Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

Att läsa viktigare än någonsin!

Många pedagogiska digitala möjligheter erbjuder också genvägar och texten som behöver läsas sätter knappast uthålligheten på prov. Låt oss stå upp för en kombination av traditionell bok och lärplatta i skolan. Låt oss göra läsandet varierat och spännande! skriver Gunilla Daveus, lågstadielärare.

Plötsligt, kan det verka som, det faktum att läsning är på allas läppar och i alla medier. Men för oss som varit med ett tag och insett att läsning egentligen alltid varit “icke förhandlingsbart” i skolan är det bara en bekräftelse på hur rätt vi haft.

Nu senast vill Ann-Marie Körling väcka läshungern bland våra barn och unga. Martin Ingvar har ju länge gått i bräschen för ett ökat läsande och kan nog sägas stå fast vid det när han i en intervju hävdar att lärplattor och tv tittande ger barn IQ-brist.

För visst är det så att med boken i handen och högläsningen som verktyg kommer samtalet MED istället för de digitala verktygens “samtal” TILL. (SvD Perfect guide)

Läsandet kan användas för olika syften

Som på så många andra skolor i landet har vi den här terminen en stund när alla läser, vuxna som barn, på vår skola. Ett lugn sprider sig i rummet och faktiskt även inombords denna stund. Förutom att sprida lugn kan ju läsandet användas för olika syften. Att läsa tillsammans ger möjlighet att dela med sig av erfarenheter utifrån det lästa, lära sig nya ord och begrepp, befästa ämneskunskaper, förklara och få förklarat, utvecklas lästekniskt, njuta av olika berättartekniker och olika sätt att förmedla fakta, utveckla fantasin och mycket mer.

Sist men inte minst innebär det att dela en del av sina innersta funderingar och argumentera för egna idéer i samtalet kring den lästa texten.

I en tid när lärare är hårt pressade av att hinna med mycket på kort tid och kanske gärna frestas att slaviskt följa ett läromedel som säger sig ha lösningen på allt skulle jag vilja slå ett slag för att leta texter eller använda texter med inriktning på de områden man förväntas arbeta med i andra ämnen än svenska.

Det finns två, kanske flera vägar att gå. Man kan använda texter i no och so läromedel för att utveckla läsandet eller söka texter/böcker som innehåller teman, ord och begrepp som anknyter till aktuellt arbetsområde. Att till exempel läsa böcker som tar upp olika väder, regnbågen, olika aktiviteter som passar på snö/vatten, djur som lever i vatten, tvätt som torkar och att det kan vara kul att hoppa i vattenpölar ger upphov till samtal som innefattar hela no området vatten och alla dess kunskapskrav och lite till på lågstadiet.

I elevernas erfarenheter av vatten dyker exempel upp på avdunstning och isbildning och när och var det händer, saker som flyter och saker som sjunker … bara undervisningstiden begränsar! När man dessutom delar in eleverna i läsgrupper med 5-6 elever i varje grupp kan man individanpassa val av text och samtalsnivå. Alla elever blir på så viss sedda och lyssnade på vilket är oerhört viktigt.

Vi har en sagolik bibliotekarie

Det ena behöver inte utesluta det andra, men jag funderar mycket på varför så många väljer att läsa texter skrivna av samma författare i tre år vecka ut och vecka in. Om denna författare också är den enda litteratur som erbjuds som läxläsning blir utbudet för läsutveckling väldigt begränsat.

På vår skola har vi förmånen att ha en sagolik bibliotekarie som kan och vet vad alla elever önskar att läsa och i samråd med oss lärare hjälper till att välja “lagom böcker”. Jag har valt att låta dessa lån vara läsläxa.

Så läser mina elever olika god litteratur, allt ifrån Ylvania till Märta rider, på sin nivå och utifrån vad som erbjuder dom läsglädje. Det är inte ett nytt arbetssätt för mig men det är ett sätt att skapa läsupplevelser och som ger resultat. För mig som pedagog blir det också ett sätt att vara uppdaterad på vad som är intressant för dagens unga läsare.

Allt mer tidskrävande uppgifter i den digitala sektorn pressar på som kräver fysiskt utrymme, fungerande wifi och laddade och uppdaterade digitala verktyg. Visst vi ska vara där, men ibland går det lättare och fortare att plocka fram en bok och bara sitta ner.

Gunilla

Gunilla Daveus är lågstadielärare och förstelärare på Margretelundsskoaln i Åkersberga och medverkar regelbundet här i förstelärarbloggen.

www.filuren.nu

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här