Lärarförbundet
Bli medlem

Att motverka orättvisor

Det finns ingen rättvisa i världen även om vi önskar det... "Livet är inte rättvist, livet är" för att citera en rektor som satte upp på budskapet på tavlor på skolan. Blogginlägg av lågstadieläraren Gunilla Mejrud Daveus.

Jag hade en gång en chef vars livsdevis var: Livet är inte rättvist. På flera ställen i vår skola satt under hans tid små tavlor som verkligen inpräntade detta i oss. På tavlorna stod: Livet är inte rättvist. Livet är. Trots att detta uppenbarligen var viktigt för honom vet jag inte riktigt hur han förhöll sig till detta faktum, för det är ett faktum. Skulle vi arbeta för att utplåna att det såg ut så här eller skulle vi bara acceptera? Det har gått många år och tavlorna är för länge sedan ett minne blott på skolan. Världen har förändrats men orättvisorna består.

Som pedagog kan du nu välja att träna på orättvisan eller ge vika

Självklart ska vi arbeta för att fördela resurser och möjligheter men helt rättvist kan det nog inte bli. Många händelser i våra liv kan vi inte påverka och dom är sällan rättvist fördelade. Det fanns ingen, ingen, rättvisa i det som hände på Drottninggatan den 7 april 2017. Det har inte funnits, och finns inte, någon rättvisa i det som hänt i alla dessa terrordåd vi tvingas uppleva på nära håll eller på avstånd!! (Kursiverad text har tillkommit efter 20170407, övrigt skrevs innan)

Orättvisan som pedagogisk tillgång

Ni vet hur det kan vara när man tar emot en grupp 7-åringar och dom för första gången ska skriva något på tavlan eller dra en lapp ur en burk. Alla händer i luften och om inte arbetspasset ska bli ett enda lappdragande måste du välja ut en eller möjligen två som får den äran. Som pedagog kan du nu välja att träna på orättvisan eller ge vika. Väljer du att träna kan eleverna så småningom acceptera att en kompis får en bit mer när det är dags att dela påskgodis och du inte har räknat exakt hur många bitar som finns i ägget och inte tagit hänsyn till att någon i en grupp är frånvarande. Att göra orättvisan till en pedagogisk tillgång underlättar i vardagen. Allt kommer inte att behöva göras i 25 upplagor.

När vi är tillbaka v 16 kommer en del av eleverna att ha varit på skidsemester, någon har gjort roliga saker på fritids och någon har besökt en sjuk anhörig. Livet är inte rättvist. Livet är. Ett sätt att motverka orättvisor är att ge våra elever den så viktiga förmågan att kommunicera. Då kan vi inte lägga locket på i rättvisans namn och hävda att ingen ska få berätta om sina upplevelser vi måste bara hitta bra vägar. Vi har alla verktyg i skolan idag, alla möjligheter, att göra varje händelse som någon vill förmedla värd att förmedlas på så många olika sätt. Vi behöver lära både oss själva och våra elever att uppskatta saker i vardagen, se på dom som värdefulla, värda att berätta om så att vi och dom inte alltid behöver åka till andra sidan jordklotet för att ”ha upplevt något”!

Min rektor åker en vecka till Egypten och älskar det jag skulle inte vilja byta med henne om hon så berättar om sin resa på det mest fantastiska sätt. Egypten är inte för mig. Min upplevelse att förmedla skulle istället kunna vara de alldeles underbara samtal jag haft på lovet med mina tre barnbarn, på hemmaplan.

Vi måste bara hitta bra vägar

När jag kom till vår skola som 28-åring och nyinflyttad till Stockholm köpte jag två par skor på rea på Rizzo på Biblioteksgatan. Stort för mig då, men ändå en vardaglig händelse! Av någon anledning jag inte minns hade jag dessa två par dagarna efter varandra i skolan. En äldre kollega tittade dag två på mina skor och sa: ”Har du nya skor idag igen? Du borde tänka på mig och leva lite mer som jag, som frånskild tvåbarnsmamma!” Kommentaren har följt mig genom livet. Jag har haft glädje av den men också varit ledsen över den. Med det perspektiv jag har idag är jag glad att jag ”valde” och fick lov att leva mitt eget liv som tack vare eller på grund av orättvisorna ger vid handen ett 40 årigt äktenskap söner, svärdöttrar, underbara barnbarn och ett inspirerande lärarliv. Ett liv som innehåller många påverkbara variabler men också mycket jag inte kunnat påverka.

”Livet är inte rättvist, det är.”, ibland möter jag före detta elever som påminner mig om att det var en av de saker de tränade på att hantera under sina år på lågstadiet, en insikt dom bär med sig. Tack alla underbara ”ungar” för att ni kommer fram och berättar vad som hänt åren efter lågstadiet!

Gunilla

www.filuren.nu

Gemensamma vär(l)dens väktare

Samhällsklimatet i världen skriker på vår uppmärksamhet. För varje hatisk kommentar vi möter måste vi kämpa ännu hårdare för att förankra tolerans, mänskliga rättigheter, alla människors lika värde samt solidaritet med svaga och utsatta.​

Varje dag runt om i världen utsätts civila för fruktansvärda terrordåd. Människor som drivs av hat och vill sprida rädsla försöker nära sitt mörker genom att tvinga på andra samma känslor.

I fredags kapades en lastbil i Stockholm, som sedan användes för att köra rakt in i folkmassan på Drottninggatan. Människor miste sina liv. Familjer miste sina älskade. Vi sörjer, gråter och bär alla drabbade med oss.

Och i några sekunder darrade Stockholms själ. Men ett andetag senare återhämtade vi oss i samförståndet om att ingen som drivs av hat någonsin ska besegra vår kärlek till varandra. Ingen som drivs av hat ska någonsin tvinga in oss i mörkret. För när vi reser oss tillsammans bygger vi en sköld mot rädslan och tillsammans är vi starkare än allt ont som brutalt och skoningslöst knackar på vår dörr och vill ta sig in i vår folksjäl.

Folksjälen som skolan är en sådan stor del av. Skolan bär ett tungt och oerhört viktigt uppdrag som handlar om rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.


Den omtänksamhet om varandra och den kärlek som fyllde Stockholm efter dådet känns närmast magisk. Nu gäller det att vi lyckas fortsätta hålla den känslan vid liv. Och det gäller att vi tillsammans, inte minst i skolan, fortsätter hålla vårt värdegrundsuppdrag högt.

I Lgr11 kan vi läsa:

Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.
...
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet.

(Det är jag själv som fetat texten vid valda delar.)

Skolans värdegrundsuppdrag kommer ofta i skuggan av `kunskapsuppdragen´. Kanske inte så konstigt då alla styr- och mätinstrument lägger all tonvikt på det senare. Och i debatter låter det ofta som att det handlar om antingen det ena eller det andra uppdraget. Men det är en falsk skatsång. Svaret på varför vi har en skola ligger i läroplanens första kapitel, värdegrundsuppdraget. Men utan kunskapsuppdraget är målet med en stabil och gemensam värdegrund som vi alla approprierat, inte möjlig att nå. Uppdragen står ej i dikotomi mot varandra, de står i beroendeställning till varandra. Och samhällsklimatet i världen skriker på vår uppmärksamhet, skriker att vi måste ta vårt uppdrag på största allvar.

Mitt i all generositet som föddes ur ondskan, lurar mer ondska. För varje hatisk kommentar vi möter måste vi kämpa ännu hårdare för att förankra tolerans. För att förmedla respekt för de mänskliga rättigheterna, främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för människolivets okränkbarhet. För att gestalta individens frihet och integritet, alla människors lika värde samt solidaritet med svaga och utsatta.

