Lärarförbundet

Vad vi gör och är stolta över!

Globala målen för hållbar utveckling

Globala målen för hållbar utveckling

Elever "lär" elever effektiva studiestrategier i en digitaliserad värld

Lära för livet

Lära för livet är ett Real Case som kopplar samman värdeskapande lärande, inkludering och 21st Century Skills (kap 1 och 2 i läroplanen). Syftet med Lära för livet är att utveckla gymnasieelevernas förmåga att hålla muntliga presentationer inför varandra inom gruppen och samtidigt skapa något av betydelse för individer utanför gruppen. I detta sammanhang har studiestrategier i en digitaliserad värld presenterats för elever i årskurs 4 och 7.

I ämnet svenska har arbetet med retorik och de globala målen, i synnerhet mål 4, som handlar om inkluderande och likvärdig utbildning och främjandet av livslångt lärande, skapat nya lärandeupplevelser och stärkt gemenskapen. Genom undervisningen i retorik har elevernas möjligheter att vilja, våga och kunna uttrycka sig inför andra stärkts likaså förmågan att lyssna på andra för att få syn på olika perspektiv. Vidare har eleverna också tränat på att ge respons till varandra för att nå längre i kunskapsutvecklingen.

Få elever i behov av särskilt stöd att ta risker i lärandet för att nå längre

Generellt finns det en uttalad rädsla bland elever att hålla muntliga presentationer och i synnerhet elever som exempelvis har en språklig sårbarhet eller svårt i sociala samspel. För en del elever väcker muntliga presentationer starka och svåra minnen, vilket kan leda till att de avstår från tillfällen att träna. Många gånger handlar det om en oförstående omgivning och otillgängliga lärmiljöer. Det är en demokratisk rättighet att våga, vilja och kunna göra sin röst hörd, därför behöver vi i skolan hjälpas åt så att alla elever får möjlighet att utveckla kompetensen i trygga lärmiljöer. Ett alternativ är att arbeta tillsammans med specialläraren för att hitta olika vägar till målet. Om lärare vill vara än mer kreativa i designprocessen kan förstelärarens kompetens också vara en tillgång. Tack vare digitaliseringen finns nya möjligheter till tvärfunktionella samarbeten bortom tid och rum. Utforska gärna Formativt trelärarskap.

Tillgänglighet, delaktighet och inkludering

Att lära, utvecklas och samtidigt skapa något värdefullt för någon annan utanför gruppen; det vill säga värdeskapande lärande är meningsfullt, lärorikt och uppskattas av elever i specialundervisningen.

"Jag tycker att real case i undervisningen gör lärandet mycket roligare. Det känns äntligen som att det man gör i skolan leder någon annanstans än förutom till betygen. Numera får jag känslan av att vi hjälper, skapar och lär på samma gång, vilket är otroligt motiverande" (Elev, åk 2).

I Lära för livet har eleverna visat för elever i årskurs 4 och 7 att det är möjligt att på egen hand undanröja hinder i lärmiljön genom att lära sig bra studiestrategier tillsammans med specialläraren. Det specialpedagogiska perspektivet, som träder fram i vårt Real Case, handlar om förebyggande och hälsofrämjande insatser, vilket är något annat än traditionella specialpedagogiska arbetssätt som många gånger går ut på att ”lappa och laga”. Kamratlärande, explicit undervisning och träning i metakognitiva färdigheter är tre effektiva undervisningsstrategier som stärker måluppfyllelsen förmedlar professor Claes Nilholm som varit projektledare för olika forskningsprojekt som rör skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd.

När vi inledde projektet Lära för livet var eleverna rörande överens om att undervisning i effektiva studiestrategier borde vara ett prioriterat och återkommande område genom hela skolgången. ”Tänk att kunna backa bandet” var en elevs spontana kommentar då hen först i gymnasiet hittat nya vägar för att nå längre i sin kunskapsutveckling.

Teknologin som möjliggörare i samklang med autonomi, engagemang och samhandling

Eleverna har varit med och påverkat arbetet från början till slut, genom att: planera workshop tillsammans, lära på egen hand och tillsammans i lärgrupp, presenterat vad de lärt sig för yngre elever och utvärderat arbetssätt och lärande. Hur vi konkret arbetat och med vilket innehåll finns att ta del av via vår blogg Kreativ design för lärande.

Kontakten mellan eleverna på de olika skolorna har skett och kommer även framåt att ske via sociala medier, dvs. via bloggen där eleverna är med och påverkar och bidrar till varandras lärande. Förutom att påverka sitt eget lärande och andras har de också medverkat till hälsofrämjande skolutveckling för ökad måluppfyllelse i en digital skola. När vi lyssnar in alla elevers behov och börjar förändra lärmiljöer och arbetssätt utifrån det kan vi börja tala om en skola på hållbar väg. Traditionellt har skolan ett alldeles för stort fokus på att verksamheten ska "flyta på" utan hinder, medan elevernas olika behov och erfarenheter tenderar att glömmas bort. Genom att öka elevernas delaktighet och inflytande öppnas helt andra möjligheter att nå framgång i skolarbetet och öka måluppfyllelsen.

Under våra workshops visade eleverna att alla kan lyckas med sina muntliga presentationer, men att vägen dit inte ser likadan ut för alla. Eleverna berättade om personliga utmaningar och nämnde sina egna diagnoser i syfte att visa hur viktigt det är att tidigt hitta fungerande strategier som möjliggör ökad måluppfyllelse och förhindrar utanförskap. Eleverna fick välja en studiestrategi att bli ”expert” på och urvalet baserades dels på deras egna erfarenheter och behov och dels på åk 4 och 7 elevernas önskemål, som i förväg hade förmedlats via vår blogg, Studieteknik från Söderslättsgymnasiet och Hej årskurs 7 från Väståkraskolan.

Vi kan, vill och gör

Real Case vilar på de reviderade styrdokumenten; stärkt digital kompetens, delaktighetsmodellen; se bifogad länk och vår vision som gäller för samtliga förskolor och skolor i Trelleborgs kommun. I visionen framgår att vi gemensamt ska bidra till att 9000 stolta barn, ungdomar och studerande i Trelleborg ska bli ansvarstagande medborgare, som tror på sin förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och fortsatt lust till ett livslångt lärande! (Vision)

"Jag är stolt över mitt arbete och tyckte detta var ett roligt ämne att skriva om. Jag är också stolt över mig själv att jag vågade redovisa, jag var väldigt nervös innan" (Elev, åk 1).

Elever i behov av särskilt stöd behöver, som jag tidigare lyft fram, ingå i en lärande gemenskap och aktivt delta i samarbete där olikheter ses som en tillgång. När eleverna får arbeta med värdeskapande lärande sammankopplat med teknologi och språkutveckling händer det spännande saker. Besök, som sagt, gärna vår blogg för att ta del av arbetsprocessen Kreativ design för lärande.

Bästa hälsningar

Maria - Lärande för hållbar utveckling - Tillgänglighet, delaktighet och inkludering

förstelärarbloggen Maria Glawe

________________________________________________________________

Vidare läsning om vårt Real Case

Lära för livet Grundskolan mötte gymnasiet - Trelleborgs kommun

Gymnasieelever tipsade fjärdeklassare om studieteknik - Trelleborgs Allehanda

Studieteknik i fokus när elever fick agera mentorer - 24Trelleborg

Delaktighetsmodellen (SPSM)

https://www.spsm.se/stod/elevhalsa/arbeta-forebyggande-och-halsoframjande/

21st Century Skills - SKL:s pilotprojekt

http://skolvarlden.se/artiklar/sa-fungerar-21st-ce...

http://www.atc21s.org

Ge alla samma chans – för en likvärdig skola

fortbildningsförväntan

fortbildningsförväntan

Om vi bortser från alla yttre faktorer – politiker, ekonomi med mera. Vad finns kvar? Jo. Jag. Mitt lärarhjärta. Min aldrig sinande nyfikenhet. Mitt brinnande intresse för skolutveckling. Min feta kompetens! skriver Ellinor Lundsten, grundskollärare och förstelärare i vår förstelärarblogg.

