Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Normkritik = nödvändigt!

Pia Kangas, förstelärare på Rytmus, anser att normkritiska perspektiv hjälper eleverna att förstå samhället, sig själva och varandra.

Jag blev glad när jag läste Skolvärlden häromveckan och såg att min gamla kollega och vän, Lotta Björkman, blev intervjuad och berättade om vikten av normkritik i skolan. Rytmus, där jag jobbar, har utvecklat normkritiska perspektiv i undervisningen sedan 2009. Normkritik som begrepp, metod och förhållningssätt har verkligen inneburit ett paradigmskifte i hur vi inom skolans värld kan arbeta med att motverka mobbning och kränkande behandling, samt hur vi arbetar med jämställdhet.

Jag är verkligen stolt över att vi var den första skolan i Sverige som på allvar såg till att normkritiken genomsyrar alla delar av vår verksamhet.

Normkritik hjälper mig att vara en reflekterande lärare

Det jag personligen gillar med normkritiken är att den är flerdimensionell eftersom den utgår ifrån en intersektionell analys av hur olika maktordningar hänger ihop med varandra och hur dessa maktordningar dessutom kan se lite olika ut beroende på sammanhanget. Den hjälper mig också att bli en reflekterande lärare som har verktyg för att göra medvetna val när det gäller min egen undervisning. Jag kan till exempel inte längre undervisa i litteraturhistoria utan att också problematisera kanon. Därmed inte sagt att jag inte anser att det är viktigt att lära sig om det västerländska kulturarvet, men det är minst lika viktigt att synliggöra varför vi läser ett visst urval. Det gör också att jag ser till att eleverna får läsa såväl Nawal El Saadawi som Hjalmar Söderberg.

Häromdagen pratade jag med några elever i årskurs ett som reflekterade kring sin upplevelse av utbildningen på Rytmus.

Samtliga elever uttryckte sin uppskattning över att de kände att normkritiken hade öppnat deras ögon gällande det samhälle vi lever i.

En elev sade att det var bra att vi uppmuntrade dem till att bryta mot normerna, men då var jag tvungen att flika in att det vi lärare har som mål inte är att skapa en massa normbrytande elever, utan att öppna deras ögon för att normer existerar och att de själva måste göra medvetna val, och förstå samhällets maktstrukturer utifrån den insikten.

Ett val kan ju lika gärna vara att känna sig bekväm i sin traditionellt maskulina heterosexuella könsroll. Så länge du inser att det är ett val och att du inte begränsar andra som kanske vill uttrycka sin könsidentitet på ett annat sätt – eller inte alls! Du måste dessutom förstå att det inte bara handlar om att kunna välja, utan också om insikten att en del av oss inte passerar genom livet som självklara och i många sammanhang ses som avvikande på grund av till exempel vår funktionalitet, vår hudfärg eller vårt kön.

Kartlägg normativa föreställningar på skolan

I sitt likabehandlingsarbete bör man, förutom att synliggöra normer som finns i samhället, även kartlägga normativa föreställningar som kan finnas på den egna skolan. Det kan till exempel existera skolspecifika koder kring elevernas egna uppfattningar om hur man ”bör” se ut, ”bör” vara, eller vilka politiska åsikter som är ”rätt” eller ”fel”. Alla dessa outtalade normer kan leda till att elever som inte ser ut på ett visst sätt, är på ett visst sätt eller har en viss politisk åsikt kan känna sig utsatta – alldeles oavsett om eleven i fråga tillhör en priviligierad grupp i samhället i övrigt.

Även om jag tycker att vi har kommit en bra bit på vägen när det gäller likabehandlingsarbetet på vår skola, är jag ändå glad att vi i höst ska få ytterligare kunskaper om hur vi kan göra vår skola mer tillgänglig genom att vi får delta i utvecklingen av DATE-materialen inom projektet DATE; ett Arvsfondenfinansierat projekt som drivs av handikappförbunden i samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Du kan läsa mer om projektet här.

Är du nyfiken på normkritik? Lästips:

  • Troubling Education (2002) av Kevin Kumashiro
  • Lika värde – lika villkor (2008) av Love Nordenmark och Maria Rosén
  • Diskriminerad, trakasserad, kränkt (2009) Finns att ladda ned på Skolverkets hemsida.
  • Normkritisk pedagogik – lärande, makt och strategier för förändring (2010) av Frida Darj och Janne Bromseth (red)
  • I normens öga (2008) av Stiftelsen Friends
  • En rosa pedagogik (2011) av Kajsa Ohrlander (red)

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här