Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Vilka historiska personer väljer vi att förmedla?

Sal Saladin

Sal Saladin

​Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdsskolan i Rosengård, berättar hur hon och hennes kolleger tillsammans med eleverna namngett salarna på Örtagårdsskolan.

För några månader sedan var några kollegor och jag på Malmö Högskola för att lyssna på forskaren Laid Bouakaz när han berättade om hans senaste forskning kring nyanlända elever. Bouakaz nämnde att det finns elever som går hemifrån med kunskap som ingen i skolan kan ta tillvara på. När eleverna återvänder hem från skolan bär de i sin tur med sig kunskap som ingen i hemmet kan möta. Detta fenomen kallar Laid Bouakaz för ”den dubbla ensamheten”.

Om inte skolan blir en plats där elever kan använda sig av kulturellt kapital från sina hem, riskerar de att hamna i en dubbel ensamhet, både i hemmet och på skolan.

Bouakaz frågade oss åhörare hur många av oss som kände till Saladin (Ṣalāḥ ad-Dīn ). Vi var bara ett fåtal i gruppen som kände till den kurdiska frihetshjälten som stred tappert mot de kristna korstågen och för eftervälden är känd som ”mannen som alltid höll sitt ord”.

När vi återvände tillbaka till Örtagårdsskolan efter sommaruppehållet bestämde lärarna att alla dörrar skulle namnges efter en känd personlighet. Eleverna på skolan skulle få vara med och skriva texter till varje sal oavsett om det är klassrum, rum till kurator eller musiksal. Den pedagogiska tanken var att eftersom elever spenderar mycket tid utanför klassrummet skapas undermedvetet en relation till dessa historiska personer genom att de ständigt konfronteras med bilderna.

Jag är mentor för en grupp elever från år fyra och vi bestämde att vår sal skulle heta Saladin, ”sal Saladin”.

Eleverna blev engagerade och dagen därpå nämnde flera barn att deras föräldrar berättat om Saladins levnadsöde och några elever hade hittat en tecknad serie som handlade om Saladins liv.

När vi på Örtagårdsskolan bestämde oss för att börja namnge salarna på skolan ville vi spegla historiska personer från olika kulturer och nationer och uppmärksamma både historiska kvinnor och män. Vi kommer även synliggöra personligheter som till exempel Christer Fuglesang, Fredrika Bremer och Marie Curie för eleverna på Örtagårdsskolan.

Vilka historiska personer väljer svenska skolan att introducera för våra elever? I historieböckerna för år fyra till sex nämns endast ett fåtal människor som inte är kristna eller kommer från Europa. Om vi inte vill att elever ska hamna i den ”dubbla ensamheten” bör vi som lärare vidga våra vyer och integrera personer som kanske inte alltid finns med i läroböckerna.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här