Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Rusta dina elever för framtiden och skapa samtidigt något av värde för andra

Att leda värdeskapande lärande, som gör skillnad för eleverna, handlar om att koppla ihop skolan med omvärlden utifrån ett normkritiskt perspektiv. Eleverna lär och utvecklas genom att använda sina kunskaper och förmågor för att skapa mervärde för utomstående.

En en ständigt föränderlig värld kräver en föränderlig skola

Ingen kan undgå det stora skifte världen och mänskligheten är inne i. Hur kan vi i skolan dra nytta av våra kunskaper, gruppen som resurs, omvärlden och digitaliseringen för skapa något tillsammans som får betydelse för andra? Hur kan vi skapa lärsituationer där eleverna förstår samband och kan tillämpa kunskapen i nya sammanhang? Hur får vi eleverna att styra och följa sitt lärande?

I takt med digitaliseringens framfart blir det mänskliga tänkandet, social kompetens och handlingskompetens allt viktigare. Den hållbara skolutvecklingen fokuserar på ett gemensamt åtagande och samskapande där olikheter och mångfald är en styrka som berikar.

Världen behöver olika

Lärare ska vara skickliga på att möta elever med olika utmaningar och erbjuda tillgängliga lärmiljöer där elever möts, lär och skapar i dynamiska team (klasser borde ersättas med lärande team). Om vi ser mångfalden som norm kan elevers olikheter, varierande kompetenser och gemensamma ansträngningar bidra till förnyelse, ökad måluppfyllelse och värdeskapande. Skolan behöver exempelvis elever med superkrafter; snabbhet, energi och kreativitet.( I skolvärlden är det inte ovanligt att adhd ses som ett ”problem” och vuxna försöker få eleverna att ge upp sina starka sidor för att ”passa in”.) Skolan behöver också Edison-profiler som tänker divergent, ifrågasätter och ställer egna frågor, är fantasifulla och behöver röra på sig under lärandeprocessen. Dessutom behövs särbegåvade elever; som tyvärr, i många klassrum, underpresterar och förminskas som individer. Elever som har språkstörning eller språk-, läs-, och skrivsvårigheter har förmågor som många gånger inte upptäcks på grund av ensidigt fokus på ”problemet”.

Om att inte göra som vi alltid har gjort

Eftersom vårt traditionella skolsystem motarbetar olikheter vill jag visa på ett annat sätt att organisera lärmiljöer som tar till vara på elevers olikheter samtidigt som viktiga framtidsförmågor stärks och mervärde skapas för att bidra till en hållbar värld. Att leda värdeskapande lärande handlar om att utgå från ett relationellt perspektiv, koppla ihop skola, arbetsliv, samhälle och omvärld och låta eleverna lära och utvecklas genom att använda sina kunskaper för att skapa något av betydelse för någon annan.

Lärarens roll - balans mellan närvaro och distans

Som ledare (lärare) är du lyhörd och har ett coachande förhållningssätt. Meningsskapande och engagemang är kärnan; elever behöver meningsfulla arbetsuppgifter för att engagera sig, följt av transparens och förväntan; vision, mål, strategier som är tydliga, likaså att det ställs höga förväntningar. Vidare är samarbete och gemenskap en annan viktig del i helheten. Eleverna ingår i ett lärande team där de tillsamman med läraren (ledaren) tar ansvar, visar initiativ och bidrar till eget och andras lärande och utveckling. Att vara en del av en gemenskap (det är inte samma sak som att tillhöra en klass) och skapa något tillsammans som berikar andra utanför gruppen motiverar, skapar mening och stärker personlig utveckling.

Miljöpoesi - värdeskapande lärande med språket i fokus

Över programgränserna, har elever med olika utmaningar, som läser svenska och svenska som andraspråk tillsammans med mig som speciallärare utforskat poesins värld och samtidigt lärt sig mer om hållbara städer. Eleverna satte ord på sina tankar om framtidens kuststad Sjöstaden 2025, vilket resulterade i en mångfald av dikter om tro, hopp och önskan om en hållbar stad. Estetik och miljö som tema lyftes fram samt andrummet och lugnet som vi behöver mer av i dag (Trelleborgs kommun. Kuststad i 3d och ord).

Världsnaturfonden som bland annat arbetar med utveckling av pedagogiskt material som stödjer elever och lärare i lärande för hållbar utveckling förmedlar att Lärande och delaktighet är ledstjärnor för en hållbar stadsutveckling. Arbetet med hållbara städer är en betydelsefull resurs för att utveckla den lokala demokratins verktyg. Skolans roll är således avgörande; när elever möter verkliga samhällsuppdrag stärks motivation, engagemang och handlingskompetens.

Genom arbetssättet har elevernas språkliga uttryck och kreativitet blomstrat, samtidigt som deras förmåga att se möjligheter och omsätta idéer till handling stärkts. Likaså modet att våga vara kreativ, skriva och dela med sig i syfte att skapa något av värde för andra. Under sommaren kommer miljödikterna också att ingå i utställningen Kuststad 2025, som är tillgänglig för medborgare och besökare i Trelleborg. Via vår blogg används miljöpoesin också som en del av vårt läsfrämjande arbete och kopplas samman med det nationella läsprojektet Berättelser som förändrar som vi medverkar i.

