Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Framtidsspaning - TPACK, UDL och läslyftet

1:1 innebär fantastiska möjligheter om det finns en digitaliseringstrategi...

Hur ska datorer användas för att bli verktyg i utveckling av undervisning och lärande?

Mitt besök på Bokmässan i Göteborg och i synnerhet föreläsningen Lägre Pisa-resultat i matematik med datorer i undervisningen? av Daniel Barker och Per Kornhall inspirerande mig att berätta om vårt kollegiala samarbete på gymnasiet (Introduktionsprogrammen). Kornhall beskrev en välkänd problembild (”System Failure”) gällande hur man använt IT i skolan och Barker presenterade en väg att vända problemet till en möjlighet, dvs. hur digital teknik kan ge stöd åt undervisning och lärande. Barker lyfte fram vilket fokus som behöver ändras; från elev + dator till fokus på läraren. Vi vet vad vi har dvs. 1:1, men den stora och viktiga frågan är vad vi gör med det vi har och vilka effekter vi förväntar oss att få?

Det är inte ok att dela ut en dator till varje elev utan att ha en genomtänkt strategi för undervisningen . 1:1 satsningen och internet i skolan innebär fantastiska möjligheter för lärare att forma multimodala lärmiljöer, men det kräver kreativt tänkande och samarbete. Det handlar om inkluderande digitala lärmiljöer som intensifierar elevernas lärande och bidrar till utveckling av betydelsefulla kompetenser som behövs i en snabbföränderlig värld. Vi vet inget om framtiden, men troligen kommer den skola vi är vana vid inte existera. Skolorganisationen och lärarens roll förändras och undervisningen kommer inte vara sig lik. Hur nyttjar vi tekniken och internets möjligheter fullt ut och hur möjliggör vi för alla elever att få tillgång till alla aspekter av lärande samtidigt som vi stärker elevers språk- och kunskapsutveckling? Mitt fokus i texten handlar om hur lärare genom kollegialt lärande kan designa undervisning i en 1:1 miljö.

Lärares fortbildning - Design av undervisning

Om lärare inte har tillräckliga kunskaper och förutsättningar för att arbeta med 1:1 och ett uppkopplat klassrum blir det problematiskt. Barn- och ungdomar betalar ett högt pris när de med sin Chromebook befinner sig på internet utan karta och kompass. De får tillgång till ”hela världen” genom några få knapptryck och ger sig ofta ut på stormigt hav utan beredskap. De översköljs av information, vilket innebär att de behöver överlevnadsstrategier. Det jag försöker förmedla är att varje lärare (det är inte upp till var och en) behöver en genomtänkt plan för att arbeta med en dator per elev i klassrummet. Lärares fortbildningskultur förändras och det kollegiala lärandet är i fokus. Att designa undervisning är inget ensamarbete. Det handlar om dynamiska utvecklingsteam där det ingår olika kompetenser; var och en kompetens berikar på sitt sätt.

När jag handleder kollegor i hur man designar undervisningen i en 1:1 miljö börjar vi alltid i den pedagogiska grundsynen. Anledningen är självklar eftersom vi inte kan tänka i gamla spår när vi integrerar teknik och formar ”modern” undervisning. Fortbildningen kopplas därför ihop med ramverket Universell design för lärande (UDL). Tanken är att sudda ut gränserna mellan allmänpedagogik och specialpedagogik så att fokus flyttas från individnivå till organisation- och gruppnivå. I uppstarten i våras läste alla lärare boken Forskning för klassrummet och skrev reflekterande digital läslogg som delades i Classroom. Efter sommarlovet aktualiserades läsloggen igen via ett kollegialt samtal där vi använde LÄR-PAR metoden.

Läslyftet och modulen Textarbete i digitala miljöer integrerades i fortbildningen under hösten, vilket var ett självklart val med tanke på att alla lärare arbetar i en 1:1 miljö. En framgångsfaktor i det kollegiala lärandet är att rektor är involverad och att behovet av fortbildning utgår från elevernas och lärarnas behov.

