Lärarförbundet

Rusta dina elever för framtiden och skapa samtidigt något av värde för andra

Att leda värdeskapande lärande, som gör skillnad för eleverna, handlar om att koppla ihop skolan med omvärlden utifrån ett normkritiskt perspektiv. Eleverna lär och utvecklas genom att använda sina kunskaper och förmågor för att skapa mervärde för utomstående.

En en ständigt föränderlig värld kräver en föränderlig skola

Ingen kan undgå det stora skifte världen och mänskligheten är inne i. Hur kan vi i skolan dra nytta av våra kunskaper, gruppen som resurs, omvärlden och digitaliseringen för skapa något tillsammans som får betydelse för andra? Hur kan vi skapa lärsituationer där eleverna förstår samband och kan tillämpa kunskapen i nya sammanhang? Hur får vi eleverna att styra och följa sitt lärande?

I takt med digitaliseringens framfart blir det mänskliga tänkandet, social kompetens och handlingskompetens allt viktigare. Den hållbara skolutvecklingen fokuserar på ett gemensamt åtagande och samskapande där olikheter och mångfald är en styrka som berikar.

Världen behöver olika

Lärare ska vara skickliga på att möta elever med olika utmaningar och erbjuda tillgängliga lärmiljöer där elever möts, lär och skapar i dynamiska team (klasser borde ersättas med lärande team). Om vi ser mångfalden som norm kan elevers olikheter, varierande kompetenser och gemensamma ansträngningar bidra till förnyelse, ökad måluppfyllelse och värdeskapande. Skolan behöver exempelvis elever med superkrafter; snabbhet, energi och kreativitet.( I skolvärlden är det inte ovanligt att adhd ses som ett ”problem” och vuxna försöker få eleverna att ge upp sina starka sidor för att ”passa in”.) Skolan behöver också Edison-profiler som tänker divergent, ifrågasätter och ställer egna frågor, är fantasifulla och behöver röra på sig under lärandeprocessen. Dessutom behövs särbegåvade elever; som tyvärr, i många klassrum, underpresterar och förminskas som individer. Elever som har språkstörning eller språk-, läs-, och skrivsvårigheter har förmågor som många gånger inte upptäcks på grund av ensidigt fokus på ”problemet”.

Om att inte göra som vi alltid har gjort

Eftersom vårt traditionella skolsystem motarbetar olikheter vill jag visa på ett annat sätt att organisera lärmiljöer som tar till vara på elevers olikheter samtidigt som viktiga framtidsförmågor stärks och mervärde skapas för att bidra till en hållbar värld. Att leda värdeskapande lärande handlar om att utgå från ett relationellt perspektiv, koppla ihop skola, arbetsliv, samhälle och omvärld och låta eleverna lära och utvecklas genom att använda sina kunskaper för att skapa något av betydelse för någon annan.

Lärarens roll - balans mellan närvaro och distans

Som ledare (lärare) är du lyhörd och har ett coachande förhållningssätt. Meningsskapande och engagemang är kärnan; elever behöver meningsfulla arbetsuppgifter för att engagera sig, följt av transparens och förväntan; vision, mål, strategier som är tydliga, likaså att det ställs höga förväntningar. Vidare är samarbete och gemenskap en annan viktig del i helheten. Eleverna ingår i ett lärande team där de tillsamman med läraren (ledaren) tar ansvar, visar initiativ och bidrar till eget och andras lärande och utveckling. Att vara en del av en gemenskap (det är inte samma sak som att tillhöra en klass) och skapa något tillsammans som berikar andra utanför gruppen motiverar, skapar mening och stärker personlig utveckling.

Miljöpoesi - värdeskapande lärande med språket i fokus

Över programgränserna, har elever med olika utmaningar, som läser svenska och svenska som andraspråk tillsammans med mig som speciallärare utforskat poesins värld och samtidigt lärt sig mer om hållbara städer. Eleverna satte ord på sina tankar om framtidens kuststad Sjöstaden 2025, vilket resulterade i en mångfald av dikter om tro, hopp och önskan om en hållbar stad. Estetik och miljö som tema lyftes fram samt andrummet och lugnet som vi behöver mer av i dag (Trelleborgs kommun. Kuststad i 3d och ord).

Världsnaturfonden som bland annat arbetar med utveckling av pedagogiskt material som stödjer elever och lärare i lärande för hållbar utveckling förmedlar att Lärande och delaktighet är ledstjärnor för en hållbar stadsutveckling. Arbetet med hållbara städer är en betydelsefull resurs för att utveckla den lokala demokratins verktyg. Skolans roll är således avgörande; när elever möter verkliga samhällsuppdrag stärks motivation, engagemang och handlingskompetens.

Genom arbetssättet har elevernas språkliga uttryck och kreativitet blomstrat, samtidigt som deras förmåga att se möjligheter och omsätta idéer till handling stärkts. Likaså modet att våga vara kreativ, skriva och dela med sig i syfte att skapa något av värde för andra. Under sommaren kommer miljödikterna också att ingå i utställningen Kuststad 2025, som är tillgänglig för medborgare och besökare i Trelleborg. Via vår blogg används miljöpoesin också som en del av vårt läsfrämjande arbete och kopplas samman med det nationella läsprojektet Berättelser som förändrar som vi medverkar i.

Rusta eleverna för framtidens utmaningar

Språklig kompetens (literacy), digital kompetens och förmågan att lära sig att lära är framgångsfaktorer, likaså social kompetens och samskapande (kritiskt tänkande, kreativitet och problemlösning). Vi arbetar i en 1-1 lärmiljö där det finns stor möjlighet till flexibilitet. Vi är inte längre ”fast” i klassrummet utan nyttjar olika lärmiljöer exempelvis stadsmiljö/utemiljö, skolans mediatek, digitala mötesplatser, hemmiljö, café, besök hos företag osv. Genom att arbeta i Google Classroom och Google Drive kan jag som lärare följa och stödja lärandeprocesser på distans. Att leda elever som inte finns på samma plats som läraren (ledaren) är en utmaning, men samtidigt en möjlighet att göra utbildning tillgänglig för alla elever. Det handlar om att skapa gemenskap på distans, förankra en tydlig målsättning, ge uppdrag med resultatansvar, ha höga förväntningar och kommunicera under processen; uppmuntran och respons.

Lärande sker överallt - på väg mot en tillgänglig skola

När vi skrev poesi arbetade vi en del i grupp på olika platser, men också individuellt på diverse platser eftersom vi hämtar inspiration på olika sätt och arbetar som bäst i varierade miljöer. Eget ansvar blir tydligt i sammanhanget, likaså att bidra till vår gemensamma sak. Vi suddar ut gränserna mellan det formella och det informella lärandet, vilket skapar motivation och engagemang. Med teknologin som stöd är det möjligt att skapa dynamiska lärmiljöer där vi kan följa och stödja lärandet framgångsrikt. Samarbete (utifrån olika förutsättningar) är viktigt, men också individuell fördjupning; att tillägna sig ny kunskap och omsätta kunskapen i ett nytt sammanhang; ”Lära sig att lära” är i fokus. Vi behöver rusta eleverna för framtiden, samtidigt som vi stimulerar deras lust att lära "här och nu". De behöver stimulerande tillgängliga lärmiljöer, så att de kan växa och må bra, anpassa sig till en värld/samhälle/arbetsliv som ständigt förändras och nyttja hela potentialen för att tänka innovativt, våga testa nya saker och gå från idé till handling. Språklig kompetens (literacy) är och kommer alltid vara en grundläggande kompetens som vi alla behöver utveckla, men hur vi på nya kreativa, meningsfulla sätt, stärker kompetensen i samklang med andra betydelsefulla kompetenser ska bli spännande att se framöver. Det livslånga lärandet är framtiden. I värdeskapande lärande uppmuntras growth mindset-tänknade (Dweck).

Värdeskapande lärande - ett bevis på lyckad undervisning

Anna Sterlinger och Philip Hjalmarsson har spelat in hundratals intervjuer med lärare och kan se ett tydligt mönster i en lyckad undervisning. Framgångsfaktorn är lärarens relationella kompetens och fokus på värdeskapande lärande. Värdeskapande lärande slår samman två perspektiv; eleverna ges möjlighet att nå sin fulla potential samtidigt som kunskapen är till nytta för andra människor och samhället. Klicka på länken för att läsa mer: Det har alla framgångsrika lärare gemensamt (Lindvall. C. SvD 2017-05-19).

Poesi som skapar förändring - avslutande ord

Till sist lånar jag poeten och författaren Mats Söderlunds tänkvärda ord: Låt poesin fylla våra sinnen i dag. Låt poesin höras på styrelsemötet, i klassrummet, på arbetsplatsen. Låt den fylla våra torg, våra tidningar, våra tankar. Om kultur, språk och skapande är att vara människa, så är poesi själva själen.

Poesi är tacksamt att arbeta med i skolan samt att koppla ihop med omvärlden. Det ger alla elever en möjlighet att vara med utifrån olika förutsättningar. Dessutom kan flera språk integreras och berika. Några av mina elever skrev först dikter på arabiska och engelska som de sedan översatte till svenska. Vi bär alla berättelser inom oss som måste få höras. Miljödikterna har skapats i en dynamisk lärmiljö bestående av elever från olika program som samarbetat:

  • elever som precis börjat lära sig svenska (nyanlända elever)
  • elever som läser svenska som andraspråk (årskurs 9)
  • elever som läser svenska 1, 2 eller 3 (gymnasiekurser)

På vår blogg Kreativ design för lärande finns miljödikterna som ingår i utställningen Sjöstaden 2025 - Unga arkitekter i skolan (en del av Bildningsförvaltningens bidrag, till Skåne Innovation Week.).

Maria Glawe - Förstelärare och speciallärare inriktning språk-, läs-, och skrivutveckling

Relationell handlening -Kreativ design för lärande


Elevers delaktighet och inflytande lyfter undervisningen

När elever känner sig kompetenta, självständiga och bekräftade lyckas de vända hinder till möjligheter och når längre i kunskapsutvecklingen. Real Case väcker elevernas motivation och leder till ökat engagemang samt hållbart skolarbete.

Delaktighet för lärande

Elevers delaktighet och inflytande i undervisningen är av stor vikt om vi ska tala om tillgängliga lärmiljöer. Elevinflytande är inte likställt med att lärare lämnar över ansvaret för undervisningen på eleverna utan handlar om att involvera eleverna i hela arbetsprocessen: planera, genomföra, presentera och utvärdera. Det fram­går i skollagen och läroplaner att de demokratiska värdena ska få samma utrymme som kunskaper i olika ämnen. Dagens- och framtidens skolor behöver därför ägna sig åt skolutveckling på alla nivåer som utgår från elevernas perspektiv och som bygger på verkligt inflytande och förutsättningar för delaktighet.

