Lärarförbundet
Bli medlem

Framtidsspaning - TPACK, UDL och läslyftet

1:1 innebär fantastiska möjligheter om det finns en digitaliseringstrategi...

Hur ska datorer användas för att bli verktyg i utveckling av undervisning och lärande?

Mitt besök på Bokmässan i Göteborg och i synnerhet föreläsningen Lägre Pisa-resultat i matematik med datorer i undervisningen? av Daniel Barker och Per Kornhall inspirerande mig att berätta om vårt kollegiala samarbete på gymnasiet (Introduktionsprogrammen). Kornhall beskrev en välkänd problembild (”System Failure”) gällande hur man använt IT i skolan och Barker presenterade en väg att vända problemet till en möjlighet, dvs. hur digital teknik kan ge stöd åt undervisning och lärande. Barker lyfte fram vilket fokus som behöver ändras; från elev + dator till fokus på läraren. Vi vet vad vi har dvs. 1:1, men den stora och viktiga frågan är vad vi gör med det vi har och vilka effekter vi förväntar oss att få?

Det är inte ok att dela ut en dator till varje elev utan att ha en genomtänkt strategi för undervisningen . 1:1 satsningen och internet i skolan innebär fantastiska möjligheter för lärare att forma multimodala lärmiljöer, men det kräver kreativt tänkande och samarbete. Det handlar om inkluderande digitala lärmiljöer som intensifierar elevernas lärande och bidrar till utveckling av betydelsefulla kompetenser som behövs i en snabbföränderlig värld. Vi vet inget om framtiden, men troligen kommer den skola vi är vana vid inte existera. Skolorganisationen och lärarens roll förändras och undervisningen kommer inte vara sig lik. Hur nyttjar vi tekniken och internets möjligheter fullt ut och hur möjliggör vi för alla elever att få tillgång till alla aspekter av lärande samtidigt som vi stärker elevers språk- och kunskapsutveckling? Mitt fokus i texten handlar om hur lärare genom kollegialt lärande kan designa undervisning i en 1:1 miljö.

Lärares fortbildning - Design av undervisning

Om lärare inte har tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att arbeta med 1:1 och ett uppkopplat klassrum blir det problematiskt. Barn- och ungdomar betalar ett högt pris när de med sin Chromebook befinner sig på internet utan karta och kompass. De får tillgång till ”hela världen” genom några få knapptryck och ger sig ofta ut på stormigt hav utan beredskap. De översköljs av information, vilket innebär att de behöver överlevnadsstrategier. Det jag försöker förmedla är att varje lärare (det är inte upp till var och en) behöver en genomtänkt plan för att arbeta med en dator per elev i klassrummet. Lärares fortbildningskultur förändras och det kollegiala lärandet är i fokus. Att designa undervisning är inget ensamarbete. Det handlar om dynamiska utvecklingsteam där det ingår olika kompetenser; var och en kompetens berikar på sitt sätt.

När jag handleder kollegor i hur man designar undervisningen i en 1:1 miljö börjar vi alltid i den pedagogiska grundsynen. Anledningen är självklar eftersom vi inte kan tänka i gamla spår när vi integrerar teknik och formar ”modern” undervisning. Fortbildningen kopplas därför ihop med ramverket Universell design för lärande (UDL). Tanken är att sudda ut gränserna mellan allmänpedagogik och specialpedagogik så att fokus flyttas från individnivå till organisation- och gruppnivå. I uppstarten i våras läste alla lärare boken Forskning för klassrummet och skrev reflekterande digital läslogg som delades i Classroom. Efter sommarlovet aktualiserades läsloggen igen via ett kollegialt samtal där vi använde LÄR-PAR metoden.

Läslyftet och modulen Textarbete i digitala miljöer integrerades i fortbildningen under hösten, vilket var ett självklart val med tanke på att alla lärare arbetar i en 1:1 miljö. En framgångsfaktor i det kollegiala lärandet är att rektor är involverad och att behovet av fortbildning utgår från elevernas och lärarnas behov.

Kreativa, nyskapande och inkluderande läranderum

En dator till varje elev och fri tillgång till internet i undervisningen ger oss stora möjligheter att arbeta kreativt och nyskapande, men det innebär också ansvar. Ansvar för att alla elever utvecklar viktiga förmågor som är nödvändiga i ett informations- och kunskapssamhälle exempelvis metakognitiv förmåga, samarbetsförmåga, initiativförmåga, problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, ansvarsförmåga, kommunikationsförmåga osv. I en modern skola planeras och formas undervisningens innehåll och didaktik med stor hänsyn till elevernas olika textvärldar. Vårt uppdrag är att ge eleverna förutsättningar för demokratiskt inflytande och aktivt medborgarskap och en viktig pusselbit är att i skolan arbeta med strategier för att kunna navigera i ett svåröverblickbart medielandskap. Det digitala läsandet och skrivandet innefattar många olika läspraktiker och multimodala resurser beroende på situationen, dvs. var vi läser, hur vi läser, med vilken teknik, i vilket syfte och i vilken situation (Skolverket. Textarbete i digitala miljöer).

Vi behöver skapa balans mellan de texter lärare väljer ut och de texter eleverna läser av eget intresse. Förutom att deras literacies får större utrymme i undervisningen skapas också ett mer öppet klassrum där ungdomar får möjlighet att samtala om olika tankesätt och värderingar. Vad vet du om dina elevers textvärldar utanför klassrummet? Fastna inte i antaganden utan låt varje elev ge röst.

I samband med Läslyftet gjorde jag och mina kollegor en undersökning om elevernas textvärldar och delningskulturer på internet. I min undersökning framgick många intressanta textvärldar som under kursens gång ska integreras. Jag vill lyfta fram betydelsen av att både läsa texter på internet och i pappersform. I undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla god läsförmåga, vilket innebär att både kunna läsa linjärt och icke linjärt samt med god förståelse. Det är också viktigt att kritisk och kreativ läsning får större utrymme i undervisningen. Bilder och filmklipp är väldigt effektivt att ”läsa” för att stärka läsförståelsen och kritiskt tänkande. Fördjupning kring läsmodeller som är användbara för att läsa och förhålla oss till digitala textstrukturer skriver jag gärna om i ett annat inlägg. Att navigera och läsa på internet kräver en genomtänkt strategi därför har vi som jag tidigare skrev valt att utgå från modulen vi arbetar med i Läslyftet.

TPACK

Att arbeta i en 1:1 miljö handlar om att använda tekniken i undervisningen, men aldrig tappa didaktikens kärna. I Läslyftet presenteras ramverket TPACK (teknik, pedagogik och ämnesinnehåll + människa) vilket är en teoretisk modell som bidrar till en mer medveten användning av teknik i undervisningen. En lärares kompetens kan inte förstås som en fråga om enbart pedagogiska kunskaper eller om att enbart vara en ämnesexpert. Läraren har också den unika kompetens som ligger i att kunna kombinera ämneskunskaper med pedagogisk skicklighet. I en 1:1 miljö är det viktigt att ”hur-frågan” får fler dimensioner. (Tallvid, M. Planring av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras. Läs och skrivportalen, Skolverket).

Redan i planeringsstadiet integreras tekniken. På vilket sätt kan tekniken nyttjas för att utföra sådant som inte skulle vara möjligt annars och för att göra lärandet mer effektivt? Tallvid skriver att tekniken formas i samspel med användarna och därmed påverkar vad som sker i klassrummet. När lärare använder tekniken översätts, anpassas och förändras tekniken på ett sätt som passar dem och deras undervisning.

Om läraren i en 1:1 miljö väljer att inte integrera datorn i ett sammanhang är det viktigt att klargöra ”spelreglerna” för eleverna annars kommer de troligen att fastna i något bortom det som sker i undervisningen. Eleverna behöver träna på att ta större ansvar för lärandet i en 1:1 miljö. Fokus på nyckelkompetensen att lära att lära, som jag skrev om i tidigare inlägg, är ett måste.

Google Classroom

Google Classroom ger oss lärare möjlighet att använda och anpassa tekniken efter olika behov. Förutom att det ger god struktur gällande innehåll, uppgifter, resultat etc. så möjliggörs också formativ bedömning på ett smidigt sätt. Anpassningar på flera nivåer är möjliga; klass/grupp/individ. Allt dokumenteras i Drive, vilket gör det lätt att följa varje elevs progression och behov. De absolut största vinsterna är att det förbättrar kommunikationen mellan elev - lärare och elev-elev, synliggör lärandet samt stärker samarbetet. Vi behöver skapa lärandemiljöer som uppmuntrar och förmedlar att samarbete är nödvändigt för att bidra till förändring och utveckling. Elever ska utbildas i att tänka, utbyta idéer med varandra, hitta lösningar, pröva och ompröva, reflektera, resonera och producera i samverkan. De kan tillsammans föra varandras lärande framåt (aktivera eleverna som läranderesurser för varandra.). Det ett barn idag kan göra med stöd, kan hen göra på egen hand i morgon (Vygotskij). I det sammanhanget vill jag lyfta fram samtalsmodellen Peer-Instruction (think- pair -share).