Det är inte lätt att vara våra gemensamma goda värdens väktare idag. Terrorism, vansinnesdåd och hat lurar runt hörnen. Men också bortom den av allmänhetens erkända mask av brottslighet, lurar svek mot vår gemensamma värdegrund. Vi lever i en tid där svaga och utsatta av staten inte anses vara värda att rädda. Där aktning för varje människas egenvärde bortses i den debatt som sätter ton för oss alla, den politiska debatten. De som styr vårt land bryter nu dagligen mot de mänskliga rättigheterna i allmänhet, och barnens rättigheter i synnerhet. Och det är i sådana här lägen vi måste belysa historien och de lärdomar vi en gång drog, som ledde oss till att skapa samhällsprojektet skola som väktare för våra gemensamma goda värden. Skola som en partipolitisk oberoende förmedlare av värdegrunden vi vill att vårt gemensamma samhälle ska vila på. Det är nu, när det är svårt, det är extra viktigt att vi kliver ut och slåss för vår gemensamma värdegrund. Annars riskerar läroplanen att endast bli en hyllvärmare. Och det är en alldeles för vacker mission och en för dyrköpt läxa vi kommer att göra om vi tillåter det.


#NoMoreHate
#VärldensbarniSverige
#Innanförskap
#ViStårInteUt

Kreativ design för lärande tar eleverna in i framtiden

Börja i din pedagogiska idé och tänk hur den kan optimeras och växa med hjälp av det digitala. Digitaliseringen får effekt när den kopplas samman med det vi gemensamt vill uppnå; tillgängliga lärmiljöer för alla elever så att de kan nå sin fulla potential.

I går deltog jag i en inspirerande workshop på Internetstiftelsen i Stockholm tillsammans med engagerade lärare från olika skolor i Sverige. Vårt uppdrag är att påverka digitaliseringen i svensk skola. Eftersom några av oss inte kom hem (på grund av attacken) fortsatte samtalen om digitaliseringen i skolan flera timmar därefter. Jag känner mig berikad med intressanta aspekter som kan få betydelse för digitaliseringsarbetet framöver. Vi samtalade bland annat om hur vi kan stärka elevernas digitala kompetens och samtidigt stärka förmågan att aktivt medverka i ett föränderligt samhälle. Hur vi med hjälp av digital teknik och internet kan hjälpa alla elever att nå sin fulla potential och samtidigt skapa mervärde för andra.

Skolkulturen är viktig

Under flera år har jag designat inkluderande blandade lärmiljöer och på senare år också handlett kollegor för att skapa förändring i större omfattning. Förutom genom Läslyftet, då vi fortbildat oss inom språk-, läs-, och skrivutveckling och digitalisering, har jag också handlett kollegor i hur man kan använda digital teknik och digitala lärplattformar i undervisningen på ett meningsfullt sätt (så att det berikar elevernas lärande) exempelvis Chromebook i kombination med G Suite for Education. Vidare har jag arbetat aktivt för att bygga en hållbar bro mellan allmänpedagogiken och specialpedagogiken, vilket betyder att specialpedagogiken används i förebyggande syfte. I en tillgänglig lärmiljö är olikheter normen och hinder i lärmiljön undanröjs därmed i förväg. Digitaliseringen av skolan kräver att vi utforskar och har mod att vända upp och ner på invanda föreställningar samt viljan att lära nytt på egen hand och tillsammans med kollegor. Kulturen blir synlig när vi tillsammans börjar agera ”öppet” i verksamheten. Således är transparens är nödvändigt.

Utforska digitaliseringens möjligheter

Tillsammans med elever har jag skapat en dynamisk lärmiljö där digitaliseringen, entreprenöriellt lärande, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och elevernas livsvärld förenas och berikas på olika sätt. I undervisningen är eleverna en tillgång så att vi kan göra en ”grej” av att lära tillsammans, vilket stärker den inre motivationen. Vår grej heter Kreativ design för och i lärande och innebär att inta ett utforskande perspektiv för att skapa en tillgänglig, dynamisk och meningsfull lärmiljö där det är möjligt för elever att nå sin fulla potential. Vårt arbete synliggör hur man kan arbeta med individualiserad utbildning samtidigt som teamwork stärks och utvecklas. Det innebär bland annat att vi ser varandras olikheter som resurs och lärmiljön omskapas kontinuerligt utifrån elevernas skiftande behov. Den stora variation som erbjuds ger eleverna möjlighet att hitta sin väg till målet utifrån sina förutsättningar. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter, bland annat bloggen, i kombination med min pedagogiska idé, blir undervisningen framgångsrik. Det skapar ständigt nya möjligheter för elever att lära och utvecklas. One size does not fit all!

Min förhoppning är att fler inom skolvärlden får inblick i hur det är möjligt att vända upp och ner på en föråldrad syn gällande specialinriktat stöd. Vi behöver rikta ljuset mot framtiden och se specialkompetensen i skolan som ett stöd för att bygga upp tillgängliga lärmiljör där alla elever kan mötas och lära oavsett funktionsvariationer. Det är utifrån ett normkritiskt perspektiv som vi tillsammans kan skapa en skola i världsklass. Det handlar om att tänka efter, före. Redan under planeringsstadiet förutspå de eventuella svårigheter som kan tänkas uppstå i lärmljön. Jag föreslår kollegialt lärande; att planera, genomföra och utvärdera undervisning tillsammans med kollegor och gärna också med speciallärare alt. specialpedagog. Tankesättet att tänka efter, före bygger på ramverket Universell design för lärande.

BloggenKreativ design för lärande - en mötesplats för lärande

Att blogga tillsammans med elever var något jag började göra 2005 och då hade vi tur om vi lyckades boka datorsalen en gång i veckan. I dag, med 1-1 profil, kan vi nyttja digitaliseringens möjligheter till fullo. Det är fantastiskt! Eleverna är dock ovana. (Det var jag också 2005, men flera år av träning ger resultat.) De har ringa erfarenhet av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder trots att de är ”inneboende på nätet”. Där har vi lärare en viktig sak att bidra med.

Kreativ design perspektivet handlar om förändrad utbildning; en dynamisk lärmiljö som förbereder eleverna för ett samhälle och ett arbetsliv i ständig förändring. I en sådan lärmiljö finns det god struktur, höga förväntningar, utmaningar och stor möjlighet till variation. Eleverna ges ett större utrymme till pedagogiskt medskapande, vilket betyder större delaktighet i val av innehåll och utveckling av nya sätt att arbeta och lära. I undervisningen är elevernas inneboende kraft att påverka sin egen lärandeprocess viktig. Våra ledord är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, dvs. känsla av sammanhang (Antonovsky).

Både kunskapskrav och lärande i ett livslångt perspektiv är i fokus. Ny teknologi, förändringar i skola och arbetsliv ställer nya krav på elevernas kunskaper och förmågor. Bloggen, som en del i undervisningen, syftar till att stimulera och stärka följande:

  • nyfikenhet, kreativitet, och självförtroende samt viljan att prova och omsätta nya idéer i handling och skapa värde för andra individer.
  • språk-, läs- och skrivförmågan.
  • förmågan att ta ansvar och ta egna initiativ samt att arbeta på egen hand och tillsammans med andra.
  • förmågan att söka, välja ut, kritiskt granska samt bearbeta och använda information på olika sätt.

Genom arbetet med bloggen stärks elevernas förmåga att arbeta med olika typer av texter och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv (Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan, 2011). I regeringens beslut angående stärkt digital kompetens i skolan (2017-03-09) tydliggörs uppdraget med digital läsning och digitala texter i större omfattning likaså digitaliseringens påverkan på texter och kommunikation (Regringskansliet. (2017) Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument).

