Lärarförbundet

Årets lärare i fritidshem

Grattis till Frida Hake, årets lärare i fritidshem 2016! Fritidshem och lärare i fritidshem är fantastiska - men också grymt underskattade.

Först såklart ett stort grattis Frida Hake till en välförtjänt utmärkelse som årets lärare i fritidshem 2016! Det har varit intressant och inspirerande att få höra dig berätta om ditt och dina kollegors arbete på Slagstaskolans fritidshem i Eskilstuna. Det var flera starka kandidater i racet och det slutgiltiga avgörandet var ingen lätt sak med många perspektiv att väga in. Men nu, efter att också fått möjlighet att träffa Frida på Skolforum i Stockholm tycker jag absolut att känslan vi hade under beslutstagandet stämde. Vi har hittat vår årets lärare i fritidshem 2016. Å juryns vägnar tackar jag alla som engagerat sig i årets utmärkelse.

Som jurymedlem är det å ena sidan svåra och tuffa beslut att välja bort bland alla fantastiska nominerade - men å andra sidan är det på sitt sätt en ynnest att få läsa alla fina ord som kollegor beskrivit och framhållit sina arbetskamrater med. Jag hoppas verkligen dessa lovord också uttalas till den det berör, för sådana hyllningar är alla värda att få höra. Genom nomineringsprocessen ges en glimt in i fritidshem runt om i landet med det hårda och viktiga arbete som genomförs där. Ni är alla värda att hyllas, tillsammans med alla andra obesjungna hjältar som strävar på!

Ibland önskar man att det gick och dela ut pris till alla. En individuell utmärkelse i ett yrke som är så avhängigt på samarbete kan kanske tyckas udda. Kanske borde det heta årets arbetslag? Årets fritidshem? Fast det är också en styrka i ett arbetslag att kunna tillerkänna sina närmaste kollegor. Kanske till och med en av de största styrkorna? Vi känner säkert alla någon vägvisare i vår närhet som sätter en extra gnista på tillvaron. Men en gnista behöver rätt förutsättningar för att tända elden och en sådan förutsättning är absolut ett väl fungerande arbetslag. Så utmärkelsen framhåller även kvaliteten i det samspelet och de skolledare, ej att förglömma, som ger det rum att växa.

En annan förmån juryuppdraget gav var såklart möjligheten att få kolla in hur det gått för förra årets vinnare Ann-Sofie Boström, en annan lysande ambassadör för vårt yrke! En kollega vem som helst skulle kunna skatta sig lycklig för. Det blev många intressanta diskussioner om fritidshemmens utmaningar och kapacitet under lunchen tillsammans med Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand som föregick prisceremonin. Vilken panel!

Det har varit fler intensiva dagar i fritidshemmens tecken för min del som inleddes med ett stopp i Borås på måndagen och delaktighet i den härliga fritidshemsutvecklingen som pågår för fullt i Sjuhäradsområdet. Där fick jag och min egen fina kollega Maria förmånen att berätta om det arbete vår utvecklingsgrupp gör på vår skola i Helsingborg. Så nu lämnar jag snart Stockholm och Skolforum med huvudet fullt av idéer och tankar om fritidshem som tillsammans verkar nå en slutsats. Fritidshem och lärare i fritidshem är fantastiska - men också grymt underskattade. Vi har framtiden för oss.

Med kollegor som Frida Hake och Ann-Sofie Boström samt med gemensamma ansträngningar flyttar vi hela tiden fram positionerna genom att synliggöra hur viktig vår roll är. Framförallt för barnen vi möter. Och jag vet iallafall en grupp barn i Eskilstuna som kommer fira kommande fredag extra mycket. Eller hur Frida?

Ps. Som ytterligare lök på laxen kommer dessutom förrförra årets vinnare, Jonas Wallman, ner till Helsingborg om några dagar och föreläser för oss. Life is good!

Integrationsfritids

Runnerydskolans vision

Runnerydskolans vision

Nässjö kommun, där jag är lärare, är en utav de kommuner i landet som tagit emot många nyanlända elever. Det innebär att vi har en undervisningssituation som kräver lite extra. Det är roligt, utvecklande, spännande men också svårt, utmanande och krävande.