Förutom samarbetslärande m.m. är Classroom utmärkt när det handlar om att genomföra snabba anonyma utvärderingar av undervisning och lärande så att nästa lärtillfälle kan designas på bästa möjliga sätt för eleverna. Ytterligare en vinst är att kollegor kan arbeta tvärvetenskapligt, följa lärprocesser och göra bedömningar tillsammans, vilket gynnar elevernas lärande.

När jag handleder kollegor i Classroom visar jag ett autentiskt klassrum där jag själv arbetat med 1:1 (Chromebook) Google Classroom och TPACK i kombination med UDL och språk- läs- och skrivutveckling. Jag tror mycket på praktiknära fortbildning där Learning by doing (Dewey) är i fokus. Under min handledning utforskar kollegor tillsammans Classrooms möjlighter och begränsningar, vilka arbetssätt, appar och tillägg som är användbara och i vilket syfte, vilka appar som valt bort samt vilka effekter de haft i undervisningen och på elevernas lärande. En utmaning i fortbildningsarbetet är, som alltid, möjligheter att finna gemensam tid för kollegialt lärande. Det löser vi genom att sprida ut våra fysiska träffar under året med i fokus på kontinuitet, samt samverka i ett digitalt rum (Classroom) precis som vi gör med eleverna i undervisningen.

Universell design för lärande- Inkludering i fokus

För att säkerställa att alla elever oavsett behov och förutsättningar ska ha tillgång till alla aspekter av lärandet arbetar vi också utifrån ramverket UDL, vilket handlar om 3 principer: flexibilitet gällande hur information presenteras, hur elever uttrycker och visar sina kunskaper och färdigheter samt hur de engageras i undervisningen. Ramverket innebär att minska hinder redan i planeringsstadiet och öka anpassningsgraden på olika sätt, ge mycket stöd och stimulera till lärande och utveckling. Det innebär också att ha höga förväntningar på alla elevers prestationer. (Mitchell, D. (2015) Inkludering i skolan – Undervisningsstrategier som fungerar).

Avslutning

I skollagen framgår det tydligt att varje elev ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (SFS 2010:800) För att lyckas stimulera och utmana alla elever nu och framåt behövs ett helhetsgrepp på tillgänglig utbildning. Att forma dynamiska tillgängliga lärmiljöer med hjälp av digital teknik och internet tillsammans med kollegor är fantastiskt spännande och lärorikt. Jag arbetar utifrån ett normkritiskt perspektiv för att få syn på det som hindrar individer att lära och utvecklas optimalt. Fokus har flyttats från individperspektiv till lärmiljön och organisationen runt eleverna. Arbete med Chromebook, Google Apps, TPACK, UDL och Läslyftet i kombination ökar möjligheterna att anpassa undervisningen utifrån elevers olika behov, förutsättningar och intressen. Variationsrika lärmiljöer möter, utmanar och berikar mångfalden samt leder till ökad måluppfyllelse. Traditionellt har den svenska skolan i stor utsträckning anpassat lärmiljöer i efterhand då hinder uppstått, men i inkluderande lärmiljöer sker anpassningarna från början så att de undanröjer hinder och är tillgängliga för alla. Syftet är som Mitchell (2015) uttrycker det förmontering och inte eftermontering. Eleverna får uppleva nya lärandesituationer genom att modern digital teknik i inkluderande lärmiljöer, använts på ett genomtänkt sätt för att bredda och fördjupa lärandet.

Genom samundervisning och handledning arbetar jag i olika arbetslag för att stärka det kollegiala lärandet; lärare får en möjlighet att mötas i lärandet, nyttja sin professionella kunskap, genomföra förändringar, dokumentera, dela och kommunicera. Konceptet som helhet är designat för att ständigt förbättras och utvecklas genom kollegialt samarbete. Den teoretiska utgångspunkten är Helen Timperleys modell från professionell utveckling till professionellt lärande (Timperley, H. (2014) Det professionella lärandets inneboende kraft). Vår utmaning framåt är att hjälpas åt, hålla fokus på rätt sak och vara uthålliga. Vi vet att det tar tid innan utvecklingsarbete visar tydliga resultat.

Maria Glawe




”Lära sig att lära är en överlevnadsteknik” i en föränderlig värld

Lära att lära är en nyckelkompetens i en föränderlig värld, vilket innebär att alla lärare behöver synliggöra effektiva lärstrategier och låta eleverna använda dessa i undervisningen oavsett ämne.

Lära att lära handlar om att utveckla förmågan att organisera sitt eget lärande och att samspela med andra. Varje elev behöver bli medveten om egna behov och strategier som fungerar väl i olika situationer. Utgångspunkten innebär att eleverna får syn på vad de kan och vad de behöver göra för att utveckla sitt lärande, bygga ny kunskap utifrån tidigare kunskap och erfarenheter och använda kunskapen i olika sammanhang både i och utanför skolan samt vidare i arbetslivet. ”Det är i individens och samhällets intresse att lärandet blir effektivt (Lozic, 2015). Wiliam och Leahy (2016) menar att ”lära sig att lära är en överlevnadsteknik”.

Hur kan vi arbeta för att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande och hur gör vi det till en naturlig del av undervisningen oavsett skolämne? Ett bidrag i sammanhanget är att arbeta med digitala lärjournaler. Lärjournalen möjliggör för elever att att få syn på sitt lärande, sina utvecklingsmöjligheter samt hur effektiva lärstrategier kan tillämpas. Att lära sig något innebär att man gör något begripligt för sig själv och man utforskar det med hjälp av sitt språk skriver Jörgel-Löfström, 2005. Om man kan sätta ord på sina befintliga kunskaper, kan man möta ny kunskap och koppla ihop dessa med varandra för att öka sin förståelse och sitt lärande. Den lärande bygger upp ny kunskap genom att verbalisera nya idéer som samverkar med tidigare kunskap. Om den som lär dessutom skriver, kan hen få syn på sina tankar och experimentera med dem: associera, undra, jämföra, dra slutsatser och så vidare.

Metakognition

Metakognition är enligt Gärdenfors (2012) förmågan att reflektera över, och i viss mån styra, sina egna tankar, känslor och önskningar. Det är förmågan att se mönster hos sig själv och sina handlingar som ger en förståelse för tankar, agerande och lärande. Man brukar tala om att tänka om sitt tänkande och i praktiken betyder det att eleverna vet hur man gör när man ska motivera sig, lösa problem, planera och hur man förstår. Vidare skriver han att metakognition ger en möjlighet för eleven att välja lärvägar och reflektera över dessa val. Det är viktigt att läraren visar strategier och uppmuntrar eleverna att använda dem i olika kontexter. Målet är att eleven ska använda sig av strategierna självständigt i syfte att styra sitt lärande. Elever som lyckas bra i sina studier kan förklara vilka strategier de använt för att lösa ett problem och varför (Nottingham, 2013). I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. I skollagens riktlinjer står det att läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande. (Skolverket, 2011)

Hur-frågan i fokus

I slutet av varje lektion ägnar vi tid åt reflektion kring lärandet och eleverna dokumenterar i lärjournalen som de delar med mig. (Några elever väljer också att dela med varandra för att hjälpas åt med motivation och ge varandra användbara tips.) Jag skriver kontinuerligt respons i journalerna för att följa och bekräfta elevernas lärande. Journalen har med fördel kombinerats med andra självvärderingsaktiviteter som exempelvis Exit Tickets, elevledda utvecklingssamtal samt att blogga i grupp kring lärande och utveckling. Det är en win-win situation eftersom läraren efter varje lektion får möjlighet att reflektera över undervisningen och dess effekter på elevernas lärande. Det ger också ett underlag för att planera nästa lektion. Jag modellerar för att synliggöra tänkande i undervisningen. Skillnaden mellan rutintänkande och reflektion lyfts fram samt betydelsen av att alla elever utvecklar förmågan att "tänka kritiskt, kreativt, empatiskt och samarbetsinriktat". Syftet är att öka förståelsen för hur eleverna kan utvecklas och bli självständiga och flexibla. "I vår värld som förändras snabbare än någon gång tidigare i historien kommer förmågan att lära, anpassa sig och använda sitt omdöme ha enormt stor betydelse. (…) Att lära sig hur man lär är nyckeln till livslångt lärande" (Nottingham, 2013).

