deltar i idrottsföreningars verksamhet minskar (RF/centrum för idrottsforskning) men ökar i fritidshemmen så ökar behoven av vuxenstöd på fritidshemmen. Så när ska vi märka att det satsas på riktigt på fritidspedagogiken? För om vi nu vill att det ska förändras så är det nu. Vi kan inte vänta på att framtiden ska komma till oss. Det enda vi kan ändra på är nuet. Och då är det nu politikerna måste satsa på Sveriges fritidshem.

  • ÖKA tätheten på legitimerade lärare i fritidshem.
  • MINSKA elevgrupperna.
  • SKAPA tid för planering, reflektion och utveckling.
  • HÖJ lönen.


Fritidshemmet har ett särskilt ansvar i tider av kris!

Just nu prövas vårt samhälle. Vår tillit till system och varandra utsätts för hård press. Oron är stor hos varje individ och osäkerheten gör oss otrygga.

Att vara lärare i fritidshem innebär att du både måste hantera din egen oro men även agera professionellt och hjälpa eleverna att hantera sina känslor. På fritidshemmet skapas möjlighet att naturligt möta eleverna i deras funderingar och tankar. Vi lyssnar och försöker svara på elevernas frågor utan att lägga personliga värderingar bakom våra svar. Precis som Anna Ekström skriver ”I Corona tider blir det uppenbart hur viktigt fritids är för många, många barn. Där kan världen vara som vanligt ett tag. Där finns vuxna som engagerar, aktiverar, lyssnar och ser. Heja fritids, fritidspedagoger och barnskötare alla dagar på året, men extra mycket i dessa dagar!”

I en kris prövas människan. Du prövas i din roll som lärare. Du behöver vara lugn och inge trygghet. Du behöver möta eleverna när de kommer till skolan på samma sätt som du brukar göra. Du behöver vara snabbtänkt, handlingskraftig och hitta lösningar på problem som du aldrig har ställts inför. Du behöver organisera och planera undervisning utifrån helt nya förutsättningar. Men framförallt behöver du vara medmänniska, visa medkänsla och vara närvarande för alla de elever som behöver just dig.

Fritidshemmet har ett särskilt ansvar i tider av kris. Vi ska se till att säkerställa omsorg för de elever vars föräldrar har samhällsviktiga funktioner. Vi ska även erbjuda omsorg till elever som av fysiska, psykiska eller andra skäl har behov av sådant särskilt stöd i sin utveckling som endast kan erbjudas på fritidshemmet. Jag vet att vi är beredda och kan ta det ansvaret. Vi vet vilka elever det är som behöver oss extra mycket. Jag vet att vi är en yrkesgrupp som är duktiga på att anpassa oss efter rådande läge och agera därefter. Även om vi inte vet exakt hur omsorgen i Corona tider ska se ut vet jag att vi kommer att se till att fritidshemmet är en plats med hopp, framtidstro, glädje och trygghet!!

Allt börjar med bra lärare!

Fritidspedagogik är framtidspedagogik!

Att vara lärare i fritidshem är fantastiskt. Du möter eleven i deras vardag och utifrån elevens intresse och behov skapar du förutsättningar för att eleven ska lära sig att leva ett gott människoliv, utvecklas och få möjlighet att lyckas i skolan.

Rapport efter rapport, från skolverket, från skolinspektionen, från lärarförbundet visar att fritidshemmet är i kris. Lärarbristen slår som hårdast på fritidshemmet och flera elever möter ingen utbildad lärare i fritidshem under hela sin fritidshems tid. Det är fler elever som går på fritidshemmet än i gymnasieskolan. Ändå verkar engagemanget för en förändring vara svag hos våra politiska företrädare och huvudmän. Tänk om det vore 600 gymnasieskolor som saknade behöriga lärare istället för att det är fritidshemmens sanning. I mitt nationella uppdrag som ledamot i lärarförbundets förbundsstyrelse brottas jag med att hitta vägar för att synliggöra, skapa förutsättningar och kunskap kring fritidshemmet och dess undervisning. Jag möter lärare i fritidshem som kämpar för att få möjlighet att utföra det uppdrag de har utbildat sig till och det uppdraget läroplanen uttrycker. Som tur är finns det fritidshem där läraruppdrag tas på allvar, ses som betydelsefullt och får möjlighet att utvecklas. Jag arbetar själv på en sådan arbetsplats. Här hämtar jag kraft, lust och glädje men det har inte alltid varit så. För bara ett år sedan hade jag ingen behörig kollega, ingen pedagogisk ledare och såg en framtid där jag kanske skulle vara tvungen att byta skola för att orka arbeta vidare. Tur att jag inte gjorde det för vi fick en helt ny ledningsorganisation på skolan. Istället för två skolledare blev det fyra där en rektor fick ansvar för förskoleklassen, fritidshemmet och årskurs 1. Precis som vi i lärarförbundet säger i vår politik, fritidspedagogik är en framtidspedagogik förstod hon var fritidshemmet kan vara om rätt förutsättningar finns. Genom att strategiskt arbeta tillsammans med oss lärare i fritidshem har vi lyckat bygga en organisation där elevens lärande och utveckling tas om hand under hela dagen. Vi är på god väg att skapa:

  • Ändamålsenliga lokaler, inga bänkar utan olika sittplatser som möjliggör lekens kraft.
  • Vi har tid för planering, 8 timmar, kontinuerlig kompetensutveckling, strategiska mötesplatser och en pedagogisk utveckling som leds av rektor.
  • Strukturer för systematiskt kvalitetsarbetet mellan alla olika yrkesgrupper på skolan

Nästa läsår kommer vi att få:

  • Fler utbildade lärare i fritidshem
  • Likvärdigare utbildning för alla elever på skolan
  • Fler fritidshemsavdelningar med färre elever/grupp

Kanske tänker du att det där låter helt omöjligt. Vi är så långt från den verkligheten men jag är övertygad om att om vi alla tar ett lite steg så tillsammans blir det stora kliv. Lärarförbundet har lyckts uppmärksamma SKL på att de behöver agera för att situationen på fritidshemmen ska bli bättre. Vi har lyckats få ett syfte, mål och innehåll i läroplanen som direkt är riktat till fritidshemmet. Vi har lyckats få en legitimation med behörighetskrav för undervisning i fritidshem. Vi arbetar för att satsning på forskning blir självklar, bättre löneutveckling och för att alla nationella satsningar ska omfatta fritidshemmet. Det visar på att när vi samlar oss och tillsammans organiserar oss går det flytta berg. Just nu har vi en diskussion i skolan där den mätbara kunskapen är i fokus. Men jag är helt övertygad att de mellanmänskliga värden kommer att få allt större betydelse i utbildningsdiskussionen. Då är fritidshemmets och dess undervisning en självklar arena för bildning till demokratiska medborgare och en självklar arena för att alla elever ska få samma förutsättning att lyckas med sin utbildning. Så alla kollegor i hela landet tappa inte tron på fritidshemmets framtid vi tillsammans gör fritidspedagogik till en framtidspedagogik.

Fritidspedagogik är framtidspedagogik!

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Underbart! Vet dock inte hur vi ska bemöta argumenten att vi behövs i klass (med endast 1 lärare!) Då jag anser att detta drar ner vår möjlighet till tillräcklig planering för fritidshemmens versamhet

  • Skapad 2019-08-16 18:30

Vad kan ett avtal betyda för mig?

När vi lämnade in ett yrkande innan jul förra året, var det med en vilja av att nu måste något hända. Det måste ske förbättringar för varje lärare. Det måste ske annars kommer hoppet om en skola där alla lärare får möjlighet att lyckas med sin undervisning gå förlorat.

Vad hände?

Jo vi mötte ett SKL som ville diskutera turordningsregler. Ett hårt lobbyarbete med samtal på olika nivåer för att skapa tryck på avtalsrörelsen där lärarbrist, arbetsbelastning och lön skulle vara huvudfokus sattes igång.

Vi gjorde tillsammans en namninsamling som visade att vi lärare menar allvar. Innan sommaren bedömde vi att vi inte hittade vägar fram gemensamt med SKL som skulle leda till en överenskommelse. Medlare sattes in och de började med sitt arbete. Medlarna kom med en framställan i veckan och då fick vi till uppgift att förkasta den eller anta den i sin helhet. Avtalsdelegation med rekommendation av förbundsstyrelsen antog avtalet och nu har vi ett #skolavtal18.

Vad innebär det då för mig som lärare i fritidshem?

Om jag fick min önskelista uppfylld så skulle avtalet reglera elevgruppernas storlek. Avtalet skulle reglera planering och utvecklingstid. Avtalet skulle skapa utbildningsmöjligheter så att jag skulle få kollegor som med rätt utbildning. Avtalet skulle ge mig förutsättningar att lokalerna var anpassade till den verksamhet jag ska bedriva. Avtalet skulle ge mig en ledare som hade tid för verksamhetsutveckling.