I Skolverkets bok Delaktighet för lärande (2015) betonas återkoppling som en viktig del för att ta viktiga beslut angående förändring av undervisningen. Genom detta perspektiv, som innebär att skolutveckling tar sin utgångspunkt i elevens behov, blir det tydligt hur elevers delaktighet och inflytande bildar utgångspunkt och påverkar skolans lokala styrkedja. I boken framgår exempel som tyder på att en hel skola kan utvecklas i positiv rikt­ning genom att elevernas delaktighet och inflytande stärks, något som i sin tur är av betydelse för hela utbild­ningsväsendet och i förlängningen för samhället i stort (Ibid.)

Se människan! Flexibla lösningar tar dig närmare eleverna

Hur lärare ser på elever är avgörande för graden av delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt; synen på elever, kunskap och lärande speglas i undervisningen som bedrivs. I en lärmiljö där olikheter är en tillgång formas trygga elever som vågar lita till sin egen förmåga och anta nya utmaningar. Alla elever har rätt till likvärdig utbildning, men det innebär inte att den ska utformas på samma sätt eller att resurser ska fördelas lika. Dock ska den, för alla, vara meningsfull, utmanande och stödjande. Höga förväntningar och att se på elever som kompetenta individer ökar elevernas motivation och lust att lära. Elever mår bra av att få ta egna initiativ, möta stimulerande utmaningar och att få ge röst gällande sin egen utbildning. Det är därför viktigt att skolans organisation förmår att ta till vara på dessa initiativ.

Vi arbetar utifrån kommunens gemensamma vision: 9000 stolta barn, elever och studerande i Trelleborg. Vårt fokus är att skapa ansvarstagande medborgare, som tror på sin förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och fortsatt lust till ett livslångt lärande! Ett livslångt lärande bygger på tron att det är möjligt att lära och utvecklas. Genom Real Case- entreprenöriellt- och värdeskapande lärande, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, växer eleverna personligt, uppnår kunskapskraven samtidigt som det livslånga lärandet stärks. Win-win!

Undervisning som främjar gemenskap och lust att lära

Elevaktiva och kreativa arbetssätt handlar om aktiva lärprocesser som kännetecknas av att eleverna är medskapare och ges möjlighet att ta initiativ som får betydelse och skapar mervärde. Vägen till målet ser olika ut och ett nära samarbete med det närliggande samhället är givna inslag i undervisningen. Om skolarbe­tet upplevs meningsfullt för eleverna motiverar det elev­erna i deras lärande. Samverkan med samhället kan till exempel bestå av att hitta verkliga mottagare för elev­arbeten (Ibid.) Vårt arbete med Real Case i svenska 1, 2 och 3, samt svenska som andraspråk är exempel på samverkan mellan skola, arbetsliv och samhälle. Det är också ett exempel på hur elever i gymnasiet, över programgränserna, kan mötas för att lära och skapa mervärde tillsammans och hur grundskolan och gymnasieskolan kan samarbeta för att stärka språk- och kunskapsutvecklingen. Ytterligare visar vårt arbete hur speciallärare i både grund- och gymnasiet kan integreras i undervisningen för att möjliggöra för alla elever att lyckas.

Att arbeta med demokratiska arbetsformer är en naturlig del i undervisningen och genom arbetssättet utvecklar eleverna förmågor som hjälper dem att bli aktiva i viktiga skolfrågor som rör deras lärande och utveckling samt aktiva samhällsmedborgare nu och framåt. Real Case är i kontrast till de rätta svarens pedagogik som Fiewel Kopparberg skriver om i texten Entreprenörskap som problembaserat lärande publicerad i Entreprenöriellt lärande i skolan av Lelinge & Widén. Han menar att skolans huvudproblem fortfarande är, trots reformer, att elever undervisas utifrån de rätta svarens pedagogik; pedagogik som inte förbereder elever för dagens och framtidens globala kunskapssamhälle. Information ska användas på ett kritiskt sätt och som utgångspunkt för att formulera autentiska problem som ska lösas av eleverna. Fredrik Bernelf (2015) framhåller i boken Entreprenöriellt lärande - konkreta exempel i alla ämnen att en hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga och engagerade i sociala och mer formella sammanhang i skolan och det omgivande samhället. Värdeskapande lärande innebär att elever tillsammans lär sig genom att använda sina kunskaper för att skapa något värdefullt för individer utanför gruppen. När skolarbete är på riktigt blir det viktigt för eleverna!

Ett av våra Real Case - Novellboken

Novellboken, som skapats av gymnasieelever, elever från årskurs 5, lärare och en författare är resultatet av ett Real Case. Mer information finns via vår blogg Kreativ design för lärande. I kommande vecka är det dags för bokrelease, så håll utkik för mer information, bland annat om hur du får tillgång till boken och kommande studiematerial och lärarhandledning. Entreprenöriellt lärande utgår från att individen är i centrum för sitt eget lärande, samtidigt som gruppen är en betydelsefull resurs.

Ett vinnande koncept och en professionell vinst är att utgå från elevernas erfarenheter, behov, intressen och idéer och låta deras röster höras i undervisningen. Elever som blir lyssnade till växer. Elever som får uttrycka sina åsikter i en trygg miljö vågar ifrågasätta invanda mönster och påverka framtiden. Elever som involveras i beslutsfattande processer lär sig att ta ansvar och bli medskapande. Genom entreprenöriellt- och värdeskapande lärande, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, uppstår och utvecklas nya spännande lärandemöten. Det som hör till framtidens skola är stimulerande mötesplatser där kreativitet och digitaliseringens möjligheter nyttjas samt relationsskapande stärks. Jag tror på den mellanmänskliga interaktionen och lärande som sker i mötet mellan oss. Alla elever behöver lärare som väcker nyfikenheten, stödjer nyfikenheten och ser varje elev som unik och kompetent.

Utdrag ur elevernas reflektionsböcker:

Det ska bli så kul att ha skapat en bok som senare ska användas i skolor runt om i Trelleborgs kommun.

Jag har lärt mig hur man gör för att läsarna ska fastna i boken. Jag tycker det är väldigt bra att jobba så här med att skriva noveller för att man får låta sin fantasi flöda.

Jag tycker detta arbetet har varit mycket lärorikt. Jag har varit kreativ och tänkt ut olika idéer. Jag har blivit bättre i skrivandet, särskilt på att skriva noveller. Jag hade aldrig kunnat tänka mig att detta arbete skulle bli så stort som det faktiskt blivit.

Vi har även fått feedback på vår novell från en författare vilket är enligt mig är väldigt stort, det är ingen möjlighet man ska ta för givet. Jag är ganska exalterad inför torsdagens fest. Det ska bli spännande att få komma dit och träffa nytt folk.

Det som jag har lärt mig från att ha skrivit min egen novell är att skriva med egna tankar, känslor och om någon händelse ex. något dåligt eller spännande som kommer hända i novellen.

Att ha jobbat med novellprojektet har varit kul, spännande och lite utmanande. Det har varit en riktig utmaning att jobba med skrivandet, men jag har fått chansen till att uppleva uppgiften. På torsdag (18/5) kommer det att bli mycket roligt och spännande.

Real case - Jag har lärt mig väldigt mycket med novellen, det var svårt att komma igång med det i början. Mina förväntningar är att det ska bli spännande att ha den här lilla releasedagen.

Jag har utvecklat min förmåga att skriva noveller, gestalta och utforskat min fantasi. Dessutom, har jag fått insikten att jag kan om jag lägger manken till det. Som jag nämner ovan så vet jag nu att jag kan skriva, bara jag tar tiden till att skriva, så när skolan är slut (då jag inte orkar i nuläget) kommer jag börja skriva på egen hand, bl.a. fanfiction.

Hoppas att boken kommer vara till nytta till någon och att den precis som 16 rader kommer inspirera någon till att undersöka sin egna förmåga att skriva.

Av detta projektet har jag lärt mig att skriva en novell på bästa sätt, genom det har jag tränat mig på att skriva en sammanhängande text med en meningsfull handling dessutom har jag fått träna på mina största svagheter som då är att sätta ut punkt och stor bokstav.

Mina förväntningar om den kommande bokreleasen är att det kommer vara mycket folk med mycket aktivitet. Jag tror alla kommer vara spända och aningen nyfikna på novellboken.

Jag tycker att det är kul att ett arbete som jag till en början bara trodde skulle vara en uppgift som alla andra som man då bara lämnar in och får en bedömning på. men detta har blivit så mycket större än bara en inlämningsuppgift.

Att skriva novellen har varit en utmaning och faktiskt väldigt roligt och spännande. Jag har lärt mig mycket om mitt skrivande. Det jag märker på mig själv när jag skrev denna novell är att jag utvecklas hela tiden samt att jag är chockad att den ska spridas vidare, men det visar sig att jag har gjort en bra text. Jag är så klart stolt över mig själv och jag vet att jag kan mer än vad jag tror. Denna novell visade mycket på att jag kan, så jag är så glad att jag skrev en novell.

Real Case - När skolarbete är på riktigt blir det viktigt för eleverna!

Maria Glawe

Relationell handledning - Kreativ design för lärande

Kreativ design för lärande tar eleverna in i framtiden

Börja i din pedagogiska idé och tänk hur den kan optimeras och växa med hjälp av det digitala. Digitaliseringen får effekt när den kopplas samman med det vi gemensamt vill uppnå; tillgängliga lärmiljöer för alla elever så att de kan nå sin fulla potential.

I går deltog jag i en inspirerande workshop på Internetstiftelsen i Stockholm tillsammans med engagerade lärare från olika skolor i Sverige. Vårt uppdrag är att påverka digitaliseringen i svensk skola. Eftersom några av oss inte kom hem (på grund av attacken) fortsatte samtalen om digitaliseringen i skolan flera timmar därefter. Jag känner mig berikad med intressanta aspekter som kan få betydelse för digitaliseringsarbetet framöver. Vi samtalade bland annat om hur vi kan stärka elevernas digitala kompetens och samtidigt stärka förmågan att aktivt medverka i ett föränderligt samhälle. Hur vi med hjälp av digital teknik och internet kan hjälpa alla elever att nå sin fulla potential och samtidigt skapa mervärde för andra.

Skolkulturen är viktig

Under flera år har jag designat inkluderande blandade lärmiljöer och på senare år också handlett kollegor för att skapa förändring i större omfattning. Förutom genom Läslyftet, då vi fortbildat oss inom språk-, läs-, och skrivutveckling och digitalisering, har jag också handlett kollegor i hur man kan använda digital teknik och digitala lärplattformar i undervisningen på ett meningsfullt sätt (så att det berikar elevernas lärande) exempelvis Chromebook i kombination med G Suite for Education. Vidare har jag arbetat aktivt för att bygga en hållbar bro mellan allmänpedagogiken och specialpedagogiken, vilket betyder att specialpedagogiken används i förebyggande syfte. I en tillgänglig lärmiljö är olikheter normen och hinder i lärmiljön undanröjs därmed i förväg. Digitaliseringen av skolan kräver att vi utforskar och har mod att vända upp och ner på invanda föreställningar samt viljan att lära nytt på egen hand och tillsammans med kollegor. Kulturen blir synlig när vi tillsammans börjar agera ”öppet” i verksamheten. Således är transparens är nödvändigt.