Kreativa, nyskapande och inkluderande läranderum

En dator till varje elev och fri tillgång till internet i undervisningen ger oss stora möjligheter att arbeta kreativt och nyskapande, men det innebär också ansvar. Ansvar för att alla elever utvecklar viktiga förmågor som är nödvändiga i ett informations- och kunskapssamhälle exempelvis metakognitiv förmåga, samarbetsförmåga, initiativförmåga, problemlösningsförmåga, kritiskt tänkande, ansvarsförmåga, kommunikationsförmåga osv. I en modern skola planeras och formas undervisningens innehåll och didaktik med stor hänsyn till elevernas olika textvärldar. Vårt uppdrag är att ge eleverna förutsättningar för demokratiskt inflytande och aktivt medborgarskap och en viktig pusselbit är att i skolan arbeta med strategier för att kunna navigera i ett svåröverblickbart medielandskap. Det digitala läsandet och skrivandet innefattar många olika läspraktiker och multimodala resurser beroende på situationen, dvs. var vi läser, hur vi läser, med vilken teknik, i vilket syfte och i vilken situation (Skolverket. Textarbete i digitala miljöer).

Vi behöver skapa balans mellan de texter lärare väljer ut och de texter eleverna läser av eget intresse. Förutom att deras literacies får större utrymme i undervisningen skapas också ett mer öppet klassrum där ungdomar får möjlighet att samtala om olika tankesätt och värderingar. Vad vet du om dina elevers textvärldar utanför klassrummet? Fastna inte i antaganden utan låt varje elev ge röst.

I samband med Läslyftet gjorde jag och mina kollegor en undersökning om elevernas textvärldar och delningskulturer på internet. I min undersökning framgick många intressanta textvärldar som under kursens gång ska integreras. Jag vill lyfta fram betydelsen av att både läsa texter på internet och i pappersform. I undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla god läsförmåga, vilket innebär att både kunna läsa linjärt och icke linjärt samt med god förståelse. Det är också viktigt att kritisk och kreativ läsning får större utrymme i undervisningen. Bilder och filmklipp är väldigt effektivt att ”läsa” för att stärka läsförståelsen och kritiskt tänkande. Fördjupning kring läsmodeller som är användbara för att läsa och förhålla oss till digitala textstrukturer skriver jag gärna om i ett annat inlägg. Att navigera och läsa på internet kräver en genomtänkt strategi därför har vi som jag tidigare skrev valt att utgå från modulen vi arbetar med i Läslyftet.

TPACK

Att arbeta i en 1:1 miljö handlar om att använda tekniken i undervisningen, men aldrig tappa didaktikens kärna. I Läslyftet presenteras ramverket TPACK (teknik, pedagogik och ämnesinnehåll + människa) vilket är en teoretisk modell som bidrar till en mer medveten användning av teknik i undervisningen. En lärares kompetens kan inte förstås som en fråga om enbart pedagogiska kunskaper eller om att enbart vara en ämnesexpert. Läraren har också den unika kompetens som ligger i att kunna kombinera ämneskunskaper med pedagogisk skicklighet. I en 1:1 miljö är det viktigt att ”hur-frågan” får fler dimensioner. (Tallvid, M. Planring av undervisning där ämnesinnehåll, didaktik och teknik integreras. Läs och skrivportalen, Skolverket).

Redan i planeringsstadiet integreras tekniken. På vilket sätt kan tekniken nyttjas för att utföra sådant som inte skulle vara möjligt annars och för att göra lärandet mer effektivt? Tallvid skriver att tekniken formas i samspel med användarna och därmed påverkar vad som sker i klassrummet. När lärare använder tekniken översätts, anpassas och förändras tekniken på ett sätt som passar dem och deras undervisning.

Om läraren i en 1:1 miljö väljer att inte integrera datorn i ett sammanhang är det viktigt att klargöra ”spelreglerna” för eleverna annars kommer de troligen att fastna i något bortom det som sker i undervisningen. Eleverna behöver träna på att ta större ansvar för lärandet i en 1:1 miljö. Fokus på nyckelkompetensen att lära att lära, som jag skrev om i tidigare inlägg, är ett måste.

Google Classroom

Google Classroom ger oss lärare möjlighet att använda och anpassa tekniken efter olika behov. Förutom att det ger god struktur gällande innehåll, uppgifter, resultat etc. så möjliggörs också formativ bedömning på ett smidigt sätt. Anpassningar på flera nivåer är möjliga; klass/grupp/individ. Allt dokumenteras i Drive, vilket gör det lätt att följa varje elevs progression och behov. De absolut största vinsterna är att det förbättrar kommunikationen mellan elev - lärare och elev-elev, synliggör lärandet samt stärker samarbetet. Vi behöver skapa lärandemiljöer som uppmuntrar och förmedlar att samarbete är nödvändigt för att bidra till förändring och utveckling. Elever ska utbildas i att tänka, utbyta idéer med varandra, hitta lösningar, pröva och ompröva, reflektera, resonera och producera i samverkan. De kan tillsammans föra varandras lärande framåt (aktivera eleverna som läranderesurser för varandra.). Det ett barn idag kan göra med stöd, kan hen göra på egen hand i morgon (Vygotskij). I det sammanhanget vill jag lyfta fram samtalsmodellen Peer-Instruction (think- pair -share).