Denna önskelista bottnar sig i en frustration över en lång tids nedmontering av fritidshemmen i landet. Jag säger inte att det har skett överallt men i stora delar av landet har fritidshemmet urholkats på sin kvalité och potential.

Vad kan då ett treårigt avtal förändra?

Det finns skrivningar i avtalet som innebär att samtal måste ske på varje arbetsplats för att praktiska metoder ska skapas. Dessa praktiska metoder ska åskådliggöra arbetsinnehåll och balans i den enskilde medarbetarens uppdrag. På min egen arbetsplats kanske sådana praktiska metoder skulle vara begränsningar av elevgruppens storlek eftersom vi upplever att de är för stora.

Varje arbetsplats måste formulera mål för minskning av sjuktal och förbättring av medarbetarnas arbetsmiljö (skol-OSA). Som stöd i detta arbete tillhandahåller de centrala parterna verktyg att använda i det lokala arbetet. Det ska alltså ske ett arbete både på central nivå och lokal nivå så att det gör skillnad för varje lärare.

Likaså slår avtalet fast att ett arbete behöver ske för att åstadkomma en önskvärd lönestruktur. Idag på grund av lärarbristen är det marknadskrafter som styr och konsekvenser blir att nyutexaminerade lärare får en högre lön än en lärare som har arbetat 10-15 år. Karriärlärarreform och lärarlönelyft har också haft betydelse för rådande lönestruktur.

Enda möjligheten för att få upp sin lön för den enskilde läraren kan vara att byta kommun. Så vill vi inte ha det utan din erfarenhet, kompetens, särskilt ansvar och erfarenhet som leder till förbättrade resultat ska premieras. Men visst kommer förändring innebära arbete. Jag är beredd att göra det arbetet för alternativet att inte göra något förändrar inget.

Kommentarer:

Anonym
Anonym

Hej,
med andra ord betyder detta inga förbättringar för alla era medlemmar som arbetar på landets fritidshem.
Orsaken till att så få fritidspedagoger/lärare i fritidshem arbetar kvar är oförmågan att stödja vår yrkesgrupp. Att lägga ansvaret på varje enskild arbetsplats är ett svek.....igen!

  • Skapad 2018-09-24 19:45

Yes, ytterligare ett steg i rätt kurs!

Idag har riksdagen äntligen tagit beslut i en fråga som engagerat lärare i fritidshem under en mycket lång tid. En fråga som Lärarförbundet träget arbetat med i mer än åtta år och en fråga som engagerat oss i professionen över hela landet.

Jag pratar så klart om legitimationskravet för lärare i fritidshem. (https://www.regeringen.se/49550b/contentassets/4788dac6f7a04...)

Sedan legitimationsreformen infördes 2011 har lärare i fritidshem varit undantagna kravet på legitimation och behörighet, något som haft en negativ inverkan på såväl yrkets status som arbetssituationen för lärare i fritidshem. Idag har äntligen riksdagen röstat för att det undantaget tas bort. En viktig insats som vi tror och hoppas kommer att tydliggöra ansvaret för undervisningen i fritidshemmet, samt förbättra likvärdigheten mellan olika fritidshem. Nu kommer huvudmännen behöva säkerställa att det finns behöriga lärare i fritidshem i varje elevgrupp på varje fritidshem. Så ser det verkligen inte ut idag i alla delar av landet. Skolverkets statistik (https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-e...) visar att 589 fritidshem med totalt 34 306 inskrivna elever helt saknar personal med pedagogisk högskoleexamen. 34 306 elever! Det säger sig självt att det är en ohållbar situation.

Legitimationskravet kommer också att kunna höja statusen för lärare i fritidshem, och borde på sikt leda till bättre villkor, högre lön och mer tid för planering, reflektion och utveckling, vilket verkligen behövs för alla lärare i fritidshem.

