Lärarförbundet
Bli medlem

Utredningen tioårig grundskola, var finns fritidshemmets perspektiv?

Avsaknaden av fritidshemmets perspektiv i utredningen för tioårig grundskolan gör mig minst sagt rasande. Det borde vara självklart utifrån pandemins konsekvenser att förstå betydelsen av de mjuka värdena i vårt liv tillsammans.

Fritidshemmets undervisning är den undervisning som hårdast drabbats av lärarbristen. Det ska tilläggas att redan i dag har de flesta fritidshem i Sverige inte rätt förutsättningar att bedriva undervisning enligt läroplanens intention. Stora elevgrupper, brist på tid till för och efterarbete, undermåliga lokaler och nu avsaknad av ett djupare resonemang ur fritidshemmets perspektiv i utredningen av tioårig grundskola. Allt detta gör att fritidshemmets undervisning marginaliseras ytterligare. Varför diskuterar inte utredningen möjligheter för förskollärare i förskoleklass att få kompetensutveckling så att de blir behöriga i fritidshemmet? Läroplanerna är ju i dagsläget nästa identiska. Det enda som lyfts är möjlighet till kompetensutveckling för att bli behörig i ämnesundervisning så som svenska eller matematik. Fritidshemmets undervisning kompletterar övriga skolan genom att vara situationstyrd, upplevelsebaserad och grupporienterad. På så sätt får eleverna möjlighet att utveckla förmågor och erfara kunskaper som ligger till grund för övriga skolans lärande. Dessa förmågor och kunskaper går inte att mäta från en dag till en annan men de kan göra att eleven hittar balans mellan aktivitet och vila, utvecklar tilltro till sin egen förmåga, förstår det sociala demokratiska samspelet och vikten av att ingå i en gemenskap. För mig är det oerhört svårt att förstå hur politiker gång efter annan inte har kunskap eller förstår värdet av fritidshemmets undervisning.

Det borde vara självklart att alla förstod att fritidspedagogik är framtidens pedagogik!

Det är bara att fortsätt påverkansarbetet. Om vi uppmärksammar detta på alla nivåer: din arbetsplats, min arbetsplats, lokala sammahang och i nationella sammanhang så kan det ske en förändring. Tillsammans gör vi skillnad!

​"Vi gjorde det som till vardags är totalt förbjudet"

Kanelbulle på pinne

Kanelbulle på pinne

Nu har det gått några veckor sedan påsklovet och vi är nu mitt uppe i planeringen för sommarlovet. Loven är tiden då landets fritidshem “blomstrar” och man gör allt det där man inte gör normala veckor på fritidshemmet.

På loven har vi och alla elever på fritids bara oss själva att tänka på och frihet under ansvar är något vi kan stärka vid lov. Vi tar gärna tillfället i akt och gör lite galna saker som att leka på ställen man aldrig kan göra när det är skoldag.

Tex. hos Linus i Kumla passade man på att genomförde ett trapplopp. "Skolan är i 4 våningar med 2 trapphus, i det ena trapphuset sprang man uppåt och det andra sprang man neråt (något som till vardags är totalt förbjudet) Eleverna samlade så många varv som möjligt. Denna aktivitet knöt an till det övergripande tema som är träning och hälsa. Det var på barnens initiativ och det blev så poppis att vi fick göra det igen dagen efter." Även hos Niclas i Göteborg tog man tillvara de tomma korridorerna och lekte zombiejakt.

På loven kan man på ett ännu bättre sätt arbeta med den fritidspedagogiska undervisningen. Vi utvecklar samarbetsförmågan, kommunikationsförmågan, problemlösningen, kreativiteten, den kulturell medvetenheten och de estetiska uttrycksformerna. Vi arbetar givetvis med den fritidspedagogiska undervisningen i “vardagen”, men det är på loven vi kan utveckla det ännu mer. Vi har “hela” dagen på oss och ofta en mindre elevgrupp.

Hos Susanne i Göteborg mötte elever personalen i fotboll. “Elever från förskoleklass upp till klass 3 var med. Eleverna var peppade och samarbetade väl för att försöka vinna denna match.”

Hos Maria i Linköping bakade man bullar över öppen eld i skogen. Färdig pizzadeg på rulle som blev kanelbullar. Hos Carolina och Isabella även de i Linköping bakade man ena dagen pizzabullar och tog med till mellanmålet på utflykten, nästkommande dag stekte man hamburgare till lunch i skogen.

Hos Ulrika i Jönköping genomförde man fångarna på fortet och lagade mat i skogen. “Vi hade fångarna på fortet i gympasalen, gick en lång äventyrsrunda i skogen, där vi wokade mat över öppen eld och lekte sardinburken i en tät granskog, var och tittade på jättegrytor och en ruin. En dag hade vi en äventyrsbana uppsatt i gympasalen så alla fritids kunde gå dit under dagen.” Ulrika i Jönköping älskar att jobba på loven när man kan göra andra aktiviteter än i vardagen.

Elevantalet minskar och på lovet rår vi om eleverna hela dagen. Tänk om man alltid fick jobba med de små barngrupperna man oftast får göra på lov? I utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg är ett av förslagen att Skolverket ska ta fram riktlinjer för barngruppernas storlek. I dag ligger genomsnittet på 38 barn per grupp. Med mindre antal elever i grupperna skulle vi kunna bli ännu bättre på det fritidspedagogiska arbetet samt kunna ge varje elev det de behöver varje dag.

Som vi skrev i inledningen pågår nu planeringen för sommaren. Vad kommer att hända hos oss då? Kommer Linus och eleverna hos honom anmäla sig till Kumlas gatlopp (om något sådant finns) och kommer Maria, Carolina, Isabella och Ulrika med elever fortsätta med bakning och matlagning i skogen?