Utforska digitaliseringens möjligheter

Tillsammans med elever har jag skapat en dynamisk lärmiljö där digitaliseringen, entreprenöriellt lärande, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och elevernas livsvärld förenas och berikas på olika sätt. I undervisningen är eleverna en tillgång så att vi kan göra en ”grej” av att lära tillsammans, vilket stärker den inre motivationen. Vår grej heter Kreativ design för och i lärande och innebär att inta ett utforskande perspektiv för att skapa en tillgänglig, dynamisk och meningsfull lärmiljö där det är möjligt för elever att nå sin fulla potential. Vårt arbete synliggör hur man kan arbeta med individualiserad utbildning samtidigt som teamwork stärks och utvecklas. Det innebär bland annat att vi ser varandras olikheter som resurs och lärmiljön omskapas kontinuerligt utifrån elevernas skiftande behov. Den stora variation som erbjuds ger eleverna möjlighet att hitta sin väg till målet utifrån sina förutsättningar. Genom att ta till vara på digitaliseringens möjligheter, bland annat bloggen, i kombination med min pedagogiska idé, blir undervisningen framgångsrik. Det skapar ständigt nya möjligheter för elever att lära och utvecklas. One size does not fit all!

Min förhoppning är att fler inom skolvärlden får inblick i hur det är möjligt att vända upp och ner på en föråldrad syn gällande specialinriktat stöd. Vi behöver rikta ljuset mot framtiden och se specialkompetensen i skolan som ett stöd för att bygga upp tillgängliga lärmiljör där alla elever kan mötas och lära oavsett funktionsvariationer. Det är utifrån ett normkritiskt perspektiv som vi tillsammans kan skapa en skola i världsklass. Det handlar om att tänka efter, före. Redan under planeringsstadiet förutspå de eventuella svårigheter som kan tänkas uppstå i lärmljön. Jag föreslår kollegialt lärande; att planera, genomföra och utvärdera undervisning tillsammans med kollegor och gärna också med speciallärare alt. specialpedagog. Tankesättet att tänka efter, före bygger på ramverket Universell design för lärande.

BloggenKreativ design för lärande - en mötesplats för lärande

Att blogga tillsammans med elever var något jag började göra 2005 och då hade vi tur om vi lyckades boka datorsalen en gång i veckan. I dag, med 1-1 profil, kan vi nyttja digitaliseringens möjligheter till fullo. Det är fantastiskt! Eleverna är dock ovana. (Det var jag också 2005, men flera år av träning ger resultat.) De har ringa erfarenhet av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder trots att de är ”inneboende på nätet”. Där har vi lärare en viktig sak att bidra med.

Kreativ design perspektivet handlar om förändrad utbildning; en dynamisk lärmiljö som förbereder eleverna för ett samhälle och ett arbetsliv i ständig förändring. I en sådan lärmiljö finns det god struktur, höga förväntningar, utmaningar och stor möjlighet till variation. Eleverna ges ett större utrymme till pedagogiskt medskapande, vilket betyder större delaktighet i val av innehåll och utveckling av nya sätt att arbeta och lära. I undervisningen är elevernas inneboende kraft att påverka sin egen lärandeprocess viktig. Våra ledord är begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, dvs. känsla av sammanhang (Antonovsky).

Både kunskapskrav och lärande i ett livslångt perspektiv är i fokus. Ny teknologi, förändringar i skola och arbetsliv ställer nya krav på elevernas kunskaper och förmågor. Bloggen, som en del i undervisningen, syftar till att stimulera och stärka följande:

  • nyfikenhet, kreativitet, och självförtroende samt viljan att prova och omsätta nya idéer i handling och skapa värde för andra individer.
  • språk-, läs- och skrivförmågan.
  • förmågan att ta ansvar och ta egna initiativ samt att arbeta på egen hand och tillsammans med andra.
  • förmågan att söka, välja ut, kritiskt granska samt bearbeta och använda information på olika sätt.

Genom arbetet med bloggen stärks elevernas förmåga att arbeta med olika typer av texter och andra medier som källa till självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya perspektiv (Skolverket, Läroplan för gymnasieskolan, 2011). I regeringens beslut angående stärkt digital kompetens i skolan (2017-03-09) tydliggörs uppdraget med digital läsning och digitala texter i större omfattning likaså digitaliseringens påverkan på texter och kommunikation (Regringskansliet. (2017) Stärkt digital kompetens i skolans styrdokument).

Bloggen som verktyg för lärandet i kombination med bland annat GAFE gör skillnad på flera nivåer. Den bidrar också till samspel utanför gruppen, vilket skapar mervärde. Värdeskapande lärande innebär att elever tillsammans lär sig genom att använda sina kunskaper för att skapa något värdefullt för individer utanför gruppen. När skolarbete är på riktigt blir det viktigt för eleverna! Ytterligare en vinst är att föräldrar och andra läsare kan följa med i elevernas uppdrag och ta del av deras idéer och tankar. De förbereds för att bli aktiva i en digitaliserad demokrati.

Börja med varför...

Börja i din pedagogiska idé och tänk hur den kan optimeras och växa med hjälp av det digitala. Digitaliseringen får effekt när den kopplas samman med det vi gemensamt vill uppnå; tillgängliga lärmiljöer för alla elever så att de kan nå sin fulla potential och samtidigt bli digitalt kompetenta. Hur drar vi nytta av tekniken på bästa sätt för att nå vårt gemensamma mål? Det handlar i första hand om mjuka värden.

Läs av organisationen och sök stöd för att arbeta utvecklande tillsammans med kollegor. Att vilja förändra och våga prova sig fram tillsammans med andra professionella är ett måste. Likaså att knyta spetskompetens, exempelvis speciallärarens kompetens, till arbetsprocessen i syfte att tillsammans skapa tillgängliga lärmiljöer för alla elever med hjälp av digitaliseringns möjligheter. Tillsammans kan vi nyansera vårt uppdrag, lyfta kritiska aspekter, hitta lösningar som tar oss till nästa nivå. Jag använder exempelvis Google Classroom och Google Drive på ett medvetet sätt i samband med kollegialt lärande och handledning för att främja digital kompetens och stärka samarbetslärandet bland lärare. Bra kan alltid bli bättre.

Via Webbstjärnan är det möjligt att lära sig blogga genom att gå kursen Börja blogga. Varför inte göra det tillsammans med kollegor i ditt team? Bloggen är en värdefull mötesplats för kommunikation och samarbetslärande. Dessutom bidrar din förändring av undervisningen till att inspirera andra och skapa mervärde; win-win! Elever behöver vara medskapare i sin egen utbildning. Tänk variation mellan det analoga och det digitala och tappa aldrig fokus på din pedagogiska idé.

Besök gärna vår blogg och läs mer om vårt arbete. Genom Webbstjärnan lär vi oss mer om webben och att arbeta med webben, om internet och om att utveckla digital kompetens.

Även om skolans digitalisering kan upplevas som tekniktung handlar den främst om att förändra arbetssätt. Det tar tid och kräver uthållighet. Grunden är att ge barn och elever bra förutsättningar att lära sig och att de har en digital kompetens med sig i studier och arbetsliv (Skolverket, Att leda digitaliseringen på skolor och förskolor).


Lästips:

Att leda digitalisering på skolor och förskolor - Skolverket


Maria Glawe

Relationell handledning - att leda med närvaro och passion




Elever kan nå sin fulla potential med hjälp av dynamiskt mindset

"Passionen för att anstränga dig och hålla fast vid något, till och med (eller särskilt) när det inte går så bra, är kännetecknet för ett dynamiskt mindset. Det är det som gör att människor kan lyckas under några av de mest utmanande perioderna i livet". (Carol Dweck, 2015).

Elever kan fastna i ett statiskt mindset och hindras från att nå sin fulla potential i skolan. Skolledare och lärare behöver därför ha ett dynamiskt mindset som visar betydelsen av rätt tänkande för att lära, utvecklas och nå sin fulla potential. Ett dynamiskt mindset innebär att du: välkomnar utmaningar, är uthållig när hinder uppstår, ser ansträngningar som vägen till kunskap och lär dig av kritik. Du inspireras av andras framgångar och är övertygad om att intelligens är något som kan utvecklas. I boken Mindset - du blir vad du tänker av professor Carol Dweck presenteras hennes teori om statiskt respektive dynamiskt mindset. Hennes forskning visar att uppfattningen om intelligens påverkar hur hårt eleverna anstränger sig. Tankens kraft är enorm. Elever som tror att det är möjligt att utvecklas antar större utmaningar och möter dessa med uthållighet.

Vilka konsekvenser får det om lärare i förväg bestämmer vem som lyckas uppnå målen och vem som inte gör det?

Dweck skriver att lärare som har ett statiskt mindset ser på elevernas tidigare prestationer och bestämmer vem som ”kan och inte kan”. Sedan ger de upp om dem som inte kan. Dessa lärare tror inte på förbättringar, så de försöker inte åstadkomma några. De ser på sin roll som kunskapsförmedlare skriver Dweck och ställer i sammanhanget frågan blir det inte tråkigt år efter år? Lärare med ett dynamiskt mindset å andra sidan älskar att lära och är djupt engagerade i elevernas lärandeprocesser. Läraren betonar vikten av tänkande och ansträngning för att lära och behärska. Hen utmanar inte enbart sig själv utan också eleverna och gör tänkande synligt samt visar hur eleverna kan utveckla ihärdighet.

Skolledare kan få lärare att växa

Skolledarens mindset spelar stor roll för elevernas möjlighet att nå sin fulla potential eftersom hen förväntas leda lärares lärande och förbättra organisationen. Frågan är om det finns mod att utmana systemet och främja en ny kultur som kännetecknas av hårt arbete och ihärdighet i en trygg miljö?

Genom kollegialt lärande är det möjligt för lärare att inspirera och utmana varandra i syfte att lära och utvecklas. En lärande organisation bör genomsyras av dynamiskt mindset på alla nivåer och med det menas att det behövs ett tankeskifte gällande varaktighet och hållbarhet. David Didau ger oss rådet i boken Tänk om allt du vet om utbildning är fel? att inte fastna i ett antingen eller tänkande, vilket jag till viss del kan instämma i, men jag är övertygad om att tankekraften har en avgörande betydelse för de resultat som uppnås. Du blir vad du tänker!

Dylan Wiliam skriver i boken Att leda lärares lärande - formativ bedömning för skolledare att Dwecks tankar om lärares mindset inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Lärare behöver lära sig om dynamiskt mindset och hur de tänker om sig själv, den undervisning de bedriver och elevernas lärandeprocesser. Tillsammans med skolledare behöver de rita om kartan eller som Didau uttrycker det: den skola som försöker repa upp klassrummens och kursplanernas väv och inför nya mönster som grundar sig i varaktiga istället för snabba framsteg är verkligen modig.

