Lärarförbundet
Bli medlem

Vilka historiska personer väljer vi att förmedla?

Sal Saladin

Sal Saladin

​Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur hon och hennes kolleger tillsammans med eleverna namngett salarna på Örtagårdsskolan.

För några månader sedan var några kollegor och jag på Malmö Högskola för att lyssna på forskaren Laid Bouakaz när han berättade om hans senaste forskning kring nyanlända elever. Bouakaz nämnde att det finns elever som går hemifrån med kunskap som ingen i skolan kan ta tillvara på. När eleverna återvänder hem från skolan bär de i sin tur med sig kunskap som ingen i hemmet kan möta. Detta fenomen kallar Laid Bouakaz för ”den dubbla ensamheten”.

Om inte skolan blir en plats där elever kan använda sig av kulturellt kapital från sina hem, riskerar de att hamna i en dubbel ensamhet, både i hemmet och på skolan.

Bouakaz frågade oss åhörare hur många av oss som kände till Saladin (Ṣalāḥ ad-Dīn ). Vi var bara ett fåtal i gruppen som kände till den kurdiska frihetshjälten som stred tappert mot de kristna korstågen och för eftervälden är känd som ”mannen som alltid höll sitt ord”.

När vi återvände tillbaka till Örtagårdsskolan efter sommaruppehållet bestämde lärarna att alla dörrar skulle namnges efter en känd personlighet. Eleverna på skolan skulle få vara med och skriva texter till varje sal oavsett om det är klassrum, rum till kurator eller musiksal. Den pedagogiska tanken var att eftersom elever spenderar mycket tid utanför klassrummet skapas undermedvetet en relation till dessa historiska personer genom att de ständigt konfronteras med bilderna.

Jag är mentor för en grupp elever från år fyra och vi bestämde att vår sal skulle heta Saladin, ”sal Saladin”.

Eleverna blev engagerade och dagen därpå nämnde flera barn att deras föräldrar berättat om Saladins levnadsöde och några elever hade hittat en tecknad serie som handlade om Saladins liv.

När vi på Örtagårdsskolan bestämde oss för att börja namnge salarna på skolan ville vi spegla historiska personer från olika kulturer och nationer och uppmärksamma både historiska kvinnor och män. Vi kommer även synliggöra personligheter som till exempel Christer Fuglesang, Fredrika Bremer och Marie Curie för eleverna på Örtagårdsskolan.

Vilka historiska personer väljer svenska skolan att introducera för våra elever? I historieböckerna för år fyra till sex nämns endast ett fåtal människor som inte är kristna eller kommer från Europa. Om vi inte vill att elever ska hamna i den ”dubbla ensamheten” bör vi som lärare vidga våra vyer och integrera personer som kanske inte alltid finns med i läroböckerna.

Kommentarer:

Christina Ariell Todorova
Christina Ariell Todorova Lindberg

Nej
Hur ska vi faktiskt förmedla den som vi har i Sverige som kultur för exempel Raoul Wallenberg och den fantastisk projekt om humans rättigheter? Hor ska vi uppmuntra antisemitism. Vi kan inte tystna och vända historian bara att för vara politisk korrekt. Vi som lärare har stor roll att forma en kultur of frihet och demokratisk samhälle. Så vi kan inte glömma historian men vi kan bigga fria människor som kan faktiskt förstår vad innebar att stå för demokratiska värderingar.

  • Skapad 2016-02-12 18:59
Christina Ariell Todorova

Om Christina Ariell Todorova Lindberg

Jag är en positiv och lärare som vill tända ljuset of kunskap and lärande i barnen frön början av barnens liv. Jag vill uppmuntra lärare och föräldrar att tända och inte slakna den ljus i barnens liv.

Drömmar om framtiden

Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur eleverna på skolan får träffa yrkesverksamma personer.

Astronom

Vad drömmer man om att bli när man blir stor? Inte allt för sällan påverkas människor av de yrken man har i sin närhet. Under hösten har vi på Örtagårdsskolan bjudit in olika yrkesverksamma personer. De har berättat vad de studerat för att kunna utöva sitt yrke och hur en arbetsdag kan se ut för dem. Målet är att eleverna ska träffa personer inom olika yrken, få uppleva och se olika vägar för deras framtida jobb. I skolan idag pratar vi mycket om ett formativt förhållningssätt, eleverna ska äga sin kunskap och hela tiden veta vart de är på väg. Om målet i skolan är att forma framtida demokratiska medborgare, är en viktig del att ha ett arbete. Genom att tidigt komma i kontakt med olika yrken och veta vad som förväntas av dig, vill vi hjälpa våra elever att hitta sin väg. Om en elev förstår varför det är viktigt att lära sig matematik för att bli astronom, är jag övertygad om att eleven engagerar sig i matematik på ett helt annat sätt. Meningen är också att eleverna ska få möta olika yrken både som de känner till och som är obekanta för att vidga sina vyer. Många elever har under hösten arbetat med temat rymden så det föll sig naturligt när den första personen som hälsade på var astronomen Per Bjerkeli. Eleverna ställde tusen frågor och drömmen om att bli astronom var inte långt borta efter att ha lyssnat på Per, som med väldigt enkla ord förklarar något som egentligen är ganska abstrakt.