Vi gillar vardagen men vi säger som Ulrika i Jönköping, “Vi älskar att jobba på loven”.

Susanne Malmqvist och Hanna Almcrantz










Är HÖK 21 något för mig som lärare i fritidshem?

Skolavtal21

Skolavtal21

Det är klart vi lyckades inte hela vägen men vi tog några steg framåt. Hur ska jag som legitimerad lärare i fritidshem läsa avtalet som antogs av vår avtalsdelegation igår. Finns det några förbättringar för mig? Ja, det gör det!

Arbetsgivaren ska utarbeta en plan för det lokala arbetet för strategisk kompetensförsörjning. Parterna åläggs att identifiera framgångsfaktorer inom de 4 områdena och utifrån dessa identifiera insatser – helst skolformsvis.

Denna formulering är riktigt viktig för att vi ska få fler behöriga kollegor att dela ansvaret kring undervisningen i fritidshem med. Strategisk kompetensförsörjning handlar om att behålla, locka nya samt locka fler tillbaka till yrket, vi måste ha ett hårt tryck för att få det att ske skolformsvis. Det kommer att vara strategiskt att tillsammans med arbetsgivaren identifiera och skriva en tydlig samt uppföljningsbar handlingsplan. De fyra områdena är arbetsmiljö, arbetsorganisation, arbetstid och lönebildning – alla både viktiga och helt nödvändiga att stärka upp för lärare i fritidshem!

  • Planen med insatser ska finnas samverkad på plats senast 2022-03-31

Viktigt att det finns ett tydligt avstämningsdatum, en signal att arbetet lokalt måste ta fart.

  • Tjänstefördelning ska samverkas
  • Part kan ensidigt begära centralt stöd.
  • Arbetsgivaren ska säkerställa att arbetstagare har erforderlig tid för att enskilt och i samarbete med kollegor fullfölja det uppdrag som läraren ansvarar för och att arbetsuppgifterna ryms inom arbetstiden som helhet.

I HÖK 18 så behövde fack och huvudmannen vara överens om centralt stöd, nu räcker det att en part ser behovet.

I den sista punkten så finns förutsättningar för uppdraget. Det är här planeringstiden kommer in. ”Ska säkerställa” är i avtalstext skarpt. Idag finns det många lärare i fritidshem som arbetar utan förutsättningar som finns reglerade i någon form av avtal.

Bilaga 6
Centrala parters syn på förutsättningarna för en ändamålsenlig arbetsorganisation

  • Nytt syfte – balans i uppdraget i stället för effektivitet och arbetstidsköp. Uppnå en ändamålsenlig arbetsorganisation som kännetecknas av balans mellan uppdrag och förutsättningar

När det gäller balans mellan uppdrag och förutsättningar så är det för oss i fritidshemmet avgörande. Jag har sett flera exempel på att det är möjligt att diskutera arbetsorganisationen och på så vis komma åt arbetsbelastningen.

  • Ett arbete för ändamålsenlig arbetsorganisation – i respektive skolform – ställer krav på kommunen som huvudman när det kommer till ledning, styrning, och uppföljning, arbetsorganisation och prioritering av resurser.

Fritidshemmet är ingen egen skolform men det är en del av grundskolan och en verksamhet som huvudmannen har lika stort ansvar för som för övriga delar. Därför behöver fritidshemmets unika utmaningar lyftas fram.

  • 2000 kr till heltids medlemmar (medlem och anställd ¼ samt månadsavlönad.) Deltidsarbete och tjänstledighet av annan anledning än sjukdom och föräldraledighet minskar beloppet proportionerligt.

Denna utbetalning gäller alla medlemmar som uppfyller ovanstående och utbetalas på junilönen.

  • AG ska göra en löneanalys för varje yrke.
    Ska diskuteras partsgemensamt och utgöra underlag inför löneöversyner
    Särskild vikt ska läggas på kompetens, särskilt ansvar, yrkesskicklighet och erfarenhet.

Viktigt för att få till en långsiktig lönestruktur.

  • Arbetsgivaren ska säkerställa fortlöpande kompetensutvecklingsinsatser
    så att kvalitén i verksamheten upprätthålls.

Det gäller såklart verksamheten/utbildningen i fritidshemmet med.

I avtalet står också att läsa att Lärarförbundet tillsammans med SKR ska starta en dialog med staten i en rad frågor, som alla rör skolan som nationell angelägenhet. En av frågorna är konsekvenser av utredningen om 10-årig grundskola med särskilt fokus på förskoleklass och fritidshem.

// Line Isaksson, Mikael Forsberg, Annelie Arvidsson , Bodil Jullesson, Linus Karlsson, Susanne Malmqvist, Thomas Magnusson, Tino Skovlund och Hanna Almcrantz


Hur är det att vara ny lärare i fritidshem under pandemin?

Hur är det att börja arbeta som ny lärare i fritidshem under en pandemi? Vi ställde frågan till de nyutbildade lärarna Emilia, Max och Mist. Emilia arbetar på en F-6 skola i Växjö. Max och Mist arbetar på en F-6 i Malmö. Ta del av deras upplevelse.


Hur är det att vara ny lärare i fritidshem under pandemin?

Max&Mist

Det har varit omständligt jämfört med tidigare när man vikarierat. Nu ska man hålla avstånd och skicka hem barn vid minsta symtom. Det kan bli flertal samtal till föräldrar under en dag för elever med symtom.

Man har inga gemensamma aktiviteter tillsammans med andra avdelningar.