I nuläget läser lärarna som jag handleder, De fem stora av Jesper Ersgård. Boken innehåller bland annat en genomgång av Carol Dwecks forskning, dvs. hur mindset och lärande hänger ihop. Inför läsningen studerade vi Nigel Holmes grafiska sammanställning av våra mindset för att påminna oss om skillnaderna mellan statiskt och dynamiskt mindset. Illustrationen finns på sidan 288 i Carol Dwecks bok Mindset - du blir vad du tänker. Att förändras är svårt, men vi har varandra för att undanröja ”sanningar” som hindrar oss från att nå vår fulla potential. Inom kort är tanken att vi tillsammans ska mötas i en workshop om mindset för att hitta användbara strategier som kan tillämpas i alla lärmiljöer. Syftet är att stärka likvärdigheten så att alla elever kan nå sin fulla potential. Lärarna är väl förberedda genom att ha läst och reflekterat i förväg.

Lärare kan få elever att växa

Att nå elever som fastnat i ett statiskt mindset handlar inte om att sänka kraven. Istället gäller det att höja kraven, utmana och uppmuntra hårt arbete/ansträngning samt ge verktyg och modellera. Eleverna behöver förebilder som engagerar sig i eleverna som människor; jag ser dig och vad du är intresserad av. Du är en person som utvecklas och jag är engagerad i ditt lärande. Carol Dweck lyfter fram betydelsen av att använda orden inte än. Orden Jag kan inte ersätts med jag kan inte än. Hennes forskning visar att elever som fick information om hur hjärnan påverkas av ansträngning lyckades bättre än de som inte fick informationen (hjärnans formbarhet). Hennes råd lyder: presentera ämnet du undervisar i med dynamisk inställning och ge processrespons, vilket innebär att fokusera på de processer eleverna använt sig av exempelvis strategier, val och ansträngningar.

Hjärnan och lärmiljön

Utifrån vad vi vet om hjärnans plasticitet (senaste forskningsrönen om hjärnan) kan vi ta bättre beslut gällande vårt ledarskap och hur vi designar lärmiljöer. Vi behöver förstå hur hjärnan fungerar och upptäcka elevers olikheter för att forma tillgängliga lärmiljöer som möjliggör för alla att nå sin fulla potential. Vidare måste hjärnan bli central i undervisningen så att eleverna också förstår hjärnans formbarhet och därmed på ett medvetet sätt kan påverka sitt eget lärande och utveckling. I detta sammanhang spelar ett dynamiskt mindset (ett växande tankesätt) en väsentlig roll. När jag samtalar med elever om mindset framgår det att både och är bra, men att det växande tankesättet är viktigast eftersom det leder till önskan om att lära sig nya saker och underhålla lärandet.

Dynamiskt mindset och läsutveckling

När jag stod inför utmaningen att få fart på pojkars läsutveckling i gymnasieskolan var Dwecks forskning om mindset ett betydelsefullt stöd. Jag var övertygad om att pojkarnas läsförmåga, trots deras ovilja att läsa, var möjlig att utveckla med hjälp av utmanande stödjande undervisning, ansträngning och ihärdighet. Jag och eleverna delade utmaningen, men den stora skillnader var att jag välkomnade utmaningen, medan de till en början försökte undvika den. Bland annat genom att inte lämna in uppgifter och undvika lektioner då boksamtal stod på agendan.

Min tanke var inte att jag skulle försöka tala eleverna till ett dynamiskt mindset utan genom handling främja ett ett växande tänkande som väckte deras nyfikenhet och driv. När eleverna genom modellering och processrespons fick syn på att det är möjligt att utvecklas som läsare med hjälp av ansträngning och effektiva lässtrategier började förändringen ta form. Det var fantastiskt att se hur eleverna gick från att undvika ansträngningen och se den som meningslös till att anta utmaningar, riskera att misslyckas och försöka vara uthålliga trots hinder på vägen. Min processrespons hade till en början ingen effekt eftersom eleverna satt fast i ett statiskt mindset (oro för att misslyckas och år av uppbyggnad av mindre goda strategier för att undvika det som är jobbigt), men i takt med att dynamiskt mindset utvecklades fick responsen en helt annan innebörd. Läscoaching utifrån GROW-modellen blev också ett bra komplement för att eleverna skulle lära sig och inspireras av andras läsframgång. Ett växande tankesätt smittar av sig...

För att eleverna inte skulle falla tillbaka i statiskt mindset och tappa läsmotivationen intensifierades insatserna för att hålla förändringen vid liv. (Vi vet att det är lätt att falla tillbaka i trygghetszonen så fort en situation blivit bättre.) Förändring måste underhållas med stöd. Ett förändrat mindset handlar inte om att ta till sig några billiga trick, skriver Dweck. Vidare förmedlar hon följande: om en person stannar kvar i ett statiskt mindset och använder dynamiska strategier kan det faktiskt misslyckas. Jag uppmärksammade att några elever slutade använda strategierna så fort det gick bra. De hade uppnått önskat läge och trodde att det skulle förbli så utan ansträngning. Att hjälpa elever att upprätthålla förändring kräver stöd, hårt arbete och uthållighet. Den möjligheten måste vi ge alla elever! När du visar att du tror på dina elevers möjlighet att utvecklas främjas deras motivation för att anstränga sig och tron på att de kan uppnå sin fulla potential. Glöm inte bort att använda orden inte än.

När kursen var slut var min förhoppning att eleverna kände att det varit värt besväret. I självskattningarna gällande läsvanor, läsintresse och läsförmåga som gjordes på hösten och följdes upp under våren framgick förändringen. I slutändan var kanske betygen viktigast för eleverna, men jag tror att vägen dit har öppnat upp för vinsten att hålla kvar ett dynamiskt mindset i tankarna. Dweck (2015) förmedlar det så fint: du kan använda det när du stöter på hinder. Det kommer alltid att finnas där för dig och visa dig en väg in i framtiden.

Bästa hälsningar

Maria

Följ mitt arbete här!

_____________________________________________________________________

Referenser

Didau, David (2017) Tänk om allt du vet om utbildning är fel? Natur & Kultur.

Dweck, Carol (2015) Mindset - Du blir vad du tänker. Natur & Kultur.

Ersgård, Jesper (2016) De fem stora. Natur & Kultur.

Wiliam, Dylan (2016) Att leda lärares lärande - formativ bedömning för skolledare. Natur & Kultur.



En tidig julklapp - Kreativ design för lärande

Vi står inför ett nytt år och det är bäddat för förändringar och nyskapande. 2017 vägledande ord är: älska vad du gör och låt det synas!

Tillbakablick

Om du funderar på hur du ska designa moderna inkluderande lärmiljöer där språk, lärande och kunskap är i fokus, elever är aktiva medskapare och digitaliseringens möjligheter tas till vara ska du fortsätta läsa.

I dag finns det stor tillgång till datorer och surfplattor i våra klassrum, vilket öppnar upp för fantastiska möjligheter att arbeta kreativt. Vi förväntas aktivt utforska, värdera och integrera tekniken i undervisningen för att stärka elevernas lärande och utveckling. 1:1 satsningarna är en strålande idé i kombination med lärare som designar inkluderande lärmiljöer som möjliggör för elever att forma sin egen lärprocess och tar ansvar för sitt eget lärande (medskapande). Det är inte i huvudsak fokus på tekniken utan på lärandet som blir individuellt och personligt genom att nyttja teknikens fulla potential. En egen dator och obegränsad tillgång till internet i lärmiljön prövar elevernas förmåga att styra lärandet i rätt riktning (elever behöver tillgång till lärarens kompetens gällande hur man lär sig att lära). Det innebär att kunna styra enheten; att förstå sina egna förutsättningar och behov och agera utifrån det. Kreativ design för lärande sätter fingret på samspelet. Lärarens kärnkompetenser; ämneskunskap, pedagogisk kunskap och digital kompetens (TPACK) är viktiga. I kreativ design för lärande perspektivet integreras ytterligare en väsentlig kompetens; avancerad specialpedagogisk kompetens. Specialpedagoger och speciallärare är nyckelpersoner som bör kopplas till det förebyggande arbetet i syfte att skapa tillgängliga lärmiljöer och undanröja hinder i lärandet. En spännande tanke är att se en ny fortbildningskultur växa fram; Det formativa trelärarskapet som jag nämnt i tidigare inlägg.

Kollegialt lärande

Mitt uppdrag som förstelärare, speciallärare och handledare är minst sagt spännande. Det finns en enorm kraft i kollegialt lärande eftersom vi tagit till vara på kompetenser och förenat dessa i syfte att förändra och skapa inkluderande och kreativa lärmiljöer. Jag har haft nöjet att handleda inspirerande lärare i Läslyftet, GAFE och UDL (Universell design för lärande) och som exempel vill jag lyfta fram Läslyftet och modulen vi arbetat med; Textarbete i digitala miljöer. Syftet med modulen är att lärare ska få begrepp och didaktiska redskap för att kunna hjälpa eleverna att utveckla förmågan att läsa och skriva i ett digitaliserat samhälle. Eftersom vi är en 1:1 skola är fortbildning gällande design av 1:1 lärmiljöer ett måste för alla lärare!

Genom kollegialt lärande har vi tillsammans varje vecka utforskat de medieteknologiska förändringarnas betydelse för den pedagogiska yrkesverksamheten. Vi har tillsammans designat undervisningsaktiviteter som bidragit till ett prövande förhållningssätt till såväl undervisningens innehåll som former. Förutom det har vi fått möjlighet att utveckla ändamålsenliga bedömningsformer för elevernas arbete i digitala lärmiljöer med t.ex. multimodala texter (Skolverket. Läs och skrivportalen). Under hösten har vi hittat en gemensam nämnare och min förhoppning är att vi kan glädjas över processen som är en fin julklapp till oss alla!

Under vårterminen fortsätter vårt tvärvetenskapliga arbete; att förena ”konst” och vetenskap. Min förhoppning är att vi delar tanken att tekniken inte förändrar skolan per automatik. Det viktiga är hur vi tillsammans väljer (med vetenskapligt stöd) att använda den för att designa inkluderande, tillgänglig och meningskapande utbildning för alla elever. Ytterligare en tanke är att vi fortsätter se varandras kompetenser som berikande. En lärare kan inte allt därför behöver vi kroka ihop med våra kollegor och ”låna” kompetens när det behövs; vi är bra på olika saker, så enkelt är det. Om vi tänker så kan vi få syn på och ta till vara på lärares olika spetskompetenser; förena dessa och designa fantastiska lärmiljöer för eleverna. Pröva sig fram är vårt ledord. Framtidens skola skapas genom teamwork. Ett team som vill åt samma håll och med en gemensam tanke; bra ska bli bättre. Teamet leds av en kreativ handledare som tänker framåt, inte vilar på lagrarna och som tror att det är möjligt att designa fantastiska lärmiljöer.

