Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Lässtrategier som ökar elevernas läskompetens

Pia Kangas, förstelärare på Rytmus Stockholm, berättar om svensklärarnas arbete med att öka gymnasieelevernas läskompetens.

I år har mitt ämneslag i svenska fokuserat på att ge eleverna i ettan och tvåan verktyg - lässtrategier, för att öka sin läskompetens. Med ettorna fokuserade vi på läsning av skönlitteratur och med tvåorna jobbade vi med sakprosatexter. Min beskrivning nedan handlar om vad vi gjorde med våra ettor.

Vi tycker själva att vårt arbete med lässtrategier har fungerat bra, men en miss vi gjorde var att vi inledde projektet tidigt på hösten, när vi själva precis hade börjat förkovra oss i hur lässtrategier kan tillämpas i gymnasieskolan. Detta resulterade i att vi i princip lärde oss själva om lässtrategierna samtidigt som vi skulle lära ut dem till eleverna och detta blev onödigt stressigt. Men till nästa år kommer det nog att fungera bättre.

Eleverna fick reflekterar över sina läsvanor

Vi började projektet med att eleverna fick reflektera kring sina egna läsvanor. Sedan pratade vi om att läsning är en färdighet som kan tränas och uppmärksammade eleverna på hur novisläsare ofta tar sig an uppgifter, enligt läsforskningen:

  • Börjar läsa utan att förbereda sig, utan att veta varför de läser och utan strategi för hur just en text av denna typ bör läsas.
  • Blir under läsningen lätt distraherade, registrerar inte när de eventuellt inte har förstått, registrerar inte vilka ord och begrepp som är viktiga, läser oftast för att ”få det gjort”.
  • Slutar tänka på innehållet när de läst färdigt samt uppfattar framgång som ett resultat av tur snarare än insats.

Slutligen pratade vi om vad som kännetecknar goda läsare så att eleverna fick något att sträva efter:

  • —Aktiverar tidigare kunskap
  • —Förstår vad som är målet och avsikten med läsningen
  • —Väljer lämpliga strategier
  • —Är fokuserade och uppmärksamma
  • —Använder förklarande strategier när de inte förstår
  • —Använder sammanhanget i texten för att förstå nya ord och uttryck
  • —Använder textens struktur för att förstå bättre
  • —Organiserar och kopplar ny information till tidigare information
  • —Kontrollerar sin egen förståelse
  • —Är medvetna om när de förstår
  • —Reflekterar över vad de har läst
  • —Sammanfattar det viktigaste
  • —Uppfattar framgång som ett resultat av insats

I årskurs ett valde vi sedan ut och arbetade intensivt med sex av de lässtrategier som Astrid Roe förespråkar i sin bok Läsdidaktik - efter den första läsinlärningen och som vi ansåg skulle hjälpa eleverna att öka sin läskompetens när det gäller skönlitterära texter. Dessa strategier var:

  1. Att förbereda läsningen
  2. Att föregripa
  3. Ställa frågor och reda ut oklarheter
  4. Visualisera
  5. Dra slutsatser
  6. Hitta samband mellan texten och egna erfarenheter

Under momentets gång jobbade vi med inspiration från Duke & Pearsons modell och såg till att varje strategi förklarades, demonstrerades och övades. Vi tillämpade strategierna på dikter, noveller och slutligen även en hel roman.

Avslutningsvis fick eleverna göra en examination

Slutligen genomförde vi en examination där eleverna självständigt fick tillämpa lässtrategierna. Resultatet av denna examination föll mycket väl ut, och en enkätundersökning som vi också genomförde i direkt anslutning till momentet visade även att eleverna verkade ha tillägnat sig metakognitiva färdigheter när det gäller att urskilja vad som krävs för att bli en god läsare.

En elev utbrast: ”Det här hade jag behövt lära mig mycket tidigare!”

Nu återstår att se hur våra ettor klarade del B, läsförståelsen, på årets nationella prov. Vi håller tummarna!

Vill du veta mer om Pia? Du hittar hennes presentation här.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här