Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Få fart på läsutvecklingen med hjälp av läscoaching och Google Classroom

Genom läscoacher har Maria Glawe utvecklat läsandet bland sina gymnasieelever. Och genom digitala verktyg har de alltid tillgång till sin läscoach.

Är din bägare full av gamla uppfattningar? Då behöver du tömma den och göra plats för nya.

Svenska elevers läsförståelse är en återkommande samhällsfråga och lämnar ingen oberörd. Det är oroväckande att läsintresset minskar och att elevers läsförståelse blir sämre. Digitaliseringens framfart påverkar situationen i stor utsträckning. Vi står därför inför frågan: Hur skapar vi digitala läsfrämjande miljöer i skolan som ökar läsintresset och bidrar till god läsutveckling?

Läraren är det viktigaste verktyget

Det är uppenbart att svensk skola har få verktyg för att möta digitaliseringens utbredning i samband med läsutveckling. Jag lyfter fram behovet av kollegialt lärande och ett innovativt arbetssätt för att skapa möjligheter för elever att utvecklas som läsare. 1-1 satsningen breder ut sig och läraren är och förblir det viktigaste verktyget. ”Inget kan ersätta en skicklig lärare.”

Läscoaching får elever medvetna

Jag har valt att använda mig av läscoaching för att bidra till ökat läsintresse och samtidigt skapa förutsättningar för läsutveckling. Det övergripande målet, vilket också är den stora utmaningen, är att få elever att förstå att läsning är något värdefullt i deras liv både i och utanför skolan. Genom läscoaching ska eleverna bli medvetna om att läsningen i allra högsta grad påverkar deras framtidsutsikter.

Möjlighet att samtala när behov uppstår

Läscoaching inbjuder till ett kollaborativt lärande där eleverna förväntas ta ett större ansvar för sin läsutveckling och samtidigt bidra till andras läsframgång. En ”win-win situation” eftersom eleverna blir resurser för varandra. Det digitala verktyget blir användbart i sammanhanget eftersom eleverna kan få tillgång till läscoaching även om de inte fysiskt träffas i klassrummet. Mest framgångsrikt är att använda sig av läscoaching både i traditionellt samtal och digitalt samtal. Jag har använt mig av First Class som digital mötesplats, därefter V-klass och nu Google Classroom. Eleverna får på så sätt en möjlighet att samtala om läsningen när behovet uppstår och är inte styrda av lektionstillfällena i skolan.

Vi blir aldrig färdiga läsare

Alla elever behöver en läscoach och för att lyckas med det tilldelas eleverna ett aktivt uppdrag. Vi utgår från att ställa öppna frågor för att hitta lösningar då läsmotstånd och svårigheter uppstår, men också när det krävs mer läsutmaning. Syftet med öppna frågor är att det sätter igång tankarna hos den som ska förändra sitt tänkande och agerande. När läsningen flyter på är det viktigt att fortsätta läscoachingen för att utmanas vidare. Vi blir aldrig färdiga läsare.

Jag har följt och bedömt en positiv utveckling för både avancerade läsare och oerfarna läsare. Läraren har en viktig uppgift att modellera hur en läscoach tänker, arbetar och följer upp processen med respons.

Läscoahings strategier

Läscoaching bygger på följande formativa strategier: (inspiration av Dylan Wiliams nyckelstrategier)

  • Varje elev har ett tydligt läsutvecklingsmål.
  • Eleverna ges möjlighet att delta i effektiva digitala och traditionella samtal som synliggör läsningens betydelse och bidrar till ökad läsförståelse.
  • Eleverna ges kontinuerlig respons som leder eleven vidare till nästa delmål i läsutvecklingen.
  • Eleverna aktiveras som lärresurser för varandra.
  • Eleverna aktiveras som ägare av sin egen läsutveckling.

Parallellt med läscoaching läser eleverna en gemensam bok och använder fyra grundläggande lässtrategier (RT-modellen). Eleverna dokumenterar läsprocessen i digitala läsloggar och ansvarar sedan för att presentera i grupp hur de använt olika lässtrategier.

Jag tror på en helhetslösning för att förändra läsundervisning till det bättre utan att förenkla och sänka kraven. Läsundervisningen måste vara begriplig och användbar för eleverna. Jag har använt läscoaching i kombination med digitala verktyg framgångsrikt på gymnasiet i helklass, mindre grupper samt i specialundervisning.

Peer learning

"Peer learning" är ett område som uppmärksammats i internationell forskning för att förbättra elevers lärande i klassrummet. Det är en paraplyterm som inkluderar samarbets- och samlärande, kamrathandledning, handledning av yngre kamrater och andra former av lärande där kamrater hjälper varandra. I Sverige är området fortfarande relativt ouppmärksammat, men det finns internationella forskningsresultat som visat att sådana undervisningsstrategier har stora lärandevinster, inte minst för elevgrupper med särskilda behov. Det har också visat sig att de kan förbättra interaktion, respekt och relationer mellan elever. Undervisningen behöver också anpassas till individernas kapacitet. En lärandemiljö som utmanar och når just bortom elevernas rådande nivå kan öka motivationen avsevärt.” (Skolverket)

Kontakta Maria

Har du lust att veta mer om läscoaching? Hör gärna av dig till Maria. Du når henne på Twitter @MariaGlawe

https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesande-och-laerande-i-en-uppkopplad-skola/

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här