Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Tillsammans kan vi skapa den förändring som behövs!

Vi har alla frihet att förändra och det blir så mycket bättre om vi gör det tillsammans. Maria Glawe, förstelärare i Trelleborg, skriver om förändringsledning och behovet av genomgripande förändringar i skolan.

Frihet att förändra

Mötet mellan utbildning och modern teknik är komplicerat, motsägelsefullt och rörigt. Det finns inga enkla svar och inga färdiga lösningar förmedlar pedagogikforskaren Neil Selwyn i boken Skolan och digitaliseringen - Blir utbildningen bättre med digital teknik? Jag som hör till de entusiastiska förespråkarna vet, precis som Selwyn uttrycker, att digital teknik i sig inte kan få ”ordning” på skolan. Det är när skolan nyttjar digitaliseringens möjligheter och gör genomgripande förändringar av kultur, ledarskap och arbetssätt som utbildningen kan bli bättre. Selwyn skriver att en del av det kritiska tänkandets kärna ’är en konsekvent tro på att det måste finnas ett bättre sätt att göra saker och ting på än det som för närvarande råder i världen’. En möjlighet är att nyttja digitaliseringens kraft för att skapa en utbildning som har större fokus på det allmänna bästa, det mänskliga, det etiska och det omsorgsfulla.

John Lasseter lär ha sagt följande tänkvärda ord till Steve Jobs under hans tid på Pixar; Hur mycket teknik vi än har så kommer den aldrig att kunna förvandla en dålig berättelse till en bra. Ett sådant kvalitetstänkande är precis vad skolan behöver. Vilken är er story? Vilka värdeord framträder i det vardagliga arbetet med eleverna och i utvecklingsarbetet med kollegorna och skolledningen? Äger ni och förvaltar denna story tillsammans? Härligt, då utvecklas ni också till de bästa ambassadörerna för er skola.

Vår story handlar om förändringsledarskap; hur vi vill involvera skolledare, lärare och elever i utvecklingsprocesser för att skapa inkluderande lärmiljöer där olika är normen och fokus på att utbilda barn och elever till världsmedborgare. Det är inte tekniken i sig som förändrar utbildningen utan symbiosen mellan den mänskliga kreativiteten och teknologin.

Förändringsledarskap - förändring i tanke och handling

En del i mitt försteläraruppdrag är att, tillsammans med ett utvecklingsteam, skapa förutsättningar för förändringsledarskap i vår organisation. Det är ett lärorikt och utvecklande uppdrag. Att leda i förändring handlar om att involvera medarbetare i förändringsresan; således få alla att vilja följa med ”på tåget”. Samma sak gäller lärare som leder elevers lärande och utveckling, det vill säga få eleverna att vilja bli aktiva aktörer i undervisning och lärprocesser; ”från elev till medskapare”. Det handlar alltså dels om att förstå varför förändring är nödvändig och dels om att skapa en känsla av sammanhang där alla kan var med och påverka. Alltså ett partnerskap där ledare, genom hela styrkekedjan, inspirerar och engagerar individer, kommunicerar visionen, visar färdriktningen, skapar delaktighet och ger möjlighet för individer att samarbeta och bygga upp en gemensam lärandekultur. Således är individen i fokus, ingår i en gemenskap och kan, vill och vågar ”blomma ut” i tillitsfulla miljöer.

En ledare som leder med både hjärta och hjärna vet att passion skapar energi; en passionerad ledare ger förutsättningar för människor att bli engagerade och ger uppskattning. Steve Jobs har sammanfattat det enkelt; ”Om du inte är tillräckligt passionerad från början, kommer du aldrig att sticka ut". Att leda i förändring handlar också om att göra medvetna val; att välja bort bra saker för att satsa på det som ger störst effekt i verksamheten. Att blicka ut i omvärlden, följa med i samhällsutvecklingen, hämta inspiration, nätverka och lära av andra är ett måste, men också att anpassa processerna efter de mål, strategier och skiftande behov som finns i er verksamhet. Skolan är genom digitaliseringen sammanlänkad med världen, vilket erbjuder lärare stora möjligheter att tillsammans designa nya djupa lärandeupplevelser för eleverna. Vill vi få barn och elever att känna meningsfullhet, nå sin fulla potential och samtidigt utvecklas som världsmedborgare behöver vi involvera dem på ett nytt sätt, och därmed förändra lärmiljöer och arbetssätt.