Selfie med Christer Fuglesang

En vecka senare hörde forskaren Laid Bouakaz av sig från Malmö Högskola och bjöd in oss att träffa astronauten Christer Fuglesang. Alla eleverna i år 4 fick åka in till Malmö Högskola på kvällen och lyssna på Christer Fuglesang som berättade sin väg för att bli astronaut och givetvis hur hans arbetsdag såg ut när han var i rymden.

Publiken brast fullständigt ut i skratt när en av våra elever frågade Fuglesang om hans fru tillät honom att åka ut i rymden.

Tanken är att fler yrkesverksamma ska komma till Örtagårdsskolan, en brandman och en journalist är tillfrågade. Min förhoppning är att elevernas drömmar ska vidgas, att de ska få möjlighet att drömma om yrken som de inte visste existerar och på så sätt också förstå att skolan kan hjälpa dem att lägga grunden för att deras framtida drömmar ska gå i uppfyllelse.

Tips inför att bjuda in en yrkesverksam person:

  • Låt eleverna ta reda på fakta om yrket innan de träffar personen.
  • Förbered frågor.
  • Se till att det finns tillräckligt med tid för frågor.

​En människa kan inte göra allt, men tillsammans kan vi göra en hel del.

Med vår engagerade modersmålslärare Poran Al-Imam.

Med vår engagerade modersmålslärare Poran Al-Imam.

Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur eleverna på skolan anordnar en loppmarknad för människor som är på flykt.

Jag anser att ”Lilla Aktuellt” är ett helt fantastiskt program. Deras varierande teman och pedagogiska förklaringar med hjälp av bilder och filmer underlättar mitt arbete konstant. Om en elev eller förälder ber om extra läxor brukar jag alltid rekommendera ”Lilla Aktuellt”. Det var under ett program av ”Lilla Aktuellt” som tanken väcktes bland eleverna på Örtagårdsskolan att anordna en loppmarknad för alla de människor som är på flykt

Ledningen på skolan backade genast upp idén. Med hjälp av skolans elevråd skrev eleverna inbjudningar som de satte upp i flera omgångar i området. Det skapades även en Facebooksida där människor bjöds in. Det bestämdes att pengarna skulle gå till organisationen ”Läkare utan gränser” eftersom de kan ta sig in i flera olika områden.

Engagemanget från alla var enormt. Två veckor innan loppmarknaden började människor att skänka kläder, leksaker och andra grejor. Eleverna ville även ha ett café och dagen innan loppmarknaden kom massor med föräldrar och personal till skolan för att lämna kakor.

Den 17 oktober var loppmarknaden i matsalen på Örtagårdsskolan. På plats var representanter från alla delar av skolan, modersmålslärare, pedagoger, ledning, elever och inte minst alla fantastiska föräldrar.

Elevinflytande är oerhört viktigt för att engagera och förstå den demokratiskaprocessen. Örtagårdskolans loppmarknad genomsyrades verkligen av dessa element. Det var elevernas loppmarknad. Föräldrar och pedagoger hjälpte till att styra upp dagen, men det hade aldrig fungerat utan eleverna. En människa kan inte göra allt, men tillsammans kan vi göra en hel del. Detta visade eleverna på Örtagårdsskolan när portarna stängdes och de kunde sätta sig ner och räkna alla de slantar som kommer gå till människor på flykt genom hjälporganisationen ”Läkare utan gränser”.

Goda råd inför en loppmarknad

  • Växla in ordentligt med mynt, vilket inte är helt enkelt idag. Vi var flera pedagoger som växlade pengar för att ha en ordentlig buffert.
  • Ha med plastpåsar som kunderna kan lägga sina inköp i.
  • Ställ i ordning allt dagen innan.
  • Bestäm olika ansvarsområden för eleverna och låt ingen gå bakom borden som ni ställt upp.
  • Ha gärna klädställningar och ordentligt med klädhängare.
  • Bestäm innan vad som händer med sakerna som blir över.

Språkutvecklande So-undervisning med hjälp av rollspel.

Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur hon arbetar språkutvecklande med rollspel i So-ämnena.