Skolforum 2017 gick ut hårt i år. De valde ett tufft tema att utforska; Ge alla samma chans – för en likvärdig skola. En självklarhet i en drömvärld, men obefintligt i dagens skolsverige. Ett mycket svårt ämne att tala om, tänkte jag i våras när jag blev inbjuden att föreläsa. Nästan som att skjuta sig i foten. Sedan blev allt glasklart.

På grund av politiker, ekonomi och kommunstyre är ju skolan i dag – det minst likvärdiga som finns. Jag bestämde mig för att börja min föreläsning med att lyfta fram alla avgörande förutsättningar som påverkar oss lärare i vårt arbete – och i vårt val av arbete. Förutsättningar som i sin tur så klart också påverkar våra elever.

Ställ verkligheterna här nedanför mot varandra och fråga dig själv; Vad vill jag ha för att må bra och utvecklas i min yrkesroll?


förvalt läromedel vs eget val av läromedel
ingen fortbildning vs fortbildning som förgyller
ensamt ansvar vs samarbete
osynlig rektor vs synlig rektor
omöjligt att påverka vs möjlighet att påverka
elevlärande på skolan vs elevbesök i livet utanför
missnöjeslön vs lön som värdevisare
administration plusmeny vs administration
köpa för egna pengar vs läromedelsbudget
släcka-bränder-möten vs kollegialt lärande
tuffa elever och föräldrar vs trygga elever och föräldrar
trötta hänga-i-gängfritidspedagoger vs aktiva hela-barnet-hela-dagen-fritidspedagoger


Ja, ja. De bästa lärarna ska arbeta i de tuffaste områdena. Har ni hört den förut? De mest utsatta områdena ska kompenseras ekonomiskt. Någon? De elever som är i behov av särskilt stöd ska självklart få den hjälp de har rätt till. Tappade jag er nu? Administrationen ska minska för alla lärare så att ni kan ägna mer tid till det ni gör bäst, undervisa! Sorry. Jag kunde inte låta bli att floskla lite.

Ser ni igenom det överdrivet svartvita i min "vakna-upp-lista" upptäcker ni nog att sanningen inte är så längt borta ändå. Tyvärr...

Under mina tjugo år på lågstadiet har det aldrig handlat så mycket om ekonomi som det gör nu. Förutsättningarna för oss lärare och våra elever är milsvida trots att kommunerna ibland är grannar. Detta gör mig både maktlös, ledsen och asförbannad. Så, ge alla samma chans – en likvärdig skola för alla – jättefin tanke. Men...

Om vi bortser från alla yttre faktorer då? Politiker, ekonomi, skolområden, elever och kollegor mm. Vad finns kvar? Jo. Jag. Mitt lärarhjärta. Min aldrig sinande nyfikenhet. Mitt brinnande intresse för skolutveckling. Min feta kompetens! Jag har ju faktiskt arbetat med undervisning jag tror på – oavsett förutsättningarna. Det är ju det vi gör. Alla fantastiska, drivna lärare som vill utveckla framtidens medborgare. Detta ville jag att min föreläsning skulle handla om. Så från hjärnsläpp och ingen likvärdighet – till kunskapskontroll och likvärdighet. Innanför klassrummets fyra väggar. Min trygga plats.

Nemi 3

min feta komptens

Jag kom till Skolforum hur peppad som helst. Jag hade hittat ett sätt att lyfta fram årets tema på ett sätt som skulle ge kollegor som lyssnade nya idéer och "aha-upplevelser". När vi i C3 tillsammans funderat på vad vi behöver och vill ha på våra arbetsplatser för att utvecklas och må bra presenterade jag; Topp 10 – mina magiska moment som alltid fungerat. Alla moment har en gemensam nämnare; kommunikation. Genom åren har jag haft många studiebesökare i mina klassrum. "Vad mycket du samtalar med dina elever" har varit en stående reflektion. Eller; "Vad mycket dina elever samtalar med varandra". För mig har kommunikation varit ett sjävklart och spännande sätt att nå höga elevresultat.


tänkande hattar

tänkarhattar

Ni ska få topp 2 av mig, innan jag avslutar. Ett magiskt moment. Det handlar om hur man kan uppmuntra och utforska elevernas allt växande intresse för nyheter. Jag och mina elever kallar momentet news reporter.

hela tavlan knökfull med lärande

tavlan knökfull med lärande

1. Förberedelser i skolan

Vi har vid ett flertal tillfällen arbetat:

  • med källkritik,
  • med vad nyheter är och var de finns,
  • med vad nyckelord är och övat på att välja ut nyckelord ur text, film, bok,
  • med att sammanfatta det intressanta i en text, film, bok,
  • med hur vi är aktiva lyssnare,
  • med att analysera, samtala kring och formativt bedöma med hjälp av "Six thinking hats" (Edward de Bono).

artikel

förberedelser hemma

2. Förberedelser hemma

Eleven;

  • väljer ut en artikel,
  • läser artikelns rubrik flera gånger,
  • tar reda på vilken tidning artikeln är publicerad i,
  • väljer ut fem nyckelord,
  • väljer ut fem intressanta meningar och övar på att läsa dem eller berätta om dem.
  • förbereder något att säga till artikelns bilder/fotografier,

Många av mina elever har valt att använda överstrykningspenna eller så ringar de in/stryker under sina nyckelord och meningar.

reflektioner utifrån hattarna

hattreflektioner

3. News reporter i skolan - tidsåtgång: ca 40 minuter

1. Eleven som är news reporter står framför klassen. Klasskamraterna sitter på sina radplatser, så att alla ser (ofta blir det fyra eller fem rader – beroende på klasstorlek) och kan vara aktiva lyssnare.

2. News reportern börjar med att berätta från vilken tidning artikeln kommer och läser rubriken högt. News reportern visar även artikeln för klasskamraterna. Vem som hjälpt till med förberedelserna hemma, hur dessa gick till och varför valet föll på just den artikeln är också intressant. Vi samtalar om och skriver upp nyckelorden på tavlan.

3. Klasskamraterna förutsäger vad artikeln kommer att handla om med rubriken och nyckelorden som ledtrådar.

4. News reportern läser upp/berättar om sina intressanta meningar.

5. Klasskamraterna funderar på om deras förutsägelser verkar stämma nu när de hört de intressanta meningarna.

6. Dags att använda de fyra tänkande hattar vi introducerat så här långt på terminen – för att tillsammans analysera artikeln. Vi använder röd, svart, gul och grön hatt.

Röd hatt – sammanfattar känslorna kring artikelns ämne.

Svart hatt – sammanfattar det negativa i artikeln.

Gul hatt – sammanfattar det positiva i artikeln.

Grön hatt – sammanfattar det kreativa och de nya idéerna vi fått genom arbetet med artikeln.

Vit och blå hatt är på tillväxt :-)

7. Läraren (jag) antecknar allt på tavlan under lektionens gång. Jag är den som dokumenterar det lärande samtalet. Ibland läser jag upp fler stycken ur artikeln högt för klassen. Om det finns andra ord att förklara, än nyckelorden, skriver jag en ny ordlista på tavlan med dessa eller antecknar frågor som dyker upp på vägen. Finns det något ytterligare att förtydliga, hjälps vi åt med det. Jag skriver även ner våra "hattanalyser". Jag dokumenterar även allt arbete kring artikeln på vår särskilda vägg för news reporters.

ordlista

övriga ord att förklara

Hur har elevernas ämnesval landat, undrar ni säkert? Bättre än jag förväntat mig, måste jag svara er. Tidningar som Kamratposten, SvD Junior och den lokala tidningen i området har använts flitigt. Vi har lärt oss massor! Artikelämnet har en tendens att växa under det lärande samtalets gång :-). Vi har samtalat om miljö, sport, Pokémon, mobbing mm. Visste ni att det bor en miljardtrehundrasjuttiosexmiljoneretthundratjugotusen människor i Kina!? Alltid lika häftigt att växa tillsammans genom kommunikation!