Bloggen som verktyg för lärandet i kombination med bland annat GAFE gör skillnad på flera nivåer. Den bidrar också till samspel utanför gruppen, vilket skapar mervärde. Värdeskapande lärande innebär att elever tillsammans lär sig genom att använda sina kunskaper för att skapa något värdefullt för individer utanför gruppen. När skolarbete är på riktigt blir det viktigt för eleverna! Ytterligare en vinst är att föräldrar och andra läsare kan följa med i elevernas uppdrag och ta del av deras idéer och tankar. De förbereds för att bli aktiva i en digitaliserad demokrati.

Börja med varför...

Börja i din pedagogiska idé och tänk hur den kan optimeras och växa med hjälp av det digitala. Digitaliseringen får effekt när den kopplas samman med det vi gemensamt vill uppnå; tillgängliga lärmiljöer för alla elever så att de kan nå sin fulla potential och samtidigt bli digitalt kompetenta. Hur drar vi nytta av tekniken på bästa sätt för att nå vårt gemensamma mål? Det handlar i första hand om mjuka värden.

Läs av organisationen och sök stöd för att arbeta utvecklande tillsammans med kollegor. Att vilja förändra och våga prova sig fram tillsammans med andra professionella är ett måste. Likaså att knyta spetskompetens, exempelvis speciallärarens kompetens, till arbetsprocessen i syfte att tillsammans skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever med hjälp av digitaliseringns möjligheter. Tillsammans kan vi nyansera vårt uppdrag, lyfta kritiska aspekter, hitta lösningar som tar oss till nästa nivå. Jag använder exempelvis Google Classroom och Google Drive på ett medvetet sätt i samband med kollegialt lärande och handledning för att främja digital kompetens och stärka samarbetslärandet bland lärare. Bra kan alltid bli bättre.

Via Webbstjärnan är det möjligt att lära sig blogga genom att gå kursen Börja blogga. Varför inte göra det tillsammans med kollegor i ditt team? Bloggen är en värdefull mötesplats för kommunikation och samarbetslärande. Dessutom bidrar din förändring av undervisningen till att inspirera andra och skapa mervärde; win-win! Elever behöver vara medskapare i sin egen utbildning. Tänk variation mellan det analoga och det digitala och tappa aldrig fokus på din pedagogiska idé.

Besök gärna vår blogg och läs mer om vårt arbete. Genom Webbstjärnan lär vi oss mer om webben och att arbeta med webben, om internet och om att utveckla digital kompetens.

Även om skolans digitalisering kan upplevas som tekniktung handlar den främst om att förändra arbetssätt. Det tar tid och kräver uthållighet. Grunden är att ge barn och elever bra förutsättningar att lära sig och att de har en digital kompetens med sig i studier och arbetsliv (Skolverket, Att leda digitaliseringen på skolor och förskolor).


Lästips:

Att leda digitalisering på skolor och förskolor - Skolverket


Maria Glawe

Relationell handledning - att leda med närvaro och passion




Svart eller vitt, varför alltid så antingen eller i skolans värld!?

Kroppen, teknik, bild eller kanske påsk!

Kroppen, teknik, bild eller kanske påsk!

Kommer ihåg när äldste sonen gick på högstadiet och kom hem en dag och ställde frågan: “ Varför är det alltid bara de eleverna som har valt att spela teater som alternativ till att t ex läsa tyska som får blommor och applåder på avslutningen?

Då talade dessutom rektorn, uppmuntrande och berömde i talet på avslutningen, till de teaterspelande eleverna. Föreställningarna, fantastiska sådana, gav publicitet och var därmed bra marknadsföring för skolan. Svårt för en tonåring att riktigt förstå …. Matte, svenska och språk räknades liksom inte. Då fanns inte Youtube och inga Ipads att föreviga insatserna med men ändå.... Ibland känns det som om vi är på väg i den riktningen igen. Att filma, filmatisera och att göra kreativa redovisningar i bildformat är nu det som gäller. Under förevändningen att vi har så många elever som inte vågar framträda öga mot öga, som inte har förmåga att uttrycka sig med det skrivna ordet eller det talade här och nu, ska allt gå via filmen. Jag som i likhet med sonen aldrig gillat att vara någon annan än den jag är, aldrig gillat att se mig själv på foto/film skulle lätt kunna bli hemmasittare i dagens skola. Jag funderar också mycket på hur jag skulle reagera om mina barn skulle filmas och sedan kunna ses om och om igen i alla kök och vardagsrum tillhörande klasskamrater och deras familjer m fl. Filmer som sedan kommer att finnas för evigt kvar - alltid någonstans. Kommer vi i en framtid att veta vad allt detta material kommer att användas till och av vem…? Fullständigt självklart, ett bland alla verktyg som i lagom mängd och i alla klassrum ska användas. Lika självklart för de elever som av speciella skäl behöver filmen för att kunna tillgodogöra sig kunskap och redovisa densamma, men vi får inte glömma de elever som kan och vill prata inför en grupp, som kan och vill uttrycka sig genom det skrivna ordet, som inte vill vara och bli “filmstjärnor”. Samhället i övrigt framhäver nu en hel rad duktiga s k youtubers och deras framgångar som en enkel väg till framgång. Utan att veta tänker jag att det krävs en hel del s k “vanliga” förmågor och färdigheter för att lyckas och inte minst hårt arbete som inte alltid är så kul som det kan framstå. Med andra ord alla andra förmågor, all annan kunskap, alla andra tekniker bör vara lika viktiga att utveckla, träna och få undervisning i. Bloggare, idrottsproffs och youtubers är vad våra unga önskar att bli...i utvecklingsländer vill de unga bli läkare, poliser och lärare. Vi kommer att behövas alla, skolan måste stå upp för att alla får utvecklas, pröva och lära nytt.

Ytterligare en reflektion föranledd av en verklig händelse är att man kan fixa och trixa och gömma sig eller ge en icke verklig skildring av sig själv t ex via en film. Verkligheten d v s den säkra källan kan då bli ett uppvaknande för både mottagare och avsändare.

Som lärare får jag många chanser varje dag att utvecklas via mina elever, via mina kollegor, under perioder via mina lärarstudenter och deras frågor och så som idag via Anne- Marie Körling. Jag träffade henne första gången under en utbildning vi båda var på i Nya Zeeland. Våra pedagogiska samtal har blivit några under åren och idag var det dags igen. Ämnet var FRÅGOR och deras betydelse i och för undervisningen. Precis som alltid kändes samtalet inspirerande. Frågor, en förutsättning för lärande men också frågor som tecken på att det finns en kunskap om någonting. En kunskap som skapat nyfikenhet. Kanske har hon sagt det förut, kanske har ni hört det tidigare men för mig var det gång ett. Du som lärare måste vara “varmt saklig”. En beskrivning av läraren i klassrummet som innefattar lagom distans men ändå närhet till eleverna. Ett förhållningssätt som skapar den pedagogiska ordningen i klassrummet, förutsättningen för lärande!

Eleverna bär på mycket kunskap om saker vi inte har kunskap om, tillsammans med oss pedagoger kan det bli en skola som inte är svart eller vit, inte antingen eller utan en skön mix. (På tisdag ska jag tillsammans med mina kollegor utveckla mitt kunnande om Green screen och Imovie!)

Gunilla

www.filuren.nu

Elever kan nå sin fulla potential med hjälp av dynamiskt mindset

"Passionen för att anstränga dig och hålla fast vid något, till och med (eller särskilt) när det inte går så bra, är kännetecknet för ett dynamiskt mindset. Det är det som gör att människor kan lyckas under några av de mest utmanande perioderna i livet". (Carol Dweck, 2015).