Den ständiga irritationen kring trängseln i matsalen vid mellis.

Det har också varit pirrigt och utmanande. Att var ny och komma ut och yrkesutöva sin profession är i sig något väldigt svårt men kombinationen med en pandemi känns att det finns saker man kunde göra bättre. Man besitter inte de kunskaper som man skulle vilja ha i denna verklighet att kunna följa styrdokumenten och rekommendationerna från FHM.

En del av fritidshemmet bygger på elevernas intresse och man känner att man ”misslyckas” när eleverna kommer med förslag om kan vi inte åka till bokskogen eller kan vi inte åka skridsko. Det kan vi inte dagsläget och då är något i styrdokumentet som fallera pga. pandemin. Utifrån undervisning i tex bild eller fritidshemmet kan vi inte besöka ställen som konsthallen eller något museum för inspiration som man kan bygga vidare på i verksamheten.

Emilia

Det har inte blivit någon kontinuitet på fritidshemmet eftersom det har varit någon personal borta nästa hela tiden.

Det har varit svårt att upprätthålla rutiner och det har blivit stökigt i barngruppen eftersom ordinarie personal har varit sjuka.

Det har varit svårt att planera aktiviteter eftersom många i personalgruppen har varit borta.

Det har inte varit lätt att stanna hemma när man bara haft lite symtom , det går emot min arbetsmoral och jag vet att det blir mycket tuffare för mina kollegor. Samtidigt är det jätteviktigt att man stannar hemma man vill ju inte smitta någon.

På fritidshemmet har det inte varit några restriktioner angående antal jämfört med antalet man får träffa hemma. Vi har ca 100 barn inskrivna men så många har det inte varit under pandemin.

Vilka förväntningar hade ni när ni började?

Max

”Jag var rädd”, Inte så mycket utifrån pandemin utan utifrån att man inte kan leva upp till sina egna förväntningar på yrkesrollen och pandemin gjorde det inte lättare.

Mist

Exalterad att få komma ut i verksamhet och med en viss förväntan att saker och ting inte skulle vara som innan pandemin. Kan ändå tycka att det har blivit väldigt bra, vi har ett väldigt bra arbetslag som stöttar och kompletterar varandra och försöker göra det bästa av situationen för våra elever

Emilia

Jag ville utveckla fritidshemmets verksamhet och skapa struktur. Jag såg bara möjligheter

Men fokus har varit att klara av dagarna och det har varit svårt att få till någon form av struktur pga av att folk har varit borta. Fokus har legat på vem som ska jobba för vem.

Vad hade ni gjort annorlunda om det inte hade varit pandemin?


Max&Mist


Mer föräldrakontakt. Har i nuläget inte träffat en majoritet av våra elevers föräldrar utan endast memorerat de utifrån röst. Blir inte lika lätt att bygga upp den där goda relationen med vårdnadshavare som kan behövas i vissa fall. Kan sakna att få den här bryggan mellan hem och fritidshem för att kunna arbeta med eleverna.

Det hade varit lättare om man hade haft fysiska kontakter med föräldrarna innan pandemin att bygga vidare på. Kanske i nya mötesform tex digitalt

Emilia
Vi hade haft föräldramöte , föräldrakontakten har blivit mycket lidande eftersom vi inte fått träffa dem. Vi har inte kunna göra några studiebesök och vi har haft restriktioner kring bakning och mellanmål.
Hur blev det?

Max&Mist

Till viss del har det har varit svårt, att inte i alla fall veta hur man ska hantera eller agera när det kommer till t.ex. kontakt med vårdnadshavare. Likaså känns jobbigare att behöva ta vissa samtal över telefonen istället för att enkelt kunna ha ett samtal face to face. Kan känna att mycket blir väldigt hattigt och halvdant över telefon, typ att ett snabbt byte av ord vid uppringning för att skicka ut eleverna.

Att förhålla sig till restriktionerna och riktlinjerna utifrån pandemin har tagit mycket av tiden som man hellre skull vilja lägga på att utveckla verksamheten. Att organisera verksamheten och aktiverna har blivit jobbigare och tar mer tid utifrån att man ska förhålla sig till restriktionerna och riktlinjerna.

Överlag har det mesta fungerat bra. Eftersom man inte blanda avdelningarna har effekten blivit att man har fått bättre samarbete i arbetslaget och bättre relation till eleverna. Det har blivit arbetslag som komplettera varandra.

Emilia

Morgonmöten, som innan handlade om flera saker, har nu bara handlat om sjukfrånvaro och har skett digitalt Alla arbetslagsmöten är digitala förutom fritidsmötena. Där har vi träffats fysiskt.


Utifrån uppdraget som lärare i fritidshem:

Vilka begräsningar har ni upplevt?


Max&Mist

Blir väldiga begränsningar i att bara röra sig i närområde men även inte kunna ta del av andra aktiviteter och kultur som normalt finns i stan. Vissa av målen inom styrdokumenten har vi insett blir svårt att nå upp till och troligtvis kan inte utföra under vårt första år. Detta handlar om då att ta sig runt i närområdet och delta i föreningsliv i närheten.

Emilia

Mellanmålet och lunch har coronasäkrats och bakningen har haft restriktioner. Föräldrakontakten har försvårats eftersom vi inte har fått träffa dem. Studiebesök och olika traditionsfiranden har fått ställas in eller blivit digitala,

Många möten med ledningen har blivit inställda pga av sjukdom.