Nästa gång jag sitter vid tangentbordet ska ni få fler feta klassrumsverkligheter som fungerar oavsett förutsättningar (Glöm inte att News reporter kan förberedas på läxhjälpen också :-).

Och. Tack Skolforum. För att ni tvingar mig att tänka kring min lärargärning. För att ni skapar en naturlig mötesplats för oss som arbetar i skolan. För att ni ger oss möjlighet att inspireras tillsammans och upptäcka nya saker. En hel dag sår många frön. Frön som sedan gror i klassrummet!

Skolforum påsar

fantastiska medupptäckares nyvunna skatter

:://Ellinor

Tänk om för barnens skull.

Läser ofta tänkvärda saker i Svenska Dagbladet, du som läser Dagens nyheter gör säkert detsamma. Under hösten har det handlat om skolan, lärarutbildningen och om hur våra barn och ungdomar mår ...

En av alla dessa artiklar handlade om barns ångest d v s om hur våra barn mår idag. Budskapet just denna gång kan nog sägas vara att man inte ska vara så rädd för ”lycka på recept.” Ordet lågstadiet var tidigt nämnt och det gjorde kanske att jag fastnade och läste. Det fanns också en avslutande ruta där det, som vanligt, skulle jag säga, stod att skolan måste våga prata om och att skolan måste ha … Jag säger inte emot självklart måste vi i skolan våga prata om att må dåligt och att nästan alla gör det någon gång i livet och vi ska självklart också ha elevvårdspersonal som kan finnas för att hjälpa, men…

I dag finns ingen klass som inte innefattar en eller ett par elever som ”revolterar”, kraschlandar eller på annat sätt är dysfunktionella när det kommer till beteende. Vi hör otaliga berättelser som barn som hatar köer, möten och mobiler! Vi hör också många som berättar om våldsamma händelser där alkohol, avundsjuka, snabba knyta an processer och lika snabba avsked är orsaker till att det går snett. En alldeles ”vanlig” familj i termer av att man har jobb man gillar och inkomst som räcker, bra bostad och hälsan har idag oerhört svårt att få livspusslet att gå ihop. Lika mycket som att äldrevården idag är beroende av anhörigvård är dagens unga familjer ofta beroende av anhörighjälp. Om du till detta ”vanliga” familjeliv lägger, arbetslöshet, sjukdom, otrivsel på jobbet, knapp ekonomi, långa pendlingsavstånd, skilsmässor, nya korta snabba relationer i familjen, missbruk, krav på fin yta, egen tid och självförverkligande … så är jag inte förvånad över barns psykiska ohälsa. Till allt detta kommer ett skolarbete som kräver sin tid, tid att läsa in sig, tid att förhöra, tid att ge strukturhjälp … och en ostörd plats. Kanske borde vuxenvärlden, samhället, börja fundera på varför vår uppväxande generation mår dåligt innan vi skriver ut tabletter. Det är egentligen orimligt att begära av våra barn att efter en ansträngande dag i skolan (och kanske morgonfritids) ska dom vara ytterligare 4 - 5 h i samma grupp människor och med ny krav, fritids har också en läroplan, för att sedan komma hem och gå till fotbollen eller gymnastiken med nya krav. För vuxna innebär det också fler bloggar att läsa fler möten att gå på, fler tider att matcha.

En del saker behöver nu klargöras, jag menar inte att mammor ska börja vara hemma igen, jag lägger inga värderingar på skilsmässor och nya relationer, jag tycker inte illa om fritidsaktiviteter och jag tycker att skolan måste få vara en viktig punkt på agendan. Självklart ska de som behöver medicinsk hjälp få det men efter noggrant och kompetent avvägande. Jag vill och tänker bara att vi vuxna behöver tänka oss för och att svenskt arbetsliv behöver börja tänka in barnen i vårt samhälle. Arbetslivet är ju ett större fartyg att vända men privat kan man gör en hel del … Tänka innan vi sätter barn till världen, är det nu?! Känner vi som vuxna varandra tillräckligt väl för att hantera en liten person med allt vad det innebär av glädje men också påfrestningar för ett förhållande, när ska jag presentera min nya kärlek för barnen att knyta an till…I min egen glädje över att ha hittat en ny presumtiv livskamrat kanske jag ändå ska vänta tills jag är mer säker på mitt val. Kan jag lägga undan mobilen, måste inte hålla mig uppdaterad med allt vad mina vänner gör och äter medan min ettåring gungar i tystnad på lekparken. Egen tid och självförverkligande var inte uppfunnit på min småbarnsmamme tid och jag önskar ibland att det aldrig blivit uppfunnit. Om man tror och tycker att man själv är viktigast då ska man nog inte skaffa barn … det gäller att väga in dom och deras väl i en god livsbalans hela livet. Jag hade en förälder som konstaterade att hennes dotter nog var i period! Barn är i perioder alltid och det gör också att det kommer tider när du hinner mer av ditt eget liv och då blir det så mycket roligare om dina barn mår bra. Stanna upp och tänk, du som politiker, du som arbetsgivare, du som vill att våra barn och ungdomar ska vara lyckliga på riktigt!!

Gunilla

www.filuren.nu

Hållbart ledarskap - att leda elevers lärande i en digitaliserad värld

Digitaliseringen utmanar skolkulturen, ledarskapet, arbetssätt och elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande. Det handlar delvis om teknologi, men mest om inkludering, mellanmänskliga möten, innovativa arbetssätt, förändrat ledarskap och en ny elevroll.

Läraren förväntas leda i snabb förändring, vilket bland annat innebär att rusta eleverna väl så att de ”lär sig att lära”. Emma Pihl skriver i boken Framtidsrusta ditt ledarskap - 19 tips för att skapa och utveckla morgondagens talanger att vår tid handlar om att förhålla sig till och hantera snabb förändring. Vi behöver exempelvis veta var vi kan hitta information, omsätta idéer till handling, utveckla självledarskap och samarbeta med andra.

Vad innebär det att leda elevers lärande i en digitaliserad värld?

För det första handlar det om att öppna upp klassrummet för omvärlden, fatta mod och börja förändra. Lärarens dynamiska förmåga är avgörande för hur lärmiljön förändras i praktiken. Att digitalisera skolan handlar om att föra skolan närmare omvärlden och vice versa. Det handlar lite om teknik och mycket om att forma innovativa arbetssätt som drar fördel av digitaliseringens möjligheter.

Att digitalisera skolan handlar om att föra skolan närmare omvärlden och vice versa.

En inkluderande kreativ lärmiljö kännetecknas av elevernas möjlighet till delaktighet och medskapande, utifrån olika förutsättningar och behov, under hela lärandeprocessen (planering, genomförande, lärande och utvärdering). Elever ska således inte bara lära sig om världen utan också hur de kan påverka världen, exempelvis genom att förverkliga idéer.

Genom att koppla samman teknologi och en genomtänkt pedagogisk idé får eleverna syn på hur de kan testa nya arbetssätt och innovationer och hur de kan kommunicera gränslöst och skapa nätverk. I de nya läroplanerna framgår hur digital kompetens ska tydliggöras och stärkas i undervisningen.

Lärarens förändrade ledarskap bygger på modern hjärnforskning sammankopplat med förståelsen av hur arbetslivet och omvärlden förändras och påverkar elevernas framtidsutsikter. Tekniken behöver sys ihop med ett digitalt och dynamiskt mindset samt ett förändrat/nytt sätt att arbeta så att eleverna når kunskapskraven samtidigt som betydelsefulla framtidskompetenser stärks.

Tack vare digitaliseringens möjligheter kan vi utöka elevernas delaktighet och medskapande roll.