Hösten 2013 fick vi en ny rektor på min skola, Runnerydsskolan och det innebar att nya tankar började utvecklas. Det fanns då en internationell klass med två grupper av nyanlända elever. Efterhand uppstod det mycket konflikter mellan eleverna och samtal med föräldrar fördes för att försöka lösa konflikterna. De nyanlända eleverna var till stor del isolerade från andra elever på skolan. Många elever hade tuffa erfarenheter med sig och det var stor frustration bland elevgruppen. För att bryta isoleringen började lärare och ledning samtala om hur situationen skulle kunna förändras. Samtidigt kom en ny lag som innebar att en elev max skulle var i förberedelse klass på heltid i 2 månader. Eleverna började skolas ut under de praktisk estetiska ämnen samt FRIS(fritidspedagogik i skolan) tiden. Det anställdes språkstödjare som talade elevernas modersmål och kunde följa eleverna samt förklara hur det svenska skolsystemet fungerar. För att eleverna under lek och gemenskap skulle få möjlighet att lära sig det svenska språket startades integrationsfritids upp på alla fritidsavdelningar på skolan. Språkstödjarna tillsammans med läraren i fritidshem blev en viktig resurs för eleverna i deras lärande om det sociala samspelet. Nu har vi haft integrationsfritids under tre år.

Eleverna erbjuds att vara på fritids 2-3 eftermiddagar i veckan under skolveckorna. På loven erbjuds de att var 2-3 dagar beroende på vilka aktiviteter vi erbjuder. När det kommer en elev till skolan som är nyanländ till sverige placeras den i förberedelseklassen. Det finns tydliga rutiner för kartläggning i 2 steg, socialt och ämneskunskaper. När detta är klart gör elevhälsoteamet en klassplacering. Eleven blir då också erbjuden integrationsfritids på en avdelning. Placeringen är avgiftsbefriad. Vi har ingen särskild avdelning som är integrationsfritids utan det är själva placeringen som benämns så. Eleven som ska ha integrationsfritids är på den "vanliga" avdelningen och ingår i de vanliga fritidsaktiviteterna med stöd av språkstödjare och fritidslärare. Vi hade en stor uppstartsdag i kommunen för alla lärare som undervisar elever från 1 år till 19 år. Nihad Bunar föreläste om nyanländ och lärande. Hans råd till verksamheten var, se till att alla elever får möjlighet att vara på fritids. Det vi har upptäckt är att eleverna har lättare att ta till sig ämnesundervisningen när de har koll på det sociala samspelet. Fritidshemmet ger dessa elever möjlighet att pröva sig själv i förhållande till andra under friare former. Fritids är en viktig arena för eleverna att skapa sig kunskaper om svenska skolsystemet, demokratiska förhållningssätt och förstå hur det är att leva som människa i ett svenskt samhälle. Integrationseleverna har gjort att vi lärare måste börja fundera över det demokratiska medborgarskapet och hur vi lär ut det. Det har inneburit att alla våra elever på fritidshemmet har blivit mer medvetna om demokratiska spelregler och många samtal har förts om hur vi ska vara mot varandra.

Fritidshemmens viktiga uppdrag

Detta är mitt första blogginlägg som ny deltagare i referensorganet för fritidspedagogik. Jag har arbetat som fritidspedagog i drygt 18 år och hela tiden följt och varit delaktig i de svängningar som varit när det gäller utvecklingen för fritidshemmen och fritidspedagoger/lärare i fritidshem.

