Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

”Lära sig att lära är en överlevnadsteknik” i en föränderlig värld

Lära att lära är en nyckelkompetens i en föränderlig värld, vilket innebär att alla lärare behöver synliggöra effektiva lärstrategier och låta eleverna använda dessa i undervisningen oavsett ämne.

Lära att lära handlar om att utveckla förmågan att organisera sitt eget lärande och att samspela med andra. Varje elev behöver bli medveten om egna behov och strategier som fungerar väl i olika situationer. Utgångspunkten innebär att eleverna får syn på vad de kan och vad de behöver göra för att utveckla sitt lärande, bygga ny kunskap utifrån tidigare kunskap och erfarenheter och använda kunskapen i olika sammanhang både i och utanför skolan samt vidare i arbetslivet. ”Det är i individens och samhällets intresse att lärandet blir effektivt (Lozic, 2015). Wiliam och Leahy (2016) menar att ”lära sig att lära är en överlevnadsteknik”.

Hur kan vi arbeta för att aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande och hur gör vi det till en naturlig del av undervisningen oavsett skolämne? Ett bidrag i sammanhanget är att arbeta med digitala lärjournaler. Lärjournalen möjliggör för elever att att få syn på sitt lärande, sina utvecklingsmöjligheter samt hur effektiva lärstrategier kan tillämpas. Att lära sig något innebär att man gör något begripligt för sig själv och man utforskar det med hjälp av sitt språk skriver Jörgel-Löfström, 2005. Om man kan sätta ord på sina befintliga kunskaper, kan man möta ny kunskap och koppla ihop dessa med varandra för att öka sin förståelse och sitt lärande. Den lärande bygger upp ny kunskap genom att verbalisera nya idéer som samverkar med tidigare kunskap. Om den som lär dessutom skriver, kan hen få syn på sina tankar och experimentera med dem: associera, undra, jämföra, dra slutsatser och så vidare.

Metakognition

Metakognition är enligt Gärdenfors (2012) förmågan att reflektera över, och i viss mån styra, sina egna tankar, känslor och önskningar. Det är förmågan att se mönster hos sig själv och sina handlingar som ger en förståelse för tankar, agerande och lärande. Man brukar tala om att tänka om sitt tänkande och i praktiken betyder det att eleverna vet hur man gör när man ska motivera sig, lösa problem, planera och hur man förstår. Vidare skriver han att metakognition ger en möjlighet för eleven att välja lärvägar och reflektera över dessa val. Det är viktigt att läraren visar strategier och uppmuntrar eleverna att använda dem i olika kontexter. Målet är att eleven ska använda sig av strategierna självständigt i syfte att styra sitt lärande. Elever som lyckas bra i sina studier kan förklara vilka strategier de använt för att lösa ett problem och varför (Nottingham, 2013). I läroplanen för gymnasieskolan står det att skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. I skollagens riktlinjer står det att läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande. (Skolverket, 2011)

Hur-frågan i fokus

I slutet av varje lektion ägnar vi tid åt reflektion kring lärandet och eleverna dokumenterar i lärjournalen som de delar med mig. (Några elever väljer också att dela med varandra för att hjälpas åt med motivation och ge varandra användbara tips.) Jag skriver kontinuerligt respons i journalerna för att följa och bekräfta elevernas lärande. Journalen har med fördel kombinerats med andra självvärderingsaktiviteter som exempelvis Exit Tickets, elevledda utvecklingssamtal samt att blogga i grupp kring lärande och utveckling. Det är en win-win situation eftersom läraren efter varje lektion får möjlighet att reflektera över undervisningen och dess effekter på elevernas lärande. Det ger också ett underlag för att planera nästa lektion. Jag modellerar för att synliggöra tänkande i undervisningen. Skillnaden mellan rutintänkande och reflektion lyfts fram samt betydelsen av att alla elever utvecklar förmågan att "tänka kritiskt, kreativt, empatiskt och samarbetsinriktat". Syftet är att öka förståelsen för hur eleverna kan utvecklas och bli självständiga och flexibla. "I vår värld som förändras snabbare än någon gång tidigare i historien kommer förmågan att lära, anpassa sig och använda sitt omdöme ha enormt stor betydelse. (…) Att lära sig hur man lär är nyckeln till livslångt lärande" (Nottingham, 2013).

Några elevröster

Jag tror att lärjournalen är en stor hjälp för många ungdomar och att om fler lärare hade utnyttjat den hade elever kunnat få en bättre möjlighet att utvecklas inom sitt ämnesområde. För mig har den varit till stor hjälp då jag har sett hur jag har utvecklats.

Jag hade aldrig tänkt på detta tidigare om jag inte hade lärt mig om det i klassrummet och det öppnade en dörr för mig i mitt metakognitiva tänkande.

Överlag är jag väldigt nöjd med mitt utförande av uppgifterna och detta är till stor del tack vare min förmåga att tänka och fundera över mitt tänkande. Just detta handlar metakognition om; att analysera sitt eget inlärningssätt. Detta leder till att man kan ändra sitt sätt att studera och uppnå bättre resultat i takt med att man blir medveten om hur man fungerar och vad som fungerar bäst för en själv.

Jag tänker mycket utifrån mitt eget perspektiv, men jag är även noga med att se till vilka alternativ jag har.

Jag tycker mycket om att behöva ta ansvar för mina egna studier eftersom det är oerhört viktigt att kunna. Inte bara i skolan utan även hemma och framför allt senare i arbetslivet.

Jag har haft enorm nytta av att skriva journal då det ger mig en möjlighet att reflektera kring min insats. Att se allting nerskrivet gör det mer överskådligt, vilket i sin tur bidrar till att det blir lättare att tydligt se vad som ska förbättras.

Först tyckte jag det bara var konstigt och undrade vad det var för mening med det, men nu har jag förstått att det faktiskt är ett bra sätt att se hur man utvecklats, vad man har gjort innan och vad man lärt sig av de uppgifterna. Det är inget jag gjort innan men jag tror det är bra om man testar att jobba på nya olika sätt.

Tycker alla lärare borde haft en sådan i varje ämne för att man ska kunna känna själv att ’nu har jag lyckats med något’ och få bra självförtroende för det är oftast självförtroendet som avgör hur man ligger till, anser jag.

Avsätt tid i undervisningen så att eleverna får möjlighet att äga lärandet!

Christian Lundahl - Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess.

_____________________________________________________________________

Referenser

Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå - om lärande på människans villkor. Natur och Kultur.

Jörgel-Löfström, C. (2005). Elevens röst i lärnade och fördjupning. Studentlitteratur.

Lozic, V. Effektiva lärstrategier ett viktigt uppdrag för skolan. Skolverket.

Nottingham, J. (2013) Utmanande undervisning i klassrummet. Natur & Kultur.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011. Stockholm. Fritzes.

Tjernberg, C (2013). Framgångsrik läs och skrivundervisning - En bro mellan teori och praktik. Natur & Kultur.

Wiliam, D. & Leahys, S. (2015) Handbok i formativ bedömning : strategier och praktiska tekniker. Natur & Kultur.


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här