Lärarförbundet

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Kritisk läsförmåga är viktigt både ur ett individ- och samhällsperspektiv

Vi lever i en delningskultur och många som delar information är inte kritiska läsare. Det visar sig genom missvisande och falsk information som delas i sociala medier. Uppdraget att möjliggöra för elever att bli kritiska läsare vilar på lärare i skolans alla ämnen.

Utgångspunkt

Hur kan man skapa läsfrämjande miljöer som möjliggör för elever att förstå hur texter fungerar? Vad gör texter med oss och hur påverkar de världen? Hur utmanas elever att utforska och granska texter kritiskt och ta ställning? (Bergöö & Jönsson, 2012)

Vad innebär läskritiska strategier?

Texter bör läsas med ett “kritiskt öga”. I moderna läsfrämjande lärmiljöer finns en didaktisk medvetenhet kring VAD, HUR och VARFÖR i samband med läsutveckling. Fokus på vad det står i texten, men också hur och varför texten är producerad. Läskritiska strategier är redskap som hjälper eleverna att analysera, värdera och ifrågasätta olika texter och dess bakomliggande ideologier. Syftet är att öka deras förståelse av världen och utmana egna och andras föreställningar (Bergöö & Jönsson, 2012) Några exempel på frågor som hjälper eleverna att läsa mer kritiskt är vem som inkluderas och/eller exkluderas i texten? vilka principer framställs som äkta och på så sätt okomplicerade? Hur dras läsaren in i texten som medskapare? osv.

Förena det bästa av två världar= kreativ läsning

Jag förenar två läsarter i den läsfrämjande miljön i gymnasieskolan för att skapa kreativ läsning. Läsarterna som kombineras är naiv läsning och kritisk läsning (Persson, 2007). Den läsfrämjande miljö som erbjuds i sammanhanget kännetecknas av peer och blended learning utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv. Genom att färga in specialpedagogiken skapas en möjlighet för alla elever att utvecklas till kritiska läsare. Givetvis tar det olika lång tid och stödstrukturerna måste varieras.

Lärarens modellering är betydelsefull

Texter påverkar elever på olika sätt och det måste vi synliggöra. Elever behöver träna på att utveckla sin förmåga att “läsa världen kritiskt”. Lärarens uppgift blir således att erbjuda meningsfulla lärmiljöer där eleverna får möjlighet att undersöka texter kritiskt. Läraren måste modellera hur det går till genom att erbjuda nya sätt att tala och skriva om texter. Låt eleverna ställa egna frågor och delge tankar som utgångspunkt för flerstämmiga samtal och reflekterande skrivuppgifter. Eleverna får möjlighet att beskriva den värld de lever i och hur de uppfattar det som sker.

När eleverna använder läskritiska strategier framgår det tydligt att de ägnar sig åt komplext tänkande, vilket är krävande (det finns inte utrymme att ägna sig åt annat som distraherar). Eleverna tränas i att möta och utmana sina och andras föreställningar och fördomar. När eleverna ger röst påverkar de i allra högsta grad den pågående demokratiska lärprocessen. Jag kombinerar olika metoder under arbetsprocessen för att möta elevernas skiftande behov. Läraren måste behärska olika metoder. Om inte så föreslår jag att kroka ihop med någon som kan: dvs. ägna sig åt kollegialt lärande. Läraren kan förslagsvis “låna in” en lärare som modellerar hur det kan genomföras med eleverna. Läraren lyssnar och prövar tillsammans med eleverna för att sedan fortsätta arbetsprocessen med eleverna utan modelläraren.