Några elevröster

Jag tror att lärjournalen är en stor hjälp för många ungdomar och att om fler lärare hade utnyttjat den hade elever kunnat få en bättre möjlighet att utvecklas inom sitt ämnesområde. För mig har den varit till stor hjälp då jag har sett hur jag har utvecklats.

Jag hade aldrig tänkt på detta tidigare om jag inte hade lärt mig om det i klassrummet och det öppnade en dörr för mig i mitt metakognitiva tänkande.

Överlag är jag väldigt nöjd med mitt utförande av uppgifterna och detta är till stor del tack vare min förmåga att tänka och fundera över mitt tänkande. Just detta handlar metakognition om; att analysera sitt eget inlärningssätt. Detta leder till att man kan ändra sitt sätt att studera och uppnå bättre resultat i takt med att man blir medveten om hur man fungerar och vad som fungerar bäst för en själv.

Jag tänker mycket utifrån mitt eget perspektiv, men jag är även noga med att se till vilka alternativ jag har.

Jag tycker mycket om att behöva ta ansvar för mina egna studier eftersom det är oerhört viktigt att kunna. Inte bara i skolan utan även hemma och framför allt senare i arbetslivet.

Jag har haft enorm nytta av att skriva journal då det ger mig en möjlighet att reflektera kring min insats. Att se allting nerskrivet gör det mer överskådligt, vilket i sin tur bidrar till att det blir lättare att tydligt se vad som ska förbättras.

Först tyckte jag det bara var konstigt och undrade vad det var för mening med det, men nu har jag förstått att det faktiskt är ett bra sätt att se hur man utvecklats, vad man har gjort innan och vad man lärt sig av de uppgifterna. Det är inget jag gjort innan men jag tror det är bra om man testar att jobba på nya olika sätt.

Tycker alla lärare borde haft en sådan i varje ämne för att man ska kunna känna själv att ’nu har jag lyckats med något’ och få bra självförtroende för det är oftast självförtroendet som avgör hur man ligger till, anser jag.

Avsätt tid i undervisningen så att eleverna får möjlighet att äga lärandet!

Christian Lundahl - Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess.

_____________________________________________________________________

Referenser

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå - om lärande på människans villkor. Natur och Kultur.

Jörgel-Löfström, C. (2005). Elevens röst i lärnade och fördjupning. Studentlitteratur.

Lozic, V. Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan. Skolverket.

Nottingham, J. (2013) Utmanande undervisning i klassrummet. Natur & Kultur.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm. Fritzes.

Tjernberg, C (2013). Framgångsrik läs och skrivundervisning - En bro mellan teori och praktik. Natur & Kultur.

Wiliam, D. & Leahys, S. (2015) Handbok i formativ bedömning : strategier och praktiska tekniker. Natur & Kultur.


"Läsning så in i Norden" - Teori möter praktik i syfte att forma moderna läsfrämjande lärmiljöer i skolan

En god läsförmåga är en nyckelkompetens i ett föränderligt och globaliserat kunskapssamhälle, vilket var ett av budskapen i läskonferensen "Läsning så in i Norden" (Högskolan i Kristianstad)

I inlägget presenteras delar ur innehållet i läskonferensen samt hur jag kopplar ihop fortbildningsinsatsen med min undervisning. När teori möter praktik stärks undervisningen och elevernas lärande. För att få fart på läslusten och goda läsvanor satsar vi på att stärka varje elevs läsförmåga och ger tid för läsprocessen i skolan. Det börjar hos mig och hos dig, vi måste vara goda läsförebilder så att eleverna får syn på glädjen, meningen med att läsa och varför den är betydelsefull för alla människor. Skönlitteraturen är en magisk skattkammare med rikedom för alla. Om vi ger elever en nyckel (lässtrategier) öppnar de dörren på glänt och kliver in i den magiska världen. I det ögonblicket börjar läsäventyret (att utvecklas som läsare) som leder till rikedom (god läsförmåga). Läskonferensen fokuserade på de nordiska ländernas viktiga kulturarv och bokskatt. I programmet stod det följande: grannspråken kan tjäna som verktyg för att tillsammans med eleverna nå ökad språklig, litterär, kulturell medvetenhet och inte minst, för att stärka allas vår förmåga att förundras.

Poesi på G & Munnen är själens och fantasins dörr

Lektor Anna Smedberg Bondesson inledde läskonferensen med orden Munnen är själens och fantasins dörr och inspirerade med poetisk pedagogik. Med utgångspunkt i hennes självbiografiska essäbok Ditt språk i min mun talade hon om språkkunskapens och symbolers betydelse för inkludering och tolerans. Det gav mig en idé...

Jag bestämde mig för att initiera poetisk pedagogik i undervisningen tillsammans med min gymnasieklass bestående av endast pojkar och tänker lyfta fram en av mina favoritdikter Romanska bågar av Tomas Tranströmer. Tanken är att jag ska genomföra min personliga tolkning av dikten, visa hur jag gjorde och därefter läsa den med inlevelse inför eleverna. Efter modelleringen är det pojkarnas tur att läsa dikter med inlevelse. Dikterna vi arbetar med ingår i en poesiapp Poesi på G skapad av Sara Paborn. Gratisappen innehåller 20 dikter ur hennes diktsamling Vilken tur att vi träffades innan vi dog som kända svenskar läser upp. Bland rösterna hörs bland annat Johannes Brost, Danny Saucedo, Marit Bergman, Carolina Klüft och Suzanne Reuter. Tanken är att sprida poesi på ett nytt sätt så att fler människor kan hitta till den (Paborn). Pojkarna får lyssna till poesi via appen var som helst och när som helst i 20 dagar och sedan förväntas de välja ut en favoritdikt som ska tolkas och läsas med inlevelse. Tänk att i skrivande stund, på bussen, vid frukostbordet, i sängen, i badrummet, på internet, i skolans korridorer sprids poesins magiska kraft.

När jag inledde för att motivera fick pojkarna skriva anonyma post it lappar som jag läste högt i klassen. Jag uppmanade eleverna att skriva en ärlig tanke eller känsla som uppstod då jag nämnde ordet poesi. Vi fick många härliga skratt när jag läste upp vad pojkarna skrev. Majoriteten förknippade poesi med något tråkigt, värdelöst, onödigt, gammalt, jobbigt, ointressant, trist, meningslöst, överflödigt, konstigt, drygt, hemskt, oviktigt, inte kul och ingen aning medan andra förknippade poesi med något romantiskt, vackert, glatt, men sorgset, en kort text med gömt budskap, spännande, musik, känslor och utmanande.

Jag bestämde mig för att vända upp och ner på saken, precis som jag brukar, och försökte öppna upp för en dynamisk tanke kring poesi. Poesi finns inom oss alla och är en del av livet. Jag ville visa för pojkarna att poesi kan vara kul och det gjorde jag genom att visa ett klipp där Björn Gustafsson (komikern) läser en dikt kombinerat med en sång. Pojkarna skrattade och glömde för en stund sin föreställning om poesi och byggde en ny. Poesi känns och berör och det ville jag visa för pojkarna via Danny Saucedos närvaro då han läser En kärlekshistoria, se bifogat filmklipp.

Vidare berättade jag att dikter inte måste handla om kärlek utan kan handla om precis allt. Om livet i stort och smått. Intresset växte när jag berättade att alla kan skriva poesi och att man inte behöver rimma. När jag dessutom berättade att de fick bestämma själv om de vill ha punkt och stor bokstav (vilket jag kräver i andra texttyper) blev de nyfikna.

I undervisningen arbetar vi 1-1 miljö med mobila enheter och Chromebook, vilket ger oss möjlighet att använda poesiappen var vi än befinner oss. Jag väljer att låta eleverna använda appen Voice Recorder för att spela in inlevelseläsningen när de gjort ett personligt urval. Det ska bli spännande att se vilka olika dikter de fastnar för. Det bästa med apparna är att eleverna kan lyssna hur mycket som helst, när som helst och välja utifrån tycke och smak, därefter kan de få möjlighet att lyssna på sig själv och bearbeta läsningen utifrån behov så att de blir nöjda med sin inlevelseläsning.

Det är värdefullt att använda dikter för att samtala om svåra frågor i livet. Mitt val, favoritdikten Romanska bågar av Tranströmer, kommer troligen att bli ett nytt läsäventyr för pojkarna. Inte minst, genom dikten, synliggör jag skolans- och hela kommunens vision, inom varje elev finns möjligheter; inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt (Tranströmer) och vi ska vara stolta. Kommunens gemensamma vision för alla skolor lyder: 9000 stolta barn, elever och studerande i Trelleborg. Vårt fokus är att skapa ansvarstagande medborgare, som tror på sin förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och fortsatt lust till ett livslångt lärande!

