Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Klassrumsmagi och två P.S värda att undersöka

"I veckan har jag sammanfattat läsåret tillsammans med skolledning och kollegor. Gjort avslut. Satt punkt. Pustat ut. Men ännu viktigare. Man vågar knappt ta orden i sin mun. Jag har börjat tänka nytt. Tänka augusti." Ellinor Lundsten blickar framåt i terminens sista inlägg i Förstelärarbloggen.

Ungefär var tredje år återkommer dagen.

Dagen då outfiten väljs ut med särskild eftertanke.

Dagen då pirret i magen gör morgonloopar.

Dagen då två extra blickar i spegeln är det naturligaste som finns.

Jag känner inte riktigt igen mig själv.

Det har ju gått mer än tjugo år av frökenkonster.

Men jag beter mig som om det vore första dagen på nya jobbet.

Kanske skulle jag ha packat ner min trollstav, sprängdfylld med glitter?


Så sitter jag plötsligt där.

I ring på golvet. På samlingsmattan.

Tjugosju ögonpar tittar på mig.

Nyfiket. Blygt. Piggt. Avväpnande.

Vem är hon? frågar de sina fröknar.

Fröknarna, som lagt grunden för vad skola kan vara för något.

Varit tryggheten i snart ett år.

Släpper taget för en stund.

Ögonblicket att kasta sig ut är inne.


Stämningen är högtidlig.

Några av eleverna har redan förstått vem jag är.

En pojke sitter med axlarna uppe vid öronen.

Så allvarlig.

Han har förstått - men inte godkänt mig ännu.

Jag får ordet. Vad ska jag säga?

Jag vill ju precis här och nu börja vår resa tillsammans.

Vinna många förtroenden.

Så jag har dem med mig.

Så de kan se fram emot vårt samarbete.

Och andas ut så klart.


Jag presenterar mig kort.

Barnen gillar att jag är mamma till två barn i deras ålder.

De ler åt vetskapen om mitt svarta hus och flipperspelet hemma.

Några har storasyskon som känner mig.

När jag avslutar med att jag fått äran att bli deras fröken när de börjar ettan, sjunker axlarna på den allvarliga pojken.

Hans ansikte lyser upp.

"Tur! " viskar han till sin kompis. "Hon är inte en arg fröken. Hon är glad."


Sedan inträffar något unikt under den halvtimme som följer.

Alla små händer viftar.

Många viktiga frågor ska ställas och många viktiga saker måste avslöjas.

Jag får veta när de fyller år och vad de tycker om att göra.

Jag får deras sommartankar.

Men bäst av allt.

Vi har klickat och det är så himla coolt.

Vi bygger redan en relation, trots att det är vårt första möte.

En stund klassrumsmagi har hänt.


I veckan har jag sammanfattat läsåret tillsammans med skolledning och kollegor.

Gjort avslut. Satt punkt. Pustat ut.

Men ännu viktigare. Man vågar knappt ta orden i sin mun.

Jag har börjat tänka nytt. Tänka augusti.

Att klicka hem nya läromedel tvingar mig att planera.

Bara lite.

Det får ju inte gå till överdrift.

Men visst är det roligt?

Att skapa inre bilder av äventyret höstterminen.

Det skapar lågstadielärarpirr.

Sista sushilunchen blev astrevlig men blåsig.

Lämnade skolbyggnaden med känslan av att ha allt framför mig.

Och när klockan ska börja ställas tidigt igen.

När det är dags att träffa alla.

Packa upp kartonger och möblera klassrum.

Göra fint, tryggt och hemtrevligt.

Känns det fett fenomenalt att ha världens bästa jobb!


Moa Wallins bilder har en magnetisk förmåga

P.S ett – Arktibus ögon!

Ett nytt läromedel, med bilder sällan skådade i sammanhanget, utgår från högläsning, spänning och sådant barn är intresserade av på riktigt. Ligger och lurkar hemma. Vill bli dissekerat och byggas ut. Moa Wallins illustrationer får mig att vilja plocka upp böckerna varje gång jag ser dem. En kreativ lärarskalle är, som ni säkert känner igen, svår att pausa även under lov.

P.S två – Googla dyspraxi!

Jag känner en helt fantastisk häftigt smart liten kille som går på mellanstadiet – men skriver bokstäver och siffror som om varje gång är den första. Den uppförsbacken... Hans olydiga hand skriver inte mer läsliga och strukturerade berättelser i en liten grupp. Detta måste vi lärare ta reda på mer om! Hade vi ägt kunskapen som krävs hade många elevers skolgång blivit betydligt bättre.

Till nästa läsår, bara var:-).

:://Ellinor


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här