Elever kan fastna i ett statiskt mindset och hindras från att nå sin fulla potential i skolan. Skolledare och lärare behöver därför ha ett dynamiskt mindset som visar betydelsen av rätt tänkande för att lära, utvecklas och nå sin fulla potential. Ett dynamiskt mindset innebär att du: välkomnar utmaningar, är uthållig när hinder uppstår, ser ansträngningar som vägen till kunskap och lär dig av kritik. Du inspireras av andras framgångar och är övertygad om att intelligens är något som kan utvecklas. I boken Mindset - du blir vad du tänker av professor Carol Dweck presenteras hennes teori om statiskt respektive dynamiskt mindset. Hennes forskning visar att uppfattningen om intelligens påverkar hur hårt eleverna anstränger sig. Tankens kraft är enorm. Elever som tror att det är möjligt att utvecklas antar större utmaningar och möter dessa med uthållighet.

Vilka konsekvenser får det om lärare i förväg bestämmer vem som lyckas uppnå målen och vem som inte gör det?

Dweck skriver att lärare som har ett statiskt mindset ser på elevernas tidigare prestationer och bestämmer vem som ”kan och inte kan”. Sedan ger de upp om dem som inte kan. Dessa lärare tror inte på förbättringar, så de försöker inte åstadkomma några. De ser på sin roll som kunskapsförmedlare skriver Dweck och ställer i sammanhanget frågan blir det inte tråkigt år efter år? Lärare med ett dynamiskt mindset å andra sidan älskar att lära och är djupt engagerade i elevernas lärandeprocesser. Läraren betonar vikten av tänkande och ansträngning för att lära och behärska. Hen utmanar inte enbart sig själv utan också eleverna och gör tänkande synligt samt visar hur eleverna kan utveckla ihärdighet.

Skolledare kan få lärare att växa

Skolledarens mindset spelar stor roll för elevernas möjlighet att nå sin fulla potential eftersom hen förväntas leda lärares lärande och förbättra organisationen. Frågan är om det finns mod att utmana systemet och främja en ny kultur som kännetecknas av hårt arbete och ihärdighet i en trygg miljö?

Genom kollegialt lärande är det möjligt för lärare att inspirera och utmana varandra i syfte att lära och utvecklas. En lärande organisation bör genomsyras av dynamiskt mindset på alla nivåer och med det menas att det behövs ett tankeskifte gällande varaktighet och hållbarhet. David Didau ger oss rådet i boken Tänk om allt du vet om utbildning är fel? att inte fastna i ett antingen eller tänkande, vilket jag till viss del kan instämma i, men jag är övertygad om att tankekraften har en avgörande betydelse för de resultat som uppnås. Du blir vad du tänker!

Dylan Wiliam skriver i boken Att leda lärares lärande - formativ bedömning för skolledare att Dwecks tankar om lärares mindset inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Lärare behöver lära sig om dynamiskt mindset och hur de tänker om sig själv, den undervisning de bedriver och elevernas lärandeprocesser. Tillsammans med skolledare behöver de rita om kartan eller som Didau uttrycker det: den skola som försöker repa upp klassrummens och kursplanernas väv och inför nya mönster som grundar sig i varaktiga istället för snabba framsteg är verkligen modig.

I nuläget läser lärarna som jag handleder, De fem stora av Jesper Ersgård. Boken innehåller bland annat en genomgång av Carol Dwecks forskning, dvs. hur mindset och lärande hänger ihop. Inför läsningen studerade vi Nigel Holmes grafiska sammanställning av våra mindset för att påminna oss om skillnaderna mellan statiskt och dynamiskt mindset. Illustrationen finns på sidan 288 i Carol Dwecks bok Mindset - du blir vad du tänker. Att förändras är svårt, men vi har varandra för att undanröja ”sanningar” som hindrar oss från att nå vår fulla potential. Inom kort är tanken att vi tillsammans ska mötas i en workshop om mindset för att hitta användbara strategier som kan tillämpas i alla lärmiljöer. Syftet är att stärka likvärdigheten så att alla elever kan nå sin fulla potential. Lärarna är väl förberedda genom att ha läst och reflekterat i förväg.

Lärare kan få elever att växa

Att nå elever som fastnat i ett statiskt mindset handlar inte om att sänka kraven. Istället gäller det att höja kraven, utmana och uppmuntra hårt arbete/ansträngning samt ge verktyg och modellera. Eleverna behöver förebilder som engagerar sig i eleverna som människor; jag ser dig och vad du är intresserad av. Du är en person som utvecklas och jag är engagerad i ditt lärande. Carol Dweck lyfter fram betydelsen av att använda orden inte än. Orden Jag kan inte ersätts med jag kan inte än. Hennes forskning visar att elever som fick information om hur hjärnan påverkas av ansträngning lyckades bättre än de som inte fick informationen (hjärnans formbarhet). Hennes råd lyder: presentera ämnet du undervisar i med dynamisk inställning och ge processrespons, vilket innebär att fokusera på de processer eleverna använt sig av exempelvis strategier, val och ansträngningar.

Hjärnan och lärmiljön

Utifrån vad vi vet om hjärnans plasticitet (senaste forskningsrönen om hjärnan) kan vi ta bättre beslut gällande vårt ledarskap och hur vi designar lärmiljöer. Vi behöver förstå hur hjärnan fungerar och upptäcka elevers olikheter för att forma tillgängliga lärmiljöer som möjliggör för alla att nå sin fulla potential. Vidare måste hjärnan bli central i undervisningen så att eleverna också förstår hjärnans formbarhet och därmed på ett medvetet sätt kan påverka sitt eget lärande och utveckling. I detta sammanhang spelar ett dynamiskt mindset (ett växande tankesätt) en väsentlig roll. När jag samtalar med elever om mindset framgår det att både och är bra, men att det växande tankesättet är viktigast eftersom det leder till önskan om att lära sig nya saker och underhålla lärandet.

Dynamiskt mindset och läsutveckling

När jag stod inför utmaningen att få fart på pojkars läsutveckling i gymnasieskolan var Dwecks forskning om mindset ett betydelsefullt stöd. Jag var övertygad om att pojkarnas läsförmåga, trots deras ovilja att läsa, var möjlig att utveckla med hjälp av utmanande stödjande undervisning, ansträngning och ihärdighet. Jag och eleverna delade utmaningen, men den stora skillnader var att jag välkomnade utmaningen, medan de till en början försökte undvika den. Bland annat genom att inte lämna in uppgifter och undvika lektioner då boksamtal stod på agendan.

Min tanke var inte att jag skulle försöka tala eleverna till ett dynamiskt mindset utan genom handling främja ett ett växande tänkande som väckte deras nyfikenhet och driv. När eleverna genom modellering och processrespons fick syn på att det är möjligt att utvecklas som läsare med hjälp av ansträngning och effektiva lässtrategier började förändringen ta form. Det var fantastiskt att se hur eleverna gick från att undvika ansträngningen och se den som meningslös till att anta utmaningar, riskera att misslyckas och försöka vara uthålliga trots hinder på vägen. Min processrespons hade till en början ingen effekt eftersom eleverna satt fast i ett statiskt mindset (oro för att misslyckas och år av uppbyggnad av mindre goda strategier för att undvika det som är jobbigt), men i takt med att dynamiskt mindset utvecklades fick responsen en helt annan innebörd. Läscoaching utifrån GROW-modellen blev också ett bra komplement för att eleverna skulle lära sig och inspireras av andras läsframgång. Ett växande tankesätt smittar av sig...