De första åren som yrkesverksam var samverkan med skolan och det uppdrag jag som fritidspedagog hade under skoltid förankrat i fritidspedagogiken. Med tiden har kraven både på lärare och fritidspedagoger/lärare i fritidshem vuxit, vilket har gjort att vi glidit mera isär och fokuserat på våra respektive huvuduppdrag. I och med reformen om lärarlegitimation 2011 sjönk vårt värde som undervisande fritidspedagog/lärare i fritidshem rejält. I min kommun gick det under en period så långt att vi själva inte fick ha ansvar i klassrummet. Det är intet ont som inte har något gott med sig, då detta gjorde att vi styrde ännu mera fokus på vårt huvuduppdrag i fritidshemmet. Att vi från 1/7 har fått ett eget kapitel i LGR-11 "Fritidshemmets syfte och centrala innehåll" där vårt uppdrag och verksamheten beskrivs i tydliga ordalag gör att jag växlar upp och fortsätter att arbeta för att stärka och utveckla fritids. Att det tydliggörs att fritidshemmet kompletterar skola och förskoleklass genom ett situationsstyrt, upplevelsebaserat och grupporienterat lärande som ska utgå från elevernas behov, intressen och initiativ känns stärkande och motivationshöjande att läsa svart på vitt. I förra veckan stod jag själv som stolt fritidspedagog och presenterade på ett föräldramöte det förtydligade uppdraget och vår verksamhet grundligt för första gången, genom ett trevligt bildspel och insåg under tiden vilket fantastiskt och viktigt arbete vi gör!

Eftersom det nya kapitlet redan gäller arbetas det i många kommuner och/eller fritidshem med att börja implementera kapitel 4 bland personal och rektorer. När ingen central implementering finns kommer implementeringen och effekten av den se väldigt olika ut.

För att nya kapitlet ska få genomslagskraft måste regering och huvudmän ta ansvar för implementering. I början av juli gjorde Lärarförbundet en skrivelse till Gustav Fridolin. Vi väntar fortfarande på att ta del av hur man från centralt håll tar ansvar för att implementera det nya kapitlet på liknande sätt som när LGR-11 kom 2011. Att inte ta ansvar fullt ut när det gäller implementeringen är som att stoppa in en tom plåt i en varm ugn! Effekten och möjlighet till nationell kvalitetssäkring försämras. https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1467711149/0b827111b2881e1baab508a31322b704/Skrivelse_ang_ende_implementering_Lgr_FpFkl.pdf

Nu gäller det för oss i referensorganet för fritidspedagogik och Lärarförbundet centralt och lokalt att arbeta för att kapitel 4 i LGR-11 presenteras, implementeras och arbetas med på alla nivåer. På så vis stärker vi den viktiga verksamheten på alla fritidshem i hela Sverige och höjer statusen på vår yrkeskår!

Inlägget skrivet av Annelie Arvidsson

​Schrödingers lärare

Fritids ÄR en del av skolan. Punkt. Ingen mer ovisshet, ingen mer blind fläck.

Efter semestern är det dags att plocka upp tråden igen kring alla frågor som berör fritidshemmen. Det är så klart inte många oväntade saker som hunnit inträffa på det stora planet under sommaren, vilket trots allt är vad sommarlediga dagar ska vara till för. Det är viktigt med återhämtning och rekreation! Men ett litet öga har så klart varit öppet. För på de allra flesta fritidshem har verksamheten troget hållit fanan högt under sommarmånaderna.

Nya och gamla frågor

Nu ringer skolklockan åter in och väcker funderingarna och oron till liv igen. Bränner fritidshemmet sitt krut redan under förmiddagen? Hur stor är egentligen tillgängligheten till klassrummen som verksamheten blivit inrymd i när egna lokaler är allt mer sällsynta? Hur stora kan barngrupperna bli? Hur blir bemanningen och arbetsmiljön? Hur ska vi kvalitetssäkra? Hur kommer samverkan utformas? Vad händer med fritidshemmens förutsättningar när lönekostnaderna stiger för att kunna locka lärare?

Men så klart, också det ständigt återkommande frågetecknet, om fritids är med på tåget när det talas vitt och brett om skolsatsningar. Som till exempel den aktuella statliga lönesatsningen på lärare. För det verkar mig som om fritidshemmen fortsatt ibland faller inom skolramen, men lika ofta trillar utanför. Varför är det fortsatt så?

En kattvideo

Jag kom något oväntat att tänka på det klassiska kvantmekaniska tankeexperimentet om Schrödingers katt. I detta placeras en katt inuti en sluten kammare under en timme tillsammans med ett radioaktivt ämne som har en 50% sannolikhet att trigga en dödsbringande mekanik. Men så länge kammaren hålls sluten finns det ingen möjlighet att veta om katten har gått hädan eller är vid liv, därför kan båda möjligheterna ses som sanna - en superposition. Tills någon tittar.