Optimera din inre drivkraft

Michael Fullan, professor emeritus vid universitetet i Toronto, beskriver i boken Frihet att förändra - Fyra strategier för att maximera din inre drivkraft hur andelen ”uttråkade” skolelever ökar ju högre upp i årskurserna man går och hur lärare och skolledare inte är tillfreds med sitt arbetsliv. Fullan resonerar med hjälp av Daniel Pinks bok Drivkraft (2010) om vad det är som får oss att känna tillfredsställelse i arbetslivet. Enligt Pinks forskning finns tre motivationsfaktorer som arbetstagare lyfter fram: en viss grad av autonomi över det egna arbetet, känslan av att arbetet har en mening och att man bemästrar sin uppgift. Fullan har lagt till ett fjärde utifrån sitt eget område, skolsektorn, vilket är samarbete med kollegor för att åstadkomma något av värde. Människor gör som bäst ifrån sig när de kan bidra till sin direkta omvärld - det skapar både personlig tillfredsställelse och positiva värde för världen runt omkring.

Frihet att förändra tillsammans börjar med dig själv, att du söker inflytande och vill förenas med dina kollegor för att lösa komplexa utmaningar. En nyckel till skolframgång och ett led i arbetet med likvärdighet är att systematiskt organisera, stödja och följa upp verksamhetsnära fortbildning, det vill säga kollegialt lärande. Fullan förmedlar att grunden i frihet att förändra är autonomi och samverkan; en dynamisk duo /…/att eftersträva socialt lärande genom att vara utforskande och engagerad. Spridning, idéflöde och socialt lärande är det bränsle vi behöver.

Det handlar om att gå från professionell utveckling till professionellt lärande, att sätta eleverna i centrum, att fokusera på nödvändiga kunskaper och färdigheter, att genomföra systematiska undersökningar av metodernas effektivitet, att vara tydlig med vilka teorier om professionslism man utgår ifrån och att engagera alla i det lärande systemet. /.../ Om man enbart gör kosmetiska förändringar eller låter lärarna handskas med problemen på egen hand kommer man inte att kunna åstadkomma sådana förändringar som verkligen gör skillnad (Timperley, 2013)

Utbildning och lärande för hållbar utveckling

Ett av Timperleys råd är att ”inte springa på alla bollar” utan prioritera det som ger störst effekt i verksamheten. Ett annat råd är att hålla i och hålla ut för att få till systematisk förändring. En elevfokuserad verksamhet arbetar utifrån ett långsiktigt och hållbart perspektiv. Det behövs dels omvärldsanalys och dels förståelse för elevers olika behov och beteenden. Skolan behöver följa med i samhällsutvecklingen och skapa de bästa förutsättningarna för alla barn och elever att tillägna sig de kunskaper och kompetenser som behövs i en ständigt föränderlig värld. Att utbilda världsmedborgare tar sin utgångspunkt i frågan; hur möjliggör vi, genom utbildning och lärande, barn och unga att förverkliga sin fulla potential, uppnå sina drömmar och samtidigt bli medskapare till en hållbar värld? Att arbeta med verkliga uppdrag i undervisningen ger eleverna möjlighet att arbeta med autentiska problem/utmaningar och lära sig om världen utanför skolan. De upptäcker värdet med utbildningen; det vill säga kopplingen mellan kunskaperna och kompetenserna som utvecklas i skolan och det som efterfrågas i arbetslivet och samhällslivet. Lärare som låter elever bearbeta verklighetsknutna frågor i samhället meddelar följemeningen att detta slags arbete pågår inom hela samhället (Sund & Sund, 2017).

