Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

"Läsning så in i Norden" - Teori möter praktik i syfte att forma moderna läsfrämjande lärmiljöer i skolan

En god läsförmåga är en nyckelkompetens i ett föränderligt och globaliserat kunskapssamhälle, vilket var ett av budskapen i läskonferensen "Läsning så in i Norden" (Högskolan i Kristianstad)

I inlägget presenteras delar ur innehållet i läskonferensen samt hur jag kopplar ihop fortbildningsinsatsen med min undervisning. När teori möter praktik stärks undervisningen och elevernas lärande. För att få fart på läslusten och goda läsvanor satsar vi på att stärka varje elevs läsförmåga och ger tid för läsprocessen i skolan. Det börjar hos mig och hos dig, vi måste vara goda läsförebilder så att eleverna får syn på glädjen, meningen med att läsa och varför den är betydelsefull för alla människor. Skönlitteraturen är en magisk skattkammare med rikedom för alla. Om vi ger elever en nyckel (lässtrategier) öppnar de dörren på glänt och kliver in i den magiska världen. I det ögonblicket börjar läsäventyret (att utvecklas som läsare) som leder till rikedom (god läsförmåga). Läskonferensen fokuserade på de nordiska ländernas viktiga kulturarv och bokskatt. I programmet stod det följande: grannspråken kan tjäna som verktyg för att tillsammans med eleverna nå ökad språklig, litterär, kulturell medvetenhet och inte minst, för att stärka allas vår förmåga att förundras.

Poesi på G & Munnen är själens och fantasins dörr

Lektor Anna Smedberg Bondesson inledde läskonferensen med orden Munnen är själens och fantasins dörr och inspirerade med poetisk pedagogik. Med utgångspunkt i hennes självbiografiska essäbok Ditt språk i min mun talade hon om språkkunskapens och symbolers betydelse för inkludering och tolerans. Det gav mig en idé...

Jag bestämde mig för att initiera poetisk pedagogik i undervisningen tillsammans med min gymnasieklass bestående av endast pojkar och tänker lyfta fram en av mina favoritdikter Romanska bågar av Tomas Tranströmer. Tanken är att jag ska genomföra min personliga tolkning av dikten, visa hur jag gjorde och därefter läsa den med inlevelse inför eleverna. Efter modelleringen är det pojkarnas tur att läsa dikter med inlevelse. Dikterna vi arbetar med ingår i en poesiapp Poesi på G skapad av Sara Paborn. Gratisappen innehåller 20 dikter ur hennes diktsamling Vilken tur att vi träffades innan vi dog som kända svenskar läser upp. Bland rösterna hörs bland annat Johannes Brost, Danny Saucedo, Marit Bergman, Carolina Klüft och Suzanne Reuter. Tanken är att sprida poesi på ett nytt sätt så att fler människor kan hitta till den (Paborn). Pojkarna får lyssna till poesi via appen var som helst och när som helst i 20 dagar och sedan förväntas de välja ut en favoritdikt som ska tolkas och läsas med inlevelse. Tänk att i skrivande stund, på bussen, vid frukostbordet, i sängen, i badrummet, på internet, i skolans korridorer sprids poesins magiska kraft.

När jag inledde för att motivera fick pojkarna skriva anonyma post it lappar som jag läste högt i klassen. Jag uppmanade eleverna att skriva en ärlig tanke eller känsla som uppstod då jag nämnde ordet poesi. Vi fick många härliga skratt när jag läste upp vad pojkarna skrev. Majoriteten förknippade poesi med något tråkigt, värdelöst, onödigt, gammalt, jobbigt, ointressant, trist, meningslöst, överflödigt, konstigt, drygt, hemskt, oviktigt, inte kul och ingen aning medan andra förknippade poesi med något romantiskt, vackert, glatt, men sorgset, en kort text med gömt budskap, spännande, musik, känslor och utmanande.

Jag bestämde mig för att vända upp och ner på saken, precis som jag brukar, och försökte öppna upp för en dynamisk tanke kring poesi. Poesi finns inom oss alla och är en del av livet. Jag ville visa för pojkarna att poesi kan vara kul och det gjorde jag genom att visa ett klipp där Björn Gustafsson (komikern) läser en dikt kombinerat med en sång. Pojkarna skrattade och glömde för en stund sin föreställning om poesi och byggde en ny. Poesi känns och berör och det ville jag visa för pojkarna via Danny Saucedos närvaro då han läser En kärlekshistoria, se bifogat filmklipp.