Det relationella perspektivet och elevfokusering är starkare än någonsin. Läraren, som relationell handledare, är fortfarande ämnesexpert, men har en mer coachande roll och driver processledarskap/projektledarskap. Tack vare digitaliseringens möjligheter kan vi utöka elevernas delaktighet och medskapande roll. De kan förslagsvis utforska olika intresseområden såväl på egen hand som tillsammans, koppla samman sig med människor runt jordklotet, kommunicera och dela erfarenheter gränslöst. Förutom det behövs utbildning i hur de, på ett tryggt och säkert sätt, hanterar tekniken och navigerar i den digitala "världen".

Arbeta utifrån er vision och konkretisera den i undervisningen tillsammans med eleverna

I samband med förändring av lärmiljö och arbetssätt behövs en tydlig koppling till verksamhetens vision och strategier. I vår gemensamma vision för förskolor och skolor i Trelleborgs kommun framgår det att vi ska skapa ansvarstagande medborgare som tror på sin förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och lust till ett livslångt lärande. Vidare står det i våra definierade utvecklingsområden att vi ska samverka med arbetsliv och omvärld, nyttja digitaliseringen möjligheter och erbjuda inkluderande lärmiljöer.

Tanken är att visionen ska synas i det vardagliga arbetet tillsammans med eleverna. Jag utgår alltid från styrdokumenten i kombination med visionen (livslångt lärande) och tänker ut hur jag, på ett kreativt sätt, kan möjliggöra för eleverna att nå kraven samtidigt som de också utvecklar andra viktiga framtidskompetenser (få eleverna att nå långt som är möjligt). Framtidens skola handlar om rika lärandeupplevelser där eleverna växer in i en helt annan roll än den traditionella; de styr sitt lärande, tar initiativ, förverkligar idéer, lär sig av konsekvenserna, påverkar och känner meningsfullhet.

Skolan är den perfekta platsen för alla att lära och utvecklas.

Skolan är den perfekta platsen för alla att lära och utvecklas. En plats för att odla och/eller uppfylla drömmar, lära sig mer om arbetslivet och omvärlden samt att omsätta egna kunskaper till något värdeskapande och därmed bidra till en hållbar framtid. Det hänger så klart på vilka möjligheter vi ger eleverna i vår undervisning.

Eleverna styr inte sitt lärande eller tar initiativ om lärmiljön är otillgänglig. De förverkligar inga idéer om det inte ges utrymme för kreativitet och innovation, inte heller lär de sig av misstag om lärmiljön är otrygg. Det är i trygga miljöer elever utmanar sig själva och går utanför sin komfortzon. Tänk själv på vad det är som håller tillbaka dig från att förändra din undervisning? Många gånger är det riskabelt och kostsamt att gå mot strömmen, men också nödvändigt för att skapa förändring och utveckling.

Vi måste hjälpas åt att ta ansvar för digitaliseringen möjligheter och utmaningar och våga ifrågasätta arbetssätt som inte fungerar väl i samklang med transformationen. När vi skapar framtidens skola behöver vi således bli bättre på att samverka med varandra (kollegialt lärande), med näringslivet och andra betydelsefulla samhällsaktörer, hitta nya sätt att kommunicera och samarbeta bortom tid och rum så att alla elever rustas väl för både samtid och framtid. Läs gärna hur jag arbetar tillsammans med mina elever via min förstelärarblogg Skola för hållbar utveckling - relationellhandledning.mariaglawe.se

Sammanfattande tips:

* Skapa inkluderande lärmiljöer för alla. Det innebär flexibilitet gällande tid och rum och olika förutsättningar och behov. Tänk personifierat lärande balanserat med samarbetslärande. När eleverna förstår och upptäcker fördelarna i den delaktiga och medskapande rollen tar de också ett större ansvar för insats och lärande (mindre kontroll behövs). Se möjligheterna med att elever kan arbeta på olika platser och ändå ha kontakt med dig och teamet. Det är ett bra sätt att träna på att ta ansvar.

* Skapa innovativa arbetssätt som ger eleverna nya lärandeupplevelser. Upplevelserna ska överträffa elevernas förväntningar, vilket får fart på deras motivation och engagemang. När jag är nöjd brukar jag plussa på med ”det lilla extra”. Det är detaljerna som gör skillnaden!

”Gå i elevernas skor” för att få syn på olika perspektiv som kan hjälpa dig att förfina och optimera undervisningen.

* Led med både hjärna och hjärta; se och bekräfta alla elever och främja goda relationer. ”Gå i elevernas skor” för att få syn på olika perspektiv som kan hjälpa dig att förfina och optimera undervisningen. Om du verkligen vill förstå och ge eleverna det bästa behöver du visa intresse för hur de tänker och känner. Visa eleverna att du gärna lämnar din trygghetszon; våga prova nytt, lära och utvecklas tillsammans med andra. Tro mig, det smittar av sig!

* Främja elevernas personliga ledarutveckling; självledarskap i praktiken. ("lära sig att lära" i ett livslångt perspektiv)

* Bidra till att utveckla en dela kultur både tillsammans med dina elever och kollegor. Det finns så mycket att vinna på att dela med sig för att lära och utvecklas tillsammans. Sharing is caring!

Jag hoppas vi ses på SETT SYD!

Den 31/10 föreläser jag om hur du kan arbeta systematiskt med värdeskapande lärande där skola, arbetsliv och omvärld kopplas samman i tillgängliga lärmiljöer för att stärka elevernas språk- och kunskapsutveckling, digitala kompetens och handlingskompetens.

Allt väl.

Maria Glawe



Digitalt ledarskap eller reellt?

Ett digitalt inslag per dag är målsättningen på vår skola i år. Svårt att uppfylla eller inte kan man undra. Parallellt med den digitala utvecklingen utvecklar vi vårt ledarskap. Det känns tryggt!

Alla elever på vår skola ska få/ har fått lärplattor. I samband med att den digitala utvecklingen rullar på lär vi pedagoger oss också många nya saker förstås. Till exempel gick vi på ett utvecklingspass igenom klassrumsappen med vilken man kan kontrollera elevernas aktivitet på lärplatta och öppna och låsa centralt. Absolut, för av och till när man vandrar fram i våra studiehallar ser man elever som inte kanske sysslar med det dom borde på sina digitala verktyg. Så har det väl alltid varit, att elever inte gör det dom ska när dom är utom synhåll och kommer antagligen alltid att förbli. Under genomgången snurrade mina tankar vidare till det faktum att vi parallellt på skolan har en fortbildning i ledarskap. Ska mitt ledarskap i framtiden bestå i att öppna och låsa lärplattor från en fjärran position i huset?! Som ett direkt svar på mina reflektioner påpekade vår rektor att det fortfarande var, mitt = pedagogens, ledarskap som var det viktiga. En dröm vore då förstås att ledarskapet är så tydligt och bra att jag aldrig behöver använda låsfunktionen utan att det uppbyggda förtroendet, relationen, till mina elever utgör låsfunktion nog.

Min rektor har förtroende för mig och min erfarenhet eftersom jag tillsammans med en kollega har fått i uppgift att utveckla vårt ledarskap på skolan. I förberedelse arbete ingick att läsa Vetenskaplig grund (Arete Akademi) under sommaren. Flera olika forskares resultat finns listade i boken. Ord som kommer igen i lite olika tappning är, inte helt oväntat: tydlighet, meningsfullhet, struktur, många undervisningsmetoder rätt anpassning och feedback till eleverna och kompetens. Ann-Marie Körling skriver i en av sina böcker att ”Skolan ska präglas av struktur, mening och sammanhang … med undervisning kommer ordning.” Hon berör också det faktum att tydlighet ger pedagogen ”mandat i klassrummet”. Håller helt med! Jag har just tagit emot 23 sjuåringar och känner ibland att jag är tydlig så in i norden. Så tydlig med allt att det ibland känns tråkigt inombords, men erfarenheten säger mig att jag kommer att kunna skörda längre fram.