Vilka svårigheter har ni upplevt?
Max&Mist
Jag kan tycka det är lite svårt det här med att hålla avstånd från barnen. Barnen kommer gärna och vill gå med en ute, vill leka lekar, spela eller bara få en kram. Det blir en sådan omställning för mig som gärna är med i lekar och aktiverar mig med barnen om det är en motivationsfaktor för barnen.

Det har varit lite isolering, inte göra utflykter, samarbeta med föreningslivet mm.

Att förklara för barnen varför man inte kan göra vissa saker. Barnen förstår men det känns begränsande för verksamheten och man kan inte alltid ta vara på deras initiativ.

Det är svårt att hålla avstånd till eleverna framför allt utifrån ett relationsskapande perspektiv. Barn som behöver närhet, behöver vuxen kontakt. mm


Emilia

Att upprätthålla strukturerna och rutinerna. När det är många borta är det svårt att hålla på sådant. Även svårt att planera in temaområden och fullfölja det när personal blir sjuka. Svårt att arbeta med utvecklingsområden eftersom mycket har pausats.

Att göra studiebesök har inte varit möjligt. Det som har varit positivt är att man har kunnat motivera för att vara ute i naturen mycket mer och att vara ute mer i allmänhet på fritidshemmet.

LGR11:

”Närsamhällets och föreningslivets utbud av aktiviteter och platser för kultur, fritid och rekreation”.

Detta har varit en svårighet att uppnå. Samarbeten mellan olika föreningar t ex har blivit inställda.

Att behålla föräldrakontakten har varit svårt.


Vilka åtgärder har arbetsgivaren infört utifrån pandemin?

Under skoldagen?

Max&Mist

Vi fick tillgång till båda matsalarna vilket har gjort att varje årskurs kan äta för sig själv och inte blandas med andra årskurser.

Vi har digitala möten. Planeringstid går att få ta hemifrån.

De specifika anpassningar som vi har genomfört på vår skola är följande:

· Endast nödvändiga externa besökare har fått tillträde till skolan (t.ex. VFU-studenter och ett urval hantverkare)

· håller avstånd i matsalskön

· har minskat trängseln i samband med skolluncherna genom att vi har tillgång till två matsalar

· ha digitalmöten

· har erbjudit möjligheten att undervisa på distans för medarbetare som personligen räknas till en riskgrupp

Emilia
Lärarna på skolan har fått ha sina möten digitalt och ska vara på sina arbetsrum istället för i personalrummet. Det är tydliga restriktioner vid lunchen. Vi-studenter i 4-6 har inte fått komma. (Verksamhetsintegrerade studenter från universitetet).Handsprit i matsalen och försöka hålla avstånd i leden.

Idrottslektionerna har varit utomhus så gott det har gått

Vilka åtgärder har arbetsgivaren infört för fritidstiden utifrån pandemin?

Max&Mist

Kan inte känna att det har gjort allt för mycket åtgärden för Fritidshemmet under pandemin. Vi får i princip samma restriktioner som under skoltiden. Samt då att vi inte kan gå på aktiviteter utanför skolan mer än parken i närområdet. Dock jämfört med skolan så kan vi inte ha båda matsalarna och sprida ut oss på samma sätt som vi kan under lunchtid i skolan. Vilket har varit ett irritationsmoment för många av oss.

Emilia

Bakning, mellanmål, hämtning och lämning har cornaanpassats. Fritids har inga arbetsrum så vi har fått samlas i personalrummet. Vi är 2 fritidslärare på ca 100 inskrivna, men som sagt har vi pga corona inte haft så många barn, och vi har fått planera hemifrån ibland

Bemanning/vikarier?

Max&Mist

Vi har ett rätt bra system med vikarier oftast så tas det in kända vikarier för både oss och barnen t.ex. VFU-studenter. Ibland händer det att vi får låna personal från andra avdelningar om det är kris. Det har varit lite körigt vissa veckor, men vi har fått det att funka. Personal i fritidshemmet täcker inte frånvaro under skoldagen.

Emilia
Det har inte varit många vikarier utifrån pga smittorisken. Elevstödet har fått ta de flesta vikariaten

Vilka förutsättningar har ni för ert uppdrag på fritidshemmet?
Max&Mist
Vi har rätt bra med tid inför fritidshemmet men ibland kan det kännas alldeles för kort också. Vi har minst en form av möte digitalt under våra fredagar som är planeringsdagen, vilket gör att oftast går en timme då till möte. När planeringstiden försvinner skulle den behövas tas igen vid något annat tillfälle.

Annars materialmässigt så har vi det rätt bra. Vår avdelning har en hel del material från början men vi har haft möjlighet att kunna vidga och beställa in det eleverna frågar efter – t.ex. nytt lego till Legomaster.


Emilia
Jag har ca 4,5h/vecka men mycket annat en ren planering görs

på denna tid.

Vilka förutsättningar har ni för ert uppdrag i ämne/skoldagen?
Max&Mist
Vi kan planera hemifrån för våra ämnen. Har rätt bra med planeringstid för mitt ämne, bild. Likaså att jag för möjlighet till att kunna planera inför andra aktiviteter jag håller i som äventyrspedagogik och IKT med programmering.
Emilia
Ca 5h/vecka planering . Jag undervisar 600 minuter i idrott/vecka. Undervisningen är fördelad på 9 klasser

Stoppa stora elevgrupper på fritidshemmet!

Vad är det som gör att fritidshemmets undervisning inte prioriteras utifrån samma förutsättningar som övriga skolan. Någon kanske säger att det beror på att fritidshemmet inte är obligatoriskt men det är ju å andra sidan inte gymnasiet heller.

