Lärarförbundet
Bli medlem

Detta är ett inlägg från Förstelärarbloggen

"Alla ska våga göra fel i vår klass"

Sara Markusson berättar om hur arbetet med matematiklyftet och att göra ett liknande problem väcker elevers lust för matematik.

I och med mattelyftet så har min undervisning förändrats. Jag har fått nya infallsvinklar och tips på hur jag kan bedriva min undervisning, vilket nog var det som Skolverket ville när de drev igenom denna gigantiska fortbildning. En stor fördel är att det även ”spiller” över på andra ämnen.

Varje uppgift i problemlösningsmodulen avslutas med gör ett liknande problem.
Lös det.

Att göra att liknande problem är inte lätt, det har jag förstått. För vad är ett liknande problem? ”Sara, räcker det med att jag byter ut namnet på personen?”, frågade någon när vi gjorde detta första gången. Vi har tidigare arbetat med att göra egna uppgifter men ett liknande problem var svårt. Detta med att byta ut bara namnet gav oss ju en intressant diskussion. Vi slutade någonstans med att nej, det räcker inte med att byta ut namnet, vi behöver nog göra en uppgift som handlar om samma sak. Vad är då det?

Vi har fått många tillfällen, efter denna första lektion, att diskutera det matematiska innehållet i en uppgift. Det är fortfarande svårt men vilken resa klassen har gjort!

Mitt första föräldrasamtal, som jag fick när jag tog den här klassen för snart tre år sedan i årskurs 4, handlade just om matematik. Hur svårt, jobbigt och tråkigt detta ämne var för den eleven och sättet att lösa problemet var att stanna hemma de dagar som det stod matematik på schemat. Det var ingen hållbar lösning, vilket jag och föräldern var överrens om.

Idag vet jag att matte är ett av denna elevs favoritämnen, så när vi snart går skilda vägar tar jag med mig hennes glädje när det står matematik på schemat, ”kan vi inte ha matte varje dag?”

Mattelyftet och att göra ett liknande problem har varit en hjälp att fånga denna elevs matteintresse, för att det inte bara är att ”räkna i boken” och mattelyftets uppgifter väcker intresse. Nyfikenheten har också vuxit för att vi tillsammans i klassen lägger mer fokus på bara en uppgift i taget. Jag har utvecklat mig och min undervisning genom att dra ned på mängden uppgifter vi gör, men vi gör dem mer ordentligt. Vi arbetar med uppgifterna vid ett eller flera tillfällen. Vi plockar in förmågorna och kunskapskraven i uppgifterna. Vilken strategi använde du nu? Vilken tyckte ni var mest effektiv? Varför? Din kompis sa så här, vad menar han? Hur tror du hon tänker nu? Våra gemensamma diskussioner har ökat sedan vi började med att göra ett liknande problem.

Att lösa sin egen uppgift först har eleverna också förstått är viktigt. Att uttrycka sig tydligt och inte ta för givet att läsaren förstår vad som menas. Vi övar ofta. Inte bara i matematik för vi kan lika gärna göra ett liknande problem i såväl no som svenska.

Det är härligt att vara författaren bakom något, eleverna upplever glädje att få dela med sig av det som de gjort.

Med åren har det också blivit okej att göra fel i klassen. Att vi tittar på en uppgift som elever gjort och som saknar något. Vad saknas? Varför? Vad hade vi behövt veta mer? Det är okej att vi pratar om just min eller din uppgift för att det utvecklar oss, tillsammans.

En favoritanekdot är när en elev säger: ”Det går inte, jag förstår inte hur jag ska sätta siffrorna. Kan någon hjälpa mig?”

Vi höll på med att räkna multiplikation med två och tresiffriga tal och tittade på några metoder för det. Eleven kunde multiplicera bra, men visste alltså inte var siffrorna skulle placeras. Han ber inte mig om hjälp, utan hela klassen! Vilken bra lektion det blev, bara för att han vågade säga att han inte kunde.

Att lära sig av sina fel är ett bra sätt att bli bättre. Det kommer vi ofta tillbaka till. Alla ska våga göra fel i vår klass. Jag bidrar med att göra fel, ofta! Allt går att rätta till.

Att göra ett liknande problem har hjälpt mig på traven, att lita på att det är min undervisning och mitt engagemang i lektionerna som lockar elevernas nyfikenhet och lust att lära. Man kan inte lägga fram Skolverkets uppgifter som de är utformade i matematiklyftet, då väcks inget intresse. De ser för tråkiga ut och behöver göras om. Jag brukar snygga till dem lite, fina bilder, större text, inget märkvärdigt. Men ihop med en intresseväckande frågeställning kommer man långt.

Det som jag gillar med att göra ett liknande problem är att alla elever kan lyckas. Om det första är att byta ut namnet, miljön eller siffrorna så är det i alla fall ett liknande problem. Idag har många elever i klassen kommit långt. Att analysera det matematiska innehållet är lite lättare och de egna problemen håller en högre nivå. Vi roar oss ibland med att jämföra elevernas egna uppgifter med dem i böckerna och kan ofta konstatera att elevernas är bättre!

mattelyftet

Nyfiken på att veta mer om Sara? Läs hennes presentation här.

Kommentera inlägget!

Med ett konto på lararforbundet.se kan du kommentera, spara och söka bland mer än 30 000 artikler. För alla lärare är lika viktiga - även de som inte är medlemmar i vårt fackförbund (ännu).

Bli medlem

eller logga in här