Ledarskap är att skapa goda relationer

Ledarskap är att skapa goda relationer men det finns också ett förberedelse arbete i form av alla praktiska saker … namnskyltar, schema, läromedelsinköp och inte minst färdigtänkta tankar … Att vara klar över vilka rutiner jag vill ha och införa dom vid rätt tidpunkt, i lagom dos med bra motiv känns viktigt. Redan nu måste jag ”tala om” att när vi åker på utflykt går vi på led, sitter ner när vi äter, talar om om vi går på toaletten … håller koll på vart fröken tar vägen och så vidare fast vi nu kanske bara har utflykt på skolgården. En årskursplanering innefattande ämnesintegration för meningsfullheten är en självklarhet men den måste också klara flexibilitetskravet. I allt detta måste vi ha en förmåga att ta vara på det eleverna redan kan, visa respekt för deras kunskap och erfarenheter.

I en del forskning kommer man fram till att en skicklig lärare är en skicklig lärare oavsett ålder och andra förutsättningar hos eleverna. Sant eller inte men en hel del saker kan man arbeta med och förbättra i sitt ledarskap medan den skallade fingertoppskänslan är svårare att komma åt. Lyckades man utveckla ett test som mätte den skulle man redan under utbildningen kunna skilja agnarna från vetet och befria våra elever från dåligt ledarskap. Kvar skulle då bli studenter, som i likhet med dom vi har hos oss just nu, förvaltar embryot till det goda ledarskapet på ett förtjänstfullt sätt. Studenter som man vill ska bli ens framtida kollegor.

Gunilla

www.filuren.nu

Frustration

Sommarlov!

Sommarlov!

Kvar vid skrivbordet dagen före midsommar hoppas jag att kraften räcker till kärnan i mitt jobb.

Pratar ofta själv i olika sammanhang om vikten av att vara väl framme i planering och tankar i jobbet och nu kan ni tycka att jag är lite för långt fram i mina tankar när jag redan nu i juni börjar skriva på ett inlägg som ska publiceras i v 32.

Men … det är nu jag behöver skriva av mig! I vår kommun har man bestämt att vi ska använda en digital plattform för att vi och föräldrar ska få överblick, kontroll och för att vårt lärarliv ska bli enklare. Enklare så att vi ska kunna fokusera på att planera och genomföra undervisning…?!

Det kollegiala lärandet står i fokus nu men ibland kan jag fundera över om det inte vore bra om det fanns någon som kunde saker lite bättre än alla vi autodidakter i min närhet när nyheter ska implementeras. När man till och med på företagets supportavdelning möts av svar som:

”Jag är inte säker.” ”Det tror jag.” Jag måste kolla med någon i min närhet.” När formuleringar känns som om dom är översatta från det globala förtagets huvudspråk via Google translate och när mailsvarstiderna är eviga då tappar jag förtroendet. Tankar som flyter upp till ytan är att vi sedan Lgr 11 kom, och därmed kravet på att allt vi gör i skolan ska vara tillgängligt för alla var ett faktum, så dök också många aktörer upp som ville tjäna pengar på ”att hjälpa” oss. Vem står bakom alla dessa verktyg, är det väl insatta och erfarna pedagoger eller drivna företagsledare?!

Förutom att det ska vara transparent finns också motiv som att vi lärare behöver upptäcka att många olika ämneskunskaper förenas i förmågor, att vi bör planera, och att vi vet vad och på vilket sätt och hur vi ska bedöma …

Om jag gått min utbildning nyligen borde jag vara väl förtrogen med läroplanen och om jag jobbat länge i yrket borde jag vara väl förtrogen med läroplanen. Lgr 11 är min ”instruktionsbok”. Vad jag ska göra är att göra den tillgänglig, ja just tillgänglig för i första hand mina elever och i andra hand för deras föräldrar. Tillgänglig blir den om jag förenklar och konkretiserar innehållet. Innehållet blir inte begripligt om jag flyttar den något yrkesspecifika och tolkningsbara texten från bok till rutor, till oändligt långa ”rullgardiner”, som om jag väljer att starta arbetet med temats kärna och lägga på ämnesintegrering, får till följd att kärnan hamnar längst ner efter långt scrollande. På lågstadiet blir det 14 ämnen fördelat på 5-6 teman under ett läsår. Redan vid 2 barn känns det tungt, med fyra skolbarn … Med denna digitala service väljer man kanske bort föräldramötet och jag tänker att då väljer man bort den verkliga möjligheten till insyn och påverkan.

Det blir säker bättre och jag kan kanske till och med se fördelarna framöver men nu med midsommarafton närmast följande dag sitter jag fortfarande kvar vid skrivbordet med all egen undervisningsplanering kvar p g a att tid gått till fel saker och med stor frustration i kroppen. Jag vill ju planera för en bra start på mina ettors resa i skolans värld. Midsommarafton är intecknad.

Ps Under årets junidagar har vi haft ett fantastiskt bra upplägg med många intressanta och viktiga samtal på skolan. Det måste sägas så att ingen missförstår. Så tack för den balansen!Ds

Gunilla

www.filuren.nu

Fånga lärandet eller förbjuda leken

​I skolan är vi rätt bra på att försöka skapa mindre jobb för oss själva. Det kanske låter provocerande, i ett yrke där många upplever att vi inte hinner gå på toaletten under dagen, men jag ska förklara vad jag menar.

Låt oss ta fotbollsplanen som ett exempel. På fotbollsplanen ska elever från sex till sexton år turas om. Något som ofta skapar spännande dynamik. Eller en massa problem, beroende på vilka glasögon vi väljer att ta på oss.

För att undvika konflikterna och främja att de yngre vågar ta plats på planen är en vanlig lösning att dela upp planen så att olika årskurser spelar på olika tider. En åtgärd som kan verka rimligt ur ett perspektiv där vi vill undvika konflikter för att slippa reda i dem. Men vem hjälper dessa uppdelningar egentligen? Vad är egentligen syftet?

Jag förutsätter att syftet i skolan är att vi vill träna eleverna i gynnsamma förhållningssätt och skapa hållbara värden så att de ska kunna spela och leka tillsammans trots olikheter och med hänsyn till varandra. Och då måste vi fråga oss om vi verkligen når vårt mål genom att dela upp fotbollsplanen efter födselår. En uppdelning efter ålder är snarare att försöka lära eleverna om världen, än i världen.

Genom att träna i situationerna som är komplexa och komplicerade som vi lär oss att hantera den komplexa och komplicerade vardagen. Och det är i skolan som vi ska erbjuda miljön att träna detta i. Här i skolan, där vuxna har som arbete att följa eleverna i sitt lärande och handleda dem igenom processen, det är här eleverna ska kunna misslyckas. Och om vi inte tränar dem här och nu, när vi är närvarande och behjälpliga, då kommer de att kliva otränade ut i världen och misslyckas när ingen är där och fångar upp dem. Det är vårt jobb i skolan - alla vi som arbetar här, att vara närvarande vuxna som skapar lärsituationer och hjälper eleverna igenom dem.

Låt oss funderar ett tag på vad det skulle kunna ligga för syfte bakom insatsen att dela upp planen på olika årskurser. De enda syften jag kan se är att minska konflikterna och slippa hantera dem. Och visst, konflikter är jobbigt. Men det är en stor del av vårt arbete att vara där och hjälpa eleverna lära av konflikterna. Det är ett tufft och jobbigt jobb, men det är värt det när vi gör det ordentligt!

Och vill vi minska arbetsbördan så kan jag säga att regler om olika årskurser vid olika tillfällen på fotbollsplanen inte är ett bra sätt. För istället för att vara delaktiga i fotbollsspelande har vi nu satt upp regler som gör att vi får springa och jaga elever för att se till att rätt årskurs befinner sig på fotbollsplanen vid rätt tidpunkt. Tid som skulle varit betydligt mer givande om lade ner på att jobba proaktivt och delaktigt i eleverna fotbollsspelande.

Det ligger olika synsätt bakom de olika åtgärderna vi sätter in i skolan. Det är viktigt att vi frågar oss varför vi gör som vi gör och synliggör den bakomliggande kunskapssynen, för att se om det korrelerar med vårt svar på varför vi bedriver skola. Om de inte stämmer överens med varandra så är vi fel ute.

