Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Förstelärare som vetenskapliga missionärer

Ge förstelärarna ett brett skolutvecklande uppdrag och låt dem driva det lokala systematiska utvecklingsarbetet.

I dag går Lärarnas Forskningskonvent av stapeln, som Lärarförbundet anordnar. Vi är på andra halvan av dagen och det har varit både givande och intressant så här långt. En stor del av dagen har handlat om vad en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet egentligen är och hur vi skapar det i praktiken.

Samtliga talare från scenen har varit rörande överens om speciellt några punkter, som jag tolkar det:

  • Forskningen måste komma utifrån lokala behov.
  • Lärare ska vara involverade i processen, särskilt när det gäller att hitta rätt frågor.
  • Vi behöver mer utbildningsforskning.
  • Vi måste hitta vägar att göra forskningen tillgänglig för lärare.
  • Vi lärare måste generellt bli bättre på att systematisera det vi gör och jobba på ett vetenskapligt sätt och bepröva vår erfarenhet.

Det krävs en rejäl omställning för skol- och forskningsvärlden för att vi ska nå i mål och bli en verksamhet som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi måste bygga broar mellan världarna, det måste blir "fint" att jobba med tillämpad forskning, vi behöver mer fokus på forskningskompetens hos lärare på lärarutbildningarna, vi måste som börja se oss själva som professionella utövare som själva arbetar med att utveckla vår verksamhet. Det kommer förmodligen att krävas mer resurser, i alla fall till en början. Men min fråga är: för att inte låta resursfrågan bli en flaskhals, vad kan vi göra med det vi har idag? Till exempel med förstelärartjänsterna.

Jag läser just nu Per Kornhalls bok "Förstelärare – en handbok" med stor behållning. Ironin är så klart att behållningen kommer från samma källa som mycket av problematiken kring vetenskapligheten kommer, Kornhall bekräftar mina egna föreställningar om hur vi borde börja för att skapa en skola på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund. Utifrån mina egna erfarenheter som lärare och som social entreprenör inom skolklustret drar jag samma slutsatser som Kornhall – slutsatser med stöd hos till exempel Timperley, Hattie och framgångar hos bland annat Ontario. Kornhalls tes är att vi kan använda förstelärarna för att skapa detta redan nu!

De allra flesta förstelärare jag talat med har mycket specifika uppdrag: de ska ansvara för Läslyftet, Matematiklyftet, för So-ämnet, ja till och med implementering av lärplattformer. Jag vill mena att det är lite bortkastat att göra uppdraget så smalt.

Vad vi än gör för att utveckla skolan i dag, måste vi se till att vi fortsätter att utveckla och förfina det, så att vi inte år 2116 säger att skolan ser lika dan ut då, som nu!

Det var min insikt när jag frågade mig själv hur en skola på vetenskaplig grund egentligen skulle kunna se ut. Vi behöver ha metoder, vi behöver jobba med verktyg och vi behöver jobba med att utveckla det riktigt verksamhetsnära, men främst behöver vi hitta en modell, ett system, ett upplägg för att på riktigt bedriva en formativ bedömning på systemnivå och systematisk skolutveckling på en övergripande skolnivå. Jag syftar till det som Kornhall skriver om i sin bok om, att vi måste hitta system för hur vi bedriver systematiskt kvalitétsarbete som tar ansats i våra lokala behov. Eller som Inger Eriksson på Lärarnas Forskningskonvent sa under panelen:

Vi behöver en egen forskningsavdelning på varje skola.

Men det bedrivs ju systematiskt kvalitétsarbete i skolorna, kanske någon tänker. Nej, det gör det inte. Ofta samlas det in resultat men alldeles för sällan följs det upp. Och arbetet sker på central kommunnivå, av andra än lärarna som varje dag står på golvet. Där, på kommunnivå, behöver det också finnas, men när stora kommuner samlar upp behov som finns ute på alla skolor och ska forma den spretiga grenen till en boll så blir lösningarna så urvattnade att de inte ger den effekt som behövs på klassrumsnivå. Ett annat problem är att de som arbetar med skolutvecklingen på kommunnivå oftast har lämnat klassrumsgolvet och därmed tappar förankringen i verkligheten. Ganska snabbt tappas rättigheten att säga att vi utvecklar skolan ur ett lärarperspektiv, om du inte längre undervisar och deltar i skolans alla lärarorienterade processer. Vi behöver både och, systematiskt kvalitétsarbete på både skol- och kommunnivå, och framförallt behöver vi vända upp och ner på pyramiden; De som äger behoven är lärare och elever, och det är de som ska ge uppdrag till de som jobbar med lösningarna, i en mycket bredare utsträckning än vad som sker idag.

Kornhall lyfter i sin bok att förstelärare i landet kan spela en stor roll i arbetet med att ta oss till en skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i betydligt större utsträckning än idag. Men hur skulle det kunna se ut? Jag tror på rätt kompetens på rätt plats. Alla i en verksamhet är lika viktiga men vi är bra på olika saker. Plocka upp de som har ett starkt intresse och kompetens i att handleda kollegor, i vad ett vetenskapligt förhållningssätt är och låt dem vara förstelärare. Uppdragen kan helt enkelt vara att jobba med skolutveckling på en lokal nivå med mål att göra skolans verksamhet mer förankrad i vetenskap. Förstelärare som kan handleda kollegor i ett forskande arbetssätt, som kan jobba med att fånga upp och leda kollegiet i att bepröva sina erfarenheter, som följer upp och utvärderar själva processerna för att se till att de verkligen ger det önskade resultatet och som via processledning kan förankra och kvalitétssäkra fortbildning som genomförs. Det ska också vara lärare som fortfarande, minst till hälften av sin arbetstid, är lärare på golvet. En lärare som befinner sig i skolans processer på samma sätt som andra lärare för att inte tappa sin relevans.

Jag är långt ifrån färdig med de här tankarna, men jag jobbar på dem. Och jag kunna dela många spännande saker på temat framöver! Och du, läs Per Kornhalls bok och besök Lärarnas Forskningskonvent nästa år!

Fröken Ann

Hemsida:
frokenann.org

Bloggar:
frökenann.se
frökenann.com

Övriga sociala medier:
Fröken Ann på Facebook
Fröken Ann på Twitter


Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här