Fler elever går på landets fritidshem än elever som befinner sig inom gymnasiets dörrar. Trots detta är det få politiker som vet vilken betydelse undervisningen på fritidshemmet har för svensk skola. Likaså är det få rektorer som har upptäckt potentialen i det som sker på fritidshemmet. Det är klart det finns väldigt lite forskning om fritidshemmets praktik och det är klart det påverkar. Men det finns vissa strukturella problem som jag väldigt svårt att förstå. Ett sådant problem är elevgruppens storlek. Riktlinjerna för barngruppen i förskolan är för åldern 4-5 år 9-15 barn/grupp. I Fritidshem har vi ännu inga riktlinjer men det krävs inte större tankeverksamhet att konstatera att fritidshem med över 100 elever i gruppen är helt galet. Så stora elevgrupper på ett fritidshem är dessvärre inte helt ovanligt. Vad händer med barn som lever i en sådan kontext under längre tid? Är det demokratiska värden som får råda heller herarkiska? Vad händer med undervisningen i fritidshem? Är den målstyrd eller bara aktivitetsstyrd. Det finns ingen direkt forskning på fritidshem som har studerat detta men jag kan ändå våga påstå utifrån den forskningen som finns på förskolan att dessa stora elevgrupper är direkt skadlig för våra härliga ungar och deras utveckling. Innan 90-talets besparingar fanns det en begränsning av elevgruppens storlek på fritidshemmet med 18 elever/grupp. Många olika skolreformer har passerat alla har varit en del i pusslet med att bryta ner fritidshemmens verksamhet. Vad kan vi då göra för att förändra situationen.

  • Börja starta dialog med rektor, tillsammans läs och fundera över läroplanens intention. Använd de allmänna råden för fritidshem.
  • Dela upp verksamheten i fler avdelningar, då blir personalbristen tydlig.
  • Tänk på att förändring tar tid men någon gång måste man börja.
  • Tänk på att samma bestämmelser som gäller för skolan när det gäller extra anpassning och särskilt stöd även gäller för fritidshemmet.
  • Ta hjälp av Lärarförbundet material när det gäller förutsättningar för planering och utvecklingstid.
  • Se till att din verksamhet är målstyrd och inte aktivitetsstyrd.
  • Ta hjälp av varandra, ring Lärarförbundets lokala avdelning och be dem om hjälp till en förändring.
  • Sätt fritidshemmets undervisning först och planera den, sedan kan det finnas utrymme för tex skolsamverkan eller ämnesundervisning.

Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem

Stärkt kvalitet i fritidshem

Stärkt kvalitet i fritidshem

Så blev äntligen utredningen kring Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg klar. Betänkandet redovisades i juli och i slutet av oktober lämnade bla. Lärarförbundet in sitt remissvar på utredningen.

Många av förslagen stämmer väl överens med de krav på förändringar som Lärarförbundet driver och drivit länge.


De viktigaste förslagen är:

  • Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram riktmärken för gruppstorlekar i fritidshemmet.

Lärarförbundet anser:

• Gruppstorlekarna i fritidshemmet bör vara i linje med skolklassernas storlek.

• Utredningen borde ha föreslagit tillskott av resurser till fritidshemmen.

• Alla huvudmän måste upprätta en plan för hur riktmärkenas nivåer ska nås.

  • Skollagen ska förtydligas med att huvudmannen ska se till att fritidshemmet har ändamålsenliga lokaler. Skolverket ska ta fram riktlinjer för utformning och funktionalitet av fritidshemmens lokaler.

Lärarförbundet anser:

• Skolverket måste ha med representanter för professionen i arbetet med att ta fram riktlinjer.

• Riktlinjerna måste anpassas efter den pedagogiska utvecklingen och bör även omfatta utomhusmiljöer.

  • Skolverket ska ges i uppdrag att förtydliga läroplansdel 4 för att tydliggöra lärarens ansvar respektive arbetslagets gemensamma ansvar.

Lärarförbundet anser:

• Förtydliga vad endast lärare i fritidshem kan ansvara för, och inskärpa att det måste finnas legitimerade lärare i fritidshem i varje elevgrupp på fritidshemmet för att läroplanen ska kunna följas.

• Kontinuerliga satsningar på implementeringen av läroplanen för fritidshemmet.

  • Statsbidragen för karriärsteg, lärarlönelyftet, lärarassistenter, personal-förstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik, samt specialpedagogik för lärande ska omfatta fritidshemmet.

Lärarförbundet anser:

• Fritidshemmet ska ingå i alla nationella satsningar. Både en resursfråga & symbolfråga.

• Det behövs tillskott av ytterligare resurser.

  • Flera förslag om kompetensutveckling för rektorer och skolchefer om fritidshemmet.

Lärarförbundet anser:

• Det behövs kompetensutveckling om fritidshem för att stärka skolledares pedagogiska ledarskap.

  • Bristen på behöriga lärare i fritidshem

Lärarförbundet anser:

• Fler platser, alternativa vägar och fler lärosäten.

• Fler disputerade lärare i fritidshem, lärarutbildare.

• Grundlärarutbildningen mot fritidshem ska vara på avancerad nivå. Master- eller magisterprogram.

• Satsa på forskning inom fritidspedagogik. Inrätta nationell forskarskola för fritidspedagogik.

Grundlärarutbildningen med inriktning mot fritidshem behöver ses över. Forskning om fritidshemmet bör inkluderas i högre utsträckning inom ramen för befintliga och kommande satsningar på forskning inom utbildningsvetenskap.

Flera stora och viktiga frågor för Lärarförbundet och alla fritidslärare där ute i vårt avlånga land. Spännande att se vad som händer nu?