Vidare berättade jag att dikter inte måste handla om kärlek utan kan handla om precis allt. Om livet i stort och smått. Intresset växte när jag berättade att alla kan skriva poesi och att man inte behöver rimma. När jag dessutom berättade att de fick bestämma själv om de vill ha punkt och stor bokstav (vilket jag kräver i andra texttyper) blev de nyfikna.

I undervisningen arbetar vi 1-1 miljö med mobila enheter och Chromebook, vilket ger oss möjlighet att använda poesiappen var vi än befinner oss. Jag väljer att låta eleverna använda appen Voice Recorder för att spela in inlevelseläsningen när de gjort ett personligt urval. Det ska bli spännande att se vilka olika dikter de fastnar för. Det bästa med apparna är att eleverna kan lyssna hur mycket som helst, när som helst och välja utifrån tycke och smak, därefter kan de få möjlighet att lyssna på sig själv och bearbeta läsningen utifrån behov så att de blir nöjda med sin inlevelseläsning.

Det är värdefullt att använda dikter för att samtala om svåra frågor i livet. Mitt val, favoritdikten Romanska bågar av Tranströmer, kommer troligen att bli ett nytt läsäventyr för pojkarna. Inte minst, genom dikten, synliggör jag skolans- och hela kommunens vision, inom varje elev finns möjligheter; inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt (Tranströmer) och vi ska vara stolta. Kommunens gemensamma vision för alla skolor lyder: 9000 stolta barn, elever och studerande i Trelleborg. Vårt fokus är att skapa ansvarstagande medborgare, som tror på sin förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och fortsatt lust till ett livslångt lärande!

Skönlitteraturen skapar förståelse för oss själva som människor

Varför man ska läsa litteratur i mediesamhället var en fråga som postdoktor Anna Lindhé presenterade. Hon gjorde kopplingar till egen undervisningserfarenhet vid ett universitet i södra USA då hon lyfte fram skönlitteraturens mening, vilket enligt henne är, att skapa förståelse för oss själva som människor. Jag köper den meningen rakt av eftersom jag tror vi lär känna oss själva väl genom att läsa skönlitteratur. Jag har tidigare i undervisningen låtit eleverna gestalta karaktärers liv och fått möjlighet att förändra något avgörande i boken. Genom att arbeta så har eleverna fått lära känna sig själv som läsare och fått möjlighet att tänka ut en möjlig förändring som får olika effekter. Jag har arbetat med inspiration av Judith Langers föreställningsvärldar och tror precis som Lindhé att litteraturen har ett speciellt värde för oss i ett mediesamhälle. Skönlitteraturen hjälper oss också att förstå andra människor och att utmana våra invanda föreställningar samt öppna upp för kreativt tänkande.

Litteratur som spränger gränser

Adjunkt Camilla Ohlsson talade om nordisk barn- och ungdomslitteratur som sprängt många gränser både vad gäller innehåll och form. Ohlsson lyfte fram några exempel som utmanar våra föreställningar om hur barn- och ungdomsböcker bör vara. Hon presenterade litteratur som provocerar och väcker känslor. Hennes budskap var att skönlitteraturen är en kraft att räkna med trots alla medier som ständigt omger oss. Vi måste finna ett samspel. Jag instämmer helt och har arbetat med skönlitteraturen integrerat med andra medier exempelvis film, bildkonst, datorspel under lång tid. Vi behöver ge elever möjlighet att läsa om svåra saker, sådant som väcker känslor och eftertanke eftersom det är en del av vår vardag. I tidningen Alfa utgiven av Lärarförbundet (02/16) problematiseras bilden av vad vi ska läsa med eleverna i skolan. Litteraturen formar elevernas världsbild. Men vad styr vilka böcker som kommer in i klassrummet. Elevernas egna önskningar, en outtalad kanon eller gammal vana? Jag anser att det behövs ett normkritiskt perspektiv när vi väljer vilken litteratur vi ska läsa tillsammans med eleverna.

Hur får vi böcker att hamna i de ungas synfält?