Vikten av att inte detaljplanera

Jag detaljplanerar inte eftersom det då finns risk att gå miste om värdefullt innehåll som eleverna lyfter genom frågor och egna kritiska tankar (Bergöö & Jönsson, 2012). Det är viktigt att vara lyhörd och lyfta det som eleverna är kritiska till och har ett behov av att tala om. Min uppgift är att vara medskapare och då lyfter jag kritiska aspekter som eleverna kanske inte berör. Att skapa balans är ett måste så att eleverna känner att det inte är läraren som sitter inne med svaret. Det är betydelsefullt att eleverna får möta olika typer av texter för att utveckla förmågan att läsa kritiskt. Vidare är det betydelsefullt att inte se kritisk läsning som något isolerat. Det kopplas ihop med andra förmågor, dvs. att samtala, att skriva, att undersöka, att bearbeta, att ägna sig åt kreativt tänkande osv. (Bergöö & Jönsson, 2012) Det sociokulturellta perspektivet är angeläget att lyfta fram eftersom kritisk läsning är en social aktivitet; åsikter prövas mot varandra i socialt samspel. Fastna inte vid en metod utan testa olika metoder.

Det meningsfulla samtalet

Det är väldigt intressant att observera läskritiska samtal eftersom det finns så många stereotypa uppfattningar och fördomar som måste utmanas. När eleverna läser kritiskt med hjälp av läskritiska strategier ökar möjligheten att se företeelser ur flera perspektiv. En del försvarar sig mot det som stör den egna uppfattningen och en del visar öppenhet för ny förståelse. Vi måste ge alla elever en möjlighet att få delta i dessa meningsskapande lärsituationer som förhoppningsvis kan bidra till en ökad förståelse för mångfalden i vårt samhälle. Ytterligare en vinst är att öka elevers medvetenhet kring delningskulturen i sociala medier. Betydelsen av att kritiskt granska information innan det delas med någon annan måste verbaliseras.

Bedömning av kritisk läsförmåga med utgångspunkt i ett sociokognitivt perspektiv (Westlund, 2013)

I ett sociokognitivt perspektiv kopplas undervisning i kritisk läsning ihop med formativ bedömning. Det går ut på att läraren direkt undervisar (ger modeller av sitt tänkande) i kritisk läsning och får uppgifter som är på en lagom utmanande nivå, syftet är klart uttalat för eleverna och de engageras genom att anstränga sig och ta ansvar för sin utveckling. Kontinuerlig respons är centralt i modellen. Läsutvecklingen och lärandet sker som tidigare nämnts i en social kontext som syftar till att eleverna ska använda sig av metakognitivt tänkande. Westlund (2013) lyfter fram att modellen används framgångsrikt i kanadensiska skolor och att den möjligtvis också skulle kunna ha framgång i svenska skolor. Hattie förespråkar synligt lärande, att läraren ser lärandet ur elevens ögon samtidigt som eleven ser sig som sin egen lärare. Jag upplever att modellen är framgångsrik med alla elever och i synnerhet elever som har läs- och skrivsvårigheter och andra funktionshinder som försvårar inlärning.

Vill du veta mer hur jag arbetat med kritisk läsning så hittar du det här: https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/peerandblendedlearning/

Källor samt annan intressant information som är relevant i sammanhanget:


Persson, Magnus (2007) Varför läsa litteratur? - Om litteraturundervisningen efter den kulturella vändningen. Studentlitteratur: Lund.

Westlund, Barbro (2013) Att bedöma elevers läsförståelse…Natur & Kultur: Stockholm.

Intressant avhandling om kritisk läsning av faktatexter i gymnasiet av Anita Norlund. ”Undervisningen om kritisk läsning har tydliga brister och är alltför ytlig och privat, inte minst på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen.”

http://www.skolporten.se/forskning/intervju/kritis...

”Gymnasieelever tränas för lite i källkritik” - Skolinspektionen

”Förmågan att kritiskt tolka och värdera källor är central inför högskolestudier och en viktig medborgarkompetens. Därför är det en mycket angelägen uppgift för skolorna att träna eleverna i detta, säger Helén Ängmo, tillförordnad generaldirektör, Skolinspektionen”

http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pre…

Maria Glawe, Förstelärare och speciallärare i svenska, Söderslättsgymnasiet i Trelleborg. https://sites.google.com/a/edu.trelleborg.se/laesande-och-laerande-i-en-uppkopplad-skola/

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här