Thomas Magnusson och Hanna Almcrantz






Förutsättningarna för fritidshemmen i spåren av covid19

Fritidshem

Fritidshem

​“Vem skyddar oss? En fråga som ni säkert läst tidigare i dessa oroliga tider från olika yrkesgrupper. Visst har både jag och vi på min arbetsplats också ställt oss den frågan !"

Så inledde Hanna sin reflektion på Lärarförbundets hemsida i början av juni kring hur hon upplevde att läget var för fritidshemslärare i och med coronapandemin. Frågan kvarstår ännu. Vem skyddar oss som arbetar på fritidshemmen?

Oron finns ännu där varje dag hos både oss, kollegor och hos våra elever. En oro som var lättare att hantera i våras och början av sommaren, då ljusare tider var här. Nu är vi i ett mörkt och kallt november och oron är ännu här. Men man har nu lärt sig att hantera oron.

Frånvaron bland kollegor och elev har fortsatt att pendla på våra fritidshem. Vissa dagar är de flesta på plats och undervisningen pågår “nästan” som vanligt. Nästa dag kan halva personalstyrkan vara borta. Detta har givetvis ställt större krav på de som varit på plats än normalt. Vi som arbetar på fritidshemmet har fått avvara kollegor från vår gemensamma arbetslagstid, fått ändra arbetstid med kort varsel, fått avstå egen planeringstid för att tillfälligt täcka upp under lektionstid för sjuka kollegor och byta fritidsavdelning under eftermiddagen. Vissa dagar har fritidshemmet haft en god kvalitet och vissa dagar har det enbart varit omsorg.

Vi är en yrkesgrupp som är vana vid och duktiga på att anpassa oss och vara flexibla i vår planering. Från ena dagen till den andra fick vi ställa om och planera för en verksamhet som till största del ska ske utomhus. Vår vana av flexibilitet kan man ju se som en stor styrka. Men det kan också ställas orimliga förväntningar på anpassning oavsett förutsättningarna. När ska fritidshemmets lärare slippa anpassa sig och istället få fokusera på sin viktiga undervisning, hinna planera och utveckla den fritidspedagogiska verksamheten?

Förra veckans inlägg från Lärarförbundet i sociala medier handlade om oss lärare i fritidshem och hur vi måste få prioritera vårt huvuduppdrag under coronapandemin.

  • Arbetsgivaren måste se till att det finns tillräckligt med personal så att inte alla extra arbetsuppgifter som pandemin medför landar i lärarna i fritidshems knän.
  • Möten ska vara digitala och egen planeringstid ska kunna ske hemifrån.
  • Huvudmannen bör se över schemaläggningen och riskbedöma den tillsammans med skyddsombudet. Planera så att möten och egen planeringstid kan genomföras på distans.

Om fritidslärarna ska hålla och kunna vara den trygghet för eleverna som de är, så måste de få lov att prioritera sitt huvuduppdrag. Enskilda arbetsplatser har löst frågan bra, där fritidslärarna när möjlighet finns kan göra sin planeringstid på distans och man har infört att alla möten är digital. På de arbetsplatserna behöver fritidslärarna inte heller vikariera för frånvarande kollegor under dagtid utan faktisk kunna ägna sig åt sitt uppdrag som är fritidshemmet. Men hur går vi vidare för att förutsättningarna ska lösas på alla fritidshem och att alla fritidslärare får känna att de gör det där jobbet som de är bäst på? Och detta både i dag då vi har en pandemi att förhålla oss till och även då pandemin är över?

Hanna Almcrantz och Thomas Magnusson


Lärarutbildningen är en av nycklarna till framtiden för fritidshemmet!

I dagarna har jag börjat på nytt arbete. Istället för att undervisa elever på mellanstadiet ska jag nu undervisa vuxna i pedagogik på högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Jag kommer att möta studenter som entusiastiskt vill lära sig och förbereda sig för ett arbete som bland annat lärare i fritidshem. Att komma ut som ny lärare är säkert en utmaning kantad av skräckblandad förtjusning, speciellt för de lärarna som ska undervisa på fritidshemmet. Lärarförbundets rapport kring nya lärares introduktion och mentorskap visar att 6 av 10 av de nyexaminerade lärarna saknar en mentor under introduktionsperioden trots att det är ett tydligt krav i skollagen! Det ska läggas till att fritidshemmets lärarbrist är gigantisk, att förutsättningarna för lärare i fritidshem på många skolor är under all kritik samt kunskapen kring lärandet på fritidshemmet är på tok för låg hos skolledning och huvudman. Därför är det av oerhörd vikt att du tar del av utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg, sprider den samt verkar för att dess innehåll tas på allvar.

För att möjliggöra att alla elever ska få en kvalitativ utbildning på fritidshemmet behövs det fler platser på lärarutbildningen mot fritidshem. Det behövs skapas fler alternativa vägar till en lärarexamen för fritidshemmet, såsom anpassade utbildningar för sökande med yrkeserfarenhet, kompletterande utbildningar, bryggutbildningar för personer med en annan lärarutbildning, samt utbildning på distans som kan passa för den som redan arbetar i fritidshem.

Det behövs stora och systemomfattande satsningar för att långsiktigt komma tillrätta med den stora lärarbristen på lärare i fritidshem. Lärarutbildningen behöver byggas ut med fler platser, men för att det ska vara möjligt behövs fler disputerade lärare i fritidshem som kan bli lärarutbildare. Eftersom det nuvarande grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem är en 3-årig utbildning på grundnivå har dock denna lärargrupp ett större gap för att bli behörig till forskarutbildning. Det får konsekvenser för deras möjligheter att läsa vidare och börja forska, och därmed för hela försörjningen av lärarutbildare och fritidspedagogisk forskning.