Liknelsen går lite djupare än så, det är trots allt kvantmekanik, men slarvigt lekmannaförklarat handlar Schrödingers kritik om teorins ovisshet kring hur ett antingen eller blir till ett slutgiltigt tillstånd. Det enda sättet att verkligen veta är först genom en direkt observation. Överfört till ovissheten kring fritidshemmens position låter det inte lovande för en verksamhet som beskrivits som skolans blinda fläck. Är vi med eller inte när vi undersöker närmare?

Ok, fullt lika drastiskt som för kattstackaren är så klart inte läget för fritidshemmen. Men beslutsprocessen kring fritidshem behöver inte heller vara på kvantmekanisk nivå. Fritids ÄR en del av skolan. Punkt. Ingen mer ovisshet, ingen mer blind fläck. Lådan är öppnad och läget är nu tydligare än någonsin med tilläggen i läroplanen. Om situationen ska förbättras ska frågan om något även gäller fritidshemmen aldrig behöva ställas. Men vi vet allt för ofta inte riktigt var vi står förrän vi observerat effekterna av fattade beslut. Något 50-50 tillstånd går det kanske inte heller att tala om då exempelvis den statliga lönesatsningens sannolikhetsfördelning tydligen var 90-10. Huruvida något kommer kosta ekonomiskt verkar ha märkligt stor inverkan på utgången.

Vad det gör med framtidsutsikterna och motivationen att satsa på och utveckla det fritidspedagogiska uppdraget när många lärare i fritidshem även har tryggheten som behörighet i skolämnen ger. Det är en stor svaghet i skolbygget i vilket fritidshemmen är en unik och viktig del.

Det kommer bli en intressant tid framöver. Kommer förtydligandet av läroplanen med nytt kapitel för fritidshemmen vara en tillräcklig markering som kan sudda ut oklarheterna och göra att fritidshemmens uppdrag tas på större allvar?

Referensgruppen för fritidspedagogik har i veckan haft sin första träff och vi kommer nogsamt följa utvecklingen!

(Inga katter skadades vid författandet av denna text.)


Äntligen får fritidshemmet synas!

Fritidspedagogen har ända sen 1966 kämpat för att få synas och visa sitt rättmätiga värde. Nu med den nya läroplanstexten syns fritids klarare. En enträgen facklig rörelse har tillslut gett resultat och dimman börjar lätta.

Fritidspedagog utomhus lärare i fritidshemVi har inte alltid varit en enad profession. Vi har gnidits mot varandra och ur friktionen har utveckling vuxit fram. Men vi som profession är bäst på konfliktlösning och vi tillsammans vet att grupper som är starka kan förändra världen. Nu har vi en text i läroplanen som förtydligar vårt syfte och mål med undervisningen på fritidshemmet. Det är tid att utnyttja fritidshemmets potential och möjliggöra för varje elev att lyckas.

"Den bruna boken"
Jag blir rörd när jag bläddrar i böckerna som jag fick av Ewy Dahlin när jag tog på mig uppdraget som ledamot i förbundsstyrelsen. I den bruna boken(program för innehåll i fritidsverksamheten, -82) som Sveriges Fritidspedagogers Förening gav ut står det. " När SFF bildades 1966 engagerande sig förbundet omedelbart i utbildningsfrågorna. Tidigt hävdade SFF att fritidspedagogutbildningen var en lärarutbildning och inte en vårdutbildning". 1977 i och med högskolereformen genomfördes förverkligades deras krav. Vidare i den bruna boken skriver man om metodik, de vuxna som fostrare och identitetsobjekt, normer och regler, konfliktlösning. Boken beskriver fritidshemmets innehåll av arbete, lek, hem och samlevnad, kulturpolitik/samhällsorientering, natur och miljö, föräldrarsamverkan, barn i behov av särskilt stöd. Mina egna tankar går till den läroplanstext vi har idag innehållet är i stort sett detsamma. Det gör att att jag känner tillförsikt med den nya läroplanstexten.

Förslag till kursplan
Cecilia Larsson, tidigare ledamot i Lärarförbundets styrelse och facklig kämpe för fritidspedagogiken i decennier, har länge förstått att om politiker, andra lärare, tjänstemän ska förstå vad fritidspedagogik innebär för lärande måste uppdraget skrivas fram tydligare och bli mer synligt. Hon var den drivande kraften att ta fram ett förslag till kursplan och jag är övertygad om att hade vi inte formulerat oss då hade vi inte haft en läroplanstext nu.

