Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

I stället för instuderingsfrågor

Temaarbete – från planering till formativ bedömning

Vad har samhällsfunktioner, superkrafter och trafikmärken gemensamt? Enkla lösningar och blandningar, en berättelses uppbyggnad och vardagshäxor? I mitt klassrum är kreativa kombinationer en självklarhet. Varje läsår skapar jag nya eller utvärderar/utvecklar/uppdaterar tidigare temaområden med hjälp av läroplan, litteratur, aktuell forskning samt all min beprövade erfarenhet. Målet är lärandesituationer där elevernas intressen möter det de förvänas lära sig. Planeringen är som att lägga pussel. Var ska alla bitar få plats? Vilka tomrum i pusslet lämnar jag medvetet och vilka bitar lyfter jag fram? Att skissa och genomföra ett temaområde är bland det mest spännande och utmanande i mitt arbete som lärare. Jag vill få med så många ämnen ur läroplanen som möjligt. Kunskapskrav som passar temaområdet anpassas så de motsvarar nivån för årskursen. Frågor jag ställer mig under planeringens gång är; Var är vi? Vart ska vi? Hur kan vi nå ännu längre?

I klassrummet har jag en temavägg. Där dokumenterar jag och mina elever vårt arbete. Temadagboken är en tillgång på många olika sätt. Den finns bl a där för att; elever, föräldrar och kollegor lätt ska kunna följa med i det vi gör, visa att vi upplever och skapar något gemensamt, inspirera elever som ”läser runt rummet”, underlätta koncentrationen för elever som ibland har behovet att vila blicken på något medan de pausar i arbetet. Temadagboken blir tillsammans med all övrig dokumentation i klassrummet en kalender för det vi gör tillsammans. Just nu. Den visar att det händer något i klassrummet. Något viktigt. Vi lär. Vi skapar. Vi granskar. Vi bedömer. Vi skrattar. Tillsammans. I skolan. Det är viktigt.

Under temaarbetet är eleven sitt lärande närmast. I de äventyr vi upplever lär vi oss förmågor och färdigheter av bara farten medan vi;
  • förfasas över hur miljöboven har skräpat ner i vår superhjältestad,
  • granskar och bedömer textkällor och slutligen inte kommer överens om vilken som ger den bästa informationen om istiden,
  • funderar på var vår del i berättelsen om häxan Freja hör hemma - i början, mitten eller slutet,
  • räknar varje litet guldmynt i piratens skattgömma.

Temaarbete ger oss lärare möjlighet att på ett framgångsrikt sätt undervisa motiverade elever grundläggande kunskaper. Ren lyx faktiskt!

Hur kan då arbetet gå till? Här följer lite om förra veckans intressanta och intensiva istidsarbete, tema forntiden. Jag vill börja med att dela med mig av tre elevreflektioner jag klottrade ner, med kameran i högsta hugg, under arbetets gång;

”När man håller på med ett roligt tema vill man bara fortsätta!”

Vad är rast?

”Du behöver inte förklara two stars and a wish, det är självklart för oss.”

Spontan elevkommentar när jag börjar prata om formativ bedömning

”Vi har olika åsikter om texterna. Är de bra för oss eller inte? Vi tycker olika!”

Reflektion kring olikheterna i resultatet av vår granskning gällande istidskällor


Ska jag vara ärlig är jag inte ett fan av instuderingsfrågor.

Det här gjorde vi i stället;

1.

Jag högläste ett stycke om istiden ur en bok. Sedan fick eleverna sitta i par och svara på ett istidsquiz. Svaren fanns i texten jag läst. Vi pratade igenom alla svar när de var färdiga. Några tyckte särskilt att en fråga var lite klurig, då använde vi internet för att tolka informationen i boken på rätt sätt.

2.