Rusta dina elever för framtiden och skapa samtidigt något av värde för andra

Att leda värdeskapande lärande, som gör skillnad för eleverna, handlar om att koppla ihop skolan med omvärlden utifrån ett normkritiskt perspektiv. Eleverna lär och utvecklas genom att använda sina kunskaper och förmågor för att skapa mervärde för utomstående.

En en ständigt föränderlig värld kräver en föränderlig skola

Ingen kan undgå det stora skifte världen och mänskligheten är inne i. Hur kan vi i skolan dra nytta av våra kunskaper, gruppen som resurs, omvärlden och digitaliseringen för skapa något tillsammans som får betydelse för andra? Hur kan vi skapa lärsituationer där eleverna förstår samband och kan tillämpa kunskapen i nya sammanhang? Hur får vi eleverna att styra och följa sitt lärande?

I takt med digitaliseringens framfart blir det mänskliga tänkandet, social kompetens och handlingskompetens allt viktigare. Den hållbara skolutvecklingen fokuserar på ett gemensamt åtagande och samskapande där olikheter och mångfald är en styrka som berikar.

Världen behöver olika

Lärare ska vara skickliga på att möta elever med olika utmaningar och erbjuda tillgängliga lärmiljöer där elever möts, lär och skapar i dynamiska team (klasser borde ersättas med lärande team). Om vi ser mångfalden som norm kan elevers olikheter, varierande kompetenser och gemensamma ansträngningar bidra till förnyelse, ökad måluppfyllelse och värdeskapande. Skolan behöver exempelvis elever med superkrafter; snabbhet, energi och kreativitet.( I skolvärlden är det inte ovanligt att adhd ses som ett ”problem” och vuxna försöker få eleverna att ge upp sina starka sidor för att ”passa in”.) Skolan behöver också Edison-profiler som tänker divergent, ifrågasätter och ställer egna frågor, är fantasifulla och behöver röra på sig under lärandeprocessen. Dessutom behövs särbegåvade elever; som tyvärr, i många klassrum, underpresterar och förminskas som individer. Elever som har språkstörning eller språk-, läs-, och skrivsvårigheter har förmågor som många gånger inte upptäcks på grund av ensidigt fokus på ”problemet”.

Om att inte göra som vi alltid har gjort

Eftersom vårt traditionella skolsystem motarbetar olikheter vill jag visa på ett annat sätt att organisera lärmiljöer som tar till vara på elevers olikheter samtidigt som viktiga framtidsförmågor stärks och mervärde skapas för att bidra till en hållbar värld. Att leda värdeskapande lärande handlar om att utgå från ett relationellt perspektiv, koppla ihop skola, arbetsliv, samhälle och omvärld och låta eleverna lära och utvecklas genom att använda sina kunskaper för att skapa något av betydelse för någon annan.

Lärarens roll - balans mellan närvaro och distans

Som ledare (lärare) är du lyhörd och har ett coachande förhållningssätt. Meningsskapande och engagemang är kärnan; elever behöver meningsfulla arbetsuppgifter för att engagera sig, följt av transparens och förväntan; vision, mål, strategier som är tydliga, likaså att det ställs höga förväntningar. Vidare är samarbete och gemenskap en annan viktig del i helheten. Eleverna ingår i ett lärande team där de tillsamman med läraren (ledaren) tar ansvar, visar initiativ och bidrar till eget och andras lärande och utveckling. Att vara en del av en gemenskap (det är inte samma sak som att tillhöra en klass) och skapa något tillsammans som berikar andra utanför gruppen motiverar, skapar mening och stärker personlig utveckling.

Miljöpoesi - värdeskapande lärande med språket i fokus

Över programgränserna, har elever med olika utmaningar, som läser svenska och svenska som andraspråk tillsammans med mig som speciallärare utforskat poesins värld och samtidigt lärt sig mer om hållbara städer. Eleverna satte ord på sina tankar om framtidens kuststad Sjöstaden 2025, vilket resulterade i en mångfald av dikter om tro, hopp och önskan om en hållbar stad. Estetik och miljö som tema lyftes fram samt andrummet och lugnet som vi behöver mer av i dag (Trelleborgs kommun. Kuststad i 3d och ord).

Världsnaturfonden som bland annat arbetar med utveckling av pedagogiskt material som stödjer elever och lärare i lärande för hållbar utveckling förmedlar att Lärande och delaktighet är ledstjärnor för en hållbar stadsutveckling. Arbetet med hållbara städer är en betydelsefull resurs för att utveckla den lokala demokratins verktyg. Skolans roll är således avgörande; när elever möter verkliga samhällsuppdrag stärks motivation, engagemang och handlingskompetens.

Genom arbetssättet har elevernas språkliga uttryck och kreativitet blomstrat, samtidigt som deras förmåga att se möjligheter och omsätta idéer till handling stärkts. Likaså modet att våga vara kreativ, skriva och dela med sig i syfte att skapa något av värde för andra. Under sommaren kommer miljödikterna också att ingå i utställningen Kuststad 2025, som är tillgänglig för medborgare och besökare i Trelleborg. Via vår blogg används miljöpoesin också som en del av vårt läsfrämjande arbete och kopplas samman med det nationella läsprojektet Berättelser som förändrar som vi medverkar i.

Rusta eleverna för framtidens utmaningar

Språklig kompetens (literacy), digital kompetens och förmågan att lära sig att lära är framgångsfaktorer, likaså social kompetens och samskapande (kritiskt tänkande, kreativitet och problemlösning). Vi arbetar i en 1-1 lärmiljö där det finns stor möjlighet till flexibilitet. Vi är inte längre ”fast” i klassrummet utan nyttjar olika lärmiljöer exempelvis stadsmiljö/utemiljö, skolans mediatek, digitala mötesplatser, hemmiljö, café, besök hos företag osv. Genom att arbeta i Google Classroom och Google Drive kan jag som lärare följa och stödja lärandeprocesser på distans. Att leda elever som inte finns på samma plats som läraren (ledaren) är en utmaning, men samtidigt en möjlighet att göra utbildning tillgänglig för alla elever. Det handlar om att skapa gemenskap på distans, förankra en tydlig målsättning, ge uppdrag med resultatansvar, ha höga förväntningar och kommunicera under processen; uppmuntran och respons.

Lärande sker överallt - på väg mot en tillgänglig skola

När vi skrev poesi arbetade vi en del i grupp på olika platser, men också individuellt på diverse platser eftersom vi hämtar inspiration på olika sätt och arbetar som bäst i varierade miljöer. Eget ansvar blir tydligt i sammanhanget, likaså att bidra till vår gemensamma sak. Vi suddar ut gränserna mellan det formella och det informella lärandet, vilket skapar motivation och engagemang. Med teknologin som stöd är det möjligt att skapa dynamiska lärmiljöer där vi kan följa och stödja lärandet framgångsrikt. Samarbete (utifrån olika förutsättningar) är viktigt, men också individuell fördjupning; att tillägna sig ny kunskap och omsätta kunskapen i ett nytt sammanhang; ”Lära sig att lära” är i fokus. Vi behöver rusta eleverna för framtiden, samtidigt som vi stimulerar deras lust att lära "här och nu". De behöver stimulerande tillgängliga lärmiljöer, så att de kan växa och må bra, anpassa sig till en värld/samhälle/arbetsliv som ständigt förändras och nyttja hela potentialen för att tänka innovativt, våga testa nya saker och gå från idé till handling. Språklig kompetens (literacy) är och kommer alltid vara en grundläggande kompetens som vi alla behöver utveckla, men hur vi på nya kreativa, meningsfulla sätt, stärker kompetensen i samklang med andra betydelsefulla kompetenser ska bli spännande att se framöver. Det livslånga lärandet är framtiden. I värdeskapande lärande uppmuntras growth mindset-tänknade (Dweck).