För att eleverna inte skulle falla tillbaka i statiskt mindset och tappa läsmotivationen intensifierades insatserna för att hålla förändringen vid liv. (Vi vet att det är lätt att falla tillbaka i trygghetszonen så fort en situation blivit bättre.) Förändring måste underhållas med stöd. Ett förändrat mindset handlar inte om att ta till sig några billiga trick, skriver Dweck. Vidare förmedlar hon följande: om en person stannar kvar i ett statiskt mindset och använder dynamiska strategier kan det faktiskt misslyckas. Jag uppmärksammade att några elever slutade använda strategierna så fort det gick bra. De hade uppnått önskat läge och trodde att det skulle förbli så utan ansträngning. Att hjälpa elever att upprätthålla förändring kräver stöd, hårt arbete och uthållighet. Den möjligheten måste vi ge alla elever! När du visar att du tror på dina elevers möjlighet att utvecklas främjas deras motivation för att anstränga sig och tron på att de kan uppnå sin fulla potential. Glöm inte bort att använda orden inte än.

När kursen var slut var min förhoppning att eleverna kände att det varit värt besväret. I självskattningarna gällande läsvanor, läsintresse och läsförmåga som gjordes på hösten och följdes upp under våren framgick förändringen. I slutändan var kanske betygen viktigast för eleverna, men jag tror att vägen dit har öppnat upp för vinsten att hålla kvar ett dynamiskt mindset i tankarna. Dweck (2015) förmedlar det så fint: du kan använda det när du stöter på hinder. Det kommer alltid att finnas där för dig och visa dig en väg in i framtiden.

Bästa hälsningar

Maria

Följ mitt arbete här!

_____________________________________________________________________

Referenser

Didau, David (2017) Tänk om allt du vet om utbildning är fel? Natur & Kultur.

Dweck, Carol (2015) Mindset - Du blir vad du tänker. Natur & Kultur.

Ersgård, Jesper (2016) De fem stora. Natur & Kultur.

Wiliam, Dylan (2016) Att leda lärares lärande - formativ bedömning för skolledare. Natur & Kultur.



Lärande hela dagen

Vad innebär fri lek egentligen? Fritt från vad? Från undervisning?

Från och med juli i år har vi fått nya avsnitt för förskoleklassen och fritidshemmet i Lgr 11:

De nya läroplanstexterna, som är direkt riktade till förskoleklassen och fritidshemmet, ska ge en ökad förståelse för uppdraget att stödja elevers utveckling och lärande och tydligare ange vilket innehåll undervisningen ska ha.
Skolverket

Undervisningens roll skrivs fram och avsnitten delas in i rubrikerna Syfte samt Centralt Innehåll. I syftestexten står bland annat att, förutom att undervisningen ska ta sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen, kunnanden och tidigare erfarenheter, ska undervisningen kontinuerligt ska utmana eleverna och inspirera till nya upptäckter och kunskaper. Det står också att eleverna ska förberedas för fortsatt utbildning. Vi stannar upp vid detta en stund och fundera över vad det betyder för arbetet i förskoleklass.

Ofta framhålls att det är viktigt att förskoleklassen inte blir ”för mycket skola”, men menar vi alla samma sak när vi talar om detta? För oss på Glömstaskolan innebär ”inte för mycket skola” att vi inte ska fokusera på saker som vi ska lära oss när vi kliver upp i ettan. Förskoleklasselever behöver inte kunna läsa innan de börjar ettan. Visst är det fint och bra om de kan det, men det är inte det viktigaste. Och det är här uttrycket ”förberedas för fortsatt utbildning” kommer in. Att förberedas för fortsatt utbildning menar vi innebär att vi ska ge eleverna goda grunder att stå på för att minska friktionen på vägen till kunskapskraven i skolan. I förskoleklass innebär det att vi arbetar med språkljud, så att läskoden blir enklare att knäcka. Vi övar för att skapa oss en god taluppfattning, för att det ska bli enklare att lära oss räkna och nå kunskapskraven i matematik. Vi övar också på att åka buss, att samarbeta, att leka tillsammans, att äta bra, på grov- och finmotorik och vi bygger upp ordförrådet. Vi lär oss att vi är i skolan för att öva på det vi inte kan, inte för att visa vad vi kan. Vi jobbar tillsammans för att hitta glädjen i lärandet, även när det är kämpigt. Vi jobbar för att få det #Hållbartihop och för att skapa gynnsamma förhållningssätt tillsammans.

”Barnen får ofta väldigt stort utrymme för egen lek.”
– Ann S. Philgren, forskare i pedagogik och skolutvecklare vid Ignite Research Institute i Skolportens senaste magasin (nr 1, 2016, s. 28).

Philgren kommenterar fritidshemmen i Skolportens, i detta citat. Det finns dock samma övertro på fri lek bland förskoleklassens verksamhet. Undervisning är ett nyckelbegrepp i skolan. Plockar vi bort det begreppet så har vi plötsligt utbildade pedagoger som sysslar med barnförvaring. Det finns så mycket lärlust hos de yngre barnen, och den ska vi ta hand om. Men att ta tillvara på det innebär inte att lämna eleverna själva i sitt lärande. Det är inte fri lek vi talar om. Det är oerhört skickliga pedagoger som upptäcker lärtillfällen i elevernas lek och förvandlar det intresset till behovsstyrt lärande genom undervisning i stunden. Som pedagog ska jag finnas med och plocka upp lärtillfällen som erbjuds inom elevernas aktiviteter. Jag ska också stimulera till lärande och erbjuda lärande aktiviteter som vi ser att eleverna är i behov av. Vi pedagoger ska inte vara rädda för att undervisa! Barn i dag är allt för ofta lämnade ensamma i sin utveckling. Jag vill mena att det ställs högre krav på lärarskicklighet för de som arbetar med eleverna i förskoleklass och på fritids, där elevernas intressen ska leda till spontana lärtillfällen. För det krävs mycket tränade ögon och både bredd och djup i ämneskunskaper.

I den nya skrivelsen lyfts det också fram att eleverna kontinuerligt ska utmanas och inspireras till nya upptäckter och kunskaper. För att leda sådant lärande behövs tydliga mål med undervisningen. Allt för ofta läggs fokus på görandet, där roligt skapande av en vacker produkt blir målet. Men målet måste handla om lärandet, inte görandet – vad vill vi att eleverna ska lära sig i den här processen? Hur tar jag tillvara på lärtillfällen som kommer? Kan jag undervisa både med strukturerade lektioner och i mer spontana situationer?

De nya läroplanstexterna är ett lyft för förskoleklassen Både syftestexten och det centrala innehållet hjälper till att svara på frågor som ”Vet jag vilka kunskapskrav som finns för årskurs tre?”, ”Vet jag vilka grunder som behövs i förskoleklass för att verksamheten faktiskt ska bli förberedande för skolan?”. Och genom dessa svar står det också tydligt att undervisning är grunden, även i förskoleklassen samt att ”inte bli för mycket skola” inte betyder massor med fri lek där eleverna lämnas själva i sitt lärande.

Våga undervisa!

Tips! Läs Lina Lagos avhandling om hur mening skapas om övergången från förskoleklass till årskurs ett av barn och lärare i en skolkontext.

Ny termin, nya utmaningar ...

Ny termin, nya utmaningar och nya glädjeämnen. Under hösten har vi tagit upp ett koncept som fanns tidigare på min skola, pedagogisk frukost. Nu var det dags igen!

Vi inledde våra två studiedagar med två underbara frukostmöten. Smör, bröd, pålägg, juice, ägg, frukt och kaffe och te förstås. Härligt att få komma till dukat bord! Men det bästa av allt, underbara givande samtal med mina kreativa kollegor utifrån givna frågeställningar. En verklig kick! Vi har under det senaste året sökt och funnit stor kompetens inom kollegiet som vi kan dela på. Vi sökte och fann också en ny biträdande rektor internt och hon tillsammans med vår it utvecklare gav oss möjlighet att reflektera över varför och på vilket sätt vi bedriver undervisning. Kanske deltog du som läser i Skolinspektionens dag under hösten och ser efter det terminen och framtiden an med tillförsikt. Jag deltog inte men min nya biträdande rektor gjorde det och delgav oss valda delar som bekräftade min lärargärning och som får mig att hoppas att alla olika undervisningsverktyg kommer att ha sin plats även framöver.