Rusta eleverna för framtidens utmaningar

Språklig kompetens (literacy), digital kompetens och förmågan att lära sig att lära är framgångsfaktorer, likaså social kompetens och samskapande (kritiskt tänkande, kreativitet och problemlösning). Vi arbetar i en 1-1 lärmiljö där det finns stor möjlighet till flexibilitet. Vi är inte längre ”fast” i klassrummet utan nyttjar olika lärmiljöer exempelvis stadsmiljö/utemiljö, skolans mediatek, digitala mötesplatser, hemmiljö, café, besök hos företag osv. Genom att arbeta i Google Classroom och Google Drive kan jag som lärare följa och stödja lärandeprocesser på distans. Att leda elever som inte finns på samma plats som läraren (ledaren) är en utmaning, men samtidigt en möjlighet att göra utbildning tillgänglig för alla elever. Det handlar om att skapa gemenskap på distans, förankra en tydlig målsättning, ge uppdrag med resultatansvar, ha höga förväntningar och kommunicera under processen; uppmuntran och respons.

Lärande sker överallt - på väg mot en tillgänglig skola

När vi skrev poesi arbetade vi en del i grupp på olika platser, men också individuellt på diverse platser eftersom vi hämtar inspiration på olika sätt och arbetar som bäst i varierade miljöer. Eget ansvar blir tydligt i sammanhanget, likaså att bidra till vår gemensamma sak. Vi suddar ut gränserna mellan det formella och det informella lärandet, vilket skapar motivation och engagemang. Med teknologin som stöd är det möjligt att skapa dynamiska lärmiljöer där vi kan följa och stödja lärandet framgångsrikt. Samarbete (utifrån olika förutsättningar) är viktigt, men också individuell fördjupning; att tillägna sig ny kunskap och omsätta kunskapen i ett nytt sammanhang; ”Lära sig att lära” är i fokus. Vi behöver rusta eleverna för framtiden, samtidigt som vi stimulerar deras lust att lära "här och nu". De behöver stimulerande tillgängliga lärmiljöer, så att de kan växa och må bra, anpassa sig till en värld/samhälle/arbetsliv som ständigt förändras och nyttja hela potentialen för att tänka innovativt, våga testa nya saker och gå från idé till handling. Språklig kompetens (literacy) är och kommer alltid vara en grundläggande kompetens som vi alla behöver utveckla, men hur vi på nya kreativa, meningsfulla sätt, stärker kompetensen i samklang med andra betydelsefulla kompetenser ska bli spännande att se framöver. Det livslånga lärandet är framtiden. I värdeskapande lärande uppmuntras growth mindset-tänknade (Dweck).

Värdeskapande lärande - ett bevis på lyckad undervisning

Anna Sterlinger och Philip Hjalmarsson har spelat in hundratals intervjuer med lärare och kan se ett tydligt mönster i en lyckad undervisning. Framgångsfaktorn är lärarens relationella kompetens och fokus på värdeskapande lärande. Värdeskapande lärande slår samman två perspektiv; eleverna ges möjlighet att nå sin fulla potential samtidigt som kunskapen är till nytta för andra människor och samhället. Klicka på länken för att läsa mer: Det har alla framgångsrika lärare gemensamt (Lindvall. C. SvD 2017-05-19).

Poesi som skapar förändring - avslutande ord

Till sist lånar jag poeten och författaren Mats Söderlunds tänkvärda ord: Låt poesin fylla våra sinnen i dag. Låt poesin höras på styrelsemötet, i klassrummet, på arbetsplatsen. Låt den fylla våra torg, våra tidningar, våra tankar. Om kultur, språk och skapande är att vara människa, så är poesi själva själen.

Poesi är tacksamt att arbeta med i skolan samt att koppla ihop med omvärlden. Det ger alla elever en möjlighet att vara med utifrån olika förutsättningar. Dessutom kan flera språk integreras och berika. Några av mina elever skrev först dikter på arabiska och engelska som de sedan översatte till svenska. Vi bär alla berättelser inom oss som måste få höras. Miljödikterna har skapats i en dynamisk lärmiljö bestående av elever från olika program som samarbetat:

  • elever som precis börjat lära sig svenska (nyanlända elever)
  • elever som läser svenska som andraspråk (årskurs 9)
  • elever som läser svenska 1, 2 eller 3 (gymnasiekurser)

På vår blogg Kreativ design för lärande finns miljödikterna som ingår i utställningen Sjöstaden 2025 - Unga arkitekter i skolan (en del av Bildningsförvaltningens bidrag, till Skåne Innovation Week.).

Maria Glawe - Förstelärare och speciallärare inriktning språk-, läs-, och skrivutveckling

Relationell handlening -Kreativ design för lärande


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här