Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Vad är vad och varför?

Vad är det som driver utvecklingen av den egna pedagogiska verksamheten? Bekräftelse, nyfikenhet, engagemang och någon att diskutera , stöta och blöta tillsammans med!?

Introduktion till bokstaven K.Jullovets näst sista dag och jag funderar denna tidiga morgon på betydelsen av engagemang - utveckling - nyfikenhet … Vad det är som gör att jag efter 43 år i yrket fortfarande ser nya möjligheter att lära och utveckla undervisningen, fortfarande tålmodigt svarar på alla frågor som jag får om man inte nu kan ”gå på rutin”…!? Vad är det som gör att man svarar att yrket och planeringen är mer omfattande och komplicerad idag än för 43 år sedan och att det fortfarande är såå kul att gå till jobbet? I det dagliga arbetet är det inte alltid man uppfattar att det man gör har ”en avgörande” betydelse men så får man ibland bevisen. Under vårt julpyssel kommer en elev i femman in och sätter sig tillsammans med några kamrater i mitt klassrum och gör en tomte. Mitt under arbetet säger han: ” Gunilla jag ska berätta en sak för dig. När jag gick på lågstadiet var du min favoritfröken!” Till saken hör att jag aldrig haft eleven, men under sina tre år på lågstadiet i klassrummet bredvid satt han av olika skäl mycket i vår studiehall. En av dessa små som kämpar varje dag för att passa in. När han nu ändå var där stannade jag till, satt ner några korta stunder och pratade med honom och kanske ibland gav en hjälpande hand, det var egentligen allt. Men nu hade jag blivit hans favoritfröken för att ”Du pratade alltid med mig.” Jag har burit den ”julklappen” med mig hela ledigheten och nu när jag sätter igång och planerar blir det en drivkraft, en drivkraft att läsa en ny artikel om läsandet bland våra små, en ny intressant bok av John Nottingham … en drivkraft till att lyssna på hur det näst äldsta barnbarnet (6år) läser, rättar sig själv, prövar och tillslut vet vad hon läst, till att pusha åttaåringen att läsa den ena boken efter den andra och till att servera bokstäver och språk till 3,5 åringen i min närhet och få omedelbara kvitton på att det lönar sig. Det blir också motivation till att lyssna och ta in en föreläsning om inkludering, individualisering och differentiering i våra klassrum. Återigen talar vi om och försöker identifiera vad kunskap är och hur kunskap bäst ska stanna kvar i vårt medvetande. Knepen är många och den vetenskapliga förankringen viktig. Ramsor, minneskrokar, test, grit, kamratrespons, metakognitiva strategier, organisation av olika rum i rummet, lärmiljöer i lärmiljön, omfång, tid och nivå, ner och så upp ur lärande gropar …. återkoppling med stort Å, krav och behov av en gemensam diskurs och rättssäkra bedömningar!! Allt utom det senast uppräknade känns inspirerande, intressant och utvecklande. Bedömning är både laddat kontroversiellt, nödvändigt och väldigt svårt men skulle nog kunna vara mer inspirerande än just nu. Vi ägnar obeskrivligt mycket tid åt att flytta och analysera redan tryckta formuleringar från Lgr 11, som delvis förvanskats i vår digitala planerings och bedömningsplattform. Vi klickar dit och bort och dit igen. Passar det här syftet på arbetsområdet X, kan vi få med ”hela” formuleringen i det centrala innehållet eller bara en del och när kan vi i så fall klicka i resten? Och, hur ska vi minnas alla klicken!! Timme ut och timme in precis som när vi på egen hand formulerade de skriftliga omdömena i Lgr 11:as begynnelse. Omdömen som nu ligger i papperskorgen. Tid som skulle kunna ha använts för att planera en intressant undervisning. Snälla ge oss ett bedömningsverktyg som inte bygger på att någon vill tjäna pengar på ett icke funktionellt digitalt system som inte är baserat på min pedagogiska verklighet.

När jag kom ut som lärare kunde jag allt, allt om röda hund och skilsmässor och svaren på alla frågor var tvärsäkra efter 43 år i yrket och två uppstartsdagar kan jag inget eller? Ord och begrepp - tipsen - snurrar i huvudet … kan inget … men stopp nu, vid närmare eftertanke kan jag massor. Allt är inte nytt under solen men många saker i mitt hantverk har fått namn, har blivit till de gemensamma begrepp vi behöver för att förstå varandra och för att framstå som professionella. I vårt yrke kan nyårslöftena vara hur många som helst men kanske räcker det med att lova sig själv att utveckla undervisningen genom att vara nyfiken på det nya och förena det med det vi kan och på så vis behålla det så viktiga engagemanget.

Gunilla

www.filuren...nu

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här