Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Strategier för att läsa digitala texter

Jag tror att genom att med strategier för att läsa digitala texter i klassrummet och dessutom ge eleverna möjlighet att själva skapa digitala texter finns alla förutsättningar för att eleverna utvecklar en förmåga att läsa alla typer av texter oavsett i vilken form de möter den i.

”Min förhoppning är att skolan inom en mycket snar framtid bereds möjlighet att i sin undervisning inkludera läsförståelse av både traditionella och digitala texter i den utsträckningen som krävs för att alla elever ska kunna tillägna sig de kunskaper och förmågor som krävs som medborgare, inte bara i morgondagens utan redan i dagens digitaliserade samhälle" (Rasmusson 2014, 73).
Så avslutar Maria Rasmussons sin avhandling om Det digitala läsandet. Avhandlingen är väl värd att läsa och ger kunskap till att utveckla undervisningen. Det är precis det sista stycket som jag tycker är argumentet för att utveckla undervisningen för att ge elever en kompetens att läsa alla typer av texter var de än presenteras. I veckan kom OECD med en rapport som är en analys av Pisa 2012 och användning av it i undervisningen och vad det i sin tur leder till för lärande. Det man kan se är att en satsning på hårdvara inte räcker utan hur undervisningen och återkoppling i användandet är avgörande. Stefan Paulsson har på Omvärldsbloggen sammanfattat rapporten på ett väldigt tydligt och bra sätt. Han skriver bland annat:
Men det här innebär inte att vi ska gå tillbaka till traditionell undervisning och överge tankarna på att digitalisera skolan, understryker Andreas Schleicher. Samhällslivet är digitalt och undervisningen ska hjälpa eleverna att förstå och hantera den verklighet som de lever i. Därför är det nödvändigt att eleverna blir medie- och informationskunniga, att de lär sig att hantera de faror och risker som finns på nätet och att de utvecklar de kunskaper och förmågor som är nödvändiga för att navigera och göra sin röst hörd i det komplexa digitala medielandskap som växer fram. Detta ställer krav på lärarna och på undervisningen.
Detta är ett områden som vi behöver prioritera. Utbildning och stöttning i kollegiet för att tillsammans hjälpas åt. För egen del har jag just nu fördjupat mig i det digitala läsandet för att det är lätt att missa alla delar som det digitala läsandet innehåller. Jag behövde fördjupa min kunskap inom området och det var det en av anledningarna till att jag ville läsa avhandlingen av Maria Rasmusson. Jag ville försöka få en helhetsbild. Som det är nu undervisar jag i lässtrategier, jag pratar om de multimodala resurser som finns i skrivna texter och jag pratar om källkritik av det vi läser oavsett var vi läser det. Men vad innebär det för skillnad att läsa digitala texter jämfört med andra texter? Det ville jag få fatt i och det fick jag.

Om jag ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig kunskaper som krävs som medborgare, inte bara i morgondagens skola utan redan idag, behöver jag ta ett helhetsgrepp över de fem kategorier av färdigheter och förmågor som enligt Rasmusson är viktiga i undervisningen. De fem viktiga kategorier av färdigheter och förmågor finns i min undervisning men inte så strukturerat att de fem samspelar på ett sätt som gör eleverna medvetna om att de tillsammans är viktiga. Explicit undervisning i att läsa digitala texter har saknats.

De fem kategorierna som jag kommer att låta samspela och som jag mer medvetet kommer att synliggöra för mina elever är:
  • Traditionell literacy: skriv- och läsundervisning förstås. Brister det i förmågan att ta sig an traditionella texter så blir det ännu svårare att ta del av digitala texter. Det kan bli fel när man söker, svårt att hitta och förstå information i de texter man möter digitalt med.
  • Multimodal literacy: kunskaper om att symboler, tecken och bilder har betydelse. Det är en kunskap som är viktigt oavsett vilka texter man läser. För även i läroböcker behöver man visa på bilden, diagrammet eller rubrikers betydelse. Det är lätt att eleverna hoppar över bilderna och istället koncentrera sig på texten märker jag. Symboler, tecken och bilder vilket också innebär sådant som hyperlänkar i de digitala texterna.
  • Navigation: kunskaper om hur man navigerar på nätet. Hur man kan gå tillväga för att hitta det man letar efter. Få syn på och känna igen sökfunktioner. Det kan finnas flera olika sätt att leta information på samma webbplats.
  • IT- kunskap: Kunskaper om hur man hanterar dator eller andra enheter, kunskap om hur webbläsare fungerar och hur till exempel webbadresser ser ut.
  • Förmåga att hantera information: Källkritik för att kunna värdera innehållet och känna igen olika typer av texter på webben. Om det är t ex samhällsinformation, bloggtext eller en nyhetssida. Hur man kan veta vem som är avsändare till texten. Värdera innehållet källkritiskt.

När jag gav mina elever i uppgift att hitta en viss sida och därefter en viss information fick jag syn på hur eleverna utifrån erfarenhet bara läste viss del av sidan. De utgick nämligen ifrån att det var reklam till höger. För så är det på Facbook bland annat och det blev ingången till en lektion kring skillnader mellan webbsidor med information och webbsidor med delvis reklam. Det här hade jag inte fått syn på om jag inte hade fördjupat mina egna kunskaper. Jag helt säker på det! Det finns ständigt utvecklingsmöjligheter i den egna undervisningen och det är väl det som gör det här jobbet så intressant.

Jag tror att genom att medvetet jobba med detta i klassrummet och dessutom ge eleverna möjlighet att sjävla skapa digitala texter finns alla förutsättningar för att eleverna utvecklar en förmåga att läsa alla typer av texter oavsett i vilken form de möter den i!


I somras var jag en av medarrangörerna till ett pedagogiskt läslyft. Det ledde till diskussioner på Facebook och ett par hangouts där samtal fördes om litteraturen vi hade läst. Vi läste bland annat den här avhandlingen och tillsammans med skolfolk från hela Sverige spelade vi in ett samtal om Det digitala läsandet om man vill ta del av fler tankar.

Nyfiken på att veta mer om Therese?

Läs mer i hennes presentation eller i hennes blogg. Du kan även följa henne på Twitter: @anthlin

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här