Samtidigt som undantaget tas bort har också de sista delarna av behörighetsförordningen rättats till, alltså de delar som har gjort att vissa grupper med en äldre utbildning som fritidspedagog eller lärarexamen med inriktning mot fritidshem inte har kunnat få legitimation eftersom Skolverket krävt att man har tillräckliga ämnesstudier i ett skolämne också (https://www.lararforbundet.se/bloggar/lararforbundets-utreda...). Vi är mycket glada för att det grundläggande felet äntligen, efter år av påtryckningar från Lärarförbundet och från verksamma lärare i fritidshem och fritidspedagoger, rättas till. Det är oerhört viktigt, såväl för att lärare i fritidshem ska behandlas på samma sätt som övriga lärare och förskollärare, som för att yrkets attraktivitet och status ska höjas. Det är dessutom en förutsättning för att god kvalitet och likvärdighet i fritidshemmen säkerställs.

Samtidigt vill jag påtala att insatserna måste åtföljas av förslag som råder bot på den enorma bristen på lärare i fritidshem som råder. Där har riksdag och regering ett ansvar. Lärare i fritidshem är den lärarkategori där lärarbristen i relation till lärargruppens storlek är som allra störst - enbart 39 procent av årsarbetarna har en pedagogisk högskoleexamen, vilket är den lägsta andelen som uppmätts sedan Skolverket påbörjade mätningen 1995. Om utvecklingen fortsätter så här kommer fritidshemmen om tio år att sakna en tredjedel av de lärare som behövs, och då utgår man ifrån att andelen med pedagogisk högskoleexamen ligger kvar på samma låga nivå som idag. Om man istället räknar med att behörighetsgraden skulle behöva vara uppemot 70 procent kommer nästan 60 procent av de lärare som behövs att saknas om tio år. Bedrövliga siffror som jag än inte sett några skarpa förslag om att lösa.

Men för idag kan vi åtminstone glädjas åt en delseger för hela landets fritidshem, och framförallt en stor seger för alla elever som nu kommer att bli berättigade legitimerade lärare i fritidshem!

Påväg till Stockholm för samtal om fritidshem...

Fritidshem påväg

Fritidshem påväg

Idag är jag på väg till Stockholm för att diskutera fritidshemmets framtid. Förhoppningsvis kan vi hitta ett sätt att samarbeta för att skapa bättre förutsättningar på landets fritidshem.

FritidshemDet är ett ständigt pågående arbete för att påverka politiker och arbetsgivare för att förstå vikten och värdet av en kvalitativ undervisning i landets fritidshem. De återkommande rapporterna från ketSkolverket och Skolinspektionenverkar inte mana till agerande från de som är ansvariga. Situationer på vissa fritidshem i landet är så undermålig att verksamheten ägnar sig åt barnpassning i stället för undervisning.

Det verkar finns en förväntan att lärarförbundet centralt ska förändra situationen lokalt ute på skolorna, och visst finns det en hel del som beslutas på högsta nivå som påverkar politikerna ute i kommunerna och som därmed påverkar just din skola. Lärarförbundet centralt har ansvar för att hålla debatten levande, genomföra opinionsinsatser för att påverka nationella politiker på fritidshemsområdet. det görs tillexempel genom att delta i möten, skriva remissvar och rapporter, och "sälja in" nyheter till media. Det sker också genom avtalsförhandlingar, där Lärarförbundet bevakar dina villkor. Det ligger med andra ord ett stort och långsiktigt arbete bakom att vissa frågor lyfts i debatten. Under våren 2017 genomförde Lärarförbundet en enkätundersökning som låg till grund för en rapport om fritidshemmen i Sverige. Rapporten fick stort genomslag i massmedia. En del personer implicerade att frågan lyfts av Lärarförbundet som en konsekvens av den nystartade gruppen ”Fritidshemmets riksorganisation”. Det stämmer naturligtvis inte.

Men! Det finns massor som vi kan göra lokalt. Lokalavdelningen kan plocka upp den kämparlust som finns hos en mängd lärare i fritidshem runt om i Sveriges kommuner, bjuda in till samtal och börja ett förändringsarbetet som gör skillnad i vardagen. Lärarförbundet centralt har arbetat fram stöd för samtal kring pedagogiks utvecklingstid, det finns statistik att tillgå och en politisk plattform att luta sig emot. Jag vet att det går att göra skillnad både på den egna arbetsplatsen, lokalt i kommunen och nationellt men det kräver ett ihållande arbete. Skämt och sido är det fackliga arbetet som föräldraskapet, ett evigt tjatande.