Design för och i lärande

Kreativ design perspektivet handlar om att elever, får ett större utrymme till pedagogiskt medskapande, vilket betyder större delaktighet i val av innehåll och utveckling av nya sätt att arbeta och lära i 1:1 miljö. Vi tar med andra ord till vara på digitaliseringens möjligheter och elevernas kreativa tänkande. ”I nybörjarens sinne finns många möjligheter men i expertens bara ett fåtal …” – Shunryu Suzuki

Mina elever får möjlighet att använda modern teknik och digitala lärresurser som ett verktyg för att lära och utvecklas. Vidare suddas gränserna ut mellan det formella och informella lärandet; elevernas olika intressesfärer får betydelse i undervisningen.Vårt bloggande ingår som en viktig del i arbetet med digitala lärprocesser och språk- och kunskapsutveckling. Via Webbstjärnan får vi möjlighet att lära oss mer om internet och hur det är att kommunicera och skapa på webben. Eleverna utmanas att aktivt medverka för att bli goda tänkare, uthålliga och nyskapande. Givetvis är det krävande, men det är tjusningen med det hela. Design handlar om djup; om funktion. För att förstå designperspektivet krävs passion; lärare som brinner för lärande och utveckling.

Framtidsspaning

Du läste vidare, vilket betyder att du är intresserad av att designa moderna inkluderande lärmiljöer där språk, lärande och kunskap är i fokus, elever är aktiva medskapare och digitaliseringens möjligheter tas till vara. Det gör mig glad och betyder att vi kommer att hjälpas åt att skapa framtidens hållbara skola och bidra till likvärdighet. Låt 2017 ledord vägleda oss; älska vad du gör och låt det synas!

God Jul och gott nytt år!

Bästa hälsningar

Maria


"Ge mitt barn läshunger, det ber jag er om med brinnande hjärta!"

Lyft fram barn och ungdomar som läsförebilder! De gör som vi gör och inte som vi säger därför behöver vi läsa och samtala så det syns.

O mäktiga féer, ge mitt barn i faddergåva inte bara hälsa, skönhet, rikedom och allt det där ni brukar komma stickande med - ge mitt barn läshunger, det ber jag er om med brinnande hjärta! Jo, för jag vill så gärna att mitt barn ska få i sin hand nyckeln till det förtrollande landet, där man kan hämta den sällsammaste av glädje. Orden är Astrid Lindgrens och inleder den digitala boken Läsning ger oss vingar - Lärare samtalar om läsupplevelser och läslust med barn och ungdomar som publicerades i samband med Världsbokdagen 2014.

Min idé väcktes när jag och mina elever talade om läslust och ägnade många lektioner åt att samtala om läsningens betydelse. Alla lärare, oavsett ämneskompetens, behöver vara läsförebilder för sina elever så att läsglädjen syns och märks, men också för att det är livsviktigt för varje människa att utveckla en god läsförmåga. Vi behöver dessutom, i större utsträckning, lyfta fram barn och ungdomar som läsförebilder. Genom att låta elever inspirera elever kan attityden till läsning förändras och motivationen öka.

Läs och samtala så det syns - läsinspiratörer från förskola till gymnasium

Läsambassadören Anne-Marie Körling vill att vi lärare tänker kreativt; vi kan göra varje skola till en levande plats för möte med text. Hon uppmanar oss att synliggöra skolpersonalens läsning på en allmän tavla: en bild av läsaren sätts upp tillsammans med en bild av boken läraren just nu läser. Det handlar inte om prestige, utan om att vi läser. Det bjuder också in till samtal: Tala läsning med mig! Det har jag och mina kollegor gjort utanför våra klassrum; se bild. Nu är det er tur...

Vidare lyfter Körling fram synligt läsande i klassrummet; Läraren visar vägen in i böckernas textvärldar. [...] Vi som kan läsa ska ge av det vi kan! Genom att högläsa korta stycken ur böcker ger vi en bild av vad eleverna en dag själva kan göra. Eleverna får höra vuxna läsa, delta i textvärldar, får skriftspråket i muntlig form och delar språk och bilder i samvaro med andra. Läsglädje smittar av sig och genom åren har jag märkt hur elever uppskattar att få samtala om läsning och inspirera andra elever till att hoppa på läståget. Boken Läsning ger oss vingar lyfter fram unga läsinspiratörer och bidrar till att sätta läsning och lässamtal högst på agendan.

Det blir viktigt när det är på riktigt

Att skriva en digital bok tillsammans med kollegor och elever, där eleverna är medskapande genom hela processen, är ett fantastiskt sätt att motivera och engagera eleverna i lärandet. De bygger upp sitt lärande genom aktivt, kreativt skapande som kan delas med andra och även, som i detta fallet, påverka en viktig samhällsfråga; barn och ungdomars läsutveckling. Barn och elever ska vara aktiva aktörer snarare än passiva mottagare, och arbetsformer som stimulerar fantasi och skapande har en framträdande plats (Anna Ekström). I boken framgår också hur elever med både generella och specifika lässvårigheter kan bli läsförebilder för elever som av olika anledningar inte hoppat på läståget än.

Hur kan tekniken integreras på ett meningsfullt sätt?

Boken synliggör hur tekniken kan integreras och användas för att berika och möjliggöra för elever och lärare från olika skolor i Sverige att mötas, lära och skapa något gemensamt utan att fysiskt träffas. Vidare lyfter boken också fram hur vi i skolan kan arbeta för att knyta ihop skola, hem och samhälle. Det eleverna skapar under lärprocessen delas och blir värdefullt för andra individer i och utanför skolan. Tekniken integreras på ett genomtänkt sätt för att nätverka (kollegialt lärande) och bidra till elevers lärande och utveckling.

Att inspirera till läsning är en av lärarens viktigaste uppgifter. [...] Jag hoppas att elevernas egna berättelser om läsningens betydelse för dem kan inspirera andra till att hitta mening i böckernas värld (utdrag ur boken). Läsning ger oss vingar är en digital lärresurs. En bok för alla! Tillsammans formar vi tillgängliga mötesplatser som väcker barn- och ungdomars läshunger.



Skriv gärna en kommentar och berätta hur du tänker använda boken!








Engagera mig och jag lär...

Hänger undervisningen med i den snabba samhällsutvecklingen och ges alla elever möjlighet att utveckla kompetenser som är relevanta för den framtid som väntar? Hur får vi, genom undervisning, eleverna att känna meningsfullhet?

Förändring av undervisning

Rabblandet av information minns jag från min egen skoltid. På den tiden (nu låter jag gammal) fanns det väldigt lite (om inget) utrymme för elever med divergent tänkande och undervisningen var långt ifrån ”verkligheten”. Vidare lyste flera vägar mot målet-tanken med sin frånvaro. I dag har en förändrad undervisning vuxit fram (dock inte överallt än...). Lärare som är öppna för en förändrad undervisningskultur uppmanar och stimulerar elever till kreativt tänkande och ser olikheter som en tillgång.

Det är enkelt att förstå ungdomar som känner meningslöshet när skolarbetet enahanda handlar om att minnas information som återges vid ett provtillfälle. Lärande ”på riktigt” handlar om att utveckla och förändra tänkande. Det handlar om att känna, uppleva och skapa. Vi märker när individer lär sig/eller håller på att lära sig; se och lyssna lite extra nästa gång eleverna arbetar i klassrummet! Om vi ger elever utmaningar och stärker deras tilltro till sin egen förmåga kan vi uppmärksamma skillnaden mellan passivt och aktivt lärande. Elever behöver bli personligt engagerade; att lära ska kännas!

Känslor i fokus

Våra känslor styr och genomsyrar allt vi gör därför är det självklart att känslor får ett stort utrymme i min undervisning. Informationsöverföring allena är inte tillräckligt. Undervisningen måste väcka känslor och ta i beaktande elevernas intresse” (Kristiina Kumpulainen, professor i pedagogik). Jag strävar efter att sudda ut gränserna mellan det formella och informella lärandet och ge utrymme för kreativitet. Exempelvis arbetar jag mycket mycket med estetisk läsning i undervisningen. Känslor och läsning hör ihop på ett speciellt sätt; ungdomar behöver tänka och samtala om känslor när de lever sig in i en berättelse. Om elevernas textvärldar och intressen får större utrymme i undervisningen kan de lättare koppla ihop innehållet med det som är känslomässigt viktigt för var och en och därmed fördjupa lärandet.

Kreativitet och interaktivitet

Kreativt tänkande behövs i all undervisning. Artificiell intelligens kommer inom kort att kunna sköta en stor del rutinmässiga uppgifter. För människor återstår uppgifter som saknar en färdig och tydlig lösning menar forskare Katri Saarikivi. I undervisningen ska vi ge elever möjlighet att utveckla kompetenser som är aktuella nu och framåt, exempelvis kreativitet och interaktivitet. Elever behöver kompetenser för att hantera förändrade situationer och stora utmaningar. Saarikivi menar att skolans viktigaste uppgift är att undervisa i inlärning. I mitt uppdrag som speciallärare undervisar jag i lärande och design av lärmiljöer som är tillgängliga. Elever behöver utbildning i hur man lär sig att lära och hur man genom väl valda strategier blir bättre och bättre på det. Frågan som verktyg är att rekommendera om vi vill (och det vill vi) att eleverna ska utveckla ett kreativt tänkande. De bästa frågorna utgår från elevernas tankevärldar. Att fördjupa sina kunskaper kan vara detsamma som att ifrågasätta och problematisera invanda föreställningar, fördomar och generaliseringar (Hyltegren & Lindqvist, 2010). Bilden på Thomas Edison, som hänger i mitt klassrum, påminner oss om vikten av att aldrig sluta försöka, att se möjligheter istället för hinder och att olikheter är ett måste i en föränderlig värld; I have not failed. I have just found 10 000 ways that wont work.

Entreprenöriellt lärande

Utflykter och virtuella material öppnar skolans dörrar till den omgivande världen. Den läroboksbundna pedagogiken har nått vägs ände, berättar professor Leena Krokfors. Hon menar att den förhindrar lärare att utnyttja fantastiska möjligheter att samarbeta med andra aktörer utanför skolan. Entreprenörskap är ett givet inslag i min undervisning eftersom det ger eleverna möjlighet att utveckla viktiga kompetenser för att lyckas väl i utbildningssammanhang, i arbetslivet och i samhällslivet. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende (Skolverket). I undervisningen får eleverna uppleva lärande ”på riktigt”, dvs. att deras lärande och utveckling också får betydelse för någon annan; att de får ägna sig åt problemorienterat lärande och livsvärldskunskap i syfte att påverka, skapa, förändra och utveckla. Medskapande är nyckeln för att väcka intresse och engagemang. Medskapande betyder att elever får möjlighet att påverka och forma undervisningen tillsammans med lärare och elever. Det är vad jag kallar för kreativ design för lärande. En av lärarens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för elever att vilja, kunna och våga vara medskapande.


Berätta för mig och jag glömmer.

Undervisa mig och jag minns.

Engagera mig och jag lär. (B. Franklin)


Länkar

http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/entreprenorskap

2016-10-19

https://www.helsinki.fi/sv/aktuellt/forskare-vill-revolutionera-undervisningen-i-skolan

2016-10-19

Hyltegren, G. & Lindqvist, L. (2010) Att utveckla elevers tänkande: en teoretisk praktika. Liber.