Framtiden
Nu är det upp till oss att ta till oss texten och tolka den med fritidspedagogiska ögon. Vi ska bära yrkesstoltheten högt och skapa likvärdiga fritidshem över hela Sverige. Bara för att vi nu äntligen har en läroplanstext är inte utmaningarna slut. Framför oss har vi ett arbete bland annat för:

  • Fler lärare i fritidshem
  • mindre elevgrupper på fritidshem
  • en lärarlegitimation där fritidspedagogiken gör dig till en legitimerad lärare
  • en utbildning på avancerad
  • fler forskare och mer forskning på lärandet i fritidshem

Så du där ute fortsätt kämpa för vi tar steg framåt. Tillsammans är vi starka!

Ska lärarassistenterna ta fritidspedagogernas plats i skolan?

När man följer debatten om införandet av lärarassistenter pratas det mest om att administrativa uppgifter ska minska för lärarna och det är det nog ingen som motsätter sig. Men när assistenten ska gå in och göra utbildade pedagogers arbete måste vi protestera.

Den 21 april 2016 publicerar Lärarnas tidning en artikel som berättar om en av de första anställda lärarassistenterna Lina i Helsingborg. Lina är inte utbildad pedagog men har som sin främsta uppgift att vara rastvakt. En annan uppgift är att stödja i planeringen och genomförandet av utflykter. När jag läser artikeln börjar varningsklockorna ringa. Vad händer med kvalitén på rastverksamheten och utflykter om det inte finns några krav på pedagogisk kompetens? Om en outbildad assistent får göra jobbet istället för en utbildad pedagog innebär det att det ger skolor ett legitimt sätt att inte anställa dyrare, utbildad personal? Målet med all verksamhet som har med våra elever att göra måste vara att den bedrivs helt av pedagogiskt utbildad personal. Det målet får aldrig ändras. Sen att det i realiteten med bristen på pedagogiskt utbildad personal inte gör det möjligt i dagsläget är något helt annat.

Det finns en vinst med att undervisande lärare medverkar under raster och det är att de har möjlighet att forma djupare relationer med sina elever och får se sina elever i ett annat sammanhang än i klassrummet. Därför kan en lärarassistent aldrig assistera en lärare i att vara rastvakt. Det ska vara utbildade pedagoger ute bland eleverna – de som är utbildade i fritidspedagogik driver den pedagogiska rastverksamheten och de ämnesundervisande lärarna assisterar och umgås med eleverna.

För att lärarassistenter ska bli en lyckad tillgång för lärarna måste det definieras tydligt i en arbetsbeskrivning vilka befogenheter en assistent ska ha. Skolledare måste vara medvetna om att en lärarassistent aldrig får ta en utbildad pedagogs plats. Att satsa på fritidslärare/fritidspedagoger borde vara av högre prioritet än att satsa på lärarassistenter. Fritidspedagogiken behövs även i högre årskurser än lågstadiet. Vad många ämnesundervisande lärare upplever är det just svårigheten att att hantera konflikter som följer med in i klassrummet. När utbildade pedagoger får arbeta förebyggande på raster samt får hantera konflikter på ett professionellt sätt är det en enorm avlastning och den undervisande läraren kan fokusera på undervisningen.

Min berättelse om varför jag blev lärare

"Att få följa unga människor i deras utveckling, var med och påverka deras möjlighet till ett rikt liv samt själv hela tiden befinna sig i ett sammanhang där jag får möjlighet att utvecklas är oerhört inspirerande."

"Att få följa unga människor i deras utveckling, var med och påverka deras möjlighet till ett rikt liv samt själv hela tiden befinna sig i ett sammanhang där jag får möjlighet att utvecklas är oerhört inspirerande."

"Att vara lärare är det finaste, inspirerande, lustfyllda och bästa jobbet för mig." skriver Line Isaksson om varför hon blev lärare i fritidshem. Varför blev du lärare? Dela med dig av din berättelse eller vardagsbetraktelser i sociala medier med #viärlärare.