Skönlitteraturen skapar förståelse för oss själva som människor

Varför man ska läsa litteratur i mediesamhället var en fråga som postdoktor Anna Lindhé presenterade. Hon gjorde kopplingar till egen undervisningserfarenhet vid ett universitet i södra USA då hon lyfte fram skönlitteraturens mening, vilket enligt henne är, att skapa förståelse för oss själva som människor. Jag köper den meningen rakt av eftersom jag tror vi lär känna oss själva väl genom att läsa skönlitteratur. Jag har tidigare i undervisningen låtit eleverna gestalta karaktärers liv och fått möjlighet att förändra något avgörande i boken. Genom att arbeta så har eleverna fått lära känna sig själv som läsare och fått möjlighet att tänka ut en möjlig förändring som får olika effekter. Jag har arbetat med inspiration av Judith Langers föreställningsvärldar och tror precis som Lindhé att litteraturen har ett speciellt värde för oss i ett mediesamhälle. Skönlitteraturen hjälper oss också att förstå andra människor och att utmana våra invanda föreställningar samt öppna upp för kreativt tänkande.

Litteratur som spränger gränser

Adjunkt Camilla Ohlsson talade om nordisk barn- och ungdomslitteratur som sprängt många gränser både vad gäller innehåll och form. Ohlsson lyfte fram några exempel som utmanar våra föreställningar om hur barn- och ungdomsböcker bör vara. Hon presenterade litteratur som provocerar och väcker känslor. Hennes budskap var att skönlitteraturen är en kraft att räkna med trots alla medier som ständigt omger oss. Vi måste finna ett samspel. Jag instämmer helt och har arbetat med skönlitteraturen integrerat med andra medier exempelvis film, bildkonst, datorspel under lång tid. Vi behöver ge elever möjlighet att läsa om svåra saker, sådant som väcker känslor och eftertanke eftersom det är en del av vår vardag. I tidningen Alfa utgiven av Lärarförbundet (02/16) problematiseras bilden av vad vi ska läsa med eleverna i skolan. Litteraturen formar elevernas världsbild. Men vad styr vilka böcker som kommer in i klassrummet. Elevernas egna önskningar, en outtalad kanon eller gammal vana? Jag anser att det behövs ett normkritiskt perspektiv när vi väljer vilken litteratur vi ska läsa tillsammans med eleverna.

Hur får vi böcker att hamna i de ungas synfält?

Jag har tappat räkningen, så många gånger har jag lyssnat till Johan Unenge, vår första läsambassadör, och varje gång blir jag både sorgsen och glad. Sorgsen över bilden som presenteras; om barn- och ungdomars försämrade läsförståelse och läsintresse, men också glad för hur vi tillsammans, varje dag, på olika sätt, arbetar aktivt för att förändra bilden. Unenge har många intressanta undringar kring hur böcker åter ska hamna i de ungas synfält. När jag lyssnade till honom dök min vision upp igen. Alla skolor, från förskola till gymnasium arbetar dynamiskt, målmedvetet utifrån elevernas intresseområden för att säkerställa en positiv läsutveckling hos alla elever genom hela skolgången och all personal som arbetar med barn- och ungdomar är läsförebilder. Om attityderna till läsning ska förändras krävs generositet. Det krävs att eleverna får möta många olika texter, noveller, dikter, korta stycken ur längre böcker så att de får lyssna sig till vad boken kan ge och erbjuda. Det krävs också att vi antar elevernas perspektiv; det är krävande att läsa faktatexten, det är nötande att läsa löpsedlarna. Läsningen kan upplevas vara utan värde. (...) Vi kan göra läsningen till något gemensamt och socialt. Vi läser, samtalar, högläser, delar och för samtal om såväl själva färdigheten att läsa som innehåll att läsa. Genom läsning förflyttas vi i tid och rum men ser vår tid och oss själva skriver nuvarande läsambassadör Anne-Marie Körling.

Läsning och digital teknik

När jag under eftermiddagen lyssnade till försteläraren Jenny Edvardsson förstod jag att vi delar utmaningen att få pojkar på yrkesprogram att utveckla språk-, läs- och skrivförmågan genom kombinationen läsning och digital teknik. Hon lämnade många konkreta förslag på hur hon arbetar med tillgängliga texter och digital teknik för att motivera till läsning. Jag arbetar också i en 1-1 lärmiljö och fokuserar på att utveckla moderna läsfrämjande lärmiljöer som utmanar eleverna som läsare. Varje elev har en egen personlig dator och fri tillgång till internet oavsett tid och plats, vilket ger oss enorma möjligheter att arbeta kreativt. Många elever har passiva och mindre glädjande läs- och lärupplevelser med sig i bagaget därför måste vi tillsammans skapa förändring. Eleverna behöver strategier för att lyckas väl i vårt snabba informations- och kunskapssamhälle. Med hjälp av tekniken och effektiva strategier formas undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. Mer om det finns att läsa på min sida Läsande och lärande i en uppkopplad skola. https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesa...

Läsförståelsen behövs i alla ämnen - Läsning på schemat

Avslutningsvis lyfter jag fram behovet av läsning på schemat för alla elever från förskola till gymnasium. Det borde vara en självklarhet med tanke på läsningens oerhörda betydelse för elevernas livslånga lärande och demokratins välmående. Det finns många skolor som ser värdet i att satsa extra på läsfrämjande insatser som har effekter på elevernas läsutveckling. Jacobskolan i Hässleholm är en gymnasieskola som har bevis på att det är en god investering. Lyssna på elever och lärare när de berättar om vinsterna med schemalagd läsning: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programi... Det finns flera vinster exempelvis, förutom att elevernas läsförståelse, läshastighet, ordförståelse ökar, får lärare syn på elevernas olika textvärldar, vilket kan berika och forma undervisningen.

O mäktiga féer, ge mitt barn i faddergåva inte bara hälsa, skönhet, rikedom och allt det där ni brukar komma stickande med, ge mitt barn läshunger, det ber jag er om med brinnande hjärta! Jo, för jag vill så gärna att mitt barn ska få i sin hand nyckeln till det förtrollande landet, där man kan hämta den sällsammaste av glädje. - Astrid Lindgren

Maria Glawe, Förstelärare och speciallärare på Söderslättgymnasiet.


Referenser och lästips

Läsning så in i Norden - Högskolan i Kristianstad

http://www.hkr.se/PageFiles/37838/Inbjudan_Laskonferens_2016.pdf

Poesi på G

http://www.sarapaborn.se/poesi-pa-g/

Tv4 uppmärksammar Poesi på G

https://www.youtube.com/watch?v=8CUJ5E9YLKg


Danny Saucedo läser En kärlekshistoria

https://www.youtube.com/watch?v=_pUAHr-cSpY


Läsambassadören - För ungas läslust

http://www.lasambassadoren.se/2015/11/17/lasning-suger/

Vad ska vi läsa?

http://www.lararnasnyheter.se/tema/vad-ska-vi-lasa

Formativt Trelärarskap - möjligheter och utmaningar

Maria Glawe berättar vidare om hur formativt Trelärarskap ökar möjligheten till inkluderande undervisning och lyfter samtidigt fram en värdefull bok som innehåller 27 evidensbaserade strategier. "En fantastisk bok" säger professor John Hattie.

Tänker du också på att nyansera och forma framtidens skola? Har du energi och känner dig inspirerad att omskapa dina undervisningsstrategier, men processen känns ensam och krånglig? Kanske befinner du dig i en lärmiljö eller omgivning som håller dig tillbaka? Lärare behöver låna varandras kompetenser för att skapa inkluderande lärmiljöer för alla elever. Att förena tre yrkeskompetenser: allmänlärare, speciallärare och förstelärare är en professionell vinst eftersom var och en lärare har olika värdefulla kompetenser som tillsammans bildar ett professionellt lärandeteam; en helhet. Dessutom är det fantastiskt meningsfullt och inspirerande, precis som det ska vara i skolan.

Skolledare behöver bli bättre på att synliggöra och förena yrkeskompetenser/spetskompetenser för att utmana den rådande skolkoden så att vi verkligen får skolor där alla elever får möjlighet att utveckla sin fulla potential. Det är betydelsefullt att det kollegiala lärandet inte stannar på en ytlig nivå, dvs. goda råd och en hjälpande hand i en unik situation, utan bidrar till hållbar förändring i ett generellt perspektiv uttrycker professor Mikael Alexandersson och efterfrågar en transfermöjlighet i samband med kollegialt lärande. Han betonar även att det kollegiala lärandet ska förankras vetenskapligt, och utifrån ett normkritiskt perspektiv (Pedagogiska Magasinet, nummer 1, februari 2016). Jag rekommenderar att läsa hela avsnittet Kollegor emellan. I magasinet utforskar de svensk fortbildningstrend nummer ett.