Våra elever vill precis som vi förstå varför dom gör saker. Möjligheten att skapa den insikten underlättas om det finns en röd tråd, ett sammanhang och verklighetsanknytning i skolarbetet. Något som flera föreläsare under skolinspektionens dag var eniga om. Sten Ludvigsen lyfte fyra för våra elever nödvändiga kunskapsområden:

  • Att kunna lära (metakognition)
  • Att kunna kommunicera(läsa, skriva, tala, delta)
  • Att kunna utforska och skapa (kritiskt tänkande och kreativitet)
  • Att inneha faktakunskaper i olika ämnen

För att utveckla dessa kompetenser optimalt känns det som att det behövs ett helt liv d v s inlärning måste få ta tid, behöver tid. I skolan har vi begränsat med tid och vi måste kanske därför arbeta mer med integration av våra olika ämnen så att samma förmågor tränas i flera sammanhang … samma faktakunskaper befästs i flera sammanhang. Att söka dessa sammanhang när man planerar sin undervisning innebär en stor utmaning men också mycket glädje. När man går från de första tankefröna och planeringsångest inför ett nytt arbetsområde till att plötsligt hitta anknytningspunkter mellan olika ämnen, uppgifter, teater, film och rörelse det är då läraryrket är som bäst. När skrivbordet flödar av material och huvudet av idéer … och man förstår att man kanske kommer att kunna uppfylla, de saker som djupinlärning kräver:

Att eleverna relaterar nya kunskaper/förmågor till redan kända och till tidigare gjorda erfarenheter.

Att eleverna integrerar nya kunskaper med sina tidigare begreppssystem.

Att eleverna letar efter och upptäcker mönster och underliggande principer för saker.

Att eleverna värderar nya idéer och relaterar dem till tidigare slutsatser.

Att eleverna förstår att kunskap utvecklas i det sociala sammanhanget och tänker kritiskt kring nyvunnen kunskap.

Att eleverna reflekterar kring sin egen inlärning och förståelse.

Det är när jag skapar förutsättningar för detta genom att låta eleverna gå hinderbana som döva och blinda, bygga skulpturer av askar och klot, måla självporträtt, studera Leonardo Da Vinci och Van Gogh, måla självporträtt och skriva en självbiografi … det är då den där lärarlyckan jag skrivit om tidigare infinner sig och jag tänker att skolvardagen kan bli kompensatorisk för många av de bekymmer och den ångest många av våra barn bär på idag.

Under frukosten hann vi också titta på några Professor Hochmans ”Brain rules” kring de faktum att rörelse är viktigt för inlärning, likaså att aktivera alla sinnen och att sova tillräckligt och att vi inte alls är så effektiva när vi "multitaskar" som vi tror. Alla, forskningsrön, viktiga att påminna sig själv och sina elever om inför vårterminen 2017 eller till och med inför framtiden.

Gunilla/www.filuren.nu

Tomtejakten

En dag för sent, bättre än aldrig någonsin. Varsågod – återvinn, jag bjuder ovanligt och välment, på övning i lagarbete, du får fila på detaljerna men jag har gjort allt grovarbete.

Tweaka det som inte passar,
ta bort alla tomtar och samla tassar.
Använd planeringen för att tajta till gruppen,
för att levla i förståelse av att vi når längst som en del i truppen.
Tävling är bäst när vi slår personliga rekord,
när vi levlar upp per eget ackord.

God jul och gott nytt år alla hårt arbetande kollegor här ute.

Fröken Ann

Spelbeskrivning

Välkomna till Tomtejakten.

Under cirka två timmar framöver är ni alla indelade i olika team. Varje team består av elever från förskoleklass till och med årskurs sex. Under dagen ska ni samarbeta som ett team. Det innebär att ni tar gemensamt ansvar för att alla i teamet förstår uppgifterna och är delaktiga i att genomföra uppgifterna. Hjälps åt och dra nytta av varandras kompetenser. Den stora fördelen med att arbeta i team är att vi alla är olika och vi är olika bra på olika saker. Vi kommer längst om vi samarbetar!

Alla uppgifter i Tomtejakten finns Showbie. Under varje uppgift finns en beskrivning av hur uppgiften ska genomföras och hur det ska lämnas in. Det står hur ni gör för att casha ut era tomtar och hur ni gör för att levla era tomtar direkt. Är det något som är otydligt – fråga!

Det finns huvuduppgifter och extrauppgifter. När ni cashat ut fyra tomtar, och alltså slutfört fyra huvuduppgifter, då kan ni börja levla upp era tomtar med hjälp av extrauppgifter. Varje extrauppgift ger ett levelpoäng. Du kan levla vilken tomte som helst med valfri extrauppgift. När ni slutfört en extrauppgift visar ni en vuxen så får ni levelpoäng. För varje tomte som nått level fyra, maxlevel, får ni en till likadan tomte.

Alla team måste börja med uppgifter "Tomte-team". Efter det kan ni välja vilka uppgifter ni vill göra och i vilken ordning. Det enda som styr här är att fyra huvuduppgifter ska genomföras innan ni kan börja med extrauppgifterna.

Målet med dagen är att lära oss så mycket som möjligt och samtidigt ha så roligt som möjligt. Förutom att lära oss mer inom olika skolämnen lär vi också känna varandra bättre, över årskursgränserna, på skolan och skapar en ”Vi på Glömsta”-känsla tillsammans. Det är en tävling, men inte där teamen tävlar mot varandra, utan där vi tävlar med oss själva för att se hur långt vi kan komma när vi samarbetar.

Så nu återstår det bara att se: Hur många tomtar kan ert team samla under två timmar?

Lycka till!


1. Tomte-team

Hämta ut er namnlapp.

Kom överens om ett namn på ert team.

Gör en gemensam logga på ett papper och skriv alla teammedlemmars namn på papperet. På er namnlapp finns er teamfärg, den ska ingå i loggan. Sätt upp loggan på levelkartan. Fotografera lggan och lämna in den i mappen i Showbie. Gå till en vuxen och visa att ni utfört uppgiften. När det är gjort kan ni casha ut er första tomte.


Bygg en tomte

Matematik – geometri

Level 1: Bygg en tomte genom att använda endast geometriska figurer. Klipp ut geometriska figurer i olikfärgade papper. Klistra samman tomten på ett annat papper. Skriv teamets namn på er skapelse. Fotografera och lämna in i Showbie. Alla i teamet ska fotografera och lämna in för att uppgiften ska räknas som slutförd. Sätt sedan upp er skapelse på levelkartan och casha in er tomte hos en vuxen.

Level 2: Gör level 1. En elev från varje årskurs kan berätta vad de geometriska figurerna ni använt i er skapelse heter. Ni redovisar för en vuxen.

Level 3: Gör level 1 och 2. Alla i teamet kan berätta vad de bidragit med när ni genomfört uppgiften.


Om en tomte

Svenska – faktatext

Level 1: Skriv en faktatext om tomtar utifrån mallen som finns i den här uppgiften samt texten som ligger i den här mappen. Om ni använder andra källor ska ni skriva var ni tagit faktan ifrån (ange källan).

Level 2: Gör level 1. Ni har designat er text genom att använda er av rubrik och mellanrubriker. Texten är formaterad så att det syns tydligt vad som är rubriker och vad som är brödtext. Styckeindelningen är tydlig och gör det lätt att få en översikt över vad texten handlar om.