Idag är jag på väg till Stockholm. Imåndags undervisade jag elever i bild och på fritidshemmet, i går ledde jag kommunens kompetensutveckling genom att kollegialt utveckla undervisningen i fritidspedagogik, i morgon ska jag åka med den lokala styrelsen på styrelseutbildning. Då kommer vi att bland annat diskutera AID kod, planering och utvecklingstid för lärare i fritidshem. Med det vill jag säga att alla kan inte göra som jag men alla kan göra något. Om vi alla tar ett steg för en bättre situation på fritidshemmet såkommer vi göra skillnad det vet jag, TILLSAMMANS


Fritidshemmens dag!

Mot nya äventyr med fritidshemmen

Mot nya äventyr med fritidshemmen

Återigen blir det tydligt vilken otrolig miljö och kapacitet för utveckling fritidshemmen har. I dag sken solen över fritidshemmen, låt den fortsätta skina varje dag!

Idag sken solen över fritidshemmet, bokstavligt talat! Den andra tisdagen i maj 2018 inföll lämpligt nog på årets hittills varmaste dag. Ja, nu kan jag i och för sig endast tala för Helsingborgs räkning, där vädret annars lämnat mycket att önska. Men att solen tittade fram just idag måste såklart vara för att det är fritidshemmens dag. Precis hela dagen har vi ägnat åt firandet hos oss. Under förmiddagen tog vi med 6-7 åringarna på en sväng i skogen för lek och friluftsliv. Bland annat med Hitta Vilse kunskaper. Efter lunchen var det sedan 8-9 åringarnas tur som fick måla, dansa och minsann starta musikorkester.

Vi utmanade oss att på cirka 20 minuter få 60 barn att unisont sjunga och ackompanjera varandra i Aviciis “Wake me up” - men som de fixade det! På fritids är inget omöjligt när vi arbetar tillsammans.

I varsitt rum fick en körgrupp först lära sig texten, en rytmgrupp övade in takten och den sista hjälptes åt att spela ackorden på keyboards. Sedan slog vi ihop våra nyvunna kompetenser och avslutade med att spela och sjunga tillsammans. Vilken samarbetsförmåga som krävs för att lyckas med ensemblespel på så kort tid.

Återigen blir det tydligt vilken otrolig miljö och kapacitet för utveckling fritidshemmen har. Under dagen följdes flödet på sociala medier noga där fritidshem över hela landet basunerade ut samma tydliga budskap. En inspirerande energikick.

Karnevalsstämning är välkommet, för samtidigt med alla glada notiser kom också många länkar till artiklar som beskriver fritidshemmens tuffa vardag, bland annat följande:

Och efter mitt senaste blogginlägg här kan det verkligen behövas upplyftande läsning. Jag hoppas vi är på väg mot bättre tider för landets fritidshem och det känns som att det finns mycket gott som är på gång. Det kommer krävas krafttag, men det är en nödvändighet och är en investering som kommer ge mångdubbelt tillbaka.

I dag sken solen över fritidshemmen, låt den fortsätta skina varje dag!


Lärare på fritids under hård press

Tre av fyra lärare i fritidshem har för hög arbetsbelastning.

Tre av fyra lärare i fritidshem har för hög arbetsbelastning.

Sluta lova, bara gör.

Lärare på fritids under hård press är en av de stora nyheterna i senaste Lärarnas tidning (nr 5, 2018). Eller nyhet och nyhet, som artikeln också säger finns det inget nytt gällande den rapporteringen. Vilket får en att börja fundera.

Redan 2000 noterade Skolverket i rapporten Finns fritids att “fritidshemmens resurser beskurits långt bortom den gräns där god kvalitet kan garanteras”. Det är arton år sedan. Då hade fritidshemmen inte ens hunnit vara under skolans tak särskilt länge.

2011 konstaterade Skolinspektionen att fritidshemmen inte lever upp till sin potential (Kvalitet i fritidshem, 2011). Det pedagogiska uppdraget måste tas på mer allvar men omsorgsambitionerna går inte alltid att förverkliga när relationer mellan vuxna och barn tenderar bli ytliga och flyktiga i större barngrupper. Det är sju år sedan.

2012 kommer rapporten Har någon sett Matilda? från Kommunal som visar att situationen på landets fritidshem är pressad. Där sägs att personalen vänder ut och in på sig själva för att få det att gå runt men det är ohållbart på sikt. Fritidshemmen når inte upp till sina mål och blir förvaring snarare än den utvecklande verksamhet som de ska vara. Det är sex år sedan.