Det formativa Trelärarskapet bildar ett reflekterande lärandeteam som agerar och har ett uttalat fokus dvs. utifrån ett normkritiskt perspektiv utveckla lärmiljöer av god kvalitet med vetenskaplig förankring som passar alla elever. Försteläraren har särskilt god förmåga att utveckla undervisning och förbättra elevernas lärande samt att handleda kollegor (Vad gör försteläraren? Skolverket, 2015 ). Specialläraren har fördjupad kunskap om elevers lärande och utveckling samt fördjupad förmåga att kritiskt studera och analysera lärande och utveckling i olika lärmiljöer på tre nivåer; organisation-, grupp- och individ. Dessutom ska specialläraren visa insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper (Examensordningen, SFS 2011:186). Allmänlärare, speciallärare och förstelärare med olika kompetenser möts både i undervisningssituationer och utanför samt i bedömningsfrågor och arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Att knyta tre lärare till alla undervisningssituationer i en klass är inte behövligt, effektivt och lönsamt, därför bör samundervisning och handledning kombineras i en dynamisk process. Vi behöver bygga en hållbar bro mellan allmänpedagogiken och specialpedagogiken där alla elever är teamets ansvar. När lärare med olika kompetenser samarbetar och tar stöd av varandra blir det möjligt att anpassa undervisningen på olika sätt utifrån elevernas olika behov (Sundqvist, C. (2014) Den samarbetande läraren - Lärarhandledning och samundervisning i skolan). Jag ser på det formativa Trelärarskapet som en unik möjlighet för skolor att arbeta utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vi fastnar inte och begränsas av vårt tänknade om normalitet och avvikande utan i värdet av olika.

Det förändrar skolan i grunden eftersom lärares ensamarbete och arbetsbelastning minskar, kompetensutvecklingen blir mer effektiv och vi närmar oss visionen om en skola för alla.

Formativt Trelärarskap

Några vinster:

  • Inkluderande undervisning med lärandet i fokus, flexibla undervisningsstrategier och god kvalitet utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Vi river hinder och bygger en hållbar bro mellan allmänpedagogiken och specialpedagogiken.
  • Kollegialt samarbete som stärker det professionella lärandet och bidrar till utveckling av tillgängliga lärmiljöer för alla elever.
  • Teori och praktik möts och invanda föreställningar utmanas.
  • Elevers styrkor, möjligheter och utmaningar är i fokus. Elevers olikheter är en tillgång i undervisningen.
  • Bedömning, uppföljning av kunskaper och anpassningar för alla elever är ett gemensamt ansvar. Ett välbehövligt samarbete för att leva upp till bestämmelserna.
  • Utveckla och stärka det gemensamma yrkesspråket.

Några utmaningar:

  • Etisk reflektion hos handledare.
  • Fokus på processen, ihärdighet och uthållighet. Inte springa på alla bollar.
  • Flytta fokus från individnivå till grupp- och organisationsnivå.
  • Kritisk granskning av skolkulturen och samarbetskoden.

Allting är möjligt genom hårt arbete, beslutsamhet och en känsla av vision. - S. Jobs Tillsammans blir vi skickliga lärare och skapar framtidens skola för alla!

Länkar:

Pedagogiska Magasinet, februari, 2016 http://www.lararnasnyheter.se/tema/kollegor-emellan 2016-03-03

David Mitchell https://player.vimeo.com/video/148232318 2016-03-03 Natur & Kultur.

Maria Glawe, förstelärare och speciallärare på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg.

Lärande för hållbar utveckling - Tillgänglighet, delaktighet och inkludering



Tron på en dynamisk skola för alla

Skolan, möjligheternas land. Hur tillgänglig är den? Lärmiljöer ska utformas så att de blir tillgängliga för alla barn och elever. Förstelärare, speciallärare och lärare som ett reflekterande team borde samarbeta i större utsträckning för att utveckla dynamiska lärmiljöer.

I onsdags deltog jag i Lärarförbundets inspirerande nätverksträff för förstelärare. Inför träffen hade vi läst och reflekterat över innehållet i boken Förstelärare - En handbok av Per Kornhall. Vi lyfte intressanta aspekter som rör skolutveckling och jag delade med mig av mina tankar kring avsnittet Vår moraliska skyldighet, vilket kan sammanfattas med följande ord: Alla ska i mål, alla barn ska lyckas i skolan. I boken skriver Kornhall (2015) att hundratals huvudmän och tusentals skolor bryter mot skollagen. Han för fram kritik, men också förslag på lämpliga åtgärder. Förstelärare spelar en viktig roll för att bryta detta mönster och kan lyfta lärarprofessionen så att lärare får möjlighet att ge röst i debatten på flera nivåer. Kornhall (2015) vill hjälpa oss att minnas varför vi valt att bli lärare; ...vi tycker om barn och ungdomar och vill hjälpa dem att utvecklas.

I skollagens tredje kapitel framgår det tydligt att varje elev ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (SFS 2010:800) För att lyckas stimulera och utmana alla elever nu och framåt behövs ett helhetsgrepp på tillgänglig utbildning. Begreppet tillgänglighet beskriver hur väl skolan fungerar för barn och elever oavsett funktionsförmåga. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. Arbetet ingår i verksamhetens kvalitetsarbete, i det pedagogiska utvecklingsarbetet och som ett stöd för likabehandlingsarbetet. (SPSM)

Med öppna ögon måste vi anta ett normkritiskt perspektiv för att få syn på det som begränsar individer från att lära och utvecklas i skolan. Det går inte längre att blunda för den långa tradition av exkluderande lösningar. Allt för ofta blir elever problembärare istället för att skolan söker förklaringar i organisationen runt eleven och i lärmiljön. Det behövs inga diagnoser i skolan för att ge alla barn och elever den stimulans, utmaning och stöd de behöver, men vi behöver vägledande kartläggningar på organisation-, grupp- och individnivå av god kvalitet som synliggör vilka förändringar vi behöver göra i organisationen runt eleven samt i lärmiljön.

I skolan välkomnas mångfald. Olika är ett måste eftersom det berikar och ger nyanser. Lärare vill se och uppleva oberoende tänkare, men frågan är om lärmiljön begränsar eller ger tillräckligt utrymme? Vi behöver synliggöra de normer som påverkar oss i skolan, våga ifrågasätta och göra nya tolkningar. Vi behöver skifta fokus från att hitta de som avviker och istället analysera det i lärmiljön som försvårar. Vi behöver helt enkelt rita om våra kartor. Skolorganisationens alla aktörer behöver ta ansvar för kvaliteten och se till att det finns höga krav och förväntningar på alla inblandade. Att vara normkritisk är att vara kreativ. I boken Normkreativitet i förskolan - om normkritik och vägar till likabehandling (2015) av Karin Salmson och Johanna Ivarsson berättar de om normkreativitet, dvs. när vi lämnar säker mark för att utforska det okända skapas nya insikter och ny energi för att förändra så att alla barn och elever utifrån olika behov och förutsättningar får stimulans, utmaning och möjligheter. Normerna behöver utvidgas - alla måste få plats! Om det finns individer som inte utvecklar sitt lärande måste vi börja analysera och förändra lärmiljön.

I takt med att förändring sker blir det synligt att fler gynnas, om inte så uppstår nya behov att ta hänsyn till. I min lärmiljö är elevernas olika egenskaper, erfarenheter och kunskap en tillgång och jag är glad över att varje dag möta mångfaldens rikedom. Jag utmanar skolans idé om normalitet och avvikelse och välkomnar ett dynamiskt förhållningssätt. Olikheter är inte bara en styrka utan också en självklarhet.

Jag vill föra in en dynamisk tanke i skolan angående föreställningen om specialpedagogik. I stor utsträckning förknippas specialpedagogik med elever i behov av särskilt stöd och specialläraren och specialpedagogen involveras först när individens svårigheter upptäckts i lärmiljön och inte i förebyggande syfte för att förhindra att svårigheter uppstår. I boken Pedagogisk kartläggning (2012) förmedlar Petra Runström Nilsson att många forskare menar att det är i mötet mellan elevens förutsättningar och skolans miljö som skapar svårigheterna. Vi vet att elevernas svårigheter inte är statiska utan uppstår i vissa situationer och i vissa lärmiljöer. Vi behöver se på speciallärarens roll i ett nytt ljus och använda kompetensen på ett effektivt sätt som gynnar alla elevers lärande och utveckling.

En spännande tanke för skolor att utforska vidare är hur specialpedagogiken kan bidra till att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska få ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (SFS 2010:800) Skolor behöver exempelvis bli bättre på att uppmärksamma särskilt begåvade elever, som många gånger har svårt att passa in i skolan. Barn som har en fallenhet för något eller några områden måste få möjlighet att fördjupa sitt lärande i skolan och därmed nå sin fulla potential. Skolverket meddelar att det inte alltid är lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar, i skolan för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära. I en del av Skolverkets stödmaterial att arbeta med särskilt begåvade elever framgår det givetvis att särskilt begåvade elever är olika, men det finns vissa kännetecken att vara uppmärksam på i lärmiljön. Det är viktigt att lyfta fram att särskild begåvning inte är en diagnos.