Framtidsspaning - TPACK, UDL och läslyftet

1:1 innebär fantastiska möjligheter om det finns en digitaliseringstrategi...

Hur ska datorer användas för att bli verktyg i utveckling av undervisning och lärande?

Mitt besök på Bokmässan i Göteborg och i synnerhet föreläsningen Lägre Pisa-resultat i matematik med datorer i undervisningen? av Daniel Barker och Per Kornhall inspirerande mig att berätta om vårt kollegiala samarbete på gymnasiet (Introduktionsprogrammen). Kornhall beskrev en välkänd problembild (”System Failure”) gällande hur man använt IT i skolan och Barker presenterade en väg att vända problemet till en möjlighet, dvs. hur digital teknik kan ge stöd åt undervisning och lärande. Barker lyfte fram vilket fokus som behöver ändras; från elev + dator till fokus på läraren. Vi vet vad vi har dvs. 1:1, men den stora och viktiga frågan är vad vi gör med det vi har och vilka effekter vi förväntar oss att få?

Det är inte ok att dela ut en dator till varje elev utan att ha en genomtänkt strategi för undervisningen . 1:1 satsningen och internet i skolan innebär fantastiska möjligheter för lärare att forma multimodala lärmiljöer, men det kräver kreativt tänkande och samarbete. Det handlar om inkluderande digitala lärmiljöer som intensifierar elevernas lärande och bidrar till utveckling av betydelsefulla kompetenser som behövs i en snabbföränderlig värld. Vi vet inget om framtiden, men troligen kommer den skola vi är vana vid inte existera. Skolorganisationen och lärarens roll förändras och undervisningen kommer inte vara sig lik. Hur nyttjar vi tekniken och internets möjligheter fullt ut och hur möjliggör vi för alla elever att få tillgång till alla aspekter av lärande samtidigt som vi stärker elevers språk- och kunskapsutveckling? Mitt fokus i texten handlar om hur lärare genom kollegialt lärande kan designa undervisning i en 1:1 miljö.

Lärares fortbildning - Design av undervisning

Om lärare inte har tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att arbeta med 1:1 och ett uppkopplat klassrum blir det problematiskt. Barn- och ungdomar betalar ett högt pris när de med sin Chromebook befinner sig på internet utan karta och kompass. De får tillgång till ”hela världen” genom några få knapptryck och ger sig ofta ut på stormigt hav utan beredskap. De översköljs av information, vilket innebär att de behöver överlevnadsstrategier. Det jag försöker förmedla är att varje lärare (det är inte upp till var och en) behöver en genomtänkt plan för att arbeta med en dator per elev i klassrummet. Lärares fortbildningskultur förändras och det kollegiala lärandet är i fokus. Att designa undervisning är inget ensamarbete. Det handlar om dynamiska utvecklingsteam där det ingår olika kompetenser; var och en kompetens berikar på sitt sätt.

När jag handleder kollegor i hur man designar undervisningen i en 1:1 miljö börjar vi alltid i den pedagogiska grundsynen. Anledningen är självklar eftersom vi inte kan tänka i gamla spår när vi integrerar teknik och formar ”modern” undervisning. Fortbildningen kopplas därför ihop med ramverket Universell design för lärande (UDL). Tanken är att sudda ut gränserna mellan allmänpedagogik och specialpedagogik så att fokus flyttas från individnivå till organisation- och gruppnivå. I uppstarten i våras läste alla lärare boken Forskning för klassrummet och skrev reflekterande digital läslogg som delades i Classroom. Efter sommarlovet aktualiserades läsloggen igen via ett kollegialt samtal där vi använde LÄR-PAR metoden.

Läslyftet och modulen Textarbete i digitala miljöer integrerades i fortbildningen under hösten, vilket var ett självklart val med tanke på att alla lärare arbetar i en 1:1 miljö. En framgångsfaktor i det kollegiala lärandet är att rektor är involverad och att behovet av fortbildning utgår från elevernas och lärarnas behov.

Kreativa, nyskapande och inkluderande läranderum

En dator till varje elev och fri tillgång till internet i undervisningen ger oss stora möjligheter att arbeta kreativt och nyskapande, men det innebär också ansvar. Ansvar för att alla elever utvecklar viktiga förmågor som är nödvändiga i ett informations- och kunskapssamhälle exempelvis metakognitiv förmåga, samarbetsförmåga, initiativförmåga, problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, ansvarsförmåga, kommunikationsförmåga osv. I en modern skola planeras och formas undervisningens innehåll och didaktik med stor hänsyn till elevernas olika textvärldar. Vårt uppdrag är att ge eleverna förutsättningar för demokratiskt inflytande och aktivt medborgarskap och en viktig pusselbit är att i skolan arbeta med strategier för att kunna navigera i ett svåröverblickbart medielandskap. Det digitala läsandet och skrivandet innefattar många olika läspraktiker och multimodala resurser beroende på situationen, dvs. var vi läser, hur vi läser, med vilken teknik, i vilket syfte och i vilken situation (Skolverket. Textarbete i digitala miljöer).

Vi behöver skapa balans mellan de texter lärare väljer ut och de texter eleverna läser av eget intresse. Förutom att deras literacies får större utrymme i undervisningen skapas också ett mer öppet klassrum där ungdomar får möjlighet att samtala om olika tankesätt och värderingar. Vad vet du om dina elevers textvärldar utanför klassrummet? Fastna inte i antaganden utan låt varje elev ge röst.

I samband med Läslyftet gjorde jag och mina kollegor en undersökning om elevernas textvärldar och delningskulturer på internet. I min undersökning framgick många intressanta textvärldar som under kursens gång ska integreras. Jag vill lyfta fram betydelsen av att både läsa texter på internet och i pappersform. I undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla god läsförmåga, vilket innebär att både kunna läsa linjärt och icke linjärt samt med god förståelse. Det är också viktigt att kritisk och kreativ läsning får större utrymme i undervisningen. Bilder och filmklipp är väldigt effektivt att ”läsa” för att stärka läsförståelsen och kritiskt tänkande. Fördjupning kring läsmodeller som är användbara för att läsa och förhålla oss till digitala textstrukturer skriver jag gärna om i ett annat inlägg. Att navigera och läsa på internet kräver en genomtänkt strategi därför har vi som jag tidigare skrev valt att utgå från modulen vi arbetar med i Läslyftet.

TPACK

Att arbeta i en 1:1 miljö handlar om att använda tekniken i undervisningen, men aldrig tappa didaktikens kärna. I Läslyftet presenteras ramverket TPACK (teknik, pedagogik och ämnesinnehåll + människa) vilket är en teoretisk modell som bidrar till en mer medveten användning av teknik i undervisningen. En lärares kompetens kan inte förstås som en fråga om enbart pedagogiska kunskaper eller om att enbart vara en ämnesexpert. Läraren har också den unika kompetens som ligger i att kunna kombinera ämneskunskaper med pedagogisk skicklighet. I en 1:1 miljö är det viktigt att ”hur-frågan” får fler dimensioner. (Tallvid, M. Planring av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras. Läs och skrivportalen, Skolverket).

Redan i planeringsstadiet integreras tekniken. På vilket sätt kan tekniken nyttjas för att utföra sådant som inte skulle vara möjligt annars och för att göra lärandet mer effektivt? Tallvid skriver att tekniken formas i samspel med användarna och därmed påverkar vad som sker i klassrummet. När lärare använder tekniken översätts, anpassas och förändras tekniken på ett sätt som passar dem och deras undervisning.

Om läraren i en 1:1 miljö väljer att inte integrera datorn i ett sammanhang är det viktigt att klargöra ”spelreglerna” för eleverna annars kommer de troligen att fastna i något bortom det som sker i undervisningen. Eleverna behöver träna på att ta större ansvar för lärandet i en 1:1 miljö. Fokus på nyckelkompetensen att lära att lära, som jag skrev om i tidigare inlägg, är ett måste.

Google Classroom

Google Classroom ger oss lärare möjlighet att använda och anpassa tekniken efter olika behov. Förutom att det ger god struktur gällande innehåll, uppgifter, resultat etc. så möjliggörs också formativ bedömning på ett smidigt sätt. Anpassningar på flera nivåer är möjliga; klass/grupp/individ. Allt dokumenteras i Drive, vilket gör det lätt att följa varje elevs progression och behov. De absolut största vinsterna är att det förbättrar kommunikationen mellan elev - lärare och elev-elev, synliggör lärandet samt stärker samarbetet. Vi behöver skapa lärandemiljöer som uppmuntrar och förmedlar att samarbete är nödvändigt för att bidra till förändring och utveckling. Elever ska utbildas i att tänka, utbyta idéer med varandra, hitta lösningar, pröva och ompröva, reflektera, resonera och producera i samverkan. De kan tillsammans föra varandras lärande framåt (aktivera eleverna som läranderesurser för varandra.). Det ett barn idag kan göra med stöd, kan hen göra på egen hand i morgon (Vygotskij). I det sammanhanget vill jag lyfta fram samtalsmodellen Peer-Instruction (think- pair -share).

Förutom samarbetslärande m.m. är Classroom utmärkt när det handlar om att genomföra snabba anonyma utvärderingar av undervisning och lärande så att nästa lärtillfälle kan designas på bästa möjliga sätt för eleverna. Ytterligare en vinst är att kollegor kan arbeta tvärvetenskapligt, följa lärprocesser och göra bedömningar tillsammans, vilket gynnar elevernas lärande.

När jag handleder kollegor i Classroom visar jag ett autentiskt klassrum där jag själv arbetat med 1:1 (Chromebook) Google Classroom och TPACK i kombination med UDL och språk- läs- och skrivutveckling. Jag tror mycket på praktiknära fortbildning där Learning by doing (Dewey) är i fokus. Under min handledning utforskar kollegor tillsammans Classrooms möjlighter och begränsningar, vilka arbetssätt, appar och tillägg som är användbara och i vilket syfte, vilka appar som valt bort samt vilka effekter de haft i undervisningen och på elevernas lärande. En utmaning i fortbildningsarbetet är, som alltid, möjligheter att finna gemensam tid för kollegialt lärande. Det löser vi genom att sprida ut våra fysiska träffar under året med i fokus på kontinuitet, samt samverka i ett digitalt rum (Classroom) precis som vi gör med eleverna i undervisningen.

Universell design för lärande- Inkludering i fokus

För att säkerställa att alla elever oavsett behov och förutsättningar ska ha tillgång till alla aspekter av lärandet arbetar vi också utifrån ramverket UDL, vilket handlar om 3 principer: flexibilitet gällande hur information presenteras, hur elever uttrycker och visar sina kunskaper och färdigheter samt hur de engageras i undervisningen. Ramverket innebär att minska hinder redan i planeringsstadiet och öka anpassningsgraden på olika sätt, ge mycket stöd och stimulera till lärande och utveckling. Det innebär också att ha höga förväntningar på alla elevers prestationer. (Mitchell, D. (2015) Inkludering i skolan – Undervisningsstrategier som fungerar).