2013, för fem år sedan, beskriver Lärarförbundets rapport Det går inte att blunda längre en ohållbar situation med förstora barngrupper, låg personaltäthet, få utbildade otillräcklig utvecklingstid. SCB placerar fritidspedagogen på andra plats i toppen (eller botten) av yrkeskategorier med hög arbetsbelastning. Det gick att blunda.

2015 visar Försäkringskassans statistik fritidspedagoger och förskollärare som den yrkesgrupp med de högsta sjuktalen med “psykisk sjukdom” den vanligaste anledningen. Det innebär i regel utmattningssymptom eller utbrändhet.

I år säger Skolinspektionens senaste rapport om fritidshem redan i sammanfattningen att “studier och statistik har sedan många år indikerat stora utmaningar när det gäller fritidshemmens uppdrag. Utmaningarna handlar bland annat om stora elevgrupper, låg personaltäthet och låg andel personal som är behörig att undervisa”.

Och nu, ny statistik som visar att arbetsmiljön är fortsatt ohållbar. 15% av de tillfrågade hinner inte ens ta ut sin rast. SKL delar Lärarförbundets problembild och ska fokusera mer på fritidshemmen med stödmaterial och information.

Inget händer

Inget nytt under solen alltså med multipla källor som SCB, Försäkringskassan, SKL, Skolverket, Skolinspektion Lärarförbundet, Kommunal med flera.

Skollagen, läroplanen och alla andra styrdokument är kristallklara med uppdrag och ansvarsområde.

Den som påstår sig inte vara informerad om läget har ingen ursäkt längre. Kanske snarare behöver ta sig en funderare över om denne sitter på rätt position.

Den otäcka frågan att ställa sig är varför inget händer! Trots all medvetenhet finns det någon form av tyst acceptans kring nonchalansen som uppvisas när det gäller den vidriga arbetsmiljön på fritidshem. Vilken bedrövlig iskyla inom ett fält som ska handla om mänsklig värma. År ut och år in.

Tuffare år framöver

Något som bidrar till oron är att 9 av 10 kommuner verkar avse göra besparingar (“effektiviseringar”) inom sina verksamheter med “tuffare år” framöver. Det är ingen högoddsare var dessa i så fall kan komma slå hårdast. I Skolverkets rapport Kommunalt huvudmannaskap i praktiken (2011(!!!)) beskrivs att fritidshemmen fungerar som en mjölkko när det behövs sparas.

Så jag vet inte om jag litar på någon “okunskap om uppdraget” helt och hållet. Hur kommer det vara möjligt att skära mer där allt redan skurits bortom den gräns där god kvalitet kan garanteras? Hur går det att sitta i en ansvarsposition och inte vara införstådd i sitt uppdrag?

Det finns såklart också fritidshem som fungerar. Frågan där är hur det påverkar likvärdigheten när vissa elever får gå i skolor som satsar 100% på sin pedagogiska verksamhet och andra förlorar halva sin skoldag.

Något som är uppenbart är att inte hjälper att det skrivs, rapporteras, inspekteras, mäts, frågas, pratas och legitimeras så länge inte intentionerna når golvet i praktisk handling. Kunskapen finns.

Sluta lova, bara gör.


Studenters tankar kring sitt kommande läraryrke

Att få jobba nyskapande och förväntningar på en tillräcklig planeringstid. Det är några av de tankar jag får ta del av när jag träffar framtida fritidslärare. Lyckliga ni som får dem till kollegor till hösten! skriver Bodil Jullesson i Fritidspedagogikbloggen.

Jobba nyskapande svarar en student direkt. Hitta nya sätt att lära barnen, men också att få pröva det som man lärt sig och göra det på sitt eget sätt. Att få se hur eleverna lyckas och glädjas med dem är viktigt för studenterna.

Det kollegiala lärandet lyfts också fram, att få ta del av andra lärares erfarenhet och kunskap och att bidra med sin egen kunskap är också viktigt och spännande.

Hur tas jag emot?

Något som studenterna oroar sig för är hur de blivande kollegorna kommer att ta emot dem. En student funderar, med min utbildning blir jag ett hot eller blir jag en tillgång? En annan student undrar, hur ska man veta att man väljer rätt fritidshem, så att man får arbeta med utveckling och det systematiska kvalitetsarbetet?

De vill slippa slåss för att göra sina röster hörda angående uppdraget och få den planeringstid som krävs.