I mitt uppdrag som speciallärare och förstelärare arbetar jag för att bygga en bro mellan specialpedagogiken och pedagogiken så att lärare kan få stöd i förändringen av lärmiljön för att möta alla elevers olika förutsättningar och behov inom klassens ram. För att stödinsatser inte ska bli utpekande för eleverna och för att man inte ska knyta specialläraren till några få elever elever används specialläraren som handledare åt läraren. Specialläraren och läraren kan enligt Ahlberg (2013) bilda ett reflekterande team där specialläraren handleder läraren utifrån de behov läraren ringar in i lärmiljön. I min magisteruppsats finns ett exempel på hur specialläraren, försteläraren och läraren möts som ett reflekterande team och samverkar kring läsfrämjande insatser i lärmiljön.

En tillgänglig skola för alla skapas genom en lärande organisation där kollegialt lärande är i fokus i syfte att förbättra lärmiljöer för alla elever. Gamla tankesätt måste utmanas och ersättas med nya. Det behövs mer forskning som syftar till att definiera både speciallärarens förändrade yrkesroll och förstelärarens roll samt hur dessa yrkesroller kan arbeta nära lärare i syfte att utveckla en dynamisk skola. Jag antar att förstelärarna och speciallärarna är och kommer bli än mer betydelsefulla framöver när skolor mer och mer fokuserar på utveckling av lärares professionella lärande och utveckling av en tillgänglig skola för alla elever.

När jag läste Lars H Gustafssons bok Elevhälsa börjar i klassrummet (2009) fastnade jag särskilt för slutkapitlet Se människan! Gustafsson lyfter fram Tranströmers berömda dikt Romanska bågar:

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörket.
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

När vi ser eleverna som de är och är lyhörda för deras behov så lär de sig att möta den Andra på samma sätt. Gustafsson ställer ofta frågan till sig själv: Kan jag se valv bakom valv oändligt hos eleverna(...)?

Gustafsson (2009) lyfter fram vikten av att vi förblir lekande och skapande människor så att vi blir bra på att fantisera och på det sättet kan föreställa oss hur andra har det i sina liv och hur de upplever sin situation. Han betonar bland annat skönlitteraturens kraft när vi arbetar med människor. Vi läser bland annat för att vi ska förstå vem vi själv är och vem den Andre är. Vi har en värdefull gemensam uppgift som Gustafsson lyfter fram och det är att se valven. I oss själva och i andra. Att vara människa. och att vara stolt över det.

Den berikande förstelärarträffen i onsdags fick mig att här och nu dela med mig av min dynamiska tanke gällande skolans väg mot en tillgänglig skola för alla elever. Dynamiskt tänkande ställer allt upp och ner och ger dig djupare förståelse för hur du kan utvecklas som professionell lärare. Mina avslutande ord hämtar jag från Apples Think different-kampanj: De människor som är galna nog att tro att de kan förändra världen är de som också gör det. Är du galen nog att förändra skolan?

Maria Glawe, speciallärare och förstelärare på SSG i Trelleborg. https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesande-och-laerande-i-en-uppkopplad-skola/





Tillgänglighetsmodellen, SPSM

Kritisk läsförmåga är viktigt både ur ett individ- och samhällsperspektiv

Vi lever i en delningskultur och många som delar information är inte kritiska läsare. Det visar sig genom missvisande och falsk information som delas i sociala medier. Uppdraget att möjliggöra för elever att bli kritiska läsare vilar på lärare i skolans alla ämnen.

Utgångspunkt

Hur kan man skapa läsfrämjande miljöer som möjliggör för elever att förstå hur texter fungerar? Vad gör texter med oss och hur påverkar de världen? Hur utmanas elever att utforska och granska texter kritiskt och ta ställning? (Bergöö & Jönsson, 2012)

Vad innebär läskritiska strategier?

Texter bör läsas med ett “kritiskt öga”. I moderna läsfrämjande lärmiljöer finns en didaktisk medvetenhet kring VAD, HUR och VARFÖR i samband med läsutveckling. Fokus på vad det står i texten, men också hur och varför texten är producerad. Läskritiska strategier är redskap som hjälper eleverna att analysera, värdera och ifrågasätta olika texter och dess bakomliggande ideologier. Syftet är att öka deras förståelse av världen och utmana egna och andras föreställningar (Bergöö & Jönsson, 2012) Några exempel på frågor som hjälper eleverna att läsa mer kritiskt är vem som inkluderas och/eller exkluderas i texten? vilka principer framställs som äkta och på så sätt okomplicerade? Hur dras läsaren in i texten som medskapare? osv.

Förena det bästa av två världar= kreativ läsning

Jag förenar två läsarter i den läsfrämjande miljön i gymnasieskolan för att skapa kreativ läsning. Läsarterna som kombineras är naiv läsning och kritisk läsning (Persson, 2007). Den läsfrämjande miljö som erbjuds i sammanhanget kännetecknas av peer och blended learning utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att färga in specialpedagogiken skapas en möjlighet för alla elever att utvecklas till kritiska läsare. Givetvis tar det olika lång tid och stödstrukturerna måste varieras.

Lärarens modellering är betydelsefull

Texter påverkar elever på olika sätt och det måste vi synliggöra. Elever behöver träna på att utveckla sin förmåga att “läsa världen kritiskt”. Lärarens uppgift blir således att erbjuda meningsfulla lärmiljöer där eleverna får möjlighet att undersöka texter kritiskt. Läraren måste modellera hur det går till genom att erbjuda nya sätt att tala och skriva om texter. Låt eleverna ställa egna frågor och delge tankar som utgångspunkt för flerstämmiga samtal och reflekterande skrivuppgifter. Eleverna får möjlighet att beskriva den värld de lever i och hur de uppfattar det som sker.

När eleverna använder läskritiska strategier framgår det tydligt att de ägnar sig åt komplext tänkande, vilket är krävande (det finns inte utrymme att ägna sig åt annat som distraherar). Eleverna tränas i att möta och utmana sina och andras föreställningar och fördomar. När eleverna ger röst påverkar de i allra högsta grad den pågående demokratiska lärprocessen. Jag kombinerar olika metoder under arbetsprocessen för att möta elevernas skiftande behov. Läraren måste behärska olika metoder. Om inte så föreslår jag att kroka ihop med någon som kan: dvs. ägna sig åt kollegialt lärande. Läraren kan förslagsvis “låna in” en lärare som modellerar hur det kan genomföras med eleverna. Läraren lyssnar och prövar tillsammans med eleverna för att sedan fortsätta arbetsprocessen med eleverna utan modelläraren.

Vikten av att inte detaljplanera

Jag detaljplanerar inte eftersom det då finns risk att gå miste om värdefullt innehåll som eleverna lyfter genom frågor och egna kritiska tankar (Bergöö & Jönsson, 2012). Det är viktigt att vara lyhörd och lyfta det som eleverna är kritiska till och har ett behov av att tala om. Min uppgift är att vara medskapare och då lyfter jag kritiska aspekter som eleverna kanske inte berör. Att skapa balans är ett måste så att eleverna känner att det inte är läraren som sitter inne med svaret. Det är betydelsefullt att eleverna får möta olika typer av texter för att utveckla förmågan att läsa kritiskt. Vidare är det betydelsefullt att inte se kritisk läsning som något isolerat. Det kopplas ihop med andra förmågor, dvs. att samtala, att skriva, att undersöka, att bearbeta, att ägna sig åt kreativt tänkande osv. (Bergöö & Jönsson, 2012) Det sociokulturellta perspektivet är angeläget att lyfta fram eftersom kritisk läsning är en social aktivitet; åsikter prövas mot varandra i socialt samspel. Fastna inte vid en metod utan testa olika metoder.

Det meningsfulla samtalet

Det är väldigt intressant att observera läskritiska samtal eftersom det finns så många stereotypa uppfattningar och fördomar som måste utmanas. När eleverna läser kritiskt med hjälp av läskritiska strategier ökar möjligheten att se företeelser ur flera perspektiv. En del försvarar sig mot det som stör den egna uppfattningen och en del visar öppenhet för ny förståelse. Vi måste ge alla elever en möjlighet att få delta i dessa meningsskapande lärsituationer som förhoppningsvis kan bidra till en ökad förståelse för mångfalden i vårt samhälle. Ytterligare en vinst är att öka elevers medvetenhet kring delningskulturen i sociala medier. Betydelsen av att kritiskt granska information innan det delas med någon annan måste verbaliseras.