Lärarförbundet har länge drivit att alla lärarutbildningar ska vara på avancerad nivå och ge behörighet för forskarutbildning. För att fler av de lärare i fritidshem som idag har en examen på grundläggande nivå ska ha möjlighet att läsa en forskarutbildning behöver lärosätena i högre grad erbjuda master- eller magisterprogram som ger behörighet till fortsatta studier på forskarnivå.

Regeringen behöver satsa mer pengar på forskning inom utbildningsvetenskap och fritidspedagogik samt ge Vetenskapsrådet i uppdrag att inrätta en nationell forskarskola för fritidspedagogik. Nationella forskarskolor för lärare och förskollärare har skapats genom fyra statliga satsningar sedan 2008, men fritidspedagogik har hittills inte ingått i de ämnesområden som ett lärosäte kan få bidrag för att inrätta en nationell forskarskola i. Vi tillsammans måste hjälpas åt. Det är lika viktigt att lyfta fritidshemmets behov av kompetensförsörjning i större nationella sammanhang som att prata om det på din egna skola. Trycket i frågan måste vara på alla plan om det ska ske en förändring. Därför är din röst på din skola lika betydelse full som det påtryckningsarbete som sker nationellt. Tillsammans gör vi skillnad.

Allt börjar med bra Lärare!

Fritidshemmet är ingen institution för barnpassning - det är en del i elevens utbildning!

I juni 2020 kom utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg med sin rapport.

Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att uppdra åt en särskild utredare att lämna förslag som syftar till att stärka kvaliteten och likvärdigheten i fritidshem och pedagogisk omsorg. Som särskild utredare förordnades Linda Eskilsson, kommunalråd i Uppsala (mp). Sekreterare i utredningen har varit juristen Alexandra Lundvik och kanslirådet Jenny Jägsander från Utbildningsdepartementet.

Utredarna har tagit god tid på sig för att verkligen ta reda på och lyfta fram fritidshemmets utmaningar. När utredarna har träffat Sveriges fritidshem och dess forskning är det samstämmighet i vilka behov fritidshemmets undervisning har för att nå sin fulla potential.

De viktigaste förslagen i utredningen

  • Skolverket ska ges i uppdrag att ta fram riktmärken för gruppstorlekar i fritidshemmet.
  • Statsbidragen för karriärsteg, lärarlönelyftet, lärarassistenter, personalförstärkning inom elevhälsan och specialpedagogik, samt specialpedagogik för lärande ska innefatta fritidshemmet.
  • Skollagen ska förtydligas med att huvudmannen ska se till att fritidshemmet har ändamålsenliga lokaler. Skolverket ska ta fram riktlinjer för utformning och funktionalitet av fritidshemmens lokaler.
  • Förslag om kompetensutveckling för rektorer: uppdrag till Skolverket att ta fram kompletterande webbkurser om fritidshemmet med målgrupp rektorer, utforma en FFR-kurs (fortbildning för rektorer på högskolenivå) särskilt inriktad mot fritidshem, samt att redovisa hur Rektorsprogrammet kan möta behovet av att rektor ska vara insatt i regleringar och förutsättningar rörande fritidshem.
  • Pedagogisk omsorg föreslås få en rad skärpningar av kraven på verksamhetens kvalitet och likvärdighet, bl.a. skärpta krav på personalens utbildning eller erfarenhet, kompetensutveckling, systematiskt kvalitetsarbete och registerutdrag, samt ett förtydligande om att verksamheten ska förbereda barnen för fortsatt lärande i förskoleklass och grundskola. Man föreslår även en gradvis avveckling av pedagogisk omsorg som alternativ till förskolan genom att införa ett etableringsstopp. Kvalitetskraven och etableringsstoppen kan antingen införas båda samtidigt, eller endast kraven om kvalitet.

Vi i Lärarförbundet är speciellt glada för att utredningen lyfter fram behovet av riktmärke för elevgruppernas storlek. Dagens elevgrupper med ett genomsnitt på 38 elever är på tok för stora för att undervisning på fritidshem ska ske enligt läroplanens intention. Många lärare i fritidshem befinner sig i en situation där man som ensam ansvarig försöker se till att alla elever befinner sig i någon form av sysselsättning. Där konflikthantering handlar om att släcka bränder istället för att bygga demokratiska medborgare.

På mitt fritidshem, där jag undervisar har jag en utbildad kollega och en grupp med 25 elever inskrivna. Vi har möjlighet att följa elevens eget initiativ, lyssna in elevernas behov och bygga en undervisning där eleverna är varandras resurser. Genom situationstyrt och upplevelsebaserat lärande utforskar vi omvärlden tillsammans. Bara en sådan liten sak som att när två elever vill gå till gympasalen för att spela 21 kan jag följa med och delta i elevernas basketspel. Jag kan följa med utan att känna oro för att lämna min kollega själv med en alldeles för stor elevgrupp. När vi spelar samtalar vi under tiden kring ålder, vem man kan gifta sig med, vem som kan spela basket, fritidsintressen och vad framtiden har att erbjuda. Eleven får möjlighet att diskutera och reflektera kring vårt samhälle och hur det är att vara en medborgare i det. Samtidigt tränar eleven sin förmåga att räkna, kommunicera, ta initiativ och omsätta det i handling. Eleven får möjlighet att röra sig i allsidiga miljöer samtidigt som deras språk utvecklas. När vi utvärderade årets arbete i årskurs fyras arbetslag var alla ämneslärare överens om att fritidshemmets undervisning spelat roll för elevers måluppfyllelse. Dessa mjuka världen går inte att mäta genom ett nationellt prov, det handlar om förmågor och mellanmänskliga relationer som möjliggör ökad måluppfyllelse. Fritidshemmet är ingen institution för barnpassning det är en del i elevens utbildning. Det borde vara självklart för varje politiker att förstå vikten av och utnyttja fritidshemmets kapacitet till att bygga demokratiska ansvarsfulla medborgare.