Förmågor som fördjupar lärandet

Lärande för hållbar utveckling handlar bland annat om de djupa kunskaper som Michael Fullan och hans kollegor benämner Deep Learning. Fullans 6C är kompetenser/förmågor som eleverna behöver utveckla för att fungera som världsmedborgare. The goals of deep learning are that students will gain the competencies and dispositions that will prepare them to be creative, connected, and collaborative life-long problem solvers and to be healthy, holistic human beings who not only contribute to but also create the common good in today’s knowledge-based, creative, interdependent world. (Fullan & Langworthy: 2014). Förmågorna som alla börjar med C: Character, Citizenship, Communication, Critical Thinking and Problem Solving, Collaboration och Creativity and Imgination fördjupar lärandet och för ämnen och områden samman som en helhet. Faktakunskaper är viktiga och kopplas samman med förmågorna, vilket ger ett lärande med sammanhang. Det handlar om skapande och användande av ny kunskap i världen. Tack vare digitaliseringens möjligheter kan lärare i partnerskap med eleverna designa nya lärandeplevelser som motiverar, engagerar och ger lust att lära. Tillsammans kan de använda varandras kunskaper och kompetenser i samverkan med digital teknik för att lösa individuella och gemensamma utmaningar och problem. Internet nyttjas bland annat för kommunikation, samarbete och nätverk för idéspridning.

Till hösten är det skarpt läge för alla skolor att ställa om och fokusera på att stärka elevers digitala kompetens. De reviderade läroplanerna tar upp fyra aspekter av digital kompetens. Den första och andra aspekten handlar om att undervisningen ska bidra till att eleverna förstår hur digitaliseringen påverkar både individ och samhälle, hur tekniken fungerar och hur den kan användas för att stärka lärande och utveckling. Den tredje aspekten innebär att elever ska lära sig att förhålla sig till information på ett kritiskt och ansvarsfullt sätt och den sista aspekten handlar om, att genom användandet av digital teknik, träna sig i att lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt. Det är viktigt, som jag inledningsvis betonade, att teknologin kopplas samman med en genomtänkt pedagogisk idé. Skolan behöver vara relevant för samtiden och bygga upp en lärandekultur som kan hantera förändringar och utmaningar som uppstår i en ständigt föränderlig värld. Hur skolan kan utbilda för nutid och framtid handlar om att koppla samman skola, arbetsliv och omvärld i värdeskapande uppdrag som gör skillnad för både individer och samhälle.

Om vi ska nytta digitaliseringen optimalt behöver kultur, ledarskap och arbetssätt förändras. I minnet finns Lasseters tänkvärda ord; Hur mycket teknik vi än har så kommer den aldrig att kunna förvandla en dålig berättelse till en bra. Vilken är er story? Vilka värdeord framträder i det vardagliga arbetet med eleverna, i utvecklingsarbetet med kollegorna och skolledningen? Äger ni och förvaltar denna story tillsammans? Vi har alla frihet att förändra och det bli så mycket bättre om vi gör det tillsammans.

Maria

Den 11 april föreläser jag i Malmö i samband med En Sagolik skola - Folkskolan 175 år.

Maria Glawe - Utbildning och lärande för hållbar utveckling


Lästips:

Fullan, Michael (2017) Frihet att förändra - Fyra strategier för att maximera din inre drivkraft. Studentlitteratur.

Fullan, Michael & Langworthy, Mara (2014) A Rich Seam - How New Pedagogies Find Deep Learning.

Sund, Louise & Sund, Per (2017) Hållbar utveckling - ämnesdidaktisk tematisering för grundskolan. Liber.

Sylwan, Neil (2016) Skolan och digitaliseringen - Blir utbildningen bättre med digital teknik? Daidalos.

Timperley, Helen (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här