Bedömning av kritisk läsförmåga med utgångspunkt i ett sociokognitivt perspektiv (Westlund, 2013)

I ett sociokognitivt perspektiv kopplas undervisning i kritisk läsning ihop med formativ bedömning. Det går ut på att läraren direkt undervisar (ger modeller av sitt tänkande) i kritisk läsning och får uppgifter som är på en lagom utmanande nivå, syftet är klart uttalat för eleverna och de engageras genom att anstränga sig och ta ansvar för sin utveckling. Kontinuerlig respons är centralt i modellen. Läsutvecklingen och lärandet sker som tidigare nämnts i en social kontext som syftar till att eleverna ska använda sig av metakognitivt tänkande. Westlund (2013) lyfter fram att modellen används framgångsrikt i kanadensiska skolor och att den möjligtvis också skulle kunna ha framgång i svenska skolor. Hattie förespråkar synligt lärande, att läraren ser lärandet ur elevens ögon samtidigt som eleven ser sig som sin egen lärare. Jag upplever att modellen är framgångsrik med alla elever och i synnerhet elever som har läs- och skrivsvårigheter och andra funktionshinder som försvårar inlärning.

Vill du veta mer hur jag arbetat med kritisk läsning så hittar du det här: https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/peerandblendedlearning/

Källor samt annan intressant information som är relevant i sammanhanget:


Persson, Magnus (2007) Varför läsa litteratur? - Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Studentlitteratur: Lund.

Westlund, Barbro (2013) Att bedöma elevers läsförståelse…Natur & Kultur: Stockholm.

Intressant avhandling om kritisk läsning av faktatexter i gymnasiet av Anita Norlund. ”Undervisningen om kritisk läsning har tydliga brister och är alltför ytlig och privat, inte minst på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen.”

http://www.skolporten.se/forskning/intervju/kritis...

”Gymnasieelever tränas för lite i källkritik” - Skolinspektionen

”Förmågan att kritiskt tolka och värdera källor är central inför högskolestudier och en viktig medborgarkompetens. Därför är det en mycket angelägen uppgift för skolorna att träna eleverna i detta, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör, Skolinspektionen”

http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pre…

Maria Glawe, Förstelärare och speciallärare i svenska, Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesande-och-laerande-i-en-uppkopplad-skola/

Aktionslärande - utveckla undervisningen tillsammans med dina kollegor

Maria Glawe använder aktionslärandemodellen för att utveckla undervisningen tillsammans med kollegor på gymnasiet. Syftet är att stärka elevernas läsutveckling.

Nu börjar det närma sig höstlov och lärare reflekterar över första delen av höstterminens lärande och utveckling. På vilket sätt har undervisningen bidragit till elevernas lärande? Vilka förändringar är nödvändiga att genomföra för att möta de utmaningar som uppstått i undervisningen? På vilket sätt behöver vi kollegor samarbeta?

Aktionslärandemodellen

I mitt försteläraruppdrag och specialläraruppdrag arbetar jag bland annat med att bidra till lärares lärande gällande läsfrämjande insatser i undervisningen. Jag har använt mig av aktionslärande tillsammans med kollegor i syfte att förändra undervisningen så att eleverna lär sig använda lässtrategier för att bli bättre läsare. Syftet med mitt inlägg är att berätta hur vi använt aktionslärandemodellen för att förändra undervisningen och bidra till elever och lärares lärande. Genom aktionslärande dokumenteras och utvärderas det vi gör i undervisningen samtidigt som vi tillämpar metareflektion.

Bygga en bro mellan pedagogik och specialpedagogik

Vi utgick från att bygga en bro mellan pedagogiken och specialpedagogiken genom att lyfta in specialläraren i klassrummet för att modellera hur man kan arbeta framgångsrikt med lässtrategier i syfte att stärka elevernas läsförståelse och läsutveckling. Det behöver inte vara en speciallärare som genomför undervisningen, men givetvis någon som har goda kunskaper i hur man modellerar användningen av lässtrategier i undervisningen. Lärarna som ingick i aktionslärandet (3 st) observerade undervisningsprocessen. Syftet med modellen är att lärare utvecklar sin förståelse och lärande kring läsfrämjande insatser genom att observera det som sker i undervisningen för att sedan på egen hand arbeta vidare med eleverna i undervisningen med ett nytt arbetssätt.

Forskningsmodell med dokumenterad effekt

Det som ligger till grund för aktionslärandet är elevernas behov av att stärka sin läsförståelse i samband med läsning av skönlitterära texter och sakprosa. Tillsammans planerade vi upplägget i undervisningen och reflekterade över effekter och vidare arbete tillsammans. Lärarna presenterade ett önskemål utifrån elevernas behov och jag kopplade ihop det med lämpliga läsfrämjande insatser som har vetenskapligt stöd. I detta fallet handlade det främst om RT-modellen (Reciprocal teaching är en forskningsmodell med dokumenterad effekt på läsförståelse). Aktionsplanen gick ut på att genomföra förändring i undervisningen, vilket blev nya lärsituationer för eleverna. Lärarna och jag träffades med jämna mellanrum för att reflektera över effekter och resultat samt hur vi kan arbeta vidare med ytterligare aktioner i syfte att stärka elevernas läsutveckling.

Professionella vinster

Det finns många professionella vinster med aktionslärande för att förbättra undervisning. En vinst är att lärare lär tillsammans och processen initieras av lärarna själva vilket jag upplever stärker lärares motivation. Det är praktiknära och har hög relevans eftersom lärarna ansvarar tillsammans för förändringen. Lärare får en möjlighet att mötas i lärandet och nyttja sin professionella kunskap. Det är mer framgångsrikt att utveckla undervisningen utifrån behov som uppstår i klassrummet än yttre krav som bestämts av andra aktörer utanför klassrummet. Vår teoretiska förankring förutom RT-modellen är Helen Timperleys modell ”från professionell utveckling till professionellt lärande”. Hon menar att det kollegiala lärandet är viktigt. Lärare behöver diskutera undervisning och förändra undervisning tillsammans för att sedan diskutera igen. Ytterligare en vinst är dels att lärarna måste förbereda sig väl för att genomföra undervisningen och dels att våga misslyckas och lära nytt. Det stärker det professionella lärandet. Det är viktigt att vara flexibel och se möjligheterna med att undervisa varandras elever samtidigt som lärarna deltar i kompetensutveckling.

”Spring inte på alla bollar”

I mitt uppdrag som förstelärare ska jag bidra till professionellt lärande, utveckling och högre måluppfyllelse vilket känns oerhört meningsfullt och berikande. Enligt Timperley ”är det viktigt att inte springa på alla bollar”. Identifiera ett utvecklingsområde att fokusera på. Vi valde läs- och lärstrategier som fokusområde eftersom det var angeläget för våra elevers utveckling. Lärande kräver samarbete menar Timperley och som förstelärare måste man arbeta tillsammans med kollegor för att skapa hållbar förändring och utveckling. Vägen har inte varit spikrak, men det är inte meningen. Frågan är vad vi missat av värde om vi inte hanterat motgångarna på vägen. Det viktiga är att inte fastna i gamla föreställningar utan våga gå ut från bekvämlighetszonen. Tidsaspekten är en evig fråga, men inget för läraren att fundera över. Det är skolledaren som, utifrån elevernas behov, behöver bestämma sig för vilken fortbildningsinsats som är mest gynnsam för lärarnas lärande. Kort och gott, lägg tid och kraft på rätt sak.

”Anyone who has never made a mistake has never tried anything new.” (A. Einstein)

Nyfiken på att veta mer om Marias arbete?

https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesande-och-laerande-i-en-uppkopplad-skola/

Du kan även följa henne på Twitter: @MariaGlawe

Få fart på läsutvecklingen med hjälp av läscoaching och Google Classroom

Genom läscoacher har Maria Glawe utvecklat läsandet bland sina gymnasieelever. Och genom digitala verktyg har de alltid tillgång till sin läscoach.

Är din bägare full av gamla uppfattningar? Då behöver du tömma den och göra plats för nya.

Svenska elevers läsförståelse är en återkommande samhällsfråga och lämnar ingen oberörd. Det är oroväckande att läsintresset minskar och att elevers läsförståelse blir sämre. Digitaliseringens framfart påverkar situationen i stor utsträckning. Vi står därför inför frågan: Hur skapar vi digitala läsfrämjande miljöer i skolan som ökar läsintresset och bidrar till god läsutveckling?

Läraren är det viktigaste verktyget

Det är uppenbart att svensk skola har få verktyg för att möta digitaliseringens utbredning i samband med läsutveckling. Jag lyfter fram behovet av kollegialt lärande och ett innovativt arbetssätt för att skapa möjligheter för elever att utvecklas som läsare. 1-1 satsningen breder ut sig och läraren är och förblir det viktigaste verktyget. ”Inget kan ersätta en skicklig lärare.”