Värdeskapande lärande - ett bevis på lyckad undervisning

Anna Sterlinger och Philip Hjalmarsson har spelat in hundratals intervjuer med lärare och kan se ett tydligt mönster i en lyckad undervisning. Framgångsfaktorn är lärarens relationella kompetens och fokus på värdeskapande lärande. Värdeskapande lärande slår samman två perspektiv; eleverna ges möjlighet att nå sin fulla potential samtidigt som kunskapen är till nytta för andra människor och samhället. Klicka på länken för att läsa mer: Det har alla framgångsrika lärare gemensamt (Lindvall. C. SvD 2017-05-19).

Poesi som skapar förändring - avslutande ord

Till sist lånar jag poeten och författaren Mats Söderlunds tänkvärda ord: Låt poesin fylla våra sinnen i dag. Låt poesin höras på styrelsemötet, i klassrummet, på arbetsplatsen. Låt den fylla våra torg, våra tidningar, våra tankar. Om kultur, språk och skapande är att vara människa, så är poesi själva själen.

Poesi är tacksamt att arbeta med i skolan samt att koppla ihop med omvärlden. Det ger alla elever en möjlighet att vara med utifrån olika förutsättningar. Dessutom kan flera språk integreras och berika. Några av mina elever skrev först dikter på arabiska och engelska som de sedan översatte till svenska. Vi bär alla berättelser inom oss som måste få höras. Miljödikterna har skapats i en dynamisk lärmiljö bestående av elever från olika program som samarbetat:

  • elever som precis börjat lära sig svenska (nyanlända elever)
  • elever som läser svenska som andraspråk (årskurs 9)
  • elever som läser svenska 1, 2 eller 3 (gymnasiekurser)

På vår blogg Kreativ design för lärande finns miljödikterna som ingår i utställningen Sjöstaden 2025 - Unga arkitekter i skolan (en del av Bildningsförvaltningens bidrag, till Skåne Innovation Week.).

Maria Glawe - Förstelärare och speciallärare inriktning språk-, läs-, och skrivutveckling

Relationell handlening -Kreativ design för lärande


Valfrihetens dilemma

Livets utveckling på mitt/vårt sätt!

Livets utveckling på mitt/vårt sätt!

Alla har vi nog känt paniken i privatlivet inför alla val. Kvalitet, pris, egna behov eller statusuppdatering, vad ska fälla avgörandet?

Har just stängt några olika leverantörers sidor efter att ha sökt runt på olika alternativ av skrivhäften, pennor och suddgummi, bokstavsböcker och mattedito. Det går runt i huvudet. Mest pedagogiskt, grundat på vetenskap, förenligt med mitt sätt att arbeta, kostnadseffektivt, bästa förpackningsstorlek, kvalitet … ni kan säkert komma på fler variabler att ta hänsyn till.

När kommunen dessutom gjort en ny upphandling så är allt på ”sidan” nytt. Här måste jag ha en personlig inlogg, där går det bra med kollektivet, där måste jag aktivt spara mina funderingar och här sparas allt automatiskt. Långsamt men säkert försöker jag bestämma mig men vet redan att när vi sedan gemensamt diskuterar våra val i kollegiet kommer ytterligare saker att ta hänsyn till att uppenbara sig, nämligen arbetskamraternas erfarenheter och önskningar.

Det ska sägas att jag har förmånen att arbeta på en arbetsplats med stor individuell pedagogisk frihet vilket jag uppskattar. Jag har också fantastiska kollegor. En del saker i min vardag under vårterminen har dock gjort våld på mitt pedagogiska tänk och hjälp vad svårt det blir att vara engagerad och inspirerad när man inte riktigt tror på det man gör. Den pedagogiska friheten inom Lgr 11 säkrar det goda resultatet.

Åter till den mer ”hands on” valfriheten. Jag tänker att mångfalden av "idébanker" ibland också gör våld på mina tankar om god undervisning. Just nu planerar vi området jorden utveckling. Jag kan inte räkna hur många klipp på Youtube, hur många så kallade lektioner på t ex lektion.se, kanske några Grey of the Day , förslag i handledningar gamla och nya, mediacentraler, NE, inlägg på olika bloggar och Face Book och så förstås alla samlade tips på lokala sidor i vårt avlånga land som jag har tillgång till. Det är fantastiskt på många sätt, självklart, och det kollegiala lärandet är oerhört viktigt men ibland känns hjärnan överhettad.

Kvalitetskontroll och källkritik har alltid varit svårt och är fortsatt svårare i undervisningsplanering. Kanske borde vi pedagoger tydligare få hjälp att lära oss att avgöra vad som är kvalitet, hur man gör sitt urval bland allt detta. Denna nya möjlighet, den enorma valmöjligheten, står i bjärt kontrast till mina första år som lärare. Inlästa faktakunskaper blandat med egna tankar, ett eget sätt att utforma undervisningen som kom från mitt pedagogiska hjärta. Naturligtvis hämtade man idéer från andra men hur man skulle t ex konkretisera svåra saker var en lång och ibland klurig kreativ process. Alla bilder, alla texter, var egenproducerade och blev då individanpassade åtminstone på gruppnivå. Det fördjupade arbetet finns liksom i mig och har utgjort grogrund för alla nya idéer under mina år som lärare.

Det är inte så enkelt att allt var bättre förr, definitivt inte. Samhället har förändrats, våra liv ser annorlunda ut. I skolan springer vi på många bollar, allt för att leverera bättre resultat. I skolan finns också väldigt många överhettade pedagoghjärnor och ibland tror jag att det är alla dessa valmöjligheter, alla tankar på att någon annan alltid har gjort något som är bättre än det jag gör och har gjort, som skapar överhettningen. Lita på ditt pedagogiska hjärta!

Gunilla

www.filuren.nu

Elevers delaktighet och inflytande lyfter undervisningen

När elever känner sig kompetenta, självständiga och bekräftade lyckas de vända hinder till möjligheter och når längre i kunskapsutvecklingen. Real Case väcker elevernas motivation och leder till ökat engagemang samt hållbart skolarbete.

Delaktighet för lärande

Elevers delaktighet och inflytande i undervisningen är av stor vikt om vi ska tala om tillgängliga lärmiljöer. Elevinflytande är inte likställt med att lärare lämnar över ansvaret för undervisningen på eleverna utan handlar om att involvera eleverna i hela arbetsprocessen: planera, genomföra, presentera och utvärdera. Det fram­går i skollagen och läroplaner att de demokratiska värdena ska få samma utrymme som kunskaper i olika ämnen. Dagens- och framtidens skolor behöver därför ägna sig åt skolutveckling på alla nivåer som utgår från elevernas perspektiv och som bygger på verkligt inflytande och förutsättningar för delaktighet.

I Skolverkets bok Delaktighet för lärande (2015) betonas återkoppling som en viktig del för att ta viktiga beslut angående förändring av undervisningen. Genom detta perspektiv, som innebär att skolutveckling tar sin utgångspunkt i elevens behov, blir det tydligt hur elevers delaktighet och inflytande bildar utgångspunkt och påverkar skolans lokala styrkedja. I boken framgår exempel som tyder på att en hel skola kan utvecklas i positiv rikt­ning genom att elevernas delaktighet och inflytande stärks, något som i sin tur är av betydelse för hela utbild­ningsväsendet och i förlängningen för samhället i stort (Ibid.)

Se människan! Flexibla lösningar tar dig närmare eleverna

Hur lärare ser på elever är avgörande för graden av delaktighet och inflytande. Lärarens förhållningssätt; synen på elever, kunskap och lärande speglas i undervisningen som bedrivs. I en lärmiljö där olikheter är en tillgång formas trygga elever som vågar lita till sin egen förmåga och anta nya utmaningar. Alla elever har rätt till likvärdig utbildning, men det innebär inte att den ska utformas på samma sätt eller att resurser ska fördelas lika. Dock ska den, för alla, vara meningsfull, utmanande och stödjande. Höga förväntningar och att se på elever som kompetenta individer ökar elevernas motivation och lust att lära. Elever mår bra av att få ta egna initiativ, möta stimulerande utmaningar och att få ge röst gällande sin egen utbildning. Det är därför viktigt att skolans organisation förmår att ta till vara på dessa initiativ.