Nu måste vi alla hjälpas åt att sprida utredningens budskap och se till att det blir verklighet av utredningens förslag. Prata med dina kollegor, kopiera upp utredningen till din chef och samtala om den. Ta kontakt med din avdelning inom Lärarförbundet och fundera över vad ni kan göra där du befinner dig! Lycka till!
Tillsammans är vi starka!

Allt börjar med bra lärare!

Framtidspedagogiken är kvar i vänthallen

“I dag firar firar vi, men i morgon fortsätter vi att kämpa för Fritidshemmets verksamhet”

“I dag firar firar vi, men i morgon fortsätter vi att kämpa för Fritidshemmets verksamhet”

Fritidspedagogiken är en framtidspedagogik. Fritidshemmens lärare är unika i sin kompetens. Ingen annanstans i världen utbildas liknande lärare på universitet med den kompetensen. De förmågor som efterfrågas i världen om framtidens skola, finns och utvecklas i de svenska fritidshemmen.

Den värdegrundande läroplanen är ett föredöme för många länder. Där de vill satsa på värdegrund, estetisk verksamhet som bild, musik, drama, miljö och it. Leken, rörelse och hälsa har en given roll. En plats där man utvecklar sociala relationer. Men denna bild av vårt yrke rimmar illa med de siffror vi ser över hur det saknas behöriga lärare i våra fritidshem och de stora elevgrupperna.

Idag, 12 maj 2020, firas Fritidshemmens dag i hela Sverige av 493 137 fritidselever och 40 100 anställda på 4446 fritidshem. Omräknat till heltidstjänster finns det motsvarande 23 800 heltidsanställda i fritidshemmet varav cirka 13 100 har en tjänst som lärare. Av de som har en tjänst som lärare hösten 2019 har 5 000, vilket motsvarar 38,2 procent, en legitimation med behörighet för att undervisa i fritidshemmet.

Att dagen uppmärksammas är viktigt för både eleverna, personalen, vårdnadshavare, politiker och allmänheten. Sedan 1 juli 2019 är det krav på legitimation för att få undervisa i fritidshem. Syftet med reformen är att höja kvaliteten i verksamheten. Men ingen centralt reglerad planeringstid/utvecklingstid som krävs för att uppfylla målen i läroplanen finns ännu.

Fritidshemmen gör elevens dag komplett och Lärarförbundet vill varje år uppmärksamma fritidshemmens viktiga verksamhet genom att fira Fritidshemmens dag andra tisdagen i maj. Fritidshemmens dag har firats sedan 1987. Olika teman har funnits under många år. På vissa platser firar man stort och på vissa platser firar man smått. Årets firande kommer att bli på annat sätt än vi är vana vid pga pandemin.

Fritidshemmen är en stor del av skolan som dagligen når nästan en halv miljon elever i åldrarna 6-12 år. Läsåret 19/20 är 493 000 elever inskrivna i fritidshem runt om i landet, vilket är en ökning med 3300 elever eller 0,7 procent jämfört med föregående läsår. Många elever spenderar större del av sin vakna tid i fritidshemmets regi än de gör i skolan eller i hemmet. En så omfattande och efterfrågad verksamhet förtjänar verkligen större resurser och mer uppmärksamhet.

  • 1975 var 5 % av alla barn 7-9 år och 1 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2006 var 78,3 % av alla barn 6-9 år och 11,3 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2012 var 82,8 % av alla barn 6-9 år och 18,0 % av alla barn 10-12 år inskrivna på fritidshem.
  • 2019 var 83,4% av alla barn 6-9 år och 20,6% i åldersgruppen 10–12-åringar var inskrivna i fritidshem.

Antalet elever fortsätter att öka på fritidshemmen. De senaste 10 åren har en ökning skett för åldersgruppen 10-12 åringar. En åldersgrupp som kräver stor pedagogisk planering. En åldersgrupp som vi som lärare i fritidshem behöver ligga steget före. Men eftersom andelen behöriga lärare i fritidshem inte ökar utan minskar så betyder det att pedagogerna måste prioritera. Ju fler elever och ju färre lärare med legitimation för fritidshem desto sämre kvalitet för den pedagogiska verksamheten.

Ska man bygga en trygg skola och fritidshem så måste tillsynen och omsorgen fungera. Det skapas i nuläget en stor frustration hos dagens lärare i fritidshem att inte hinna med sitt uppdrag. Att arbeta med fritidspedagogik innebär att man arbetar didaktiskt för att kunna utveckla verksamheten.

I och med att andelen barn i åldern 7-12 år som deltar i idrottsföreningars verksamhet minskar (RF/centrum för idrottsforskning) men ökar i fritidshemmen så ökar behoven av vuxenstöd på fritidshemmen. Så när ska vi märka att det satsas på riktigt på fritidspedagogiken? För om vi nu vill att det ska förändras så är det nu. Vi kan inte vänta på att framtiden ska komma till oss. Det enda vi kan ändra på är nuet. Och då är det nu politikerna måste satsa på Sveriges fritidshem.

  • ÖKA tätheten på legitimerade lärare i fritidshem.
  • MINSKA elevgrupperna.
  • SKAPA tid för planering, reflektion och utveckling.
  • HÖJ lönen.


Frågor & Svar