Läscoaching får elever medvetna

Jag har valt att använda mig av läscoaching för att bidra till ökat läsintresse och samtidigt skapa förutsättningar för läsutveckling. Det övergripande målet, vilket också är den stora utmaningen, är att få elever att förstå att läsning är något värdefullt i deras liv både i och utanför skolan. Genom läscoaching ska eleverna bli medvetna om att läsningen i allra högsta grad påverkar deras framtidsutsikter.

Möjlighet att samtala när behov uppstår

Läscoaching inbjuder till ett kollaborativt lärande där eleverna förväntas ta ett större ansvar för sin läsutveckling och samtidigt bidra till andras läsframgång. En ”win-win situation” eftersom eleverna blir resurser för varandra. Det digitala verktyget blir användbart i sammanhanget eftersom eleverna kan få tillgång till läscoaching även om de inte fysiskt träffas i klassrummet. Mest framgångsrikt är att använda sig av läscoaching både i traditionellt samtal och digitalt samtal. Jag har använt mig av First Class som digital mötesplats, därefter V-klass och nu Google Classroom. Eleverna får på så sätt en möjlighet att samtala om läsningen när behovet uppstår och är inte styrda av lektionstillfällena i skolan.

Vi blir aldrig färdiga läsare

Alla elever behöver en läscoach och för att lyckas med det tilldelas eleverna ett aktivt uppdrag. Vi utgår från att ställa öppna frågor för att hitta lösningar då läsmotstånd och svårigheter uppstår, men också när det krävs mer läsutmaning. Syftet med öppna frågor är att det sätter igång tankarna hos den som ska förändra sitt tänkande och agerande. När läsningen flyter på är det viktigt att fortsätta läscoachingen för att utmanas vidare. Vi blir aldrig färdiga läsare.

Jag har följt och bedömt en positiv utveckling för både avancerade läsare och oerfarna läsare. Läraren har en viktig uppgift att modellera hur en läscoach tänker, arbetar och följer upp processen med respons.

Läscoahings strategier

Läscoaching bygger på följande formativa strategier: (inspiration av Dylan Wiliams nyckelstrategier)

  • Varje elev har ett tydligt läsutvecklingsmål.
  • Eleverna ges möjlighet att delta i effektiva digitala och traditionella samtal som synliggör läsningens betydelse och bidrar till ökad läsförståelse.
  • Eleverna ges kontinuerlig respons som leder eleven vidare till nästa delmål i läsutvecklingen.
  • Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.
  • Eleverna aktiveras som ägare av sin egen läsutveckling.

Parallellt med läscoaching läser eleverna en gemensam bok och använder fyra grundläggande lässtrategier (RT-modellen). Eleverna dokumenterar läsprocessen i digitala läsloggar och ansvarar sedan för att presentera i grupp hur de använt olika lässtrategier.

Jag tror på en helhetslösning för att förändra läsundervisning till det bättre utan att förenkla och sänka kraven. Läsundervisningen måste vara begriplig och användbar för eleverna. Jag har använt läscoaching i kombination med digitala verktyg framgångsrikt på gymnasiet i helklass, mindre grupper samt i specialundervisning.

Peer learning

"Peer learning" är ett område som uppmärksammats i internationell forskning för att förbättra elevers lärande i klassrummet. Det är en paraplyterm som inkluderar samarbets- och samlärande, kamrathandledning, handledning av yngre kamrater och andra former av lärande där kamrater hjälper varandra. I Sverige är området fortfarande relativt ouppmärksammat, men det finns internationella forskningsresultat som visat att sådana undervisningsstrategier har stora lärandevinster, inte minst för elevgrupper med särskilda behov. Det har också visat sig att de kan förbättra interaktion, respekt och relationer mellan elever. Undervisningen behöver också anpassas till individernas kapacitet. En lärandemiljö som utmanar och når just bortom elevernas rådande nivå kan öka motivationen avsevärt.” (Skolverket)

Kontakta Maria

Har du lust att veta mer om läscoaching? Hör gärna av dig till Maria. Du når henne på Twitter @MariaGlawe

https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesande-och-laerande-i-en-uppkopplad-skola/

Framgångsrikt lärande med hjälp av dynamiskt mindset

Maria Glawe, förstelärare.

Maria Glawe, förstelärare.

Jag kommer bland annat att skriva om förstelärarens roll i den pedagogiska utvecklingen av undervisningen, skriver Maria Glawe, i sitt första inlägg i Förstelärarbloggen på lärarförbundet.se

"Talanger och förmågor kan utvecklas med hjälp av ansträngning, bra undervisning och ihärdighet." (Carol S. Dweck)

En ny termin har börjat och du har ett helt läsår på dig att skapa goda förutsättningar för dina elever att lära sig att lära. Klassen du möter verkar vara vana vid den traditionella förmedlingspedagogiken och du står inför en spännande utmaning. Du är inte överraskad eftersom denna pedagogiska form har dominerat svensk skola historiskt sett, men du hoppas speciellt på att eleverna haft ”skickliga” förmedlingslärare som trots sin kunskapssyn anpassat efter elevernas behov och tagit till vara på deras frågor och drivkraft. Utmaningen du står inför är att få eleverna att ändra tankesätt. Eleverna förväntas ta ett större ansvar för sitt eget lärande och vara aktiva i sin egen lärandeprocess. Du blir varje elevs ”möjlighet” och tanken är att eleverna ska ”äga” sin egen inlärning och utveckling. I din lärarroll förväntas du vara intresserad av varje elevs utveckling och våga möta svåra utmaningar.

Mitt namn är Maria Glawe och jag står inför utmaningen precis som du. Jag har en stor passion för lärande och utveckling och delar gärna med mig av min vardag i skolan. Passion är ett starkt och vackert ord som jag gärna använder mig av eftersom jag älskar att lära mig nya saker på egen hand och tillsammans med andra. Jag beundrar ansträngning och tror på varje individs inneboende kraft att lära och utvecklas. Vår tankekraft styr oss mot förändring och utveckling och det som tar oss framåt respektive håller oss tillbaka är vårt tankesätt. En av grundbultarna i min kunskapssyn är att förändring är möjlig.

Jag arbetar på Söderslättsgymnasiet i Trelleborg och mitt betydelsefulla uppdrag är att skapa möjligheter för elever att lära och utvecklas. Mitt uppdrag som förstelärare ger mig tillfälle att påverka utvecklingen på skolan i större utsträckning än tidigare. Jag arbetar som speciallärare med inriktning språk, läs- och skrivutveckling och mitt fokusområde är läsutveckling. Jag anser att alla elever bör få möjlighet att avancera som läsare därför brinner jag extra för att utveckla och förbättra moderna lär- och läsmiljöer. En god läsförmåga är en förutsättning för positiv kunskapsutveckling.

Vidare handleder jag kollegor i syfte att stärka lärares professionella lärande samtidigt som elevernas kunskapsutveckling förbättras. När jag handleder kollegor och elever utgår jag från teorier och metoder med vetenskapligt stöd. Mina största inspirationskällor är Carol Dwecks Mindset-teori, Helen Timperleys teori om lärares professionella lärande och utveckling och Judith Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Framgångsrik handledning är av relationell karaktär och utgår från dialogfilosofin. Vi möter varandra på ett jämlikt sätt, lyssnar till varandra, försöker förstå varandra, lär av varandra och accepterar varandras olikheter och ser det som en tillgång. Relationell handledning har störst kraft när deltagare ser varandras kunskap och framgång som inspirerande. Jag tänker mig att framgångsrika lärare har lagt ner väldigt mycket tid, kraft och ansträngning i sitt arbete och det syns i vad de gör tillsammans med eleverna.

Mina inlägg kommer att handla om förstelärarens roll i den pedagogiska utvecklingen av undervisning. Jag skriver om speciallärarens nya roll i kombination med förstelärarrollen för att bygga broar mellan pedagogik och specialpedagogik samt hur undervisning och lärande kan förbättras genom ett dynamiskt mindset och läsfrämjande insatser.

Din klass väntar på dig och det är dags att möta utmaningen. Jag vill ge dig några betydelsefulla ord på vägen.

”Jag förkunnar inte. Jag bara visar något. Jag pekar på en verklighet, eller på någonting i verkligheten, som inte alls, eller i varje fall alldeles för lite har uppmärksammats. Jag tar den som lyssnar på mig vid handen och leder honom fram till fönstret. Jag öppnar fönstret och visar vägen ut. Jag har ingen lära att komma med, men jag för ett samtal.” (Martin Buber)

Nyfiken på mer om Maria?

Läs hennes blogg https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesande-och-laerande-i-en-uppkopplad-skola/