Att vara lärare är det finaste, inspirerande, lustfyllda och bästa jobbet för mig. Att få följa unga människor i deras utveckling, var med och påverka deras möjlighet till ett rikt liv samt själv hela tiden befinna sig i ett sammanhang där jag får möjlighet att utvecklas är oerhört inspirerande.

Efter snart 18 år som verksam lärare i fritidshem känner jag fortfarande lust och glädje varje dag i undervisningen med eleverna. Min inre nyfikenhet och lusten att intragrera med andra människor har gjort att jag alltid haft en positiv inställning till skola och utbildning. Under gymnasietiden var jag kontaktperson åt en funktionshindrad tjej. Vi var ute på många äventyr och tillsammans. Hon lärde mig att se människans starka sidor och jag gjorde det möjligt för henne att möta världen som den ungdom hon var. De åren med Linda har gett mig förmågan att ta tillvara på små framsteg, se helheter, förstå vikten av motivation och förstå att relationsbygge är en förutsättning för utveckling.

Efter gymnasietiden arbetade jag på träningsskolan i några år tills jag en dag bestämde mig för att nu vill jag utvecklas vidare. Då var min tanke att bli lärare på särskolan. Jag sökte lärarprogrammet i Jönköping, då fritidspedagog nu lärare i fritidshem. Helt fantastiskt bred utbildning. Min första praktik innebar möte med en fritidspedagog som sedan blev en utav de starkaste förebilderna för mig i utveckling av min yrkesidentitet. Utbildningen gav mig teoretiska kunskaper kring lärandeteorier och ämneskunskaper, men Lena blev min förebild hur man praktiskt utför ett bra fritidspedagogiskt arbete. Jag lämnad högskolan med huvudet fullt av pedagogiska dilemman men mötte en skola fullt med görande. Det fanns inga strukturer för utveckling eller pedagogisk diskussion utan yrkeslivet handlade om planering och genomförande av undervisning. I mitt sökande efter diskussionslystna lärare kom jag i kontakt med det lokala lärarförbundet. Äntligen hittade jag ett forum för yrkesutveckling, förutsättningslösa diskussioner och möjlighet att påverka mitt lärarliv till det bättre.

Idag har jag precis lämnat över ordförandeskapet i lokalavdelningen, sitter i förbundsstyrelsen, är utvecklingslärare i kommunen, arbetat fram ny läroplanstext för fritidshem samt undervisar två dagar i veckan. Att vara lärare innebär att göra skillnad för framtiden och jag är stolt över att var en del av den utvecklingen.

Läroplanstext för Fritidshem - Implementering inte enbart för oss

Fritidspedagogik

Fritidspedagogik

Den första juli träder den nya läroplanstexten för fritidshem i kraft. Implementeringen kommer att vara av stor betydelse och det är viktigt att även skolledare och politiker har koll på fritidspedagogers och lärare i fritidshems uppdrag.

Den första juli är det dags för det som många lärare i fritidshem och fritidspedagoger har sett fram emot. Den nya läroplanstexten träder i kraft vilken har som syfte att förtydliga lärare i fritidshem och fritidspedagogers uppdrag.

Förslaget har legat ute en längre tid nu men nu är det hög tid att även den uppdaterade versionen tittar ut och presenterar sig för den nyfikna massan. Även kommentarsmaterialet kommer vara intressant som en beskrivning hur texten ska tillämpas i praktiken.

Min förhoppning är att läroplanstexten för fritidshem kommer att landa mjukt ute i verksamheterna. Att kunna hålla uppdraget i handen utan att behöva famla i luften efter den känner jag är en befrielse och en bekräftelse för mig i mitt yrkesutövande. När vi nu har texten i vår hand behöver vi använda den väl och även påvisa för framförallt skolledare men även politiker att ”det är det här vårat uppdrag innebär. Hur ska vi tillsammans se till att mitt uppdrag som Lärare i Fritidshem/ Fritidspedagog är genomförbart?”