Förutom samarbetslärande m.m. är Classroom utmärkt när det handlar om att genomföra snabba anonyma utvärderingar av undervisning och lärande så att nästa lärtillfälle kan designas på bästa möjliga sätt för eleverna. Ytterligare en vinst är att kollegor kan arbeta tvärvetenskapligt, följa lärprocesser och göra bedömningar tillsammans, vilket gynnar elevernas lärande.

När jag handleder kollegor i Classroom visar jag ett autentiskt klassrum där jag själv arbetat med 1:1 (Chromebook) Google Classroom och TPACK i kombination med UDL och språk- läs- och skrivutveckling. Jag tror mycket på praktiknära fortbildning där Learning by doing (Dewey) är i fokus. Under min handledning utforskar kollegor tillsammans Classrooms möjlighter och begränsningar, vilka arbetssätt, appar och tillägg som är användbara och i vilket syfte, vilka appar som valt bort samt vilka effekter de haft i undervisningen och på elevernas lärande. En utmaning i fortbildningsarbetet är, som alltid, möjligheter att finna gemensam tid för kollegialt lärande. Det löser vi genom att sprida ut våra fysiska träffar under året med i fokus på kontinuitet, samt samverka i ett digitalt rum (Classroom) precis som vi gör med eleverna i undervisningen.

Universell design för lärande- Inkludering i fokus

För att säkerställa att alla elever oavsett behov och förutsättningar ska ha tillgång till alla aspekter av lärandet arbetar vi också utifrån ramverket UDL, vilket handlar om 3 principer: flexibilitet gällande hur information presenteras, hur elever uttrycker och visar sina kunskaper och färdigheter samt hur de engageras i undervisningen. Ramverket innebär att minska hinder redan i planeringsstadiet och öka anpassningsgraden på olika sätt, ge mycket stöd och stimulera till lärande och utveckling. Det innebär också att ha höga förväntningar på alla elevers prestationer. (Mitchell, D. (2015) Inkludering i skolan – Undervisningsstrategier som fungerar).

Avslutning

I skollagen framgår det tydligt att varje elev ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (SFS 2010:800) För att lyckas stimulera och utmana alla elever nu och framåt behövs ett helhetsgrepp på tillgänglig utbildning. Att forma dynamiska tillgängliga lärmiljöer med hjälp av digital teknik och internet tillsammans med kollegor är fantastiskt spännande och lärorikt. Jag arbetar utifrån ett normkritiskt perspektiv för att få syn på det som hindrar individer att lära och utvecklas optimalt. Fokus har flyttats från individperspektiv till lärmiljön och organisationen runt eleverna. Arbete med Chromebook, Google Apps, TPACK, UDL och Läslyftet i kombination ökar möjligheterna att anpassa undervisningen utifrån elevers olika behov, förutsättningar och intressen. Variationsrika lärmiljöer möter, utmanar och berikar mångfalden samt leder till ökad måluppfyllelse. Traditionellt har den svenska skolan i stor utsträckning anpassat lärmiljöer i efterhand då hinder uppstått, men i inkluderande lärmiljöer sker anpassningarna från början så att de undanröjer hinder och är tillgängliga för alla. Syftet är som Mitchell (2015) uttrycker det förmontering och inte eftermontering. Eleverna får uppleva nya lärandesituationer genom att modern digital teknik i inkluderande lärmiljöer, använts på ett genomtänkt sätt för att bredda och fördjupa lärandet.

Genom samundervisning och handledning arbetar jag i olika arbetslag för att stärka det kollegiala lärandet; lärare får en möjlighet att mötas i lärandet, nyttja sin professionella kunskap, genomföra förändringar, dokumentera, dela och kommunicera. Konceptet som helhet är designat för att ständigt förbättras och utvecklas genom kollegialt samarbete. Den teoretiska utgångspunkten är Helen Timperleys modell från professionell utveckling till professionellt lärande (Timperley, H. (2014) Det professionella lärandets inneboende kraft). Vår utmaning framåt är att hjälpas åt, hålla fokus på rätt sak och vara uthålliga. Vi vet att det tar tid innan utvecklingsarbete visar tydliga resultat.

Maria Glawe




Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här