Jag har tappat räkningen, så många gånger har jag lyssnat till Johan Unenge, vår första läsambassadör, och varje gång blir jag både sorgsen och glad. Sorgsen över bilden som presenteras; om barn- och ungdomars försämrade läsförståelse och läsintresse, men också glad för hur vi tillsammans, varje dag, på olika sätt, arbetar aktivt för att förändra bilden. Unenge har många intressanta undringar kring hur böcker åter ska hamna i de ungas synfält. När jag lyssnade till honom dök min vision upp igen. Alla skolor, från förskola till gymnasium arbetar dynamiskt, målmedvetet utifrån elevernas intresseområden för att säkerställa en positiv läsutveckling hos alla elever genom hela skolgången och all personal som arbetar med barn- och ungdomar är läsförebilder. Om attityderna till läsning ska förändras krävs generositet. Det krävs att eleverna får möta många olika texter, noveller, dikter, korta stycken ur längre böcker så att de får lyssna sig till vad boken kan ge och erbjuda. Det krävs också att vi antar elevernas perspektiv; det är krävande att läsa faktatexten, det är nötande att läsa löpsedlarna. Läsningen kan upplevas vara utan värde. (...) Vi kan göra läsningen till något gemensamt och socialt. Vi läser, samtalar, högläser, delar och för samtal om såväl själva färdigheten att läsa som innehåll att läsa. Genom läsning förflyttas vi i tid och rum men ser vår tid och oss själva skriver nuvarande läsambassadör Anne-Marie Körling.

Läsning och digital teknik

När jag under eftermiddagen lyssnade till försteläraren Jenny Edvardsson förstod jag att vi delar utmaningen att få pojkar på yrkesprogram att utveckla språk-, läs- och skrivförmågan genom kombinationen läsning och digital teknik. Hon lämnade många konkreta förslag på hur hon arbetar med tillgängliga texter och digital teknik för att motivera till läsning. Jag arbetar också i en 1-1 lärmiljö och fokuserar på att utveckla moderna läsfrämjande lärmiljöer som utmanar eleverna som läsare. Varje elev har en egen personlig dator och fri tillgång till internet oavsett tid och plats, vilket ger oss enorma möjligheter att arbeta kreativt. Många elever har passiva och mindre glädjande läs- och lärupplevelser med sig i bagaget därför måste vi tillsammans skapa förändring. Eleverna behöver strategier för att lyckas väl i vårt snabba informations- och kunskapssamhälle. Med hjälp av tekniken och effektiva strategier formas undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar. Mer om det finns att läsa på min sida Läsande och lärande i en uppkopplad skola. https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesa...

Läsförståelsen behövs i alla ämnen - Läsning på schemat

Avslutningsvis lyfter jag fram behovet av läsning på schemat för alla elever från förskola till gymnasium. Det borde vara en självklarhet med tanke på läsningens oerhörda betydelse för elevernas livslånga lärande och demokratins välmående. Det finns många skolor som ser värdet i att satsa extra på läsfrämjande insatser som har effekter på elevernas läsutveckling. Jacobskolan i Hässleholm är en gymnasieskola som har bevis på att det är en god investering. Lyssna på elever och lärare när de berättar om vinsterna med schemalagd läsning: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programi... Det finns flera vinster exempelvis, förutom att elevernas läsförståelse, läshastighet, ordförståelse ökar, får lärare syn på elevernas olika textvärldar, vilket kan berika och forma undervisningen.

O mäktiga féer, ge mitt barn i faddergåva inte bara hälsa, skönhet, rikedom och allt det där ni brukar komma stickande med, ge mitt barn läshunger, det ber jag er om med brinnande hjärta! Jo, för jag vill så gärna att mitt barn ska få i sin hand nyckeln till det förtrollande landet, där man kan hämta den sällsammaste av glädje. - Astrid Lindgren

Maria Glawe, Förstelärare och speciallärare på Söderslättgymnasiet.


Referenser och lästips

Läsning så in i Norden - Högskolan i Kristianstad

http://www.hkr.se/PageFiles/37838/Inbjudan_Laskonferens_2016.pdf

Poesi på G

http://www.sarapaborn.se/poesi-pa-g/

Tv4 uppmärksammar Poesi på G

https://www.youtube.com/watch?v=8CUJ5E9YLKg


Danny Saucedo läser En kärlekshistoria

https://www.youtube.com/watch?v=_pUAHr-cSpY


Läsambassadören - För ungas läslust

http://www.lasambassadoren.se/2015/11/17/lasning-suger/

Vad ska vi läsa?

http://www.lararnasnyheter.se/tema/vad-ska-vi-lasa

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här