Avslutning

I skollagen framgår det tydligt att varje elev ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (SFS 2010:800) För att lyckas stimulera och utmana alla elever nu och framåt behövs ett helhetsgrepp på tillgänglig utbildning. Att forma dynamiska tillgängliga lärmiljöer med hjälp av digital teknik och internet tillsammans med kollegor är fantastiskt spännande och lärorikt. Jag arbetar utifrån ett normkritiskt perspektiv för att få syn på det som hindrar individer att lära och utvecklas optimalt. Fokus har flyttats från individperspektiv till lärmiljön och organisationen runt eleverna. Arbete med Chromebook, Google Apps, TPACK, UDL och Läslyftet i kombination ökar möjligheterna att anpassa undervisningen utifrån elevers olika behov, förutsättningar och intressen. Variationsrika lärmiljöer möter, utmanar och berikar mångfalden samt leder till ökad måluppfyllelse. Traditionellt har den svenska skolan i stor utsträckning anpassat lärmiljöer i efterhand då hinder uppstått, men i inkluderande lärmiljöer sker anpassningarna från början så att de undanröjer hinder och är tillgängliga för alla. Syftet är som Mitchell (2015) uttrycker det förmontering och inte eftermontering. Eleverna får uppleva nya lärandesituationer genom att modern digital teknik i inkluderande lärmiljöer, använts på ett genomtänkt sätt för att bredda och fördjupa lärandet.

Genom samundervisning och handledning arbetar jag i olika arbetslag för att stärka det kollegiala lärandet; lärare får en möjlighet att mötas i lärandet, nyttja sin professionella kunskap, genomföra förändringar, dokumentera, dela och kommunicera. Konceptet som helhet är designat för att ständigt förbättras och utvecklas genom kollegialt samarbete. Den teoretiska utgångspunkten är Helen Timperleys modell från professionell utveckling till professionellt lärande (Timperley, H. (2014) Det professionella lärandets inneboende kraft). Vår utmaning framåt är att hjälpas åt, hålla fokus på rätt sak och vara uthålliga. Vi vet att det tar tid innan utvecklingsarbete visar tydliga resultat.

Maria Glawe




”Lära sig att lära är en överlevnadsteknik” i en föränderlig värld

Lära att lära är en nyckelkompetens i en föränderlig värld, vilket innebär att alla lärare behöver synliggöra effektiva lärstrategier och låta eleverna använda dessa i undervisningen oavsett ämne.

Lära att lära handlar om att utveckla förmågan att organisera sitt eget lärande och att samspela med andra. Varje elev behöver bli medveten om egna behov och strategier som fungerar väl i olika situationer. Utgångspunkten innebär att eleverna får syn på vad de kan och vad de behöver göra för att utveckla sitt lärande, bygga ny kunskap utifrån tidigare kunskap och erfarenheter och använda kunskapen i olika sammanhang både i och utanför skolan samt vidare i arbetslivet. ”Det är i individens och samhällets intresse att lärandet blir effektivt (Lozic, 2015). Wiliam och Leahy (2016) menar att ”lära sig att lära är en överlevnadsteknik”.

Hur kan vi arbeta för att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande och hur gör vi det till en naturlig del av undervisningen oavsett skolämne? Ett bidrag i sammanhanget är att arbeta med digitala lärjournaler. Lärjournalen möjliggör för elever att att få syn på sitt lärande, sina utvecklingsmöjligheter samt hur effektiva lärstrategier kan tillämpas. Att lära sig något innebär att man gör något begripligt för sig själv och man utforskar det med hjälp av sitt språk skriver Jörgel-Löfström, 2005. Om man kan sätta ord på sina befintliga kunskaper, kan man möta ny kunskap och koppla ihop dessa med varandra för att öka sin förståelse och sitt lärande. Den lärande bygger upp ny kunskap genom att verbalisera nya idéer som samverkar med tidigare kunskap. Om den som lär dessutom skriver, kan hen få syn på sina tankar och experimentera med dem: associera, undra, jämföra, dra slutsatser och så vidare.

Metakognition

Metakognition är enligt Gärdenfors (2012) förmågan att reflektera över, och i viss mån styra, sina egna tankar, känslor och önskningar. Det är förmågan att se mönster hos sig själv och sina handlingar som ger en förståelse för tankar, agerande och lärande. Man brukar tala om att tänka om sitt tänkande och i praktiken betyder det att eleverna vet hur man gör när man ska motivera sig, lösa problem, planera och hur man förstår. Vidare skriver han att metakognition ger en möjlighet för eleven att välja lärvägar och reflektera över dessa val. Det är viktigt att läraren visar strategier och uppmuntrar eleverna att använda dem i olika kontexter. Målet är att eleven ska använda sig av strategierna självständigt i syfte att styra sitt lärande. Elever som lyckas bra i sina studier kan förklara vilka strategier de använt för att lösa ett problem och varför (Nottingham, 2013). I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. I skollagens riktlinjer står det att läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande. (Skolverket, 2011)

Hur-frågan i fokus

I slutet av varje lektion ägnar vi tid åt reflektion kring lärandet och eleverna dokumenterar i lärjournalen som de delar med mig. (Några elever väljer också att dela med varandra för att hjälpas åt med motivation och ge varandra användbara tips.) Jag skriver kontinuerligt respons i journalerna för att följa och bekräfta elevernas lärande. Journalen har med fördel kombinerats med andra självvärderingsaktiviteter som exempelvis Exit Tickets, elevledda utvecklingssamtal samt att blogga i grupp kring lärande och utveckling. Det är en win-win situation eftersom läraren efter varje lektion får möjlighet att reflektera över undervisningen och dess effekter på elevernas lärande. Det ger också ett underlag för att planera nästa lektion. Jag modellerar för att synliggöra tänkande i undervisningen. Skillnaden mellan rutintänkande och reflektion lyfts fram samt betydelsen av att alla elever utvecklar förmågan att "tänka kritiskt, kreativt, empatiskt och samarbetsinriktat". Syftet är att öka förståelsen för hur eleverna kan utvecklas och bli självständiga och flexibla. "I vår värld som förändras snabbare än någon gång tidigare i historien kommer förmågan att lära, anpassa sig och använda sitt omdöme ha enormt stor betydelse. (…) Att lära sig hur man lär är nyckeln till livslångt lärande" (Nottingham, 2013).

Några elevröster

Jag tror att lärjournalen är en stor hjälp för många ungdomar och att om fler lärare hade utnyttjat den hade elever kunnat få en bättre möjlighet att utvecklas inom sitt ämnesområde. För mig har den varit till stor hjälp då jag har sett hur jag har utvecklats.

Jag hade aldrig tänkt på detta tidigare om jag inte hade lärt mig om det i klassrummet och det öppnade en dörr för mig i mitt metakognitiva tänkande.

Överlag är jag väldigt nöjd med mitt utförande av uppgifterna och detta är till stor del tack vare min förmåga att tänka och fundera över mitt tänkande. Just detta handlar metakognition om; att analysera sitt eget inlärningssätt. Detta leder till att man kan ändra sitt sätt att studera och uppnå bättre resultat i takt med att man blir medveten om hur man fungerar och vad som fungerar bäst för en själv.

Jag tänker mycket utifrån mitt eget perspektiv, men jag är även noga med att se till vilka alternativ jag har.

Jag tycker mycket om att behöva ta ansvar för mina egna studier eftersom det är oerhört viktigt att kunna. Inte bara i skolan utan även hemma och framför allt senare i arbetslivet.

Jag har haft enorm nytta av att skriva journal då det ger mig en möjlighet att reflektera kring min insats. Att se allting nerskrivet gör det mer överskådligt, vilket i sin tur bidrar till att det blir lättare att tydligt se vad som ska förbättras.

Först tyckte jag det bara var konstigt och undrade vad det var för mening med det, men nu har jag förstått att det faktiskt är ett bra sätt att se hur man utvecklats, vad man har gjort innan och vad man lärt sig av de uppgifterna. Det är inget jag gjort innan men jag tror det är bra om man testar att jobba på nya olika sätt.

Tycker alla lärare borde haft en sådan i varje ämne för att man ska kunna känna själv att ’nu har jag lyckats med något’ och få bra självförtroende för det är oftast självförtroendet som avgör hur man ligger till, anser jag.

Avsätt tid i undervisningen så att eleverna får möjlighet att äga lärandet!

Christian Lundahl - Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess.

_____________________________________________________________________

Referenser

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå - om lärande på människans villkor. Natur och Kultur.

Jörgel-Löfström, C. (2005). Elevens röst i lärnade och fördjupning. Studentlitteratur.

Lozic, V. Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan. Skolverket.

Nottingham, J. (2013) Utmanande undervisning i klassrummet. Natur & Kultur.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm. Fritzes.

Tjernberg, C (2013). Framgångsrik läs och skrivundervisning - En bro mellan teori och praktik. Natur & Kultur.

Wiliam, D. & Leahys, S. (2015) Handbok i formativ bedömning : strategier och praktiska tekniker. Natur & Kultur.


"Läsning så in i Norden" - Teori möter praktik i syfte att forma moderna läsfrämjande lärmiljöer i skolan

En god läsförmåga är en nyckelkompetens i ett föränderligt och globaliserat kunskapssamhälle, vilket var ett av budskapen i läskonferensen "Läsning så in i Norden" (Högskolan i Kristianstad)

I inlägget presenteras delar ur innehållet i läskonferensen samt hur jag kopplar ihop fortbildningsinsatsen med min undervisning. När teori möter praktik stärks undervisningen och elevernas lärande. För att få fart på läslusten och goda läsvanor satsar vi på att stärka varje elevs läsförmåga och ger tid för läsprocessen i skolan. Det börjar hos mig och hos dig, vi måste vara goda läsförebilder så att eleverna får syn på glädjen, meningen med att läsa och varför den är betydelsefull för alla människor. Skönlitteraturen är en magisk skattkammare med rikedom för alla. Om vi ger elever en nyckel (lässtrategier) öppnar de dörren på glänt och kliver in i den magiska världen. I det ögonblicket börjar läsäventyret (att utvecklas som läsare) som leder till rikedom (god läsförmåga). Läskonferensen fokuserade på de nordiska ländernas viktiga kulturarv och bokskatt. I programmet stod det följande: grannspråken kan tjäna som verktyg för att tillsammans med eleverna nå ökad språklig, litterär, kulturell medvetenhet och inte minst, för att stärka allas vår förmåga att förundras.

Poesi på G & Munnen är själens och fantasins dörr

Lektor Anna Smedberg Bondesson inledde läskonferensen med orden Munnen är själens och fantasins dörr och inspirerade med poetisk pedagogik. Med utgångspunkt i hennes självbiografiska essäbok Ditt språk i min mun talade hon om språkkunskapens och symbolers betydelse för inkludering och tolerans. Det gav mig en idé...