Det skiljer sig mycket från fritidshem till fritidshem, det har de fått erfara på sina vfu-perioder. Studenterna lyfter vikten av att hamna på en skola där rektorn prioriterar fritidshemmet. De vill slippa slåss för att göra sina röster hörda angående uppdraget och få den planeringstid som krävs.

Det skiljer mycket i hur studenterna tänker sig sin kommande anställning angående fördelningen fritidshem - ämne. Någon vill jobba max 25% på fritidshemmet medan någon annan kan tänka sig 100%, ämneskunskaperna kan man använda som metod, säger en student.

Studenterna menar att det är viktigt att få rätt planeringstid både för fritidshemmet och ämnet. I dag varierar det väldigt mycket från skola till skola. En student uttrycker:

"På ett fritidshem kan personalen få 7 timmars planering för fritidshemmet och samma planering som klasslärarna för ämnet. På ett annat fritidshem har personalen 2 timmars planeringstid för fritidshemmet och planeringstiden för ämnet får skötas på eftermiddagstid i barngruppen på fritidshemmet. Är det en likvärdig skola vi talar om? Uppdraget är det samma."

Vill studera vidare

När studenterna är färdiga vill de landa lite i sitt kommande yrke, men ganska snart vill de flesta plugga vidare. Två av studenterna vet redan nu att de ska läsa in en magister och flera av de andra studenterna vill plugga till ytterligare ett ämne.

De har svårt att förstå varför de bara får utöka behörigheten i lärarlegitimationen med ett praktiskt/estetiskt ämne. Med denna lärarbrist, hur hänger det ihop? undrar någon.

Att läsa till ett extra ämne behöver inte per automatik innebära att studenterna vill undervisa i det ämnet. Nej, den kunskapen tänker de kan mycket väl användas i samverkan eller i det kompletterande uppdraget på fritidshemmet. Då kan de arbeta med ämnena ur ett fritidspedagogiskt perspektiv.

Tydliga karriärvägar

Studenterna ser tydliga karriärvägar i yrket. Att utbilda sig till vfu-lärare och få ta emot studenter är ett exempel.

Att få ha en utbildad vfu-lärare med tid för uppdraget är direkt avgörande för hur man som student upplever sin praktiktid, säger en av studenterna.

Det finns studenter som har funderat på att hoppa av utbildningen på grund av en undermålig praktik. Det tycker studenterna är mycket bekymmersamt med tanke på den stora fritidslärarbrist som finns i dag.

Det finns studenter som har funderat på att hoppa av utbildningen på grund av en undermålig praktik.

En annan karriärväg är att bli rektor eller förstelärare. Att bli förstelärare är inte helt okomplicerat eftersom sådana tjänster inte finns överallt. Staten har gått in med medel för förstelärartjänsterna, men eftersom fritidslärarna inte har omfattats av reformen har kommunerna själva fått stå för kostnaderna för alla förstelärare i fritidshem. Detta vet studenterna.

Vill de bli förstelärare måste de först ta reda på om kommunen de fått sin anställning i har försteläraranställningar för fritidslärare. Har kommunen inte det får de tacka nej till anställningen. En student är väldig upprörd över detta och undrar: Varför ställs alltid fritids utanför alla statliga reformer?

5 viktigaste frågorna för Lärarförbundet

Tiden för samtalet är snart slut och jag frågar vad studenterna tycker är de viktigaste frågorna som Lärarförbundet ska arbeta med 2018.

Detta är studenternas svar:

  • Arbeta för att rektorernas kunskap om uppdraget ökar
  • Avtal som säkerställer tid för planering och utveckling
  • Ökad fritidslärartäthet på fritidshemmen
  • Höjda löner för lärare i fritidshem
  • Bygga broar mellan yrkesverksamma och politiker

Budskap till politikerna

Till politikerna säger studenterna:

  • Se till att det blir den likvärdiga skola och fritidshem som beskrivs i våra styrdokument. Ta politiska beslut så att vi får möjlighet att utföra vårt uppdrag.
  • Fungerande fritidshem gör att statusen höjs för vår lärarkategori och då vill fler bli fritidslärare.
  • Välkomna att besöka fritidshem så ni får en förståelse och kunskap om verksamheten och uppdraget.

Tänk vilka kloka studenter, lyckliga ni som får dem till kollegor till hösten!

Om skribenten: Bodil Jullesson är tjänstledig från jobbet som lärare i fritidshem och arbetar just nu som lärarutbildare på Linnéuniversitetets grundlärarprogram med inriktning fritidshem.