Vi såg på en film om istiden. Den var fullspäckad med fakta! Efteråt skrev vi en egen faktatext som byggde på kunskap från filmen. Jag skriver ofta på dator, kopplad till smartboarden så vi kan se texten växa fram tillsammans. Då kan vi dessutom redigera den i skrivande stund. Texten om istiden blev lång och när lektionen var slut hade vi fått med allt som filmen ville lära oss.

3.

Fyra nya böcker/istidstexter presenterades för barnen (skrivna åren 1995, 2005, 2007 och 2013). Texterna var formgivna och illustrerade på olika sätt. Tonen i texterna var också helt olika. Barnen fick därefter i uppgift att;

  • Läsa och numrera texterna från 1-4, beroende på hur bra de var (bästa/sämsta källan) samt motivera varför.
  • Ge varje text two stars and a wish. De skulle alltså formativt bedöma texterna, med egna ord.

4.

Vi avslutade temaveckan med ett samtal där alla par redovisade sina stjärnor och önskningar. Många kloka ord växlades, testades och argumenterades! Det är häftigt när man blir helt stum som lärare. Att få följa elevernas engagemang och förmåga att analysera gjorde mig både rörd och stolt. Jag speedantecknade så stiftpennan glödde.

5.

Vi avslutade temaveckan med att se ”Ice age”. Medan vi belönade oss för en väl utförd temavecka funderade vi på vad i filmen som stämmer överens med det vi just lärt oss?

Min utvärdering:

När veckan var slut hade vi kritiskt granskat ÅTTA olika källor som handlar om istiden. Vi hade dessutom bedömt vissa av dem formativt och författat en egen faktatext tillsammans. Instuderingsfrågor på ett stycke i en bok hade gett oss möjlighet att bearbeta fakta ur EN källa. Utan granskning. Utan att bedöma. Utan dialog.

Denna vecka fortsätter vi upptäcksfärden längs vår tidslinje. Då ska vi bl a skriva egna frågor till faktatexterna om stenåldern som vi läser. Vi läser texterna med hjälp av läsförståelsestrategierna; nyckelord, skapa inre bilder, ord/begrepp att förklara, inferenser, aktivera förkunskap, förutspå och sammanfatta. Det finns många sätt att bearbeta fakta.

Hur gör du tillsammans med dina elever? Vad fungerar riktigt bra? Vad kan du och dina kollegor utveckla tillsammans? Planering tar tid. Tid är värdefull i skolan. Men sedan sitter det. Min dröm är att få temaplanera en studiedag. Inspirera och delge varandra. Kollegialt lärande. Kollegial upptäcksresa. Utanför boxen.

Tips för delaktighet: Jag avslutar varje veckobrev med något jag kallar; ”Frågor för att få veta mer om skolan”. Där skriver jag ungefär fem öppna frågor till eleverna. Dessa kan de svara på hemma när någon lyssnar. Eleverna får genom sina svar berätta för sina föräldrar/syskon/släktingar, med egna ord, om skolveckan. Medvetna frågeställningar får eleverna att (utöver själva sammanfattandet) reflektera i lugn och ro, formativt bedöma arbetsinsatser och arbetsområden m m. Vi vet att många elever inte berättar så mycket om skolan hemma, så frågorna bjuder in lyssnaren till en ökad kunskap om det vi faktiskt gör.

Föreläsning jag ser fram emot: Adrienne Gear kommer till Stockholm i vår! Jag hoppas på att få erövra ny kunskap och inspiration gällande temaarbetet. Jag har hennes böcker i ett knallrosa skåp hemma, men har inte börjat läsa än. Jag är säker på att Att läsa faktatexter - undervisning i kritisk och reflekterande läsning, Reading power och Writing power är alldeles för bra för att bli liggande olästa.

Sista temaarbetet jag planerade och genomförde var: till förra årets adventsbok; Skorstensjul av Mårten Sandén och Lina Bodén (Rabén & Sjögren). Magisk bok som blev till en julupplevelse utöver det vanliga för Abrahamsbergsskolans fina treor.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här