Jag bestämde mig för att initiera poetisk pedagogik i undervisningen tillsammans med min gymnasieklass bestående av endast pojkar och tänker lyfta fram en av mina favoritdikter Romanska bågar av Tomas Tranströmer. Tanken är att jag ska genomföra min personliga tolkning av dikten, visa hur jag gjorde och därefter läsa den med inlevelse inför eleverna. Efter modelleringen är det pojkarnas tur att läsa dikter med inlevelse. Dikterna vi arbetar med ingår i en poesiapp Poesi på G skapad av Sara Paborn. Gratisappen innehåller 20 dikter ur hennes diktsamling Vilken tur att vi träffades innan vi dog som kända svenskar läser upp. Bland rösterna hörs bland annat Johannes Brost, Danny Saucedo, Marit Bergman, Carolina Klüft och Suzanne Reuter. Tanken är att sprida poesi på ett nytt sätt så att fler människor kan hitta till den (Paborn). Pojkarna får lyssna till poesi via appen var som helst och när som helst i 20 dagar och sedan förväntas de välja ut en favoritdikt som ska tolkas och läsas med inlevelse. Tänk att i skrivande stund, på bussen, vid frukostbordet, i sängen, i badrummet, på internet, i skolans korridorer sprids poesins magiska kraft.

När jag inledde för att motivera fick pojkarna skriva anonyma post it lappar som jag läste högt i klassen. Jag uppmanade eleverna att skriva en ärlig tanke eller känsla som uppstod då jag nämnde ordet poesi. Vi fick många härliga skratt när jag läste upp vad pojkarna skrev. Majoriteten förknippade poesi med något tråkigt, värdelöst, onödigt, gammalt, jobbigt, ointressant, trist, meningslöst, överflödigt, konstigt, drygt, hemskt, oviktigt, inte kul och ingen aning medan andra förknippade poesi med något romantiskt, vackert, glatt, men sorgset, en kort text med gömt budskap, spännande, musik, känslor och utmanande.

Jag bestämde mig för att vända upp och ner på saken, precis som jag brukar, och försökte öppna upp för en dynamisk tanke kring poesi. Poesi finns inom oss alla och är en del av livet. Jag ville visa för pojkarna att poesi kan vara kul och det gjorde jag genom att visa ett klipp där Björn Gustafsson (komikern) läser en dikt kombinerat med en sång. Pojkarna skrattade och glömde för en stund sin föreställning om poesi och byggde en ny. Poesi känns och berör och det ville jag visa för pojkarna via Danny Saucedos närvaro då han läser En kärlekshistoria, se bifogat filmklipp.

Vidare berättade jag att dikter inte måste handla om kärlek utan kan handla om precis allt. Om livet i stort och smått. Intresset växte när jag berättade att alla kan skriva poesi och att man inte behöver rimma. När jag dessutom berättade att de fick bestämma själv om de vill ha punkt och stor bokstav (vilket jag kräver i andra texttyper) blev de nyfikna.

I undervisningen arbetar vi 1-1 miljö med mobila enheter och Chromebook, vilket ger oss möjlighet att använda poesiappen var vi än befinner oss. Jag väljer att låta eleverna använda appen Voice Recorder för att spela in inlevelseläsningen när de gjort ett personligt urval. Det ska bli spännande att se vilka olika dikter de fastnar för. Det bästa med apparna är att eleverna kan lyssna hur mycket som helst, när som helst och välja utifrån tycke och smak, därefter kan de få möjlighet att lyssna på sig själv och bearbeta läsningen utifrån behov så att de blir nöjda med sin inlevelseläsning.

Det är värdefullt att använda dikter för att samtala om svåra frågor i livet. Mitt val, favoritdikten Romanska bågar av Tranströmer, kommer troligen att bli ett nytt läsäventyr för pojkarna. Inte minst, genom dikten, synliggör jag skolans- och hela kommunens vision, inom varje elev finns möjligheter; inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt (Tranströmer) och vi ska vara stolta. Kommunens gemensamma vision för alla skolor lyder: 9000 stolta barn, elever och studerande i Trelleborg. Vårt fokus är att skapa ansvarstagande medborgare, som tror på sin förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och fortsatt lust till ett livslångt lärande!

Skönlitteraturen skapar förståelse för oss själva som människor

Varför man ska läsa litteratur i mediesamhället var en fråga som postdoktor Anna Lindhé presenterade. Hon gjorde kopplingar till egen undervisningserfarenhet vid ett universitet i södra USA då hon lyfte fram skönlitteraturens mening, vilket enligt henne är, att skapa förståelse för oss själva som människor. Jag köper den meningen rakt av eftersom jag tror vi lär känna oss själva väl genom att läsa skönlitteratur. Jag har tidigare i undervisningen låtit eleverna gestalta karaktärers liv och fått möjlighet att förändra något avgörande i boken. Genom att arbeta så har eleverna fått lära känna sig själv som läsare och fått möjlighet att tänka ut en möjlig förändring som får olika effekter. Jag har arbetat med inspiration av Judith Langers föreställningsvärldar och tror precis som Lindhé att litteraturen har ett speciellt värde för oss i ett mediesamhälle. Skönlitteraturen hjälper oss också att förstå andra människor och att utmana våra invanda föreställningar samt öppna upp för kreativt tänkande.

Litteratur som spränger gränser

Adjunkt Camilla Ohlsson talade om nordisk barn- och ungdomslitteratur som sprängt många gränser både vad gäller innehåll och form. Ohlsson lyfte fram några exempel som utmanar våra föreställningar om hur barn- och ungdomsböcker bör vara. Hon presenterade litteratur som provocerar och väcker känslor. Hennes budskap var att skönlitteraturen är en kraft att räkna med trots alla medier som ständigt omger oss. Vi måste finna ett samspel. Jag instämmer helt och har arbetat med skönlitteraturen integrerat med andra medier exempelvis film, bildkonst, datorspel under lång tid. Vi behöver ge elever möjlighet att läsa om svåra saker, sådant som väcker känslor och eftertanke eftersom det är en del av vår vardag. I tidningen Alfa utgiven av Lärarförbundet (02/16) problematiseras bilden av vad vi ska läsa med eleverna i skolan. Litteraturen formar elevernas världsbild. Men vad styr vilka böcker som kommer in i klassrummet. Elevernas egna önskningar, en outtalad kanon eller gammal vana? Jag anser att det behövs ett normkritiskt perspektiv när vi väljer vilken litteratur vi ska läsa tillsammans med eleverna.

Hur får vi böcker att hamna i de ungas synfält?

Jag har tappat räkningen, så många gånger har jag lyssnat till Johan Unenge, vår första läsambassadör, och varje gång blir jag både sorgsen och glad. Sorgsen över bilden som presenteras; om barn- och ungdomars försämrade läsförståelse och läsintresse, men också glad för hur vi tillsammans, varje dag, på olika sätt, arbetar aktivt för att förändra bilden. Unenge har många intressanta undringar kring hur böcker åter ska hamna i de ungas synfält. När jag lyssnade till honom dök min vision upp igen. Alla skolor, från förskola till gymnasium arbetar dynamiskt, målmedvetet utifrån elevernas intresseområden för att säkerställa en positiv läsutveckling hos alla elever genom hela skolgången och all personal som arbetar med barn- och ungdomar är läsförebilder. Om attityderna till läsning ska förändras krävs generositet. Det krävs att eleverna får möta många olika texter, noveller, dikter, korta stycken ur längre böcker så att de får lyssna sig till vad boken kan ge och erbjuda. Det krävs också att vi antar elevernas perspektiv; det är krävande att läsa faktatexten, det är nötande att läsa löpsedlarna. Läsningen kan upplevas vara utan värde. (...) Vi kan göra läsningen till något gemensamt och socialt. Vi läser, samtalar, högläser, delar och för samtal om såväl själva färdigheten att läsa som innehåll att läsa. Genom läsning förflyttas vi i tid och rum men ser vår tid och oss själva skriver nuvarande läsambassadör Anne-Marie Körling.

Läsning och digital teknik

När jag under eftermiddagen lyssnade till försteläraren Jenny Edvardsson förstod jag att vi delar utmaningen att få pojkar på yrkesprogram att utveckla språk-, läs- och skrivförmågan genom kombinationen läsning och digital teknik. Hon lämnade många konkreta förslag på hur hon arbetar med tillgängliga texter och digital teknik för att motivera till läsning. Jag arbetar också i en 1-1 lärmiljö och fokuserar på att utveckla moderna läsfrämjande lärmiljöer som utmanar eleverna som läsare. Varje elev har en egen personlig dator och fri tillgång till internet oavsett tid och plats, vilket ger oss enorma möjligheter att arbeta kreativt. Många elever har passiva och mindre glädjande läs- och lärupplevelser med sig i bagaget därför måste vi tillsammans skapa förändring. Eleverna behöver strategier för att lyckas väl i vårt snabba informations- och kunskapssamhälle. Med hjälp av tekniken och effektiva strategier formas undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. Mer om det finns att läsa på min sida Läsande och lärande i en uppkopplad skola. https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesa...

Läsförståelsen behövs i alla ämnen - Läsning på schemat

Avslutningsvis lyfter jag fram behovet av läsning på schemat för alla elever från förskola till gymnasium. Det borde vara en självklarhet med tanke på läsningens oerhörda betydelse för elevernas livslånga lärande och demokratins välmående. Det finns många skolor som ser värdet i att satsa extra på läsfrämjande insatser som har effekter på elevernas läsutveckling. Jacobskolan i Hässleholm är en gymnasieskola som har bevis på att det är en god investering. Lyssna på elever och lärare när de berättar om vinsterna med schemalagd läsning: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programi... Det finns flera vinster exempelvis, förutom att elevernas läsförståelse, läshastighet, ordförståelse ökar, får lärare syn på elevernas olika textvärldar, vilket kan berika och forma undervisningen.

O mäktiga féer, ge mitt barn i faddergåva inte bara hälsa, skönhet, rikedom och allt det där ni brukar komma stickande med, ge mitt barn läshunger, det ber jag er om med brinnande hjärta! Jo, för jag vill så gärna att mitt barn ska få i sin hand nyckeln till det förtrollande landet, där man kan hämta den sällsammaste av glädje. - Astrid Lindgren

Maria Glawe, Förstelärare och speciallärare på Söderslättgymnasiet.


Referenser och lästips

Läsning så in i Norden - Högskolan i Kristianstad

http://www.hkr.se/PageFiles/37838/Inbjudan_Laskonferens_2016.pdf

Poesi på G

http://www.sarapaborn.se/poesi-pa-g/

Tv4 uppmärksammar Poesi på G

https://www.youtube.com/watch?v=8CUJ5E9YLKg


Danny Saucedo läser En kärlekshistoria

https://www.youtube.com/watch?v=_pUAHr-cSpY


Läsambassadören - För ungas läslust

http://www.lasambassadoren.se/2015/11/17/lasning-suger/

Vad ska vi läsa?

http://www.lararnasnyheter.se/tema/vad-ska-vi-lasa