Level 3: Gör level 1 och 2. Illustrera er faktatext. Alla bilder som används ska följa copyrightreglerna. Ni ska ange källa för varje bild ni använder.

Lämna in er text i Showbie.


Skumtomte

Svenska – språklig förståelse med sammansatta ord

Skriv ner och illustrera så många sammansatta ord ni kan som innehåller ordet “tomte”.

Level 1: 3 ord (skrivna och illustrerade)

Level 2: 7 ord (skrivna och illustrerade)

Level 3: 10 ord (skrivna och illustrerade)

Lämna in i Showbie.


Tomtefabriken

Teknik

Level 1: Bygg en tomtesläde av valfritt material som vi lagt fram. Lämna in ett foto på er skapelse i Showbie.

Level 2: Gör level 1. Bygg också en tomte som åker i släden. Lämna in ett foto på er skapelse i Showbie för att cacha ut er tomte..

Level 3: Gör level 1 och level 2. Släden och tomten ska vara så pass stabila att de håller för ett teståk i snön. Gå ut och filma teståket i en backe. Säg till en vuxen innan ni går ut. När ni är färdiga lämnar ni in er film i Showbie och söker upp samma vuxen för att visa er film och cascha in er tomte.


Tomtejakt Go

Idrott och hälsa

Nu ska ni leta efter tomtar i skolan. Ni behöver appen Geocach och ett konto för att kunna genomföra denna uppgift. Ni ska leta efter tomtar genom att följa koordinaterna. För mer info, se uppgiften i Showbie.

Level 1: Lämna in två bilder där hela teamet poserar tillsammans med två av de gömda tomtarna.

Level 2: Lämna in tre bilder där hela teamet poserar tillsammans med två av de gömda tomtarna.

Level 3: Lämna in fyra bilder där hela teamet poserar tillsammans med två av de gömda tomtarna.

Lämna in er video i Showbie när i känner er färdiga. Visa en pedagog och cascha ut er tomte.


Tomtekareoke

Musik

Ni ska göra en musikvideo till en valfri jullåt.

Level 1: Några i teamet deltar och mimar till låten.

Level 2: Level 1 + Några i teamet deltar i videon. Ni har använt material för att se mer tomtiga/vintrga/juliga ut och för att miljön omkring er ska se mer tomtig/vintrig/julig ut. Det kan vara både faktiska dekorationer och kläder men ni kan även ha arbetat med bakgrunder och liknande när ni redigerat er video.

Level 3: Level 1 och 2 + Alla i teamet deltar i videon. Ni har använt material för att se mer tomtiga/vintriga/juliga ut och för att miljön omkring er ska se mer tomtig/vintrig/julig ut. Det kan vara både faktiska dekorationer och kläder men ni kan även ha arbetat med bakgrunder och liknande när ni redigerat er video. Ni får själva fixa med dekorationerna och rekvisitan.

Lämna in er video i Showbie när i känner er färdiga. Visa en pedagog och cascha ut er tomte.


Tomterim

Svenska – språklekar

Level 1: Vad önskar ni er? Skriv ett rim till det ni önskar er. Rimmet ska innehålla minst fyra rader.

Level 2: Ni har skrivit ett rim var halva teamets medlemmar, enligt instruktionerna i level 1.

Level 3: Ni har skrivit ett rim var till alla teamets medlemmar, enligt instruktionerna i level 1.

Lämna in i Showbie när i känner er färdiga. Visa en pedagog och cascha ut er tomte.


Extrauppgifterna har jag sedan gjort av olika problemlösningsuppgifter, gåtor, hitta ordet-uppgifter och ordlekar som jag hittat på lektion.se, bland annat ur häftet Julkul.

Hoppas detta kan ge er mycket fröjd, och att det gör alla deltagare mycket nöjd(a).

En tidig julklapp - Kreativ design för lärande

Vi står inför ett nytt år och det är bäddat för förändringar och nyskapande. 2017 vägledande ord är: älska vad du gör och låt det synas!

Tillbakablick

Om du funderar på hur du ska designa moderna inkluderande lärmiljöer där språk, lärande och kunskap är i fokus, elever är aktiva medskapare och digitaliseringens möjligheter tas till vara ska du fortsätta läsa.

I dag finns det stor tillgång till datorer och surfplattor i våra klassrum, vilket öppnar upp för fantastiska möjligheter att arbeta kreativt. Vi förväntas aktivt utforska, värdera och integrera tekniken i undervisningen för att stärka elevernas lärande och utveckling. 1:1 satsningarna är en strålande idé i kombination med lärare som designar inkluderande lärmiljöer som möjliggör för elever att forma sin egen lärprocess och tar ansvar för sitt eget lärande (medskapande). Det är inte i huvudsak fokus på tekniken utan på lärandet som blir individuellt och personligt genom att nyttja teknikens fulla potential. En egen dator och obegränsad tillgång till internet i lärmiljön prövar elevernas förmåga att styra lärandet i rätt riktning (elever behöver tillgång till lärarens kompetens gällande hur man lär sig att lära). Det innebär att kunna styra enheten; att förstå sina egna förutsättningar och behov och agera utifrån det. Kreativ design för lärande sätter fingret på samspelet. Lärarens kärnkompetenser; ämneskunskap, pedagogisk kunskap och digital kompetens (TPACK) är viktiga. I kreativ design för lärande perspektivet integreras ytterligare en väsentlig kompetens; avancerad specialpedagogisk kompetens. Specialpedagoger och speciallärare är nyckelpersoner som bör kopplas till det förebyggande arbetet i syfte att skapa tillgängliga lärmiljöer och undanröja hinder i lärandet. En spännande tanke är att se en ny fortbildningskultur växa fram; Det formativa trelärarskapet som jag nämnt i tidigare inlägg.

Kollegialt lärande

Mitt uppdrag som förstelärare, speciallärare och handledare är minst sagt spännande. Det finns en enorm kraft i kollegialt lärande eftersom vi tagit till vara på kompetenser och förenat dessa i syfte att förändra och skapa inkluderande och kreativa lärmiljöer. Jag har haft nöjet att handleda inspirerande lärare i Läslyftet, GAFE och UDL (Universell design för lärande) och som exempel vill jag lyfta fram Läslyftet och modulen vi arbetat med; Textarbete i digitala miljöer. Syftet med modulen är att lärare ska få begrepp och didaktiska redskap för att kunna hjälpa eleverna att utveckla förmågan att läsa och skriva i ett digitaliserat samhälle. Eftersom vi är en 1:1 skola är fortbildning gällande design av 1:1 lärmiljöer ett måste för alla lärare!

Genom kollegialt lärande har vi tillsammans varje vecka utforskat de medieteknologiska förändringarnas betydelse för den pedagogiska yrkesverksamheten. Vi har tillsammans designat undervisningsaktiviteter som bidragit till ett prövande förhållningssätt till såväl undervisningens innehåll som former. Förutom det har vi fått möjlighet att utveckla ändamålsenliga bedömningsformer för elevernas arbete i digitala lärmiljöer med t.ex. multimodala texter (Skolverket. Läs och skrivportalen). Under hösten har vi hittat en gemensam nämnare och min förhoppning är att vi kan glädjas över processen som är en fin julklapp till oss alla!