Rollspel

I mitt uppdrag som förstelärare ingår att arbeta språkutvecklande i So-ämnena. Ett sätt att göra det är att integrera rollspel i undervisningen. Själv sätter jag gärna upp en stor pjäs, men om man känner sig obekväm med det, är rollspel ett perfekt och mindre tidskrävande sätt att integrera drama i undervisningen. När jag använder mig av rollspel utgår jag alltid först från en förmåga. I geografi kan det vara att eleverna ska träna på att analysera likheter och skillnader, i historia kan det vara att resonera kring orsak och konsekvens. Eleverna arbetar alltid med samma ämne med det är ofta olika händelser inom samma ämne. Om vi t ex. arbetar med Medeltiden, kan jag, utifrån att eleverna ska arbeta med sin förmåga att resonera kring orsak och konsekvens, välja händelser som digerdöden, kristnandet och Kalmarunionen.

Ämnesord

Efter genomgång av förmågan klipper jag alltid ut massor med lappar med ämnesord. Eleverna får gemensamt i grupp resonera sig fram till vilka ämnesord som passar bäst till deras ämne. De visar orden för mig och förklarar varför de har valt just de orden för sitt rollspel.

De få sedan 20 minuter på sig att hitta på ett rollspel. Förmågan och ämnesorden ska tydligt visas i rollspelet.

Efter att eleverna har spelat upp rollspelet, diskuterar vi tillsammans i klassen om vad de upplevde. Ofta dyker det upp händelser som eleverna har missuppfattat eller så visar det sig att de resonerar olika kring en historisk händelse.

Jag spelar alltid in alla rollspel med iMovie, ett fantastiskt enkelt verktyg för eleverna att dokumentera sina arbeten och göra egna filmer med. Det händer att elever vill spela in sina rollspel på nytt efter att vi har diskuterat dem.

Förra terminen arbetade vi med rollspel i ämnet geografi. Eleverna tränade bland annat förmågan att analysera varför det är tätbefolkat i vissa delar i Sverige och glest befolkat i andra. Under en lektion då eleverna pratade om vad de hade lärt sig under lektionen, utbrast en av dem;

”Tidigare var det flera ord som jag inte kunde använda för att de var för svåra. Men nu har vi tränat på dem genom rollspel och de har blivit mina, så nu kan jag dem”.

Att tänka på när du arbetar med rollspel:

  1. Tvinga aldrig någon att spela teater som inte vill. Träna förmågan med eleven på ett annat sätt. Dessutom lär sig eleven också av att titta på sina kamrater.
  2. Dokumentation dina rollspel. Detta är ett bra sätt för eleverna att själva analysera sina prestationer och utvecklas. Dessutom om du har en elev som inte vill vara med kan hen filma.
  3. Det kan vara svårt första gången. Ha en tydlig genomgång och prova rollspel flera gånger.

Vilka historiska personer väljer vi att förmedla?

Sal Saladin

Sal Saladin

​Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur hon och hennes kolleger tillsammans med eleverna namngett salarna på Örtagårdsskolan.

För några månader sedan var några kollegor och jag på Malmö Högskola för att lyssna på forskaren Laid Bouakaz när han berättade om hans senaste forskning kring nyanlända elever. Bouakaz nämnde att det finns elever som går hemifrån med kunskap som ingen i skolan kan ta tillvara på. När eleverna återvänder hem från skolan bär de i sin tur med sig kunskap som ingen i hemmet kan möta. Detta fenomen kallar Laid Bouakaz för ”den dubbla ensamheten”.

Om inte skolan blir en plats där elever kan använda sig av kulturellt kapital från sina hem, riskerar de att hamna i en dubbel ensamhet, både i hemmet och på skolan.

Bouakaz frågade oss åhörare hur många av oss som kände till Saladin (Ṣalāḥ ad-Dīn ). Vi var bara ett fåtal i gruppen som kände till den kurdiska frihetshjälten som stred tappert mot de kristna korstågen och för eftervälden är känd som ”mannen som alltid höll sitt ord”.

När vi återvände tillbaka till Örtagårdsskolan efter sommaruppehållet bestämde lärarna att alla dörrar skulle namnges efter en känd personlighet. Eleverna på skolan skulle få vara med och skriva texter till varje sal oavsett om det är klassrum, rum till kurator eller musiksal. Den pedagogiska tanken var att eftersom elever spenderar mycket tid utanför klassrummet skapas undermedvetet en relation till dessa historiska personer genom att de ständigt konfronteras med bilderna.

Jag är mentor för en grupp elever från år fyra och vi bestämde att vår sal skulle heta Saladin, ”sal Saladin”.

Eleverna blev engagerade och dagen därpå nämnde flera barn att deras föräldrar berättat om Saladins levnadsöde och några elever hade hittat en tecknad serie som handlade om Saladins liv.