Till hösten börjar arbetet med implementeringen av det nya läroplanstillägget och det har getts indikationer om att skolverket är på hugget för att implementera läroplanstexten på bästa sätt. Det som saknas i skrivande stund är statliga medel för genomförande av implementeringen. Detta är en oerhört viktig fråga för Lärarförbundet. Läroplanstexten behöver inte endast implementeras för lärare i fritidshem/fritidspedagoger utan självklart behöver det också ske för rektorerna. De behöver ha stenkoll på vårat uppdrag och även ifall det finns en mängd positiva exempel på rektorer som har det så överskuggas de av de dåliga exempel på verksamheter där fritidspedagogiken inte alls ges den plats som den förtjänar. Det behöver bli ändring på det och läroplanstexten skiner ljus på den förhoppning ja har om att ändring kommer att ske.

Nu är det snart sommar och det blir tydligt att både elever och lärare har det för ögonen mer nu än annars. När vi kommer tillbaka möts vi av ett intressant kapitel i den relativt unga Fritidspedagogiska historien. Jag ser med spänning fram emot vad som komma ska.

Skugga mitt lärarliv på fritidshemmet

Thomas Strand, riksdagsledamot för socialdemokraterna, skuggade mig i mitt lärarliv på fritidshemmet.

Jag ville ge Thomas bilder av det upplevelsebaserade, situationsstyrda, lustfyllda lärandet som sker på fritids. Jag ville få honom att förstå lekens betydelse för människans utveckling. Jag ville få honom att känna potentialen i det fritidspedagogiska lärandet för framtidens samhällsmedborgare. Denna eftermiddagen, förutom egen initierad lek, erbjöd vi skapande verkstad och drama. Jag och Thomas var i den skapande verkstaden. Vissa elever vill göra färdigt sin känslolåda, några ville skapa en morsdagslåda och ett par andra elever skulle göra kulisser till den animerade film de höll på att producera. Thomas stod till en början lite avvaktande vid sidan av men allt eftersom blev han mer och mer engagerad och tillslut var han delaktig i arbetet med kulisserna. Att se hans ansikte från att vara lite slutet till att lysa upp av engagemanget och lust får mig direkt att förklara för honom att det är precis detta Fritidspedagogik handlar om. Vi puffar, syr ihop (Marianne Dahl, fritidspedagogers handlingsrepertoar) elever så att de befinner sig i ett sammanhang och känner sig delaktiga. Vidare berättade jag om plus plus gubbarna som skulle användas i filmen. Att plus plus är ett utmärkt material där man tränar matematisk förmåga. Kulissbygget tränar kreativitet, bildspråk och förmågan att samarbeta. Filminspelningen tränar digitalförmåga, bildspråk, språkutveckling, konfliktlösning och berättande.

Under Thomas besök diskuterade vi mitt uppdrag som utvecklingslärare/förstelärare i fritidshem och på vilket sätt mitt uppdrag påverkar utvecklingen och möjliggör för kollegialt lärande. Uppdraget handlar om att var ett stöd till rektorn och arbetslaget i det systematiska kvalitetsarbetet. I lärandesamtal med tydliga strukturer får arbetslaget, den enskilde läraren i fritidshem syn på värdet av det systematiska kvalitetsarbetet och på så sätt skapar det mening.

Vidare samtalade vi om integrationsfritids. För att minska kultur krockarna och för att snabbare integrera de nyanlända startade vi på vår skola integrationsfritids. Det är som ett vanligt fritidshem förutom att de nyanlända får gå där. Varje avdelning har en språkstödjare som finns till hands för att förklara, tolka och hjälpa de nyanlända att förstå det svenska samhällets kommunikation. Vid en intervjun i lärarnas tidning beskrev jag det så här: ” barn som inte förstår hur man går in i en lek förstör leken. Det gör de andra eleverna arga och barnet som förstör får inte vara med. Då får det barnet ofta svårt att delta i undervisningen i skolan eftersom det är upptaget med försöka förstå varför det inte får vara med. Det är inte bara språkförbistring som gör det svårt. Även kulturella skillnader kan ställa till det. I Sverige har vi levt i ett demokratiskt samhälle i många år. Men alla barn som kommer hur har inte det. De vet inte hur man löser en konflikt på ett demokratiskt sätt.”

Så med detta blogginlägg uppmanar jag dig att bjuda ut en politiker för att skugga dig en dag.