Vi arbetar utifrån kommunens gemensamma vision: 9000 stolta barn, elever och studerande i Trelleborg. Vårt fokus är att skapa ansvarstagande medborgare, som tror på sin förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och fortsatt lust till ett livslångt lärande! Ett livslångt lärande bygger på tron att det är möjligt att lära och utvecklas. Genom Real Case- entreprenöriellt- och värdeskapande lärande, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, växer eleverna personligt, uppnår kunskapskraven samtidigt som det livslånga lärandet stärks. Win-win!

Undervisning som främjar gemenskap och lust att lära

Elevaktiva och kreativa arbetssätt handlar om aktiva lärprocesser som kännetecknas av att eleverna är medskapare och ges möjlighet att ta initiativ som får betydelse och skapar mervärde. Vägen till målet ser olika ut och ett nära samarbete med det närliggande samhället är givna inslag i undervisningen. Om skolarbe­tet upplevs meningsfullt för eleverna motiverar det elev­erna i deras lärande. Samverkan med samhället kan till exempel bestå av att hitta verkliga mottagare för elev­arbeten (Ibid.) Vårt arbete med Real Case i svenska 1, 2 och 3, samt svenska som andraspråk är exempel på samverkan mellan skola, arbetsliv och samhälle. Det är också ett exempel på hur elever i gymnasiet, över programgränserna, kan mötas för att lära och skapa mervärde tillsammans och hur grundskolan och gymnasieskolan kan samarbeta för att stärka språk- och kunskapsutvecklingen. Ytterligare visar vårt arbete hur speciallärare i både grund- och gymnasiet kan integreras i undervisningen för att möjliggöra för alla elever att lyckas.

Att arbeta med demokratiska arbetsformer är en naturlig del i undervisningen och genom arbetssättet utvecklar eleverna förmågor som hjälper dem att bli aktiva i viktiga skolfrågor som rör deras lärande och utveckling samt aktiva samhällsmedborgare nu och framåt. Real Case är i kontrast till de rätta svarens pedagogik som Fiewel Kopparberg skriver om i texten Entreprenörskap som problembaserat lärande publicerad i Entreprenöriellt lärande i skolan av Lelinge & Widén. Han menar att skolans huvudproblem fortfarande är, trots reformer, att elever undervisas utifrån de rätta svarens pedagogik; pedagogik som inte förbereder elever för dagens och framtidens globala kunskapssamhälle. Information ska användas på ett kritiskt sätt och som utgångspunkt för att formulera autentiska problem som ska lösas av eleverna. Fredrik Bernelf (2015) framhåller i boken Entreprenöriellt lärande - konkreta exempel i alla ämnen att en hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga och engagerade i sociala och mer formella sammanhang i skolan och det omgivande samhället. Värdeskapande lärande innebär att elever tillsammans lär sig genom att använda sina kunskaper för att skapa något värdefullt för individer utanför gruppen. När skolarbete är på riktigt blir det viktigt för eleverna!

Ett av våra Real Case - Novellboken

Novellboken, som skapats av gymnasieelever, elever från årskurs 5, lärare och en författare är resultatet av ett Real Case. Mer information finns via vår blogg Kreativ design för lärande. I kommande vecka är det dags för bokrelease, så håll utkik för mer information, bland annat om hur du får tillgång till boken och kommande studiematerial och lärarhandledning. Entreprenöriellt lärande utgår från att individen är i centrum för sitt eget lärande, samtidigt som gruppen är en betydelsefull resurs.

Ett vinnande koncept och en professionell vinst är att utgå från elevernas erfarenheter, behov, intressen och idéer och låta deras röster höras i undervisningen. Elever som blir lyssnade till växer. Elever som får uttrycka sina åsikter i en trygg miljö vågar ifrågasätta invanda mönster och påverka framtiden. Elever som involveras i beslutsfattande processer lär sig att ta ansvar och bli medskapande. Genom entreprenöriellt- och värdeskapande lärande, utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv, uppstår och utvecklas nya spännande lärandemöten. Det som hör till framtidens skola är stimulerande mötesplatser där kreativitet och digitaliseringens möjligheter nyttjas samt relationsskapande stärks. Jag tror på den mellanmänskliga interaktionen och lärande som sker i mötet mellan oss. Alla elever behöver lärare som väcker nyfikenheten, stödjer nyfikenheten och ser varje elev som unik och kompetent.

Utdrag ur elevernas reflektionsböcker:

Det ska bli så kul att ha skapat en bok som senare ska användas i skolor runt om i Trelleborgs kommun.

Jag har lärt mig hur man gör för att läsarna ska fastna i boken. Jag tycker det är väldigt bra att jobba så här med att skriva noveller för att man får låta sin fantasi flöda.

Jag tycker detta arbetet har varit mycket lärorikt. Jag har varit kreativ och tänkt ut olika idéer. Jag har blivit bättre i skrivandet, särskilt på att skriva noveller. Jag hade aldrig kunnat tänka mig att detta arbete skulle bli så stort som det faktiskt blivit.

Vi har även fått feedback på vår novell från en författare vilket är enligt mig är väldigt stort, det är ingen möjlighet man ska ta för givet. Jag är ganska exalterad inför torsdagens fest. Det ska bli spännande att få komma dit och träffa nytt folk.

Det som jag har lärt mig från att ha skrivit min egen novell är att skriva med egna tankar, känslor och om någon händelse ex. något dåligt eller spännande som kommer hända i novellen.

Att ha jobbat med novellprojektet har varit kul, spännande och lite utmanande. Det har varit en riktig utmaning att jobba med skrivandet, men jag har fått chansen till att uppleva uppgiften. På torsdag (18/5) kommer det att bli mycket roligt och spännande.

Real case - Jag har lärt mig väldigt mycket med novellen, det var svårt att komma igång med det i början. Mina förväntningar är att det ska bli spännande att ha den här lilla releasedagen.

Jag har utvecklat min förmåga att skriva noveller, gestalta och utforskat min fantasi. Dessutom, har jag fått insikten att jag kan om jag lägger manken till det. Som jag nämner ovan så vet jag nu att jag kan skriva, bara jag tar tiden till att skriva, så när skolan är slut (då jag inte orkar i nuläget) kommer jag börja skriva på egen hand, bl.a. fanfiction.

Hoppas att boken kommer vara till nytta till någon och att den precis som 16 rader kommer inspirera någon till att undersöka sin egna förmåga att skriva.

Av detta projektet har jag lärt mig att skriva en novell på bästa sätt, genom det har jag tränat mig på att skriva en sammanhängande text med en meningsfull handling dessutom har jag fått träna på mina största svagheter som då är att sätta ut punkt och stor bokstav.

Mina förväntningar om den kommande bokreleasen är att det kommer vara mycket folk med mycket aktivitet. Jag tror alla kommer vara spända och aningen nyfikna på novellboken.

Jag tycker att det är kul att ett arbete som jag till en början bara trodde skulle vara en uppgift som alla andra som man då bara lämnar in och får en bedömning på. men detta har blivit så mycket större än bara en inlämningsuppgift.

Att skriva novellen har varit en utmaning och faktiskt väldigt roligt och spännande. Jag har lärt mig mycket om mitt skrivande. Det jag märker på mig själv när jag skrev denna novell är att jag utvecklas hela tiden samt att jag är chockad att den ska spridas vidare, men det visar sig att jag har gjort en bra text. Jag är så klart stolt över mig själv och jag vet att jag kan mer än vad jag tror. Denna novell visade mycket på att jag kan, så jag är så glad att jag skrev en novell.

Real Case - När skolarbete är på riktigt blir det viktigt för eleverna!

Maria Glawe

Relationell handledning - Kreativ design för lärande