När vi på Örtagårdsskolan bestämde oss för att börja namnge salarna på skolan ville vi spegla historiska personer från olika kulturer och nationer och uppmärksamma både historiska kvinnor och män. Vi kommer även synliggöra personligheter som till exempel Christer Fuglesang, Fredrika Bremer och Marie Curie för eleverna på Örtagårdsskolan.

Vilka historiska personer väljer svenska skolan att introducera för våra elever? I historieböckerna för år fyra till sex nämns endast ett fåtal människor som inte är kristna eller kommer från Europa. Om vi inte vill att elever ska hamna i den ”dubbla ensamheten” bör vi som lärare vidga våra vyer och integrera personer som kanske inte alltid finns med i läroböckerna.

"Eleverna anammar språket lättare genom samarbete med modersmålslärarna"

Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur hon och hennes kolleger samarbetar med modersmålslärarna för att uppnå ett bättre elevresultat.

Min sista blogg innan sommaruppehållet vill jag helt och hållet tillägna modersmålslärarna. När jag började arbeta som svenska som andraspråkslärare insåg jag snabbt att vägen till kommunikation med eleverna var genom modersmålslärarna. Det är en lärargrupp som får alldeles för lite uppmärksamhet trots att de har stora kunskaper om elevernas språk och kultur som många övriga lärare inte kommer i närheten av. Därför är samarbetet men dem oerhört betydelsefullt när det gäller att tillsammans på en skola skapa de bästa språkutvecklande förutsättningarna för eleverna.

Eftersom Örtagårdsskolan har en uppsjö av erfarenheter från olika nationaliteter och språk har vi flera modersmålslärare hos oss, fem av dem är alltid på skolan. Jag inser givetvis att detta är en oerhörd lyx.

Vi har flera modersmålslärare som pedagoger kan bolla idéer med för att kunna arbeta språkutvecklande. Dessvärre har jag, efter att ha undervisat på olika skolor under flera år, uppmärksammat att modersmålslärarna har en tendens att komma i skymundan. Detta beror delvis på att många elever har sin modersmålsundervisning efter skolans slut. Det är därför viktigt att modersmålslärarna finns med i den ordinarie termins- och veckoplaneringen som sker i kollegiet. På Örtgårdsskolan har vi bestämt att i början av terminen planerar modersmålslärarna tillsammans med övriga lärare för att de ska veta vad som sker i klassrummet. Därefter får modersmålslärarna kontinuerligt ta del av veckoplanering för att skapa grogrund för samarbete.

Mona Amawi jobbar som modersmålslärare i arabiska på Örtagårdsskolan och menar för att hon ska kunna hjälpa eleverna på bästa sätt behöver hon veta i tid vad eleverna arbetar med under lektionerna för att hon själv ska kunna förbereda sig. Modersmålslärarna, liksom alla lärare, kan omöjligen vara pålästa i alla ämnen och aktiviteter som sker på en skola. Därför är det viktigt att de får ta del av information och vara med i den kontinuerliga pedagogiska dialogen som bör finnas på en väl fungerande skola. Den största delen av tiden är modersmålslärarna i introduktionsklassena eftersom det finns många elever som är nyanlända, men de är även ute i klasserna och bedriver studiehandledning. Denna form av undervisning är oerhört viktigt. Många nyanlända lär sig svenska snabbt då deras modersmål är starkt, tillskillnad mot elever som är födda i Sverige och både är svaga i svenska och deras modersmål.

Jag har under alla år som jag samarbetat med modersmålslärare märkt hur snabbt eleverna anammar språket när vi undervisar parallellt med språket i olika ämnen, såsom grammatik och historia.

I årskurs fyra på Örtagårdsskolan arbetar vi nu med medeltiden. Dessvärre finns det ingen information om till exempel ”Saladin” eller ”Al-Andalus” i historieböckerna, men med hjälp av modersmålslärare lyfter vi dessa ämnen under lektionen. Samtidigt bör kommunikation ske i båda riktningarna och även modersmålslärarna ska kunna vända sig till oss när de behöver hjälp med genomgångar i olika ämnen, eller ta initiativ till att vi uppmärksammar viktiga traditioner.

Poran Al-Imam och Mizecet Bekirovska har arbetat i flera år som modersmålslärare och menar att de tror att fler elever hade läst modersmål om man hade integrerat det under skoltiden. De upplever att många elever är trötta och hungriga under modersmålsundervisningen och då är det svårare att ta till sig kunskap. Givetvis finns det många lärare och skolledare som uppmärksammat vikten av modersmålslärarnas kunskap, för vi har väldigt mycket att lära oss av dem. På Örtagårdsskolan har man infört modersmålsundervisning direkt på morgonen i vissa klasser vilket har mottagits mycket positivt.