Fritidshemmens dag!

Idag firar vi fritidshemmen, en unik verksamhet som inte emulerar, utan kompletterar. Det är en viktig skillnad. Därför är den fritidspedagogiska särarten så avgörande att värna och utveckla för framtiden. Kanske viktigare än någonsin.

Denna vecka infaller andra tisdagen i maj vilket som bekant betyder något lite extra speciellt för oss på fritids. Fritidshemmens dag. Förhoppningsvis kan det komma bli något speciellt även för dem utanför verksamhetens inre krets. Fritidshemmet, en del av skolväsendet som på tok förlänge hamnat i skymundan men nu allt mer kliver ur skuggorna för att ta plats med sin viktiga funktion. Läroplanen säger att vår (skolans) uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Utmaningarna som barnen kommer ställas inför i framtiden är komplexa och blir allt mer så efterhand som ett tämligen inrutat industrisamhälle transformerar sig till det globala och digitala informationssamhällets skenande förändringstakt. Vi kan tycka att utvecklingen går fort nu - men det kommer aldrig gå så långsamt som idag, beskrev Joakim Jardenberg träffande läget under sin föreläsning på SETTsyd i Malmö.

Institutionen skolan måste hänga med i svängarna. Aldrig förr har utbildning varit så viktigt att ha med sig ut på arbetsmarknaden. Förändring och förnyelse ställer också höga krav på flexibilitet, initiativtagande, kreativitet, kommunikation, samarbete, ledarskap, sociala förmågor och mycket mer som räknas upp bland annat i EUs 21st century skills. Sådant som klingar bekant för vem som helst som studerat fritidspedagogik och arbetar på fritidhem. Det är ju precis vad vi bygger vår verksamhet kring!

Forskning för att finna former för att optimera lärandet i skolan har visat sig stämma väl med hur man redan arbetar eller strävar mot att arbeta i fritidshemmen säger Allmänna råd för fritidshem. Med sitt kompletterande uppdrag och sin särart besitter fritidshemmen ovärderliga möjligheter att stödja eleverna i sin utveckling och sitt lärande.

Fritidshemmet kan genom att arbeta med en utforskande, laborativ, kollaborativ och praktisk metodik bidra till elevernas måluppfyllelse i både fritidshemmet och skolan. Bilden av vad som är relevant kunskap och förmåga nyanseras och förändras hela tiden. Det är lätt att fastna i och mest framhäva kunskapsdelar hämtade ur kursplaner, som matematik, läs och skriv i verksamheten för att känna att den ska räknas. Men uppdraget är vidare än så. Fritidshemmet emulerar inte, vi kompletterar. Det är en viktig skillnad som skapar fler ingångar för lärande. Därför är den fritidspedagogiska särarten så avgörande att värna och utveckla. Ett ömsesidigt möte mellan de pedagogiska synsätten i förskoleklass, skola och fritidshem kan berika elevernas utveckling och lärande. En gemensam syn på lärande i de olika skolformerna utgör inget hinder för att beakta fritidshemmets egenart.

Kunskaperna finns visst närvarande hela tiden, men det är framförallt hur vi kontextualiserar, utvidgar och fördjupar dem genom en verksamhet som utgår först och främst från barnens intressen och behov.

Med ett följsamt grupporienterat arbetssätt där relationer är viktiga redskap som både befäster kunskap och samtidigt stärker individen. I fritidshemmet finns det många möjligheter för lärandet att ske både formellt, informellt, upplevelsebaserat och situationsstyrt utefter varje fritidshemsgrupps unika förutsättningar.

Unika förutsättningar som ett tränat fritidspedagogiskt öga med sin kompetens kan väva en utvecklande verksamhet kring som hjälper varje enskilt barn finna sin unika egenart och därigenom kommer kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Samt ger utrymme för den viktiga rekreationen.

Fritidshemmet är en unik verksamhet med många möjligheter vars nytta blir uppenbar för allt fler.

Vi lär, lever och utvecklas alla dagar på fritids. men den 10 maj firar vi det lite extra. Låt det synas!

PS Den första arbetsstugan, föregångaren till fritidshem, öppnades 1887, vilket nästan borde innebära att vi kan fira 130-års jubileum nästa år?