Under vårterminen fortsätter vårt tvärvetenskapliga arbete; att förena ”konst” och vetenskap. Min förhoppning är att vi delar tanken att tekniken inte förändrar skolan per automatik. Det viktiga är hur vi tillsammans väljer (med vetenskapligt stöd) att använda den för att designa inkluderande, tillgänglig och meningskapande utbildning för alla elever. Ytterligare en tanke är att vi fortsätter se varandras kompetenser som berikande. En lärare kan inte allt därför behöver vi kroka ihop med våra kollegor och ”låna” kompetens när det behövs; vi är bra på olika saker, så enkelt är det. Om vi tänker så kan vi få syn på och ta till vara på lärares olika spetskompetenser; förena dessa och designa fantastiska lärmiljöer för eleverna. Pröva sig fram är vårt ledord. Framtidens skola skapas genom teamwork. Ett team som vill åt samma håll och med en gemensam tanke; bra ska bli bättre. Teamet leds av en kreativ handledare som tänker framåt, inte vilar på lagrarna och som tror att det är möjligt att designa fantastiska lärmiljöer.

Design för och i lärande

Kreativ design perspektivet handlar om att elever, får ett större utrymme till pedagogiskt medskapande, vilket betyder större delaktighet i val av innehåll och utveckling av nya sätt att arbeta och lära i 1:1 miljö. Vi tar med andra ord till vara på digitaliseringens möjligheter och elevernas kreativa tänkande. ”I nybörjarens sinne finns många möjligheter men i expertens bara ett fåtal …” – Shunryu Suzuki

Mina elever får möjlighet att använda modern teknik och digitala lärresurser som ett verktyg för att lära och utvecklas. Vidare suddas gränserna ut mellan det formella och informella lärandet; elevernas olika intressesfärer får betydelse i undervisningen.Vårt bloggande ingår som en viktig del i arbetet med digitala lärprocesser och språk- och kunskapsutveckling. Via Webbstjärnan får vi möjlighet att lära oss mer om internet och hur det är att kommunicera och skapa på webben. Eleverna utmanas att aktivt medverka för att bli goda tänkare, uthålliga och nyskapande. Givetvis är det krävande, men det är tjusningen med det hela. Design handlar om djup; om funktion. För att förstå designperspektivet krävs passion; lärare som brinner för lärande och utveckling.

Framtidsspaning

Du läste vidare, vilket betyder att du är intresserad av att designa moderna inkluderande lärmiljöer där språk, lärande och kunskap är i fokus, elever är aktiva medskapare och digitaliseringens möjligheter tas till vara. Det gör mig glad och betyder att vi kommer att hjälpas åt att skapa framtidens hållbara skola och bidra till likvärdighet. Låt 2017 ledord vägleda oss; älska vad du gör och låt det synas!

God Jul och gott nytt år!

Bästa hälsningar

Maria


Lärarlycka

Nu måste julen få ta plats ...

Nu måste julen få ta plats ...

Förra veckan avslutades med en ledningsgruppsdag på ”annan ort” bakåtblick och framtidstänk. Dagen innehöll några ”övningar” med de så populära post-it lapparna, närmare bestämt två!

På lapparna stod bland annat ord som ödmjukhet, gemenskap, glädje, struktur, planera, relationsskapande, inspirerande och idéspruta. Alla ord som beskriver den professionella pedagogen.

Vi tittade i backspegeln och det gör jag med nu med jullov 3-4 veckor bort. Den 1/12 redovisar vi vårt arbete kring lägret för föräldrarna och då har vi arbetat med hela läroplanen skulle jag våga påstå. Egentligen är det ett arbete som börjar redan i åk ett men det blir skarpt läge på våren i tvåan. Vi läser texter om djur och växter i vårt närområde och går på upptäcktsfärd runt skolan. Under det arbetet landar vi begrepp som källkritik, underrubriker, stödord, frågeord och faktatext. Vi samlar vår egen kunskap, samtalar om vad vi vill veta/behöver veta och skriver frågor. Vi ritar och drar förklarande bildpilar.

Resultatet blir små korta texter att stolt läsa upp i något sammanhang eller sammanställa till klassens egen bok om djur och växter i närmiljön. Detta arbete har efter/under lägerskolan fortsatt med naturstudier i olika ekoområden och nu finns längre och mer professionella faktatexter färdiga. Vi har arbetat med övningar ur Adrienne Gears bok Att läsa respektive Att skriva faktatexter. Ett spännande och intressant arbete som ger resultat. Lärarlycka är att sitta en torsdag eftermiddag och lyssna på när dom redovisar sin kunskap muntligt för varandra. Ute på lägret kokade vi äppelmos och byggde fågelmatstak och en pappa lärde oss HLR. Väl i klassrummet har vi byggt lägerplatsen i lådor, träklossar och papiermarché!

Lärarlycka är att sitta en torsdag eftermiddag och lyssna på när dom redovisar sin kunskap muntligt för varandra.

Alla dessa moment har blivit till instruerande faktatexter och en berättande faktatext som dessutom skrivits i Googledokument. Vi har skrivit dagbok, brev, inbjudningskort och tackkort och gjort anteckningar och läst i böcker och på internet. I deras lägerböcker finns också berättelsen med utgångspunkt i lägerplatsen och övningarna i SvD:s författarskola. Check på svenska!

Matematik då, lite, lite storyline innan vi åkte då dom gjorde beräkningar av drivmedelsåtgång, tid, antal bilar och liter mjölk mm redan innan dom visste att det gällde dom själva! Väl hemma blev det några lästal om hur det blivit i verkligheten, omkrets, ramar till deras tavlor och area och så Hasse Perssons underbara arbete med Ahlgrens bilar. Varför? Jo, en skattjakt där godispåsen innehöll just dessa. Godis på läger men under kontroll. När dom gick en av de två tipsrundorna fick man också ta en klubba, men pappret skulle vara med tillbaka, frågorna handlande ju om allemansrätten. Den rundan och arbetet i naturen ger en bock för no.

Besöket i Länna kyrka och på Penningby slott med för- och efterarbetet gör att so:n får sitt. Eftersom lägergården ”bara” har utedass gick vi en vända via toalettens historia och tekniken i en toalettstol med hjälp av en förälder. De momentet tillsammans med pappan som gick igenom HLR gör att syv fick vara med på ett hörn. Bild och musik då? Självklart… vi målade tavlor i akrylfärg, Penningby slott med vattenfärg och oljepastell, dassdörrar med dikter till och John Bauer inspirerade teckningar. I musiken och på fritids tränade barnen lägersånger, Temperaturen, Trampa på gasen m fl.

I engelska har vi förstås samlat lägerglosor och skrivit både gemensamma texter och på egen hand. Det går alldeles utmärkt att få med skillnaden mellan is/are och prepositioner i det arbetet.

Idrott tänker någon, karta och karttecken som underlag för lådbygget och så morgongympa. Barn på läger vaknar tidigt!!

Det digitala finns faktiskt med också inte bara via arbetet i Googledokument. Barnen har fått välja fritt vilka foton dom ville kommentera på något sätt i Book Creator. Ett kul jobb där alla var på tå och med fantastiska resultat.

Nu har vi också härliga äppelmosgrottor (matematik igen)att servera på torsdag kväll när jag lugnt kan luta mig tillbaka och låta eleverna sköta kvällen, muntlig redovisning för en liten grupp föräldrar och en härlig stund att stolt få visa upp allt vi hunnit med under hösten.

Vi lämnar vår lägerupplevelse med mycket nyvunnen kunskap, många befästa begrepp och utvecklade förmågor!

Från inspiration via en idé med hjälp av planering och struktur och med ödmjukhet för varje enskild elevs förmåga har vi arbetat kring en gemensam upplevelse med glädje. Relationerna, ja, dom började vi bygga i åk 1 och dom har inte kommit på skam.

Varför berättar jag det här … jag vill så gärna att fler ska våga lyfta blicken från färdiga anonyma arbetsböcker och "kompletta" kit och se möjligheterna i de nära upplevelserna läger eller inte, dom finns där!

Gunilla/www.filuren.nu