Jag har lärt mig under mina år som lärare att de bästa elevresultaten uppnås när det finns ett nära samarbete med modersmålslärarna. Språket ska genomsyra alla ämnen och med hjälp av modersmålslärarna löser man många knutar före dessa hinner utvecklas till ett problem. Så avslutningsvis tack alla ni modersmålslärare som under åren svarat på mina frågor om vokalljud, faktaböcker, samtal till föräldrar i ur och skur och inte minst alla frågor som jag kan bolla gällande kultur, politik och religion, utan er hade jag varit en betydligt sämre lärare.

"Nationella proven i första hand för att utveckla det kollegiala lärandet"

Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur hon och hennes kolleger arbetar med sambedömning av nationella proven i historia.

Förstelärare Susanna SjöstrandEn av de bästa kompetensutvecklingsdagarna på hela året fick jag för en vecka sedan när vi hade sambedömning av nationella provet i historia med mina kollegor. Det finns olika åsikter om nationella proven bland oss lärare och de har en tendens att dela oss lärare i två läger. Min upplevelse är dock att det är väldigt berikande att få sitta tillsammans med sina kolleger, diskutera samsyn, titta på vad vi gjort bra och diskutera kring hur vi kan bli bättre lärare för våra elever.

Jag har arbetat på olika skolor och jag vet att lärare har helt olika förutsättningar när det kommer till bedömning av de nationella proven.

”På vår skola har vi en ledning som värnar om det kollegiala lärandet och jag nämner här ledningen därför att just detta är en ledningsfråga”

Under en hel dag var vi tre pedagoger som bedömde alla proven i historia. Utöver detta passade vi på att genomföra en ämneskonferens med alla pedagoger från år F-6 och där vi hade sambedömning av proven vilket medförde att vi utvärderade vårt sätt att undervisa i ämnet historia. Detta väckte massa tankar kring hur vi från förskoleklass till årskurs 6 kan arbeta med till exempel olika former av historiska källor.

Susanna Sjöstrands blogginlägg 19 majPaula Pinto Da Silvia är förskolelärare och arbetar i förskoleklass på Örtagårdsskolan. Paula menar att de arbetar med ämnen som berör orden ”källa”, ”orsak” och ”konsekvens” dagligen men de använder inte begreppen eftersom de upplevs för avancerade. Samtidigt menar även Paula att det egentligen inte finns för svåra ord så länge man använder de i rätt kontext. I förskoleklass letar de efter källan till problemet vilket i sin tur genererar en orsak som leder till en konsekvens. Det finns flera sätt att arbeta med elever i förskoleklass med källor och begrepp som orsak och konsekvens och hädanefter kommer de även att använda sig av de rätta begreppen.

Det pedagogiska arbetet med källor är något som bör genomsyra skolans samtliga ämnen. För att kunna ge eleverna på Örtagårdsskolan den allra bästa tänkbara undervisningen har vi samarbetat med stadsarkivet i Malmö i årskurserna 3 till 6. Eleverna kommer att få undersöka källor i deras närområde Rosengård, men också granska pergamentrullar från Stormaktstiden med sigill.

Om alla lärare från förskoleklass till årskurs 6 vet vad som förväntas av eleverna i årskurs 6 blir det lättare att samarbeta. Detta kan man givetvis också göra utan att använda nationella provet. Men de nationella prov som jag varit med och bedömt har alltid varit mycket professionellt utformade och välgjorda. Proven fokuserar på elevernas förmågor och det har funnits en tydlig matris med elevexempel. Jag upplever att jag har utvecklats som lärare genom alla sambedömningar av nationella proven och det har därmed utvecklat mitt sätt att undervisa.

”Jag tycker det är tragiskt att det ligger på den enskilda rektorn på en skola om huruvida elever ska skriva nationella provet i So. Det borde istället finnas utrymme för alla lärare att få detta som kompetensutveckling”

Vi pratar om att vi behöver en likvärdig skola men på sikt är jag övertygad om att detta kommer leda fram till att de skolor som inte väljer att delta riskerar få sämre resultat i So, medan de skolor som får möjlighet att vara med och då framför allt får tid till sambedömning kommer att stärkas.

Nationella proven handlar inte om vad mina elever presterar eftersom ingen elev ska lära sig enbart för proven. Nationella proven handlar istället om min undervisning som lärare. Om eleverna inte klarar av en uppgift är det jag som lärare som behöver utveckla mitt sätt att undervisa och genom kollegialt samarbete och sambedömning utveckla min undervisning. Jag är övertygad om att det är just det vi behöver för att uppnå en likvärdig skola; att vi lärare utvecklar vårt kollegiala lärande.

Läs mer om Susanna och missa inte att du kan följa henne på Twitter: @SjstrandSusanna

"Utomhuspedagogik väcker elevernas alla sinnen till liv"

Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur hon och hennes kolleger arbetar med utomhuspedagogik och vilka positiva effekter det bland annat har gett elever med koncentrationssvårigheter.

Jag är tyvärr varken uppvuxen med Mulle eller Scouterna så när jag för några år sedan skulle pröva på att arbeta med utomhuspedagogik under en hel kompetensutvecklingsdag hade jag många fördomar. Det blev dock inte som jag hade tänkt mig.

I slutet av dagen hade jag kramp i kinderna efter allt skrattande och dagen blev fantastiskt rolig och utvecklande. Jag hade tidigare mest sett utomhuspedagogik som en metod för ämnena matematik och naturorienterade ämnen - men ack så fel jag hade. Efter denna upplevelse har jag arbetat mer kontinuerligt med utomhuspedagogik i ämnena svenska, svenska som andra språk och samhällskunskap.

Det blev tydligt för mig att de elever som i normala fall har svårt att koncentrera sig i klassrummet triumferade utomhus. Jag upptäckte att olika grammatiska övningar kan fungera väldigt bra utomhus.

Det kan dock se olika ut när jag arbetar med utomhuspedagogik. Under de senaste åren har jag bland annat undervisat i en så kallad utomhusklass där den större delen av undervisningen bedrivs utomhus. Jag har även haft utomhuspedagogik halvdagar, heldagar och enstaka timmar. Numera startar jag oftast med en genomgång inomhus för att sedan gå ut med klassen och praktiserar vad vi har gått igenom.

Kompetensutveckling i utomhuspedagogik

Moa Nyman arbetar i årskurs 5 på Örtagårdsskolan och menar att det finns flera anledningar till att undervisningen förläggs utomhus. Vi behöver öppna upp klassrummen mot omvärlden, för att kunna se samhället runt omkring oss som en del av lärandemiljön. Det är i samhället vi verkar och det är där som våra elever, även i framtiden, ska kunna fungera som medmänniskor och medborgare.Under vårterminen har vi på Örtagårdsskolan satsat på kompetensutveckling i utomhuspedagogik. Flera av mina kolleger hade redan prövat på det, men tanken är att vi mer frekvent ska kunna använda utomhuspedagogik.

Det är viktigt att få upplevelser på riktigt och inte bara att läsa sig till det. Därför är utomhuspedagogik nu en central del av undervisningen vilket fungerar väldigt bra för våra elever som har svenska som andraspråk.

Moa anser att det är viktigt att visa för eleverna att det är roligt att vara ute. Det handlar om att med praktiska exempel visa vad man kan göra och att få dem att uppskatta naturen. Många av eleverna sitter hemma vid sina datorer och är inte vana vid att vara ute. Det finns egentligen inga hinder eller svårigheter med utomhuspedagogik. Den största utmaningen ligger hos oss själva som till exempel tidsbrist eller brist på engagemang.

Antonia Travesset, som arbetar som förstelärare i naturorienterade ämnen och matematik på Örtagårdsskolan, menar att vissa aktiviteter passar oerhört bra att göra utomhus och kombinationen av dessa blir väldigt bra. De fria ytorna ger oändliga möjligheter till kreativa lekar och aktiviteter. Men att arbeta med utomhuspedagogik med elever som inte är vana vid att vara utomhus kan också vara svårt. Det har hänt att elever tappat fokus och börjat hitta på annat. Antonia föredrar därför att arbeta med utomhuspedagogik endast halvdagar eller enstaka timmar.

Viktigt att tänka på när du arbetar med utomhuspedagogik:

  1. Spara alla kvarglömda kläder på skolan. Om ingen har hämtat dem efter ett år kan det vara bra att ha extra vantar och andra ytterkläder när det blir kallt.
  2. Prata i medvind eftersom rösten lätt kan försvinna när det blåser ute.
  3. Ta med något varmt att dricka när det är vinter eller kallt ute.

Utomhuspedagogik

En uppskattade utomhuspedagogisk övning som jag gjort med mina elever är att jag delar in eleverna i grupper à 3-4 st. Sedan låter jag eleverna bestämma ett gemensamt djurläte. Därefter laminerar jag och numrerar frågor från 1-40 och sprider dem över ett område utomhus. Varje grupp blir tilldelade en tärning, den siffran de slår ska de kunna hitta bland frågorna. När en i gruppen hittat frågan, gör de sitt djurläte, gruppen samlas och löser frågan gemensamt. Gruppen presenterar sitt svar för pedagogen och om det blir godkänt får de slå tärningen igen och addera sitt svar med den förra och avslutningsvis leta upp summan av de båda siffrorna.

Utomhuspedagogik stimulerar elevernas samtliga sinnen

Elever tar till sig kunskap på olika sätt. Jag upplever att utomhuspedagogik stimulerar elevernas samtliga sinnen. Det är viktigt att eleverna tidigt får reflektera över sina egna lärstilar och om de får göra det så är det också lättare för dem att ta ansvar. Det krävs en tydlig struktur när man använder sig av utomhuspedagogik och det är viktigt att skilja mellan rast och undervisning. Själv har jag fått många tips i boken Att lära in Svenskaute av Naturskoleföreningen.

Läs mer om Susanna och missa inte att du kan följa henne på Twitter: @SjstrandSusanna

Roger
Roger Centervall

Kommentaren har tagits bort...

  • Skapad 2015-05-05 14:35
Roger

Om Roger Centervall

IT-chef på Lärarförbundet

Cirkelmodellen engagerar och utvecklar elevernas språk

Eleverna tränar på att skriva egna texter på tavlan

Eleverna tränar på att skriva egna texter på tavlan

Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur hon och hennes kolleger arbetar med cirkelmodellen för att väcka elevernas språklust.

När jag studerade svenska som andraspråk läste vi första terminen boken Stärk språket, Stärk lärandet av forskaren Pauline Gibbons. För mig var detta en snudd på religiös upplevelse att hitta en bok som gav mig så många redskap att underlätta språkutvecklingen i mitt klassrum. Jag fastnade snabbt för det hon kallar cirkelmodellen som är ett sätt att arbeta med genrebaserad undervisning.

Cirkelmodellen är uppdelad i fyra steg:

  • Bygga upp kunskap om ämnesområdet
  • Studera texter inom genren för att få förebilder
  • Skriva en gemensam text
  • Skriva en individuell text
Mina dåvarande kolleger och jag bestämde oss för att försöka arbeta med denna modell. Det blev snabbt en stor skillnad i klassrummet, de elever som tidigare varit tysta blev engagerade.

Ge eleverna vokabulär och tydliggör genrer

Att arbeta språkutvecklande med eleverna Cirkelmodellen handlar om att ge elever vokabulär att kunna prata om språket och att tydliggöra olika genrer för att på så vis underlätta skrivprocessen. Jag har ett starkt minne från att för första gången arbeta tematiskt med cirkelmodellen. När en elev i sjätte klass hade skrivit sin egen text utbrast hon: ”jag känner mig som 16 år för att jag kan så mycket”.

Ett av mina uppdrag som förstelärare är att arbeta språkutvecklande. Flera av lärarna på Örtagårdsskolan hade redan läst Pauline Gibbons bok, men det varierade i olika klassrum hur mycket man arbetade språkutvecklande. Mina kolleger och jag bestämde oss därför att starta en bokcirkel kring Gibbons bok. En gång i månaden har vi diskuterat boken med hjälp av en studiehandledning från Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Nationellt centrum för svenska som andra språk har även lagt ut filmer och olika bilagor som hjälpt oss i vårt arbete. Idag arbetar vi med cirkelmodellen i flera årskurser.

Förstelärarna Ingrid Nilsson och Sofia Svensson som är ansvarig för introduktionsklasserna på Örtagårdsskolan har arbetat med cirkelmodellen i flera år. Sofia menar att det fungerar bra för heterogena grupper där barnen är på olika nivåer. Dessutom är det tacksamt att arbeta med det i alla ämnen och det blir tydligt för eleverna vilken språkgenre som gäller. Ingrid menar att det inte bara är ett arbetssätt för elever med svenska som andraspråk utan för samtliga elever som behöver arbeta språkutvecklande. Jag håller helt med mina kolleger, under hela förra året arbetade jag på en skola där eleverna hade svenska som modersmål, men vi arbetade också med cirkelmodellen.

Det som var tydligt för mig när vi började arbeta med cirkelmodellen var att eleverna själva började diskutera innehållet i texten, allt ifrån grammatiska möjligheter till ämnesinnehåll.

Cirkelmodellen ger resultat - men kräver tålamod

Svårigheter med cirkelmodellen är att det tar tid, det är inget som du gör på två veckor. Jag brukar arbeta tematiskt utifrån cirkelmodellen, senast var det i ett tema om Sverige. Det kräver kollektiv planering vilket kan bli en hård nöt att knäcka när många pedagoger engagerar sig. Det har vi löst genom att lägga all planering på Google drive så att alla inblandade vet exakt var vi befinner oss och var vi är på väg i undervisningen.

Boken Stärk språket, Stärk lärandet har gett mig massor av infallsvinklar när det gäller språkutveckling. Språket genomsyrar alla ämnen, språket är makt och det är viktigt att vi som pedagoger alltid har det i fokus för vår undervisning.

Läs mer om Susanna och missa inte att du kan följa henne på Twitter:@SjstrandSusanna

Eleverna utmanar språket genom teater

Tillsammans med lärarna Moa Nyman , Lisa Karlberg och kandidaten Linn planerar vi hur vi ska genomföra årskurs fems teateruppsättning.

Tillsammans med lärarna Moa Nyman , Lisa Karlberg och kandidaten Linn planerar vi hur vi ska genomföra årskurs fems teateruppsättning.

Susanna Sjöstrand som arbetar som förstelärare på Örtagårdsskolan berättar hur hon använder drama för att utveckla elevernas språk.

Under min första vecka på Örtagårdsskolan planerade jag ett rollspel för eleverna i årskurs 4. Nu skulle eleverna få spela teater, använda ämnesord och samarbeta. Det gick helt åt skogen, det var fullständigt kaos. Eleverna kunde inte samarbeta i små grupper, ta demokratiska beslut och lyssna på varandra.

Jag kan nu i efterhand tycka att jag var ganska naiv som trodde att det skulle fungera, eleverna hade inte heller hunnit bygga upp ett förtroende för mig som pedagog vilket är en förutsättning för att arbeta med drama.

Under hela året har vi successivt tränat eleverna på att samarbeta och arbeta i olika grupper genom cirkelmodellen, EPA, spel och samarbetsövningar. Under vårterminen har de så smått börjat arbeta med rollspel igen. Eleverna har blivit betydligt bättre på att lyssna på varandra och på att samarbeta. Drama kan ibland utifrån upplevas som flummigt, men alla som arbetar med det vet att det krävs en oerhörd struktur.

Eleverna får leka med språket och göra det till sitt

Förutom rollspel arbetar vi även med teateruppsättningar. Jag hade en fantastisk lärare på Lärarhögskolan i Malmö Stina Block som undervisade i svenska som andraspråk. Hon berättade att en elev behövde upprepa ett ord mellan 30-40 gånger för att göra ordet till sitt.

Som dramapedagog blev teater en metod för att låta eleverna upprepa, leka med språket och på så sätt erövra det och göra det till sitt.

I årskurs 4 har eleverna skrivit en text tillsammans under hela läsåret. Det handlar om en resa som eleverna far iväg på genom Sveriges landskap. I texten har pedagoger integrerat olika ämnesord från flera ämnen. Under påsklovet har elevernas resa skrivits om till ett manus.

I årskurs 5 är vi tre lärare som tillsammans skrivit ett manus på Google drive. Vi gick igenom nationellaprovet i historia och tog ut alla svåra ämnesord och skrev ett manus om Gustav Vasa som årskurs 5 ska sätta upp i maj. I årskurs 6 gör eleverna en film om stormaktstiden. Tanken var från början att de skulle göra en teater, men eleverna hade inte tidigare arbetat med drama och kände sig mer bekväma i att skapa en film. Manuset genomsyras av ämnesord som likhet, skillnader, orsak, konsekvens. Utöver ämnesorden konfronteras eleverna med tankar kring historiemedvetande, vilket sedan har smittat av sig till elever då de börjat reflektera över sina egna historier, hur dessa gjort dem till de människor de är idag och hur detta påverkar deras framtid.

"Att arbeta med teater är en process som sällan är helt smärtfri"

Jag har studerat dramapedagogik och har satt upp flera pjäser under många år, ändå ställer jag mig alltid samma fråga mitt uppe i repetitionen; Varför utsätter jag mig själv för detta? Det kommer aldrig fungera. Men det fungerar alltid, eleverna är nästan alltid på plats och om de vid något enstaka tillfälle inte varit det så löser det sig ändå.

 Nikola Petranovic arbetar också som förstelärare. Här hjälper han till och redigerar filmen om StormaktstidenMed drama har man alla förutsättningar att arbeta språkutvecklande. Förutom att svenskaspråket har fler vokalljud än många språk kan de även vara svåra att uttala om man inte har svenska som modersmål.

Genom drama tränar eleverna på uttal utan att någon känner sig utpekad och vi repeterar utan att det blir tråkigt.

Det kräver ett engagemang och lärare som vågar tänka utan för boxen för att arbeta med drama. Jag är mycket lyckligt lottad att få arbeta med kolleger som förstår det. Till vänster i bild sitter en av mina kollegor, Nikola Petranovic som också är förstelärare, här hjälper han till och redigerar filmen om Stormaktstiden, som du kan se här.

Läs mer om Susanna och missa inte att du kan följa henne